Krönika: Norra Guldheden och stadens förtätning

Birgitta Kyrö Mattsson, stadsmiljöarkitekt och tidigare stadsarkitekt i Halmstad, skriver speciellt för YimbyGBG om planerna för Norra Guldheden. Kyrö Mattsson är positiv till en förtätning av området, men kritisk till vissa delar av förslaget. Enligt Kyrö Mattsson borde utgångspunkten vara att bidra till stadsdelens liv och utveckling, inte bara att bygga exklusiva bostäder.

Det är intressant att man kommit fram med ett förtätningsförslag för Norra Guldheden från SBK. Det har väckts ganska stor oro bland de boende beträffande förslaget. I följande text argumenterar jag för att man skall förtäta stadsbygden men att förtätningen måste ske med utgångspunkt från befintliga förhållanden så att man inte förstör de kvaliteer som finns i området. Lokaliseringen av nya byggnader är känslig och man måste placera nytillskotten så att dessa bidrar till en levande miljö, inte bara placera dem där det finns en bit mark över och man kan få utsikt från köksfönstret. I detta avseende finns det en hel del att ha synpunkter på i SBK:s nuvarande förslag.




Stadsbyggnadskontorets förslag

Norra Guldheden byggdes som Sveriges första grannskapsenhet och är som sådan i dag ofta omskriven i litteraturen som svenskt bostadsbyggande när det är som bäst. Grannskapsplaneringen utvecklades under andra världskriget, främst i Storbritannien. Idéerna var en reaktion mot tidigare stadsbyggande på kontinenten och reaktion på nazismens genomslagskraft. Tanken var att man ville slå vakt om och utveckla demokratin genom att i storstaden skapa självständiga enheter med bostäder, arbete och service. Individen skulle uppmuntras att ta ansvar och delta i förvaltningen av sin grannskapsenhet. Grannskapsplaneringens tanke var att planera för de små stadsdelarnas stad och detta är särskilt tydligt i de tidiga områdena i Göteborg som Norra Guldheden, Torpa och Högsbo.
Norra Guldheden byggdes, sommaren 1945 som en bostadsutställning "Bo bättre", för att visa framtidens bostadsbyggande.
 
I dag finns de välhållna bostadshusen kvar och också en grönskande uppväxt utemiljö. Guldhedstorget har genom åren fyllts med olika funktioner, som speglar stadssamhällets utveckling. Handeln har omstrukturerats sedan 1945 från småbutiker till köpmarknader och därmed har småbutikerna för bilburen befolkning spelat ut sin roll. I området bor dock många äldre och andra som har stor glädje av närbutikerna. Torget är entrén till området och nu finns ett antal vitala verksamheter, förutom närlivs, blomsterbutik, restaurang, tandvård, videobutik m fl. Under årets mörka delar upplevs torget tämligen tomt och mörkt medan det under sommartiden upplevs trivsamt mycket tack vare parkmiljön vid dammen. Ett större köpunderlag till närbutikerna vore välkommet, liksom mer belysning och fler bostadshusentréer och människor som rör sig i torgmiljön. Ytterligare bostadshus i detta läge vore ur dessa synpunkter att välkomna.

Dagens klimatsituation innebär att förtätning av staden är den enda rimliga möjlighet som finns för att skapa fler bostäder. Det är viktigt att minska transportbehov och kommunikationer och låta staden fungera med kortare avstånd så att människor kan gå, cykla och åka kollektivt mellan olika områden. Att minimera trafikbehovet är centralt i ett klimatperspektiv. Norra Guldhedens backiga terräng skapar dock behov för många att kunna ta sig fram med bil. Lokal hänsyn bör tas till detta behov.

De mest utnyttjade grönområdena måste sparas. Nya bostadshus måste lokaliseras till de lägen där man inte tar bort de mest utnyttjade grönområdena. Närmast bostadsentréerna kan man tydligt se hur boende värnar om och sköter sin miljö med planteringar. Vissa grönområden är i dag omtyckta och välutnyttjade miljöer. Andra är mer svårtillgängliga och outnyttjade. Ett problem är att de mer outnyttjade också kan vara svåra att försörja med biltrafik vid mer bebyggelse.

Trafikfrågorna måste klaras. Det är en förutsättning i förtätningsplaneringen att man inte belastar smala trånga och redan hårt belastade gator för att trafikmata nya hus. Man måste se till att placera nya hus där det är möjligt att trafikmässigt ha bra lösningar. Parkeringsbehov som alstras av nytillkommen bebyggelse måste klaras på den egna fastigheten. Förslaget att använda Daniel Pettersons gata och Raketgatan för att trafikmata ytterligare bostadshus på Raketgatan är definitivt omöjligt att genomföra. Gatan är så trång med sidparkeringar att det redan är en svår trafikmiljö för cyklister och bilister. Detta omöjliggör en matning till JM:s område 1 från Raketgatan. Om det är möjligt att mata en bebyggelse i det läget från Carl Grimbergsgatan eller Lövskoggatan är också högst tveksamt. Föreslagen bebyggelse i detta läge förefaller olämplig.



Raketgatan

Guldhedstorget passeras av boende i Norra Guldheden och av dem som är på väg ner mot Annedal och Linnéstan. Genom kollektivtrafikens nuvarande dragning med hållplats Wavrinskys torg är Guldhedstorget den naturliga entrén in till bostadsområdet. Ytterligare hus vid Guldhedstorget (område 4) är ett förslag som skulle förstärka köpunderlaget för torgets butiker och öka upplevelsen av trygghet under den mörka årstiden. Trafikmatningen skulle ske på befintliga gator som är proportionerade att klara ytterligare trafik. Parkering kan ske i Guldhedsgaraget och i källarplan i nytillkomna hus. Husen bör dock inte inkräkta på grönområdets dammanläggning utan förläggas i periferin på grönområdet och mot Wawrinskys plats.



Guldhedstorget

Området närmast Landalahusen (område 3) kan bebyggas och trafikförsörjas så att befintliga bostadshus i Landala inte störs. Det förutsätts att hushöjderna hålls nere så att inte den identitetsbärande Norra Guldhedensiluetten in mot centrala stan förstörs.
 
Området i sluttningen från Guldheden ner mot Annedal (område 1) går inte att genomföra eftersom det inte går att trafikmata utan att man skapar farliga trafiksituationer på befintliga gator. Det området stryks. Dessutom skulle det ta bort Norra Guldhedens typiska siluett mot staden, vilket inte är acceptabelt då området är av Riksintresse för Kulturvården. För att bebygga detta område finns en intresserad byggvilja eftersom man här kan bygga hus med attraktiva lägenheterna med utsikt mot väster. Men förtätning i detta läget ger inte något tillskott till stadsbygdens liv och utveckling i Norra Guldheden utan är enbart ett tillskott med attraktiva bostäder. Nackdelarna i form av ökad trafik, buller, luftstörningar på befintliga smala gator och reducerad utsikt för de befintliga husen är så stora så förslaget att bebygga här måste helt förkastas. Daghemmet (område 2) stör inte miljön.
 
Grannskapsplaneringens ideologi bygger på planering i demokratisk anda. Det är önskvärt med nära samverkan mellan SBK och  grannskapsenhetens berörda parter. Det är i linje med grannskapsplaneringens ideologi att i demokratisk anda planera tillsammans för fortsatt god utveckling av området Norra Guldheden. Området är av Riksintresse för kulturvården och de planeringsideer som låg till grund för Sveriges första grannskapsenhet bör utvecklas i samverkan mellan SBK och boende och verksamma i området. En arbetsgrupp föreslås därför tillskapas i planeringsskedet.

Birgitta Kyrö Mattsson
Arkitekt SAR/MSA och boende i Norra Guldheden