Utskrift från gbg.yimby.se
....

Isitt om förorten 2

 
I den andra delen av Mark Isitts serie om Göteborgs miljonprogramsförorter konstateras att trafiksepareringen (matargata runt, säckgator in) försvårar polisens arbete. Isitt ifrågasätter också det tvärpolitiska mantrat om att blanda hustyper, det ensidiga småhusbyggandet i flerbostadsområden tvingar stora familjer med liten ekonomi att flytta. Enligt Isitt beror stadens segregering också på fördomsfulla fastighetsägare, som sorterar bort sökande utifrån etnicitet. Isitt verkar också vara kritisk till arkitekternas ovilja att ifrågasätta stadsplaneringen bakom förorten:

– Problemen har inte orsakats av de höga husen, försvarar sig Thomas Samuelsson, tidigare chef för Whites projektledningsavdelning. När han som nyutexaminerad kom till arkitektkontoret 1967 blev hans första uppdrag att rita på Lövgärdet.
– Man måste ha en meningsfull sysselsättning. Kunna språket. Bli sedd, hävdar han.  Birgitta Holmdahl menar motsatsen. Fortfarande. Hon är professor i bostadsplanering på Chalmers och tidigare vänsterpartiets representant i Byggnadsnämnden och redan 1976 publicerade hon boken Idealbostad eller nödbostad.
– I avhandlingen kritiserade jag miljonprogrammets otroligt torftiga människosyn där man inordnade vardagslivet i rationella program. Jag uppfattade det som omänskligt. Jag blev fruktansvärt utskälld, helt nedsablad av kåren.


Isitt målar med ganska breda penseldrag (a la Zaremba), argumenterar mer utifrån intuition än fakta och det är fortfarande oklart vad han tänker komma fram till. Att dra raka streck mellan ett enskilt, tragiskt rånmord och svensk samhällsplanering under ett halvsekel är ganska vanskligt. Visst kan det finnas samband, men inte så enkla som Isitt ger sken av. Det begås ju som bekant brott i innerstan också. Förhoppningsvis blir Isitt mer konkret i den avslutande artikeln.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (1 September 2008 10:08):
Jag hoppas att det blir en lite intressantare artikel nästa gång. För såsom han skriver nu så låter det som han har ett berg av fördomar med sig första gången han sätter sin fot i Bergsjön och gör allt för att få dom bekräftade.
För enl Isitt är Bergsjön miljonprogramförort, men Askim är det inte.
 0
Johannes Hulter (1 September 2008 10:26):
@ daniel: Jag förstår vad du menar, även om Askim inte är en miljonprogramsförort är det ju minst lika segregerat och knappast mer dynamiskt än exv. Angered. Isitt vill väl renodla/förenkla situationen (Zaremba-style), problemet är att den renodling/förenkling han gör har varit den dominerande bilden i snart 40 år. Men jag hoppas som sagt att han kommer med något lite mer underbyggt och konkret i sista delen.
 0
Olle Jansson (1 September 2008 12:46):
Det är intressant hur medelklassens återinträde i nordost ses som lösningen på problemet. Dels är det en torftig syn på medelklassen som grupp och dels är det lite av en förolämpning mot den nuvarande befolkningen. Tror de att den stora majoriteten av en invandrad underklass inte har något emot droghandel och gängbråk i sitt närområde? Skulle medelklass vara mindre lättskrämd än dessa? Nä, de skulle la göra precis som Anna Johansson gjort och flyta till en radhusenklav i närområdet.

Snarare skall la den stora omflyttningen ses som ett problem. Den sociala kontrollen blir lika med noll.
 0
Henrik Vernersson (2 September 2008 18:48):
Finns det något svårare än att skriva om förorter?
Jag tror att Bergsjön, Angered, Askim, Älvsborg osv behöver mer blandning av folk, bostäder, arbetsplatser mm. Som många andra. Frågan är hur man skapar detta? Och att det består. Och utvecklas. Frågan är dock mer akut för områden med hög arbetslöshet etc. Jag är glad för flyttströmmarna av arbetande människor har minskat i från området...
 0
Jesper Hallén (2 September 2008 18:58):
Förorterna behöver bli mindre förortiga, alltså behöver de förenas med resten av staden. Förorterna måste bli stadsdelar. Man får jobba både inom områdena och emellan dem. Förtäta och förena. Var inte heller rädda för att riva dålig bebyggelse om den ersätts med ny stad.
 0
mhean (2 September 2008 21:22):
Det hade varit intressant om näringidkare och boende i nordost börjat skriva här och gett sin syn på saken...
 0
Hanseman (7 September 2008 20:52):
Mhean, här är en kommentar från nordost. Jag håller med i mycket av det som sägs här på detta välkomna forum med alla insikter att ta del av. Man behöver förtäta även i de glesa stadsdelarna på 5-10 km avstånd från innerstan. Efter några års boende i Kortedala ser jag både förtjänster och brister i området. Det är viktigt att påpeka att stadsdelarna i ”nordost” har olika karaktär från olika tider, men som jag förstått det har liknande idéer legat bakom, alltså att ge ett rationellt och hälsosamt boende och kombinera lantlig livskvalitet med storstadens möjligheter. Ungefär. Att områdena är mindre attraktiva än deras potential handlar kanske, som väl nämnts här, om att man inte lyckats/orkat/haft resurser till att fullfölja intentionerna. Man har antagligen också missbedömt eller inte känt till hur funktionsseparering och ”överplanering” i stort och smått undergräver stadslivet. Istället en sämre kombination av anonymitet och märkliga grönområden.

Men jag tror också att förortsområdena kan bli riktigt attraktiva med rätt åtgärder. Vad jag saknar är mer av sådant som gör att innerstaden drar, som seriösa kaféer och restauranger. Det måste väl inte vara kvartesstad för att kunna driva sådana rörelser, besöksunderlaget borde vara det väsentliga tycker jag. Förutsättningar finns på de idag avslagna lokala torgen och vägkryssen där det ändå finns naturliga rörelsemönster. Men bitvis behövs tydligare och trevligare gångstråk och att offentliga miljöer lyfts en del.
Man får vara beredd på att om sådana etableringar lyckas, så kommer underlaget för innerstadens attraktionspunkter att minska, men där kan jag känna att en överetablering råder på cafésidan.
Men det borde vara viktigare att människor trivs i sitt eget område och inte måste åka in till stan för att ha trevligt. Nu har man både funktionsseparering och centrering i den meningen. Alla kan per definition inte bo centralt och med dagens bostadsbrist finns anledning och möjlighet att se ta tillvara de områden vi har.
 0
mhean (7 September 2008 21:07):
Tack för dina kommentarer Hanseman, jag tänkte i o f sig inte på Kortedala i första hand när jag skrev nordost eftersom Kortedala har väl 10-15 år extra på nacken jmfrt med vår 60-talsförorter. Kortedala är ju i o f sig också på sina håll storskaligt.

Håller med dig i samtligt du tar upp i alla fall, att stadsdelar kan ha egna liv ser jag bara som väldigt positivt, det ger en mer spännande stad.
 0
Hanseman (7 September 2008 21:33):
Jo, större delen av stadsdelen är 50-tal (som Guldhetden). Här finns ändå en intressant variation av bebyggelsetyper och placeringen i tidigare vildmark gör området rätt unikt, detsamma då för grannen Bergsjön fast där var kanske byggandet inte lika genomtänkt. Om man får sia om framtiden så finns möjligheten för flera av dessa områden att bli hippa som andra tidigare nedgågna stadsdelar i stan. Det skulle vara en positiv effekt av bostadsbristen som ioförsig råder även här. Man märker av en tydlig generationsväxling.
 0
Johannes Hulter (7 September 2008 23:18):
@ hanseman: jag tror du har helt rätt. Det finns massor av stadspotential i förorten, det enda som behövs är att man inte aktivt motarbetar den (vilket tyvärr är precis vad man sysslat med sedan de byggdes). Man ska inte tro att det är kört eftersom det är långt till Brunnsparken. Centralitet är en ganska oviktig parameter. Guldheden är inte mer happening än Kortedala, trots att det ligger centralt. Majorna är roligare än Högsbo, trots att det ligger längre bort.

Det är egentligen inte så komplicerat. Tittar man på vad som förenar "roliga" områden, respektive vad som förenar "avsomnade" områden, framträder en ganska tydlig bild. Där det finns en kontinuerlig stadsväv, med rimlig befolkningstäthet, mycket lokaler och genomfartstrafik, där finns det stadsliv. Där bebyggelsen är utströsslad i naturen, med låg befolkningstäthet, få lokaler och liten genomfartstrafik, där finns det inte stadsliv.

Det är alltså ingen slump att tex. Olskroken, Gamlestaden och Kvillebäcken har mer stadsliv än tex. Högsbo. Rent teoretiskt borde det inte behövs kvartersstad för få stadsliv, och jag har faktiskt försökt hitta exempel på stadsliv utan kvartersstad, men hittills har jag inte hittat något. Och det kanske inte är så konstigt, kvartersstad maximerar ju kontakten mellan människa och byggnad - du får in mer på gatuplanet på det viset.

Just det fattade funkis-gubbarna, det är ju därför centrumen i förorten mer ser ut som kvartersstad. Men de ville isolera stadslivet dit, runtomkring skulle det var tyst. Det de missade var kontinuitetens (stadsvävens) betydelse - du kan inte ha stadsliv på isolerade öar, det måste hänga ihop. Det är det vi måste börja bygga igen.
 0
Johannes Hulter (7 September 2008 23:26):
@ hanseman: ...och man ska komma ihåg att funkisområden är glesa. Det är alltså ingen större konst att "förstadliga" dem, om man vill. Bygg utmed gator och stråk, "kvarterisera" lamellhusområden etc.
 0
Hanseman (8 September 2008 21:15):
Det är nog som du säger Johannes att kvartersstaden är ett bra medel för "stadsliv" men att även de funktionalistiska områdena har förutsättningarna fast där de tyvärr planerats bort. Antagligen handlar det i grunden om rörelsemönster med genomfarter för alla trafikslag och att miljön i sig är trevlig att vistas i, att det möjiggör attraktionspunkter för både boende i området och mer spontana besökare. Så har jag fått för mig att det funkar, fast det är ju något för proffsen att lägga energi på. Ja omsorgsfull förtätning borde ju öka underlaget men det viktigaste är kanske att den ger möjigheter till fler lokaler i gatuplan - det är ju en grundförutsättning för t ex restauranger, fik eller pubar. Men jag kan tänka mig sådana lösningar även utan slutna kvarter. Tycker till exempel att nedre Johanneberg eller Stampen som är både kvarters- och stenstad är betydligt mindre livlig än Bellevue, Wieselgren eller liknande lokala knutpunkter. Det är väl lite en definitionsfråga vad man menar med stadsliv också. Storstadsliv eller småstadsliv, bara det är liv :)
 0
Johannes Hulter (8 September 2008 22:40):
@ hanseman: Håller med. Med kvartersstad menar jag bara att kvarteren är slutna och att man bygger i tomtgränsen (vilket maximerar gatuplanet och kontakten människa/byggnad)och att gatunätet är öppet (underlättar genomfartstrafik, dvs. ökar antalet potentiella kunder). Ska det sedan bli levande måste det naturligtvis finnas gott om lokaler och tillräckligt med folk i närområdet.

Där loppisarna finns i Bellevue (om det är där du menar) så är det ju kvartersstad och Wieselgren ligger ju i anslutning till Kvillebäckens landshövdingekvarter. Stampen tycker jag nog är ganska levande (bor där själv) men Nedre Johanneberg är ju betydligt lugnare (dock inte jämfört med Övre funkis-Johanneberg).

Sedan är det klart att det är ett väldigt liv ute på IKEA också vid vissa tidpunkter, men frågan är (precis som du säger) om "stadsliv" är rätt term för det.
 0
Jesper Hallén (8 September 2008 23:23):
Stadsliv kan man väl definiera som det gatuliv som orsakas av samlingen av verksamheterna och bostäderna i området.
Det snart totalsanerade Östra Kvillebäcken var ju kvarter med rätt så gott stadsliv, hoppas att den nya bebyggelsen kan få det åter. Så kan man länka ihop Backaplan med Kvillebäcken och Wieselgrens stadsliv.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5363 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter