Utskrift från gbg.yimby.se
....

Nya Norra Guldheden

 


I GP stod det för ett tag sedan en del om byggplanerna i norra Guldheden. Helt riktigt skriver tidningen att detta område är att typexempel på modernismens stad i park med byggande anpassat efter höjdkurvorna och med en grannskapstanke i grunden.

I början av året var jag på ett föredrag av professor Claes Caldenby i Frölunda kulturhus där han talade lite om Frölunda och mycket om Tage William-Olsson och där han tog upp just Norra guldheden som ett typexempel på detta. Från Länsstyrelses sida menar man att detta är en unik miljö som är ett riksintresse att skydda. Det skulle därför vara fel att komplettera bebyggelsen. Det första utkastet till program väckte snabbt motstånd bland boende i området och arkitekturhistoriskt intresserade. Under samrådet svarade Länsstyrelsen att kompletteringsbebyggelse skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. Där föll tanken på att förtäta staden igen. Och detta är bara ett stenkast från rutnätsstadens Göteborg.

Att bygga upp nya miljonprogramsområden är dock aldrig särskilt problematiskt. Nimbyister och andra vill inte hota luftigt placerade punkthus. Det är faktiskt min största och allvarligaste invändning mot hur staden har byggts i över ett halvsekel - modernismens övertro på långsiktig planering har inneburit att "färdiga" områden har planerats och byggts utan någon möjlighet eller förståelse för att tiderna kommer att ändras. Men nu hotas deras utsikt av ett planerat lamellhus - föga spännande men helt i linje vad som redan finns i området - det som skall kompletteras.

Efter lite letande hittade jag JM:s projektsida för Raketgatan. Det finns förstås ingen bild på huset - processen är trots allt i ett tidigt skede - men lite reklam gör de i alla fall. Behöver jag ens säga vad som lyfts fram? Ja, självfallet handlar allt om utsikten! Det skall - för de som bor högst upp då (ingen bor någonsin på första våningen). Där kan man se att det går att se hela vägen bort till Slottskogen (riktig park!) och över Linnéstaden (riktig stad!) och sedan går det förstås snabbt att ta sig där ifrån också - hus i park verkar dock inte vara något försäljningsargument.

Människans livsmiljö måste enligt min mening förändras i en human takt - med detta menar jag att staden (eller landet också för den delen) i idealfallet hela tiden skall vara stadd i en förändring som samtidigt inte är så snabb och allomfattande att det inte går att känna igen sig. Vem vill bo i ett museum (som aldrig byter basutställning) eller knappt hitta hem på kvällen för att omgivningen hela tiden är stadd i rasande snabb förändring (ja, det senare är måhända ett överdrivet löjligt exempel)?

Om den äldre staden anses klara av förändringar och nya hus men inte William-Olssons Guldheden, så är det väl inte den äldre staden det är fel på? Några av de mindre lägenheterna i det aktuella området byggdes för hembiträden - bor det hembiträden där idag? Människors krav och behov har förändrats.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2008 17:09):
@ olle: Håller verkligen med! Förändring är nödvändig, problemet är som vanligt att man förtätar genom att peta in fler lameller och punkthus. På det viset minskar bara områdets förortskvaliteter, utan att stadskvaliteterna ökar. Då är det förståeligt att man protesterar. Vi verkar fullständigt sakna självförtroende i dagens stadsbyggande (jämfört med tex 40-talet).
 0
elias (23 Juni 2008 11:01):
Jag håller både med och mot. Det är vansinnigt att vi inte har hittat bra sätt att förtäta och utveckla hus-i-park-områden. Men det betyder väl inte att kvartersbebyggelse är den enda fungerande staden? Som uppvuxen i miljonprogrammets Landala vågar jag påstå att stadskvaliteter kan fås även utan slutna hörn.

Det spännande nu är ju att diskutera hur man kan utveckla ett område som Guldheden, och inte att låsa sig vid att hus-i-park var fel från början. Har du några exempel på hur man har förtätat liknande områden på ett bra sätt?
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2008 12:15):
@ elias: Nu har ju Landala iofs kvartersstruktur, problemet där är ju snarare (bl.a.) att man medvetet förhindrat funktionsblandning och isolerat kvarteren från gatorna och resten av stan. N:a Guldheden är däremot renodlad hus-i-park.

Att såväl Landala som N:a Guldheden har kvaliteter är ju uppenbart, i Landala t.ex. gårdar för ungarna att leka på, i N:a Guldheden trevlig natur och fin utsikt. Men några stadskvaliteter har jag svårt att se.

Problemet om man vill förtäta (utan att lämna hus-i-park-tänkandet) är som sagt att man försämrar områdets park-kvaliteter, utan att förstärka stadskvaliteterna.

Jag tycker nog att vi bör lämna parkstadsidealet. Det är inte bara en rent teoretisk-typologisk fråga, utan det har sociala, ekonomiska och ekologiska implikationer.
 0
Olle Jansson (23 Juni 2008 13:50):
För att vara hus-i-park tycker jag inte Guldheden är så värst illa. Det är lite bättre genomtänkt än de mer slentrianmässigt uppförda områdena från 1960-talet. Vissa människor vill dessutom bo så och det måste man acceptera.

Däremot råder de inte direkt brist på hus-i-park som det är nu. Guldheden har sina fördelar gentemot andra områden av sådant slag, få har till exempel fördelen att ligga så pass centralt som norra Guldheden. Dessutom är det mer träd i kuperad terräng och mindre gräsmattor. Andra områden som kan tyckas likartade är inte fullt så populära på marknaden (i Gbg är la allt populärt på sätt och viss, men det beror på andra faktorer än områdets egna kvalitéer).

Att därmed göra försöka göra Guldheden till ett orörbart område med sitt centrala läge är inte mycket mer än nimbyism. Sedan går det diskutera hur området skall förändras på bästa möjliga sätt. Färdigplanerade områden tycks svåra att ändra på, trots att förutsättningarna från 1950-talet knappt gäller.
 0
Ragnar Lind (23 Juni 2008 14:12):
Man ska vara försiktig med både n och s Guldheden, men visst tror jag att det går att bygga längs Egnahemsvägen och dess fortsättning. Detta område upplevs som ganska otryggt när det är mörkt, och grönskan upp mot n Guldheden är ganska risig. Dessutom har det tidigare varit bebyggelse här, på gamla Landalas tid. Om bebyggelsen utformas så, att den upplevs som en fortsättning på Landala Egnahem, så kommer det inte att störa n Guldheden ett dugg. Sedan behöver ju inte all grönska huggas ned. Om den fixas till lite, så blir nog området att kännas attraktivare än det gör idag.
Vad gäller övriga Guldheden tror jag att det går att göra kompletteringar på ett sätt som skapar trevliga gaturum, men att ändå inte "stad-i-park"-känslan går förlorad. Sedan behöver torgen i Guldheden mer underlag för att inte utarmas (ännu mer). Berget ned mot Annedal ska man nog däremot lämna fritt. Vyn från Annedal upp mot n Guldheden är rätt härlig.
 0
Olle Jansson (23 Juni 2008 14:31):
Du kanske inte kan vänta dig någon större förståelse för hus-i-park-känslan från vare sig mig eller Johannes, men låt oss vara lite konstruktiva:

Egnahemsvägen är la den där vägsnutten från Wavrinskys plats upp mot kvarteren uppe på kullen över Chalmers? Där har vi ju en del gräsmattor som gör få människor glada. Genom att bebygga detta med något intressant och stadsmässigt - Två våningar kontor och ett par våningar bostäder med en rimlig mängd parkeringsplatser kanske skulle få Wavrinskys plats att kännas mer som en kollektiv knutpunkt i Sveriges näst största stad istället för en tågstation i Ånge. Njae, stryk det, Ånges tågstation är en fin byggnad.

Torget har inte varit någon livlig plats de gångar jag besökt området (jag har fikat där några gånger). Måhända ett stadsmässigt kvarter (ej högt punkthus som redan finns) på grönområdet strax norr därom kanske? På det sättet göra det till en port till Norra Guldheden där lokalbefolkningen faktiskt vill stanna upp och göra sina inköp istället för att direkt sticka bort till sina hus-i-park och på det sättet göra torget till det grannskapscentrum det från början var tänkt att vara och antagligen var tills det utarmades. Spontant känns förutsättningarna till förtätning runt torget bättre än vid Dr Fries torg i Södra Guldheden.
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2008 14:42):
Det är nog en bra idé att utgå från Wavrinskys plats. Det är ju tänkt att bygga ut lokaler mot WP från norra sidan om jag förstått förslaget rätt. Det låter bra. Guldhedstorgets problem är ju att det ligger gömt och inte anknyter till rörelsemönstren. Gärna mer stadsmässig bebyggelse längs med Guldhedsgatan, det är ju faktiskt ett kanonstråk egentligen. Trafiksepareringen längs med Dr Allardsgata skulle också behöva styras upp. Som fd Guldhedsbo tror jag mer på det än fler utspridda punkthus "inne" i området.
 0
mhean (23 Juni 2008 14:52):
Wow Ragnar, det var utmanande att skriva "men att ändå inte stad-i-park-känslan går förlorad" i detta forum.

Av mej får du hursomhelst inte heller något medhåll beträffande det. Jag mår uppriktigt sagt oftast dåligt när jag ser den typen av byggnation där det istället hade kunnat vara en levande stadsmiljö med möten människor emellan.
 0
Ragnar Lind (23 Juni 2008 15:15):
Egnahemsvägen går längs landshövdingehusen i Landala egna hem ned mot Landala, slutar i en vändplan. Stumpen ned mot WP heter också Egnahemsvägen. Det är sluttningen från n Guldheden som föreslås bebyggas, samt dess fortsättning (som nu är en gång- och cykelväg längs tegelhusen i Landalabergen).
Håller med Elias ovan: hur ska områden som Guldheden utvecklas som de är, vi behöver kanske inte låsa oss vid att hus-i-park bara är dåligt. Men jag håller med om, att det nu finns rätt mycket hus-i-park, så nya områden ska inte utformas så. Men bygger man nytt i tex Guldheden, så är det ju inte bra att bara bygga några punkthus eller lamellhus till. Då tror jag mera på kompletteringar som skapar gaturum (dvs något av "stadsmässighet") i den befintliga bebyggelsen, som berikar området, utan att förstöra dess grundkaraktär. Detta ställer krav på arkitekturen. (Har en känsla av att om Guldheden skulle föreslås bli kvartersstad à la Vasastan, så skulle det bli protester.)
 0
Anders Gardebring (23 Juni 2008 15:22):
Det här med att förtäta hus-i-park med mer hus-i-park verkar vara gällande över hela Sverige. Även här i Stockholm är det ett stort problem. Det är ju inte nödvändigtvis så att byggbolagen vill bygga så (fast de klagar nog inte, det är ju billigt och enkelt) men regelverken förhindrar ju aktivt att man lagar de här trasiga områdena. Dess "unikum" och "karaktär" i form av ödsliga och trista betong-ghetton som folk flyr så fort det kommer upp lite på lönestegen skall bevaras så att kulturtanter och kulturgubbar kan sitta i sina sekelskiftesvåningar i innerstan och förundras över vilka fantastiskt "välplanerade" områden som omger stan. Att själva bo där skulle de naturligtvis inte komma på tanken att göra.

Jag är uppriktigt sagt duktigt trött på den finkulturella inställningen till grovt misslyckade stadsplaneringsideal. Det funkade inte. Det var ett misstag. Get over it.

Men nejdå. Istället bygger vi mer av skiten. Sanslöst.
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2008 15:37):
@ ragnar: Det förslag som varit aktuellt har ju just försökt utveckla N:a Guldheden "som det är". Resultatet blir bara att ingen blir nöjd. Bostadsrättsägarna skriver protestlistor för brinnande livet. N:a Guldheden är ju rent arkitektoniskt ett av de mest lyckade parkstadsområdena som gjorts. Varför skulle brf:erna var positiva till något som sannolikt inte ökar värdet på deras boende?

Det rimliga på kort sikt är väl att börja urbanisera området där det finns förutsättningar för blandstad, dvs. längs med kollektivtrafikstråken. Och göra det på ett sätt som lägger till kvaliteter som saknas i hela området, istället för att minska de som finns. Raketgatan känns alltså inte som prio 1. Låt den vara så länge, och utveckla täta stadsmiljöer utmed stråken. Vad sägs?
 0
Ragnar Lind (23 Juni 2008 17:20):
Johannes: Jo, det verkar ju vara en bra utgångspunkt. Att bygga stadslikt nära torget och ut mot Wavrinskys Plats och Guldhedsgatan. (Den byggnad som i planen föreslås ut mot WP tror jag är en utbyggnad av affären, och kommer troligen då att vända baksidan mot WP. Fast det går ju att ändra på). Hur blir det med buller, där är ju rätt mycket trafik, både bilar, busssar och spårvagnar?
 0
Johannes Hulter (23 Juni 2008 17:38):
@ ragnar: Det är ju avgörande att de hus man bygger får en tyst sida (för sovrum). Sedan finns det ju de som gillar stadsljud, jag är en (när jag bodde på Syster Estridsg. höll jag på att förlamas av tystnaden). För de redan bor i området och inte gillar stadsljud blir det ju ännu bättre ljudmiljö eftersom de nya husen kan fungera som bullerplank (fast roligare än trä/plastvarianten...). Dessutom kan det ju inte vara mycket värre än tex Linnégatan, och där verkar ju lägenheterna gå att sälja ändå... Sedan finns det ju tyst asfalt, lägre hastigheter and whatnot.
 0
Sven R (24 Juni 2008 01:53):
Ok, några synpunkter från en kille som bor på Norra Guldheden: Jag uppskattar hus-i-park bebyggelsen. Fördelen är att stadsdelen är lummig men ändå hyfsat exploaterad på de flesta ställen. Men det finns helt klart plats för förtätning enligt mig. Förtätning kan ske på bra eller mindre bra sätt.

Först och främst: kvartersstad, nej inte här. Det finns helt enkelt ingen plats för detta. Tänk på att det finns en anledning till att man valde friare planformer här på Guldheden, marken är väldigt bergig och kuperad. Om man inte ens bygger kvarter i Gbg där marken är platt, varför ska man då trycka in kvarter här? Det går ändå inte att få kvartersstadens fördelar då bergsbranter klipper av rörelserna i stadsdelen.

Jag tycker inte heller det är så intressant att placera lägre hus i direkt kontakt med gatorna. Den modellen valde man när man byggde ett studenhem för några år sedan. Det är emot områdets karaktär, gaturummet sluts men väggarna tillför inte gatan någon ökad stadsmässighet, väggarna är ändå helt slutna.

Istället bör man bygga punkthus där det finns plats för flera stycken. Raketgatans utkant kan kanske passa, men helst bör de då dras ner längs bergets sidor. Jag tycker inte det branta berget är speciellt vackert sett från Linnéstaden. Tyvärr är det nog bara uppe på toppen som det är realistiskt att bygga, bergssidorna är för branta. Bakom Mikrobiologen (mellan vattentornen) är en annan bra plats.

Men intressantast ändå är att förtäta vid torgen så att servicen samtidigt kan byggas ut. Vid Guldhedstorget kan man bygga ut mataffären med ny entré mot Wavrinskys plats. Guldhedstorget kan bli parkeringstorg, hellre det än att Reutersgatan knölas till med snedparkering (enligt SBK:s förslag). Och ett högre punkthus kan samtidigt byggas som landmärke. Varför inte ett hus på 25 våningar? Och ett lika högt vid Dr.Fries? Dom skulle synas över hela staden, ett steg mot att skaffa Gbg en skyline.

Johannes nämner också Guldhedsgatan. Jag håller med, här finns det faktiskt förutsättningar till bebyggelse med offentlig karaktär som har direkt kontakt med gatan, stadsmässighet liknade kvartersstad alltså.

Jag ser en stadsbyggnadsmässig poäng i att staden slutar vid Chalmers och man passerar en "paus" i den nersprängda kurvan med Egnahemsvägens viadukt. Men sedan när man kommer upp till Wavriskys plats så är det som ett antiklimax. Här skulle man kunna skapa en mycket intressantare stadsbild som är mycket modern och djärv. Något annat än kvartersstad. Jag blir glad varje gång jag ser den pågående tillbyggnaden av vårt norra vattentorn. Redan nu ser man hur välgörande den är för stadsbilden.

När Guldheden byggdes för 50 år sedan så var den "state of the art". Även de senare delarna på Södra Guldheden var häftiga med lite större skivhus. Då är det logiskt att vi fortsätter och bygger ännu häftigare på 2000-talet. Ännu högre höghus alltså. Då kan områdets karaktär bevaras och utvecklas. Några småputtriga förtätningar vill inte jag se, varken som hus-i-park eller kvartersstad.
 0
Sven R (24 Juni 2008 01:59):
För att förtydliga mig lite, man bör i regel inte bygga hus med direktkontakt med gatan i Guldheden. Endast om det handlar om att tillföra stadsmässighet, t.ex butiker eller annan publik karaktär så är det ok. Och då bör detta ske vid torgen. Och med högre hus än hittills.
 0
Ragnar Lind (24 Juni 2008 09:20):
Här var mycket olika åsikter om Guldheden. Intressant. Fast (som boende i Landala Egnahems landshövdingehus) vill jag ju helst slippa se något "modernistiskt" vid Wavrinskys Plats. Kanske ett höghus i tegel mot WP med affären i botten, som matchar mot det fd kollektivhuset, och som sagt, varför inte stadsliknade bebyggelse nedåt mot Medicinarberget och Sahlgrenska?
Jo, torgen behöver verkligen nytt underlag. Men förslag om höghus vid Dr Fries torg utlöste väldigt mycket protester häromåret. För att hålla butiker, restauranger och kaféer (kaféet lades ned för något år sedan, och fd postlokalen står tom sedan länge) vid liv skulle det egentligen vara bra med en del arbetsplatser i närheten, men då dras ju också en del biltrafik in i området, och var ska den ta vägen? Det är väl sådana här dilemman som måste lösas. Döda torg gör ju ingen glad.
Sedan måste jag nog tillstå, att jag uppskattar tystnaden här. Det är skönt att inte bo "mitt i smeten". Ändå uppskattar jag stad, och jag tycke att när det byggs, ska det byggas stad och inte förort. Men en stad har olika kvalitéer. En del områden ska få vara tysta och lugna, men det är bra om det finns liv och rörelse "i närheten".
 0
Johannes Hulter (24 Juni 2008 11:03):
@ sven r: 1. Ett litet klargörande först bara: Parkstad kan man gilla eller ogilla beroende på personlig smak naturligtvis. Men olika bebyggelsestrukturer skapar också rent objektiva begränsningar/möjligheter att bygga socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Och det är det senare som bör vara utgångspunkten för en konstruktiv diskussion om förtätning.

2. Att det går att bygga kvarterstad i kuperad terräng visar ju Övre Masthugget om inte annat. Det är ju ett hyfsat trevligt område, eller hur?

3. Hus mot gatan. Självklart ska de inte vara igenmurade mot gatan. Då tappar man ju mycket av poängen med dem. Å andra sidan ligger ju de flesta hus i NG mot gatan om jag inte missminner mig (Raketgatan tex), även om man ibland lagt en meter gräsmatta emellan av oklar anledning.

4. Förtätning vid stråken. Kanon, då är vi överens om det iaf.
Som jag ser det finns det två stråk (Guldhedsgatan och Dr Allards) och en nod (Wavrinskys plats) som borde vara prio 1 för förtätning med kvartersstad (med lokaler i botten förstås).
Personligen tycker jag det låter intressant med rejäla höghus vid WP och DFT (det funkar ju som du säger med vattentornet) men där är nog meningarna minst sagt delade...
 0
Johannes Hulter (24 Juni 2008 11:15):
@ ragnar: 1. Men vattentornet på S.Guldheden gillar du väl? Där har du något som syns och tom. blivit ett varumärke för Guldheden. Det behöver inte vara fel att göra något som sticker ut och syns så länge det görs bra.

2. Noterar också att vi alla (otroligt nog) verkar gilla idén på stadsmässig förtätning längs stråken och vid WP.

3. Tystnaden ja. Brrr. Men folk är olika, det är bra. Hursomhelst, tystnaden "inne" i området hotas ju inte av förtätning längs med stråken/torgen.
 0
Olle Jansson (24 Juni 2008 13:54):
Bra att diskussionen lyckats ta lite fart här på yimbyGBG!

Ett försök till några synpunkter: Med ett döende torgliv har Guldheden bara kvar det ena av de två tankar projektet baseras på; trädgårdstad och grannskapsenheten. Sedan kan man la ha invändningar mot dessa idéers bärkraft. Troligen så är en bidragande faktor till de döda torgen samtidigt en viktig faktor till varför Guldheden inte är betraktat som ett ghetto (rullator-ligor undantaget i en minst sagt åldrande befolkning); närheten till staden. Det är la inget öde som är unikt för Guldheden utan på sikt utarmat många förortscentrum i Gbg. Förlunda Torg är ett undantag genom att det är så pass stort att de nästan lyckats bli ett eget centrum; en stark sol som samtidigt kväver allt liv i hela Frölunda. Men det här börjar likna en lång parantes...

Nu är verkligen sådant att Guldheden är som det är. Det behöver förändras men samtidigt måste förändringar försöka bevara några av de kvalitéer som finns. Det är inget som jag direkt uppskattar, men det är mycket bättre om folk som föredrar lugn och ro bor i Guldheden istället för att sprida ut sig och förstöra åkrar och landskap långt ute i periferin. Då måste vi nog först försöka få lite liv i den existerande grannskapsenheten - även om jag inte är så värst förtjust i själva idén - genom att kring dessa skapa mer liv, rörelse och stadsmiljöer. Troligen skulle det behövas lite kontorslokaler för att försöka underlätta för det lokala näringslivet. Kan la inte vara så värst oattraktivt att ha ett kontor mitt emellan Sahlgrenska och Chalmers. Kanske försöka få till lämpliga lokaler för mindre kunskapsföretag.
 0
Sven R (24 Juni 2008 20:30):
Johannes, om du har några förslag på platser där man kan bygga kvartersstad så är jag inte den som är den. Men jag tror inte det finns plats. Längs Dr. Allards gata mellan Wavrinskys plats och Dr. Fries torg t.ex, var skulle kvarteren få plats här? På norra sidan så är det brant, på södra sidan så skär banvallen av kontakten med gatan och skolan är i vägen. I den s.k Dalen på Södra Guldheden finns det platt mark att bygga på om skogen tas bort. Men jag anser det är klokare att bygga höga punkthus så att så mycket av skogen får vara kvar.

Hur hade Guldheden sett ut om stadsdelen hade byggs ut några decennier tidigare? Kanske som Övre Masthugget, kanske som Landala egnahem. Någon kontinuerlig kvartersstad hade det inte varit, branter hade brytit av på många ställen. Jag säger inte att det hade varit fel men nu valde man en annan modell och då vinner man inget på att peta in ett kvarter här eller där. Jag har sett på Yimby Stockholm hur en del tror att socialt rik blandstad uppstår bara för att en huset byggs runt en sluten gård. Nja, så enkelt är det inte. Utgör Landala egnahems landshövdingehus en rikare stadsmiljö än Guldheden? Butikslokalerna där ligger lika offside och har byggts om till bostäder en efter en.
 0
Sven R (24 Juni 2008 20:50):
Här är förresten en bild på det relativt nybyggda studenthemmet:

http://w1.312.telia.com/~u31214343/h1e.htm

Fler förtätningar som det här så kommer Guldheden bli fult som stryk. Man har försökt bygga vidare i samma funkisstil men p.g.a av platsbrist så får man inte känslan av hus i park. Det blir något som börjar påminna om kvartersstad. Men den här arkitekturen funkar inte som kvartersstad, den är för händelselös både stilmässigt och funktionsmässigt (i bottenplanet).
 0
Johannes Hulter (24 Juni 2008 21:55):
@ sven: Jag hade tänkte mig mer enskilda rader av hus, än hela kvarter (obs. min definition av kvartersstad är hus som ansluter direkt till gata/trottoar och andra hus). Tänk östra sidan av N:a Gubberogatan i Olskroken. Och plats finns det nog, men det skulle ju behövas en översyn av trafikplaneringen. Som det är nu utgör spårvägen och körbanan effektiva barriärer - så behöver det inte vara.

Min poäng är inte att det måste vara kvartersstad överallt till varje pris. Men där det är det bästa alternativet - absolut. I kombination med tillräcklig täthet och levande gatuplan är det ofta ett oslagbart recept för blandstad. Om det nu är det man vill ha...
 0
Anders Gardebring (26 Juni 2008 10:23):
Det finns en del som tänker "kvartersstad/stenstad" med fyrkantiga rutmönster som den enda lösningen. Jag försöker tänka lite mer dynamiskt än så. Det är ju inte stenstaden vi bör ha som planeringsidé för framtida stadsdelar, dels då stenstaden har en fast definierad höjd och därför lätt blir monoton men också på grund av att exploateringsgraden blir för låg. Nyckeln är täthet, blandning och levande bottenplan som får ha direkt kontakt med gatan och väl definierade stråk. Vi pratar förvisso ofta om att sluta de öppna kvarteren i YimbySTHLM men det beror ju också på att de någorlunda stadsmässiga planer som dyker upp oftast är "stenstadstänk", men där man brutit sönder kvarteren. Det fungerar inte och blir bara modernistisk halvoffentliga-rum-planering.

Själv älskar jag brokigheten på Manhattan. Ibland är det slutna kvarter, ibland är det skyskrapor som själv tar upp ett "kvarter", ibland är det townhouses på ett par-tre våningar och så trevliga stadsparker och så vidare.

Solitärer utkastade likt strössel på en gräsmatta gör mig dock inget glad och det är ingenting som jag ser som intressant i "mixen" i en stad.

Nåja, nu svävade jag ut från ämnet en hel del....

Det nya studenthemmet som Sven länkar till är ju ett synnerligen misslyckat exempel. Det tar bort de kvaliteter (nåja) som hus-i-park har utan att tillföra stadens kvaliteter i form av blandning och levande bottenplan. Den menlösa gräsmattan har slängts in mellan hus och trottoar och de fönsterlösa bottenplanen gör ingen glad. Hade huset lagts mot gatan och en kvartersbutik lagts i hörnet hade det nog kunnat bli avsevärt trevligare och tillfört kvaliteter.
 0
Anders Gardebring (26 Juni 2008 10:26):
Föreningen "Bevara Guldheden" verkar hyfsat fundamentalistisk
http://w1.312.telia.com/~u31214343/

"Varje förtätning innebär en försämrad boendemiljö för Guldhedsborna och i många fall även för boende i angränsade områden."

Se där. Argument och empiri har inget med saken att göra. Varje förtätning är en försämring. Och därmed basta.
 0
Johannes Hulter (26 Juni 2008 12:15):
Ja, det där studenthuset såg ju inget vidare ut. Men ärligt talat: Är det så mycket sämre än tex. punkthusen längs Dr Heymans gata och i så fall varför?

Så länge man fortsätter att strö ut lite hus här och där så kommer inga stadskvaliteter att uppstå, det enda du får är tätare parkstad och surare nimby-talibaner. Vi måste sluta att bara tänka bostad och börja tänka stad. Och då behövs någon sorts socioekonomisk-spatial analys (typ rumssyntax). Det funkar inte att bara tänka solvinkel/utsikt och sedan hitta en lagom stor gräsmatta att trycka in ett punkthus på.

Ja, förutsatt att det nu är blandstad vi vill ha...
 0
Sven R (26 Juni 2008 16:40):
Bevara Guldheden är fundamentalister, helt klart. De hade en gästbok men de stängde den eftersom det var så många som postade Yimby-åsikter! Själv postade jag några synpunkter där, konstruktiva förslag på hur stadsdelen kan utvecklas. Men det är klart, det försvagar ju deras åsikter om det visar sig att vi boende inte alls är motståndare mot all utveckling här.

Johannes, det här med stadskvaliteter... det är inte så säkert att vi boende vill ha det här på Guldheden. Parkstadskaraktären är i regel populär bland oss, man har ju själv valt att bo här. Parkstad och stadskvaliteter går liksom inte så lätt att kombinera. Det beror på vad man menar med stadskvaliteter också. Om man tittar på Norra Guldheden t.ex så ser man att det finns lokaler av olika slag på flera ställen. Idag hade man definitivt inte byggt så i ett motsvarande punkthusområde. Låt säga så här, stadskvaliteter är bra men stadskaraktär är inte så bra på Guldheden.

Jag vill inte heller att de fortsätter strössla ut punkthus. Egentligen vinner jag inget på nya sammanhållna grupper av bostadshus i Dalen eller på Raketgatan men jag tycker det är ok eftersom staden i stort behöver förtätas. Och på de platserna kan det ske utan att man bygger mitt ibland befintliga hus.

Men den modell som jag främst förespråkar är att bygga ett par riktigt höga hus vid torgen. Då får man plats med många bostäder. Och man får ekonomiska förutsättningar till att samtidigt bygga fler lokaler, i höghuset eller friliggande. Och parkstadskaraktären kan behållas och stadsbilden blir mer spännande. Hur man sedan ordnar fler p-platser vid torgen blir förstås en knepig fråga.
 0
Sven R (26 Juni 2008 16:59):
Angående Bevara Guldheden. Wallenstam ville genomföra en stor renovering i området (Raketgatan osv) men de boende satte sig på tvären. Efter flera års dödläge såg Wallenstam ingen annan möjlighet än att sälja husen till de boende i en bostadsrättsombildning. Det har säkert inspirerat dem till att fortsätta köra sitt Nimby-race.
 0
Sven R (26 Juni 2008 17:11):
En annan sak, det här med lokaler i bostadsrättsföreningar. I min förening har vi en liten lokal som hyrs ut till en hantverkare. Det sägs att bostadsrättsföreningar inte vill ha kommersiella lokaler eftersom det är mer jobb att administrera med t.ex olika momssatser. Det där tror jag mest är krokodiltårar, så krångligt är det inte.

Snarare är det nog så att föreningen inte ser värdet i lokalen, en hantverkare t.ex är ju inget som riktar sig direkt till de boende (till skillnad mot en restaurang, en mataffär). Och hyresintäkterna är försumbara i jämförelse med de boendes avgifter. I min förening så är lokalhyran snorbillig, man tänker inte affärsmässigt.

Men för staden i stort så är det ju ovärderligt att sådana här små billiga lokaler får finns. Kommunen borde höja ambitionerna här, fler lokaler i detaljplanerna!
 0
Ragnar Lind (26 Juni 2008 17:38):
Olle: Vad menar du med "..(rullator-ligor undantaget i en minst sagt åldrande befolkning).."? Är det befolkningsamansättningen du menar? Att det är många äldre i stadsdelen? Men vad jag kan se verkar befolkningen åldersmäsigt ganska blandad. Visst det finns några äldre damer med rullator härnere i parken, men de är bara trevliga, och inte verkar de vara några ligister. Rullatorn har inneburit en väldig frihet för många människor. Man kan komma ut, fast man har svårt att gå! Jag tror nog att vi får vara lite ödmjuka, ändå. Sedan tror jag att det är tack vare de äldre som torgen trots allt inte är helt döda. De tar i allmänhet inte bilen till nån stormarknad. Nej, allt är inte helt nattsvart. Dr Fries fungerar som en träffpunkt för en hel del människor, det ser man när man är där. Men visst behöver torgen vitaliseras, det är helt klart. Jo, kanske skulle det vara bra med något "riktigt högt" hus där. Men bygg i så fall fantasifullt och vackert, plåt- och glasvarianten är jag riktigt trött på. (Men, som sagt, ett förslag om höghus där utlöste en hel del protester häromåret.) Men 20-vånigs skivhus på bergen är jag emot, resten av förtätningarna ska vara varsamma.
 0
Johannes Hulter (26 Juni 2008 17:48):
@ sven: Praktiskt sett så tror jag vi är helt överens, strössla inte punkthus utan förtäta funktionsblandat vid noder och stråk. Höghus-idén tycker jag verkar bra, låter lite som Axel Dahlströmstorg-skrapan - men med lokaler i gatuplanet. Färre p-platser är bara bra, då får vi lättare in unga och bilfria i området. Publika lokaler funkar inte (precis som du säger) utströsslade i parkstad, de behöver noder/stråk för att överleva.

Sedan har vi nog lite olika syn på ett mer teoretiskt plan (vilket ju bara är stimulerande). Jag ser staden som en organism som lever och utvecklas över tid. Guldheden planerades som gles parkstad för ett halvsekel sedan, i en helt annan tid (för att återknyta till Olles original-inlägg). En tid av stora barnkullar, hemmafruar och kärnfamiljer där massbilism var ett gyllene framtidshopp. Samhället har förändrats, det kanske Guldheden borde göra också? Guldheden är ju inte bara alla nuvarande Guldhedsbors intresse, utan även alla presumtiva Guldhedsbors intresse och faktiskt hela samhällets intresse.

Men som sagt, det är ju rent teoretiskt. Vad gäller Guldhedens praktiska utveckling på kort och medellång sikt verkar vi vara överens.
 0
Johannes Hulter (26 Juni 2008 17:52):
@ ragnar: Instämmer i det du säger (utifrån personlig erfarenhet av Dr Fries torg). Nu är jag övertygad om att Olle bara skojade, men det förtjänar ändå att påpekas: Problemet är inte att äldre är ute på gator och torg, det är kanon. Problemet är att inte fler är det.
 0
Olle Jansson (26 Juni 2008 18:03):
Ragnar:
Jag bellade på befolkningspyramider på Göteborgs hemsida för något år sedan och andelen seniorer i Guldheden är mycket stor. Troligen har många av dem bott sedan de flyttade dit med sina barn en gång i tiden. Att de fortfarande bor kvar skall nog ses som ett plus för Guldheden och de är verkligen de som ger området liv på dagen. Många av dem är dessutom trevliga. Har stött på ett tydligt undantag vid ett tillfälle, men han hade inte någon rullator eller ens käpp.
 0
Sven R (26 Juni 2008 18:23):
Angående det här med torgen. Det är ju sant, så himla döda är de inte, främst så funkar Dr Fries torg ganska bra. Kanske beroende på att det är ligger lite längre ifrån stan än Guldhedstorget, kanske för att det finns en lite större mataffär där, kanske för att det finns fler lokaler med bättre utbud än på Guldhedstorget. Men Guldhedstorget har något som inte Dr Fries torg har, läget vid en större genomfartsgata och kollektivtrafikhållplats. Dessutom ligger Sahlgrenskas och Medicinarebergets alla arbetsplatser i närheten, det ger potential för ett affärscentrum. Men som Johannes var inne på, torget måste annonsera sig bättre ut mot Wavrinskys plats.
 0
Johannes Hulter (26 Juni 2008 18:40):
Har funderat lite på parkstadsbegreppet. Det är nog missvisande att använda det om Guldheden, det passar bättre in på vissa delar av Frölunda (Ågrens brandgula punkthus tex). Guldheden bör nog snarare klassificeras just som grannskapsenhet (som Högsbo), och liknar ju mer en sorts trafikseparerad trädgårdsstad än Corbusier-aktig parkstad. Anyway...

Vi verkar väldigt överens här: Förtätning vid WP och Guldhedsgatan i första hand. Men låter det inte trevligt att göra om Dr Allards gata till mer av integrerad stadsgata, istället för separerad motorled? Skulle nog åtminstone uppskattas av dem som går/cyklar hem där mörka kvällar...
 0
Ragnar Lind (27 Juni 2008 09:17):
Tack för kommentarerna om de äldre! Jag bara undrade..
Vad gäller Dr Allard.. det tål att tänkas på. Kanske att Landala Egnahems landshövdingeområde "brer ut" sig lite? Inte något "högt" som täpper igen all utsikt. Genom trappor och grönska kan man skapa kontakt med Egnahemsvägen och parken vid dammen. Kring Dr Fries finns också plats norr om kyrkan, där finns redan förslag om bebyggelse på parkeringen. Kyrkan "syns", så bebyggelsen där kan på något sätt samspela med den. Inåt torget kanske det kan byggas något kontorshus vid hållplatsen? Vidare i hörnet där Dr Bex gata mynnar ut? Arkitekturen är viktig, genom att med enkla medel skapa vackra gaturum kan man tillföra något av (små-)stadskvalitet i området, det tror jag vitaliserar torget. Det hela kan nog kompletteras med något "högt", exakt var någonstans vet jag inte.
Åt andra hållet, Norra Guldheden, kan jag tänka mig bebyggelse i slänten utefter Egnahemsvägen. Gärna "landshövdingestil" där också, med träfasader på husen. Kan man bygga något i "kilen" mellan Egnahemsv och Landalabergets första tegelhus, återigen landshövdingehusstil. Man kan då få ett samband mellan nybebyggelsen och Egnahemsområdets ladshövdingehus, men även med Holtermanska och det enda kvarvarande kvarteret i "gamla Landala".
 0
Sven R (27 Juni 2008 15:29):
Intressanta tankar där Ragnar. Jag är inte främmande för något av dina förslag. Det skulle tillföra en hel del bostäder. Och speciellt mellan Norra Guldheden och Landala, runt Egnahemsvägen, vore det intressant att bygga för att förbättra stadsbilden och göra området trevligare/säkrare för fotgängare.

Dr. Allards gata är som sagt mindre trevlig för cyklister/fotgängare. Men den tror jag är svårare att förbättra. Jag ser egentligen ingen anledning till att förändra bilgatan, den är effektivt trafikseparerad av branten och spårvägsvallen. Och därmed är den trafiksäker och snabb. Jag tror inte att folk upplever den som en störande barriär, det är inte så mycket rörelser tvärs där ändå.

Söder om Wavrinskys plats finns en bergknalle med fula sprängytor mot platsen. Den skulle man kunna ta bort och bygga ett hus. Kanske det får plats något hus mellan skolans hus också som skulle kunna göra Dr. Allards gata mer händerlserik för gående/cyklister. Men då tänker jag mig att cykelvägen görs om till bilgata hela vägen mellan WP och Dr.F, genomfartsgatan förändras inte.
 0
Jesper Hallén (21 Juli 2008 16:20):
Man får vara försiktig med Guldheden och ta vissa ord på allvar när det gäller riksintresse och arkitektuella värden. Så områden som betäcknas som extra värdefulla bör väl bevaras i sin helhet. Men det betyder ju inte att hela Guldheden måste bli orört, det finns ju gigantiska ytor att bebygga och förtäta. Förtäta med stil är också att föredra så att vi inte förlorar den vackra vyn av Guldhedshöjden.
Viktigare än Guldheden, förtäta och bygg om Annedal, Nordostpassagen/Nya Masthugget, Första långgatan och Södra Älvstrandens västra del, Mölndalsvägen etc.
 0
Ragnar Lind (21 Juli 2008 18:32):
Håller med dig, Jesper. Man kan bygga en del i Guldheden, som diskuterats tidigare, dessutom på en del parkeringsytor nära vattentornet och vid Dr Lindhs gata. Bra också att få till ett område med stadskvalité genom en utbyggnad av Guldhedsgatan. Men visst finns det områden som är viktigare, där det faktiskt inte händer någonting. Vad gäller Annedal/Nordostpassagen/Nya Masthugget torde det mest handla om att snygga till husen: byta ut plåt och betong mot tegel eller puts i olika färger, sätta dit lite fina balkonger, etc. I Annedals fall har det byggts på en våning på ett par hus. Det har husen vunnit på.
 0
Johannes Hulter (21 Juli 2008 18:37):
@ jesper: Jag håller med dig om de andra område du nämner (annedal etc). Jag håller även med dig om Guldheden. Det är bl.a. därför som nuvarande förtätningsförslag är mindre bra. Som vi varit inne på tidigare i tråden borde man göra en socioekonomisk/spatial analys av området (typ space syntax) och se var ny bebyggelse skulle göra mest nytta och minst skada. Det är inte på Raketgatan.

Det är ju uppenbart att man borde förtäta utmed de redan existerande stråken, ffa guldhedsgatan/torget. Där finns det gott om plats (delvis pga den överdrivna trafiksepareringen). Där finns förutsättningar för tät blandstad.

Samtidigt blir jag lite bekymrad över den enorma ängslighet som varje nybyggnation väcker. Blir det riktigt uselt får vi väl riva eller bygga om. En stad är ingen skör vas som går sönder så fort man petar på den. Vi måste få tillbaka självförtroendet i stadsbyggandet och det bästa sättet är att börja bygga bra.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5368 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter