Utskrift från gbg.yimby.se
....

Isitt om förorten 3

 
Det blev inget magplask i den avslutande delen av Mark Isitts serie om miljonprogrammet. Vi var många som befarade att det bara skulle bli ännu fler gnälliga litanior om hur usel boendemiljön i förorten är, vilket varit det dominerande fokuset för de senaste 40 årens stadsplaneringsdebatt. Det finns problem överallt, men det viktigaste är inte problemen utan lösningarna. Och glädjande nog tog sig Isitt an lösningarna i sin tredje artikel. Tolv konkreta och konstruktiva förslag som är väl värda att ta till sig, några guldkorn ur förslagen:

Lova och svär att inte utbilda brukarna i franska arkitekturteorier utan låta brukarna utbilda dig.

Stadsbyggnadskontoret kritiseras av såväl politiker som fastighetsägare och arkitektkontor. Hjälp dem.

Att bygga om en miljonförort är dyrt, men att inte bygga om är ännu dyrare.

Det är inte bara Göran Johansson som vänder ryggen åt nordost. Hela Göteborgs stadsplan gör det. Den självklara lösningen heter fler broar över älven.

– I förorterna har man separerat de få verksamheter som finns från stråken där människorna faktiskt rör sig, menar Mats Franzén, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Skylta i stället upp stadsdelen mot denaktiva ringvägen genom upplysta fotbolls eller basketplaner. Skapa en stadig ström av besökare genom att leda in långsamt körande biltrafik. Och inte minst, bebygg de otrygga skogsdungarna. Som en bosnisk man sa till mig: ”Jag tittar hellre på folk än fåglar.”

– Tillåt de största familjerna att bygga ut sina trånga lägenheter genom att fästa holkar på fasaden. Sådana parasiterande rumsvolymer skulle skänka liv åt de enformiga ytterväggarna, minska slitaget på lägenheterna och maximera containerhusens kanske enda fördel – de är åtminstone robusta.

I miljonförorterna finns många skogsområden. Men inga bilvägar.
– Trots att undersökningar visar att vi hellre går tre gånger så långt längs en upplyst bilväg än genom ett skogsområde, säger Gerd Cruse Sondén på Tryggare och mänskligare Göteborg. Enligt henne är ökad trygghet en förutsättning om miljonförorterna ska kunna utvecklas till fungerande grannskap.

Precisera stråk där människor rör sig, komplettera med flexibla affärslokaler där utbudet är anpassat till de boende och ger anledning att frekventera området från morgon till sen kväll.
– Med fler folk på gatorna ökar tryggheten och grannsämjan och det kulturella kapital som finns i överflöd i dessa stadsdelar synliggörs, säger Jan Christiansen, stadsarkitekt i Köpenhamn.

En av få faktorer som förenar nysvenskarna är deras tro. En av många faktorer som förenar gammelsvenskarna är vår brist på tro. I Bergsjön finns tre kyrkor men noll moskéer. Konvertera! Kyrkorna alltså.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Christoffer (2 September 2008 16:10):
Citerar Färgfabriken från deras skrift "Malmö 2050" (http://www.fargfabriken.se/index.php?tabell=content&id..). Det är denna filosofi som Byggnadsnämnden saknar och vars betydelse de så innerligt motsätter sig att förstå vikten av.

"Att bygga en framtidsvision om en stad är att hantera det komplexa, något som rymmer allt, eftersom en stad gör det. Och därför handlar stadsutveckling på 2000-talet om att låta olika aktörer, kompetenser, idéer, traditioner och värderingar mötas. Det som förr var en fråga för stadsbyggnadsexperter måste idag bli en fråga för många.

Och där man förr kunde förlita sig på demokratiska processer måste man nu uppfinna nya. För det gäller lika mycket att hitta nya vägar att sprida information som att skapa debatt och engagemang.

Stadsutveckling på 2000-talet handlar lika mycket om att skapa en berättelse som att bygga stad. Utan berättelse blir det byggda tamt, avsiktslöst och intetsägande."
 0
Johannes Hulter (2 September 2008 16:28):
@ christoffer: Ja, det låter bra men det är ju lättare att säga än att göra. Vad betyder det konkret? Ju mer visionärt och allmänt hållet ett manifest är, desto mer innehållslöst tenderar det att bli. Rent praktiskt, hur ska Byggnadsnämnden skapa en berättelse om staden?
 0
Gustav Svärd (2 September 2008 16:51):
Läste artikeln i GP (på nätet så klart). Håller med i nästan allt! Som sedan barnsben boende i betongen (i 08-land) så är mitt intryck att han fattat vad problemen är (dom som handlar om stadsplanering) och kommer med konkreta förslag på ändringar som bör fungera rätt väl.
 0
Christoffer (2 September 2008 16:53):
Först och främst skall Byggnadsnämnden bestå av ett relevant sammansatt råd med expertis i de sakfrågor man de facto behandlar. Ingen av ledamöterna har vare sig arkitektbakgrund, är socionom eller erfarenhet från näringslivet. De saknar dessutom självinsikt om dessa brister och låter remisserna gå till kommunkollegor med samtycke (att väljas i kommunfullmäktige innebär inte att man kan något i frågan).

De engagerar sig inte i debatter på tillfredsställande sätt och de har definitivt ingen respekt bland vare sig entreprenörer och arkitekter eller i ärlighetens namn stadsbyggnadskontoret (förutom Lars Ivarsson). Med denna förutsättning är det frågan om de överhuvudtaget har förutsättning att professionellt behandla frågor om vår stads utveckling.

Som svar på frågan om hur de kan skapa en berättelse om staden är svaret: svälj stoltheten och fråga de som kan och har erfarenhet av att bygga städer med karaktär.
 0
Johannes Hulter (2 September 2008 17:26):
@ christoffer: Som du vet har vi ju en parlamentarisk demokrati här i Sverige :) Vi röstar på partier och de placerar ut förtroendevalda på poster runt om i samhällssystemet för att säkerställa demokratiskt inflytande - tex. Byggnadsnämnden. De har ju dessutom ställt sig bakom den nya ÖP:n, som är mycket bra ur yimby-perspektiv. Sedan finns det faktiskt också mycket kompetens och engagemang i Byggnadsnämnden, mp:s och v:s representanter brukar jag ofta se på samrådsmöten odyl.

Problemet är att SBK släpper fram detaljplaner som strider mot ÖP och att Byggnadsnämnden godkänner dem. Om det är okunskap, arrogans eller något annat är svårt att veta.

Vi kommer att skicka ett öppet brev till Byggnadsnämnden för att ta reda på hur det ligger till. Håll utkik...
 0
Christoffer (3 September 2008 14:27):
Länk till artikel om arbetet med Stockholms stads vision:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=818210
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5363 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter