Stadsbilder

Jungmansgatan/Lilla Vegagatan 1963

I dagens GP skriver Magnus Haglund om Robert Garellicks nya bok Bilden av Göteborg II. Färgfotografier 1910-1970:

En av poängerna är just det fysiska minne som är förbundet med vissa geografiska punkter, till exempel en av parkeringsplatserna på Jungmansgatan, där Lilla Vegagatan en gång började sin sträckning ner mot Vegagatan och där ett stort ekträd stod på den lilla gräsplätten framför speceriaffären. Tänk att det var så här det såg ut för 50 år sedan. Nu dominerar Nordostpassagens avlånga bostadshus där det tidigare låg små butiker.

Det känns märkligt viktigt att få se den här bilden från 1963 och naturligtvis sätter den igång mängder av funderingarna kring vad som egentligen gått förlorat. Men kanske går det att vända på perspektivet och i stället utgå från utvecklingspotentialen i den solidaritet som en gång band samman livet i dessa kvarter? Nu när krisen i bilindustrin hotar att försätta staden i ett mer eller mindre permanent osäkerhetstillstånd måste staden uppfinna nya sätt att försörja sig, nya sätt att leva och kommunicera. Robert Garellicks bok är i den meningen en påminnelse om det i stadens minnen som har att göra med såväl nuet som framtiden. Det är fortfarande spännande att bo i Göteborg.

Robert Garellick är välkänd sedan tidigare bland stadsälskare i Göteborg för sina fantastiska fotoböcker som tex. Göteborg före grävskoporna, läs mer om dem på hans hemsida: http://www.garellick.se. Han har genom gediget grävande kompletterat bilden av det gamla Göteborg. En bild säger som bekant mer än tusen ord och just vad gäller stadsbilder är det sannare än vanligt. Sedan tidigare är det tack vare Stadsmuseet möjligt att söka sig fram bland gamla stadsgator i Göteborg - länk till sökfunktionen.

Det är en resurs vi på YimbyGBG har utnyttjat när vi skrivit om stadens utveckling ur ett jämförande historiskt perspektiv:

Stadens historia: Gatuplanet
Stadens historia: Hotell
Stadens historia: Rosenlund

Tack vare dessa gamla bilder kan man få en djupare förståelse av stadens historiska utveckling. Det handlar inte om nostalgi utan om att förstå staden bättre. Bilderna visar oss att en specifik plats inte nödvändigtvis måste se ut eller fungera på ett visst sätt, utan att förändring är möjlig. Alla platser kan bli sämre - men alla platser kan också bli bättre. Det går att förstöra och utplåna stadslivet, men det går också att möjliggöra och stärka det.

Denna insikt, att det är möjligt att förändra och utveckla vår närmiljö, är själva utgångspunkten för progressiva initiativ som YimbyGBG (jfr artikeln Bygg urbant och klimatsmart i Fria Tidningen).

Utvecklingen av våra städer är en viktig fråga för alla eftersom det berör grunderna för vår sociala interaktion. Som nyurbanist får man ofta höra att den täta, levande och dynamiska blandstaden är en angelägenhet enbart för en ung lattesörplande medelklass. Det stämmer inte. Alla sociala varelser har behov av social interaktion och då behövs också en stadsplanering som understödjer det fria utbytet mellan medborgarna. Det är därför bara att hålla med skribenterna på dagens GP Debatt som skriver om självorganisering på äldreboenden och det civila samhällets behov av lokalytor:

Vi vill att bostadsbolag och andra som nu har kvalitativa seniorboenden i åtanke ska vara lyhörda för vad som krävs för att utrymmen för gemenskap ska passa för varierade aktiviteter, så att fina lokaler inte står tomma. Vi tror också att bra, innehållsrika boenden för äldre kan gå före och visa vägen för en boendegemenskap med livsglädje och växande i fokus. Det skulle alla må bra av, oavsett ålder och boendeform.

Om det i alla bostadsområden fanns tillgång till rätt utformade lokaler där aktiv gemenskap kan få gro och växa skulle morgondagens boende kunna göra livet bättre och lättare att leva för alla. Därmed skulle också samhällets kostnader för sjukvård och rehabilitering kunna minska avsevärt.

Det handlar, precis som artikelförfattarna är inne på, om att omvandla "bostadsområden" till riktiga stadsdelar med en blandning av funktioner och människor och ett självständigt civilt liv. Förhoppningsvis kommer vi att ge bättre bilder i arv till framtida generationer att inspireras av.



Jungmansgatan idag