Skeppsbron på gång

Snart tre år sedan Götatunneln invigdes och den tunga trafiken leddes under jord börjar det äntligen hända saker på Södra Älvstranden. Man har börjat skissa på en detaljplan för området vid Skeppsbron som ska vara klar till sommaren. I förslaget kan nämnas att tre stadskvarter med bostäder, handel och kontor planeras längs Stora Badhusgatan, där även spårvägen dras.



Södra Älvstranden i framtiden?

Gatan är tänkt som områdets livliga huvudgata som förbinder Järntorget och Hamngatorna. Närmast vattnet skall det byggas mindre byggnader i olika utformning med till exempel restauranger och kaféer. Även ett bad framför Rosenlundsverket nämns. En ny knutpunkt i området bildas, Knutpunkt Skeppsbron, där spårväg möter älvsnabben och på sikt även skärgårdstrafiken. Längs kajen går ett gång och promenadstråk och för cyklister planeras en egen snabbfil genom det nya området.

Utvecklingen av Skeppsbron har än så länge varit något av en infekterad affär. Den öppna dialog med medborgarförslag som inledde processen uppfattades av flera deltagare och betraktare som en skendemokratisk manöver där en öppen debatt skulle rättfärdiga de beslut som redan fattats i slutna rum. Kritiken minskade inte heller när fyra arkitektförslag, med oklar koppling till medborgarförslagen, lades fram.

Nu har planen rört sig framåt. Möjligheterna att få igenom radikala förändringar minskar, men samtidigt börjar det bli lite tydligare vad det är som egentligen kommer att uppstå på Skeppsbron, ett steg bort från luddiga idéer - som ofta förvirrar snarare än klargör. I princip är områdets planstruktur klar, nu handlar det om att fylla strukturen med innehåll:

* att spårvägen mellan Järntorget och Lilla Torget skall gå i Stora Badhusgatan, göra en sväng ner på kajen vid Stenpiren med möjlighet att på sikt fortsätta mot Operan

* att Stenpiren utvecklas till en knutpunkt för kollektivtrafiken med enkla byten mellan spårvagn, buss och färja

* sju kvarter med ett så blandat innehåll som möjligt; Tre bostadskvarter med handel, caféer, restauranger etc i bottenvåningarna, ett kvarter med kontor (vid Merkurhuset) och ett kvarter med kontor och kanske hotell (den s k triangeltomten). De sista kvarteren är det befintliga Skeppsbrohuset samt Rosenlundsverket.

* de nya kvarteren skall vara stadskvarter. Det är angeläget med många bostäder för att bidra till liv och trygghet en stor del av dygnet. Både hyresrätter och bostadsrätter planeras.

* tre längsgående huvudstråk
- Stora Badhusgatan som stadsgata med handel och service. Alla trafikslag finns här med prioritet för gång- och kollektivtrafik.
- Ett inre stråk för cykeltrafik
- Kajstråket, ostört, trafikfritt, tillgängligt för alla för promenader och vistelse i stans bästa utsiktsläge. Byggnader på kajerna för verksamheter och service

* mindre parker (”fickparker”) och klimatskyddade sittplatser

* pirer/bryggor ut i älven från kajstråket.



Skeppsbrokajen i framtiden?

Man måste nog tänka igenom förslagt ett tag och smälta intrycken, men några positiva kommentarer kan man faktiskt ge redan nu. Först och främst att de trycker så pass hårt på funktionsblandning i byggnader och kvarter för att ge liv och rythm dygnet runt. Även om åsynen av vatten får Göteborgare att gå igång som Pavlovs hundar är dock läget inte helt oproblematiskt, vilket Norra Älvstranden visat. Vatten i sig är ingen garant för stadsliv.

För att blandstaden skall kunna leva behövs kvarter som är väl integrerade med sin omgivning och inte skärs av i återvändsgränder och enklaver av naturliga eller skapade barriärer. Även på Södra älvstranden, med sin närhet till centrum, finns det några sådana problem. Otterhällan är exempelvis något av en barriär genom sin höjd och sin gatustruktur. Vi får hoppas att även utsocknes orkar ta promenaden ut dit, men med spårväg torde det inte vara en omöjlighet och det kanske till och med kan bli lite flanerande på Norra Hamngatan som en positiv sideffekt.



Stora Badhusgatan i framtiden?

Närheten till vatten är mysigt när vädret är det rätta, men om målet är liv även i februari så är det kanske inte så värst attraktivt att lägga allt ut mot havet. Det är ett problem som emellanåt går att skönja på Eriksberg där lokalerna i hög utsträckning finns vid vattnet snarare än inne i bebyggelsen, en position som är något av en återvändsgränd nio dagar av tio i Göteborg. Därför är det upplyftande att se att den mer skyddade, bredare gatan - Stora Badhusgatan - med spårvagnstrafik även skall bli en gata med handel och service. Raka motsatsen till Västergatan i Annedal således.

Fysisk planering som inbegriper målet att skapa liv och rörelse utgår oftast ifrån antaganden om hur människor kommer att röra på sig. Dessa antaganden är inte alltid särskilt realistiska och resultatet blir inte alltid som man förväntat sig. Samtidigt måste vi utgå från någon sorts antaganden om hur folk kommer att bete sig.

Flexibilitet är en nödvändighet för att området skall få en lämplig mix av olika funktioner som också är föränderlig över tid. Att man även i fortsättningen kommer att kunna susa fram med sin cykel längst kajen (i vackert flaneringsväder a la arkitektbilder alltså - nio dagar av tio kämpar man la fram i motvind och regn) och att det finns en behändigt placerad hållplats torde i alla fall innebära att några besöker området.

Nu på måndag 23 februari så anordnar Älvstranden Utveckling ett lunchseminarium i Älvrummet om Skeppbron och planerna. Det bjuds på soppa och har ni inte sett den stora modellen i Älvrummet så är det väl värt ett besök bara det. Anmäl er i tid, antalet platser (och soppan) är begränsad.

På YimbyGBG:s forum har diskussionen redan dragit igång...

Läs också:
YimbyGBG hos Älvstranden Utveckling
Den andra Hisingsbarriären
Mysiga, döda stad
Östra Kvillebäcken revisited
Yimbyträff I
Stadsvandring på Norra Älvstranden
Östra Kvillebäcken presenteras
Älvstranden Utveckling lovar bättring
Monolog Södra Älvstranden
Centrala Älvstaden och bilarna
YimbyGBG lämnar yttrande om Sannegården
Tankar kring Sannegårdens centrum
YimbyGBG lämnar yttrande om Östra Kvillebäcken
Älvstranden utvecklas