Utskrift från gbg.yimby.se

Den nya Backaplanen

Publicerad: 2009-03-04
62 kommentarer
 
Skribent: Johannes Åsberg


Det nya Backaplan - klicka för större bild

Idag är det dags för utställning av den nya planen för Backaplansområdet. Innerstaden ska växa över älven är det tänkt. Mycket låter väldigt bra och yimbyistiskt i denna plan, som bl.a. är utställd i Älvrummet, men vissa saker oroar.

Till exempel är det beräknade exploateringstalet anmärkningsvärt lågt (0,95) trots att det är innerstad man ska bygga här. Det betyder alltså att man inte ens kommer upp i spannet för "traditionell kvartersstad" som definieras som 1,0-2,3 i Stadsbyggnadskontorets vägledande skrift Stadsbyggnadskvaliteter.

Hur man ska kunna skapa den täta blandstad som man påstår sig vilja bygga med en sådan orimligt låg exploatering är svårt att förstå. I och för sig utlovas eventuellt en trefaldig ökning av exploateringstalet på "lång sikt". Men fagra löften betyder tyvärr sällan så mycket i den hårda stadsplaneringsverkligheten. YimbyGBG får säkert anledning att återkomma till denna plan.

Läs den nya planen för Backaplan

Ur planhandlingen:

Visionen:

"Backaplan – Göteborgs centrum växer över älven Göteborgs city med dess stadsmiljöer har expanderat över älven. På Backaplan finns en trivsam, tät stadsbebyggelse med en spännande mångkulturell mix av boende, arbete, handel, kultur och rekreation som gör Backaplan till en självklar mötesplats för alla åldrar och grupper. Hela stadsdelen har blivit en förebild för hållbar stadsutveckling med allt inom räckhåll. Genom Backaplan tas första steget mot en utbyggnad av stadskärnan på båda sidor älven till en livskraftig helhet."

Sammanfattning och utgångspunkter:

Regionkärnan växer!
Backaplan skall i framtiden ses som en naturlig utvidgning av centrala Göteborg. Med nya goda förbindelser över älven ges möjlighet att bättre knyta Backaplan till city. Det är viktigt att här sätta in Backaplan i ett sammanhang av stadsutveckling norr om älven med Frihamnen, Lindholmen, Ringön och nya älvförbindelser som viktiga komponenter.

Förbättrad kollektivtrafik!
Hjalmar Brantingsplatsen är en befintlig knutpunkt som utgör en viktig nod i stadens kollektivtrafiknät. Möjlighet att koppla ihop knutpunkten med Frihamnsområdet studeras. Att på sikt bygga ut spårvagnsnätet på Hisingen ger spännande möjligheter för att erbjuda attraktiva kollektivtrafikalternativ. En ny bytespunkt för pendeltågsresenärer föreslås vid Bohusbanan.

Skapa blandstad!
Ta tillvara områdets centrala läge och utveckla området till en tät stad med stor mångfald och blandning av verksamheter, handel, bostäder och kontor.

Plats för kommers och service!
Backaplan är en viktig handelsplats, lätt tillgänglig för stora delar av Göteborgsregionen. Det är viktigt att ”varumärket Backaplan” kan vårdas och utvecklas, och ges ett större inslag av offentlig service. Handelsutredningar som genomförts för området visar att området kan utvecklas till ett regionalt centrum och att handelsytorna ungefärligen kan fördubblas vid föreslagen förtätning.

Rationell markanvändning!
Inom planområdet skapas stora möjligheter till en mer rationell markanvändning genom att volymhandeln flyttas från knutpunkten. Flera steg och åtaganden från både kommun och privata fastighetsägare kommer att krävas för att en möjlig omvandling av området ska komma till stånd. Försiktiga beräkningar av planförslaget innebär att exploateringsgraden inom planområdet på lång sikt kan trefaldigas.

Trygga gator och gångstråk!
Backaplans storskaliga gatunät kompletteras med fler gator som bildar normala stadskvartermått, särskilt i sydvästra delen. Effektiva och stadsmässiga lösningar för biltrafiken föreslås liksom ett mer finmaskigt nät av lokalgator och gångstråk. Det är viktigt att skapa ett sammanhang mellan olika områden och stråk för den gående människan.

Bättre cykelvägar!
För att bryta områdets storskalighet och knyta området bättre till angränsande stadsdelar föreslås ett antal nya cykelstråk. Samtliga huvudgator förses med separata cykelbanor som bildar ett orienterbart nät. Nya cykelvägar föreslås på flera ställen för att bryta befintliga barriärer.

Offentliga rum och attraktion!
Nya offentliga rum med möjligheter till möten och aktiviteter för alla föreslås i planen. ”Promenaden” införs som ett stadsbyggnadselement runt planområdet och Kvillebäcken rustas upp som en stadsdelpark. För det vidare arbetet kommer det tas fram gestaltningsprogram som kan ligga till grund för kommande detaljplaner. Kvillebäcken och grönstråket ges utökad plats i planen.

Ekonomisk och ekologisk hållbarhet!
De nyinvesteringar och framtida driftskostnader som belastar kommunen uppvägs på relativt kort sikt genom ett effektivare markutnyttjande i regionkärnan. I den täta staden kan ett lägre energiuttag åstadkommas genom kortare resvägar, bra mikroklimat och hög servicenivå. Mycket pekar på att den täta staden också är den hållbara staden om även en god livsmiljö kan skapas, plats för socialt liv, utevistelse och natur.

Gå med i YimbyGBG Delicious Digg Pusha
Bloggar om: , , , , ,
Kommentarer:
Jesper Hallén (4 Mars 2009 14:50):
Ja vi får nog arbeta en del med det här, två månader på oss. Vi har ju en stadsvandring lite diffust inplanerad att börja med.

Spontant doftar "varumärket Backaplan" inte så fräscht i min näsa då jag hellre vill se detta som en ny STADsdel i centrala Göteborg och en ny värdig framsida för Hisingen.

(fyndig rubrik förresten, bra johannes!)
Markus T (4 Mars 2009 15:47):
Det förhållandevis låga exploateringstalet för området i helhet får väl ses i ljuset av att delarna med stor bostadsandel har högre exploatering än andra. Men det borde kunna gå att öka på det ytterligare, om ambitionen är innerstad så borde man ju bygga därefter också.

Intressant att notera att detaljplan för Sannegården C är ute igen också. Där finns det en hel del övrigt att önska. Hittar inte någon hänvisning till yttrande från Yimbygbg heller, skickades det inte in något?
Johannes Åsberg (4 Mars 2009 15:52): Online
@ markus: Jag noterade det och snackade med Anders Svensson (ansvarig planarkitekt). Han hade sett vårt yttrande här på hemsidan (som han naturligtvis följer noggrant...) men inte fått något på eposten. Han skulle dubbelkolla och skriva ett tillägg om just vårt yttrande ifall de har missat det.

Det är lite meck att lämna in pappersversioner av yttrandena men kanske nödvändigt om man ska vara säker på att det inte "försvinner"...
Johannes Åsberg (4 Mars 2009 15:53): Online
...och om någon vill skriva ett inlägg om utställningsplanen för Sannegården Centrum så går det naturligtvis utmärkt - mejla mig: johannes[at]yimby.se
Johan (4 Mars 2009 16:03):
Delområde 2 som är på gång efter Östra Kvillebäcken har en exploateringsgrad på 0,5 och består huvudsakligen av volymhandel i två våningar. Det kan ju knappast kallas stadsmässigt, men om man nu måste ha kvar volymhandel i området så är det iallafall positivt att den anläggs i dess periferi.
En medelhöjd i hela området på 5 våningar hos byggnaderna är smärtsamt lågt. Vilket förskräckligt öde väntar om man bygger högre?
Martin C (4 Mars 2009 17:05):
Ja dom får ta och skärpa sig när det kommer till såhär central mark. Varför inte 8 våningar åtminstånde? Varför inte slutna kvarter? Varför inte riktig stad? Dom pratar ju om det men gör det inte, man blir så less.
Daniel Sjölund (4 Mars 2009 21:17):
Ja, Martin C. Kan Gert Wingårdh föreslå sextonvåningarskvarter på söder i Stockholm ska man väl minst kunna pressa fram 8 våningar i hans hemstad?
Matthias H. (4 Mars 2009 21:53):
Ja alltså jag vet inte riktigt vad man ska säga om ovan skiss, den är inte direkt spännande. Här har vi ett jätteområde med möjlighet att skapa riktig stad och med spektakulära inslag bland bebyggelsen men skissen ovan är...bara tråkig.

För övrigt låter det ju inte klokt Johannes att man inte ska vara säker på att SBK tar hand om mail som kommer till dom. Men samtidigt är jag inte förvånad eftersom jag inte heller fått bekräftelser av dom tillbaks i tiden när jag mailat dom, jag har fått ringa och be om det. Det är ju anmärkningsvärt minst sagt och vi kan väl hoppas att Anders Svensson hittar det. Skulle jag inte svara på mail på min arbetsplats så hade jag åkt ut fortare än kvickt.
Matthias H. (4 Mars 2009 21:57):
Vad jag glömde säga är att vi här har ett jätteområde med möjlighet att skapa riktig stad och med spekatkulära inslag bland bebyggelsen utan någon som helst risk att några protester ska inkomma.

Det kan inte finnas en enda person, vid sina sinnens fulla bruk, som kan protestera mot varierade höjder, slutna kvarter, krav på olika byggherrars inblandning här.
Jesper Hallén (4 Mars 2009 22:03):
Jag vet inte det ja, det kan nog gömma sig en nimby bland buskaget bakom siba :P Men visst borde man här TA I MER och inte låta denna centrala mark bli någon kompromiss. Här har vi chansen att bygga riktig stad, så många fler chanser får vi inte i centrala Göteborg. Här måste vi säga vår mening
Sven Renquist (5 Mars 2009 03:08):
Några synpunkter:

Gatustrukturen i Östra Kvillebäcken borde naturligtvis följas upp på andra sidan bäcken. Helst genom riktiga stadsgator med bilbroar över Kvillebäcken. Men om det blir för dyrt och om det trafiktekniskt inte är önskvärt så borde man ändå anlägga gångbroar i förlängningen på varje gata, det är inte speciellt dyrt. Det skulle då bli en vink till hur Hamngatorna så ut förr med broar i varje korsning. Och viktigast, bäckens barriärverkan skulle minska.

Ta bort parken med rundeln! Den tomten är väldigt strategisk för att knyta ihop områdena på båda sidor bäcken och också för att ge Backaplan en attraktiv front mot Hjalmar Brantingsplatsen. Det är ändå inget bra ställe att bygga en park på, där buller och rörelse är som mest påtagligt. Utnyttja det urbana läget till en skyskrapa! Och varför inte skapa en torgyta omgiven av caféer vid grönstråket med bäcken? Det kan bli en urban vistelseplats som komplement till Hjalmar Brantingsplatsen som ju mest är en rörig hållplats.

Kort sagt, Backaplansområdet har dålig koppling till knutpunkt Hjalmar idag. Det känns som handelsområdet vänder baksidan ut mot staden och SBK:s skiss visar inte på något klar förbättring. Dom måste jobba igenom det här bättre.
Daniel A (5 Mars 2009 10:02):
Wingård har föreslagit 16våningarskvarter var än han har satt ned sin penna. Det är liksom hans grej. lika förutsägbart som att efter dagen kommer natten.
En lämplig höjd i backaplan är 5-8 våningar med enstaka högre byggnader såsom det är vid gamla tuvevägen. Det är nämligen en rimlig kompromiss tycker jag. Man kan sträcka sig till att ha hus 8-10våningar i medel i vissa kvarter fast man får inte glömma att om man ska ha många höga hus i staden så får man bygga många stubbar först på kanske 17-18 våningar så att folk vänjer sig. Sedan kan man fläska på med 30 våningar.
Om man bebygger det här området med 5-10 våningar så kan det faktiskt bli så att ju närmare vattnet man kommer i framtiden med bebyggelsen så blir husen högre.
Olle Jansson (5 Mars 2009 10:15):
Matthias H.: Nä - det verkar inte vara många som är negativa. Försökte skaffa mig en blick över samrådsredogörelsen och eftersom det är en maffig textmassa på nästan 50 sidor så nöjde jag mig att läsa privatpersonernas kommentarer. Nästan helt fritt från Nimbyism är det. En hel del mer eller mindre konstruktiva och genomförbara förslag och åsikter dock. Sedan kanske man råkar känna igen några namn på förslagen dock; Mattias Henkel, Sven R., undertecknad...
Sven Renquist (5 Mars 2009 10:27):
Daniel A, du skrev "en rimlig kompromiss"...

Är det en bra utgångspunkt för något som ska bli ett centrum på Hisingen? En kompromiss är väl något som hamnar mitt emellan två ytterligheter? Brukar inte det vara så att centrum i en stad är där som husen står som tätast, husen är som högst och butikerna är som flest? Då tycker jag vi använder den insikten när vi bygger stad här på Backaplan. Stadens högsta hus skulle passa bra här. Den genomsnittliga höjden kan ligga på 8-10 våningar, precis som i moderna hus i stenstaden. Och vi ska inte peta in små gröna parker överallt.
Daniel A (5 Mars 2009 11:27):
@Sven R.

Man får inte glömma att folk tror att dom vill ha en stad som ser ut som om den smetats ut med planspackel. Och på andra sidan finns dom som vill se ett New York med en gång. Om man tittar på stenstaden i göteborg (vasastaden) så är det ganska få hus som har en höjd på 8-10 våningar. Dom ligger nästan bara mellan 3-8 våningar.
Jag har inte direkt pratat om gröna parker, och för mig räcker det med ett grönt stråk längs med ån.

För övrigt så måste jag inflika med att högre hus ska helst placeras vid motorvägarna, dels som bullerdämpare men också för att ta bort den visuella barriäreffekten.
Hans H (5 Mars 2009 11:55):
Det finns ingen naturlag som ger att Backaplan ska fortsätta vara lillebror eller baksida, det naturliga vore att göra Hisingen till den attraktiva delen av staden, eftersom det vore dumt att nöja sig med mindre när man ändå ska sätta upp lite stad...vill man ha ny bra stad eller ny halvdan stad?

Och Vasastaden är klart levande med liv och rörelse, men det beror också på att det ligger såpass centralt och föds på liv av folk från de omgivande stadsdelarna och från förorterna, samt har lite lockande patina. Backaplan är mer i samma sits som Linnéstaden som tvingas klara sig på egna meriter och därför ligger mer på 8 våningar än 4-5 som i Vasastaden. Bygger du 5 våningar så är det ju bara folk som föder staden på liv i 4 av dem eftersom bottenplanet är lokaler.

På Lindholmen står ett kvarter med studentlägenheter (ganska ensamt kvarter), som inte alls känns särskillt stort utan bara proportionerligt och det trots att de gjort det i det närmsta svart, det huset är åtta våningar. Om litenheten kommer av att det står just ensamt vet jag inte riktigt, men jag vet att åttavånings lamellhus brukar för mig kännas som gigantiska särskillt när de står ensamma. Och finns det bara lokaler i markplan eller folkliv så reflekterar man också mindre på höjden på omgivande hus.
Matthias H. (5 Mars 2009 12:35):
Om jag inte missminner mig så fanns det i mitten av 80-talet tankar om att slå upp 10-12 riktigt höga hus på Backaplan, har för mig att jag läste det i GP nån gång plus någon skiss också. Tankarna på högre bebyggelse här har alltså funnits en lång tid.

Sen för min del är det viktigare att det blir riktig stad snarare än superhöga hus, bäst är naturligtvis om det går att få in höga hus i staden.
Sven Renquist (5 Mars 2009 12:58):
Hans, "...det vore dumt att nöja sig med mindre när man ändå ska sätta upp lite stad...vill man ha ny bra stad eller ny halvdan stad?"

Mycket välformulerat! Precis vad jag också tycker. När man bygger en stad från "skratch", vilket man nästan kan säga att man gör på Backaplan, varför inte bygga precis så som vi vill att en prima stadsdel ska se ut? Vill vi ha en Piazza Navona? Ja varför inte, rita in en! Vill vi ha en snygg skyskrapa? Ja, visst, rita in en! Vill vi ha en ny kanal? Rita in en! Ok, nu överdrev jag men bra ny stad behöver inte bli dyrare eller svårare att genomföra än halvdan ny stad.

Att vi får dras med så mycket halvdan stadsbyggnad i Göteborg beror till stor del på att det sitter många höga tjänstemän på SBK och på politiska poster i Gbg som saknar ambitioner. Vi förtjänar bättre.
Sven Renquist (5 Mars 2009 13:19):
Daniel A, det finns tidigt byggda kvarter i Vasastaden som inte har full "stenstadshöjd". Annars ligger de flesta sekelskifteshusen runt 5-6 våningar, det motsvaras av 8-9 våningar plus ytterligare ett par vindsvåningar då man har byggt moderna hus. Den höjden har även Prippska tomten och Eriksberg, nya stadsdelar som försöker vara moderna tolkningar av stenstaden. Inget fel på 5 våningshus men det är ungefär den höjden som husen i de halvcentrala arbetarstadsdelarna har. Nya Backaplan bör skilja ut sig från dem.
Hannes Johansson (5 Mars 2009 13:27):
Man säger att detta skall vara ett expanderat centrum för Göteborg. Man säger att Göteborg skall vara ambitiöst och framåtsträvande. Är det någon, verkligen, som tycker att ovanstående förslag känns som ett spännande centrum för Sveriges näst största stad, en stad med över 500,000 invånare? Det tycker inte jag. Exploateringsgraden MÅSTE upp. Det måste tillåtas att det skjuts i höjden på sina ställen. Det måste få lov att finnas lite spektakulära och utstickande inslag. Det här känns mer som en väldigt anonym småstadskompromiss. När ska det hända att man omsätter ord i handling och slutar göra precis tvärtemot vad man säger sig ha för mening att göra?
Daniel A (6 Mars 2009 09:24):
@Sven R.

Husen är inte 8-9 våningar i vasastan. Dom håller sig till 5-8 våningar. Även på prippska tomten är husen som man ser 6 våningar. (dock högre inne i området, men där finns ju ingen anledning att vara för alla gator ser likadana ut och innehåller ingen verksamhet). Det är dock då som jag skrev att enstaka inre kvarter kan ha 8-10 våningar. och kanske enstaka stubbar med 17 våningar (eller kanske 25).

Upplevelsen av att husen är högre kan komma av att husen står tätt, då har man svårt att se huset i sin helhet.
Min ambition är, förutom en kompromiss mellan dom som vill att Göteborg ska vara en stad med 2 våningshus och dom som vill att dom lägsta husen ska vara 18 våningar, fortfarande en högre ambition än vad dom har på norra älvstranden där husen hamnar mellan 4-7 våningar med enstaka punkter på 12 våningar.

Jag är medveten om att man hade bättre syn på hushöjd när förstäderna byggdes med punkthus på 13 våningar o.s.v. men man måste låta folk vänja sig vid högre hus successivt.
Daniel A (6 Mars 2009 09:27):
Jag har bara en fråga ang. exploateringsgraden.
Sjunker den om man har verksamhet i husen?

För övrigt så undrar jag hur man ska göra så att inte Backaplan förvandlas till t.ex. Prippska tomten. Ett verkligt stendött område utan liv trots alla möjligheter. då det är nära till flera hotell, arenor, kommunikationer m.m.
Johannes Åsberg (6 Mars 2009 11:40): Online
@ daniel a: vad Sven R menar är nog att hushöjden är liknande trots att våningsantalet är ett annat. Förr i tiden var man mer generös med takhöjd, idag snålar byggjättarna in och vill inte bygga över PBL-kravet 2,40. Dumsnålt eftersom det är bottenplattan och taket som är dyrt att bygga. Det beror också på att man vill ha in fler våningar på en viss höjd, eftersom det finns gammelmodiga restriktioner på hur högt man får bygga och en föreställning om att det är fint med jämn takhöjd i ett område (alltså raka motsatsen mot vad Yimby gillar).

Att Prippska tomten är stendöd är ju inte så konstigt eftersom det saknas lokaler i gatuplanet. Jfr med Odinsgatan/Friggagatan bredvid där alla hus (utom två) har lokaler i gatuplanet. I Prippska tomten-området har man några låga lokaler utmed ån, anpassade för verksamheter som stänger på kvällarna (frisör, advokatbyrå etc). Skulle man byggt fler lokaler, som dessutom var anpassade för kvällsverksamheter skulle det sett annorlunda ut. Men då hade förmodligen brf:en nimbyiserat...

Exploateringsgraden är oberoende av om det är bostäder eller lokaler.
Daniel A (6 Mars 2009 11:54):
Ok,

det jag menade mer med prippska tomten är mer filosofiskt.
Ett problem med området är att det är samma ägare till hela komplexet. Det är i.o.f.s. väldigt lugnt och skönt där om man är ute efter det, men trots närheten till säpo så känns området väldigt otryggt. Jag upplever det t.o.m. som dödare än norra älvstranden.
Det jag undrade var hur man mer arbetar för att backaplan inte ska förvandlas till samma sak. Där är hedenarbetet väldigt bra för där ställer man krav på ett visst sätt. När det gäller backaplan. Nu är bilden ovan väldigt dålig och förskönande. kvartersstaden är önskvärd, men som alla redan vet så kan man aldrig skapa stadsliv utan bara ge förutsättningar för det. Vi vår väl helt enkelt då också arbeta för måttliga tomter och olika byggherrar för att slippa dom stora komplexen.
Sven Renquist (6 Mars 2009 12:06):
Daniel, jag håller helt och hållet med dig om hushöjdernas antal, 5-8 låter perfekt. Precis som i stenstaden så får man anpassa höjden efter gatubredderna.

Prippska tomten är en intressant fråga. Tänk om man gjorde så här, spårvagnarna flyttades över från Stampgatan till mitten på Odinsgatan. Biltafiken leddes lika mycket på båda gatorna. Då tror jag att området skulle kännas mer levande, trafikseparering är inte så bra för stadskänslan. Sedan så beror ju den döa känslan på fler saker.

Jag tycker dom som hade gjort studentprojektet Masthuggsstaden resonerade helt rätt, dom ville leda biltrafiken lika mycket på alla de längsgående gatorna. Risken när man jobbar med att separera bort bilar, som tex SBK verkar vilja göra när det gäller Skeppsbron ("cykelstråk" osv...) är att en gata kommer att upplevas som mindre attraktiv. Antingen är det bilvägen som kommer att bli bakgata (t.ex Kyrkogatans öde p.g.a den förhållandevis mer attraktiva Kungsgatan) eller så blir det cykelstråket (t.ex Tredje Långatan p.g.a den förhållandevis mer attraktiva Andra Långgatan).
Daniel (8 Mars 2009 23:03):
Jag var och tittade på utställningen i lördags. Jag blev faktiskt ganska besviken. Jag trodde inte att det skulle vara ett så dåligt förslag. Jag vet att det bara i princip är ett utkast, men ändå. För stora kvarter skapade megakomplex och gatorna var tydligt hierarkiska. Det var gulligt att dom hade planerat in både pendeltågsstation och spårväg men ändå kändes det som om man försökte skapa en stad precis som när man skapade angered. Om det nu ska vara en sorts innerstad som behövs också gyttret av hus. Innerstaden kändes större och mer lockande och varierande än detta Man kan inte skapa kvarter som är 200m stora och tro att folk vill vara där.
I innerstan är dom stora kvarteren 100*50 m och dom små 50*50m.

Och jag vill precis som Sven att området inte ska trafiksepareras. Har en kompis som bor i Solna, i Frösunda. Och Gustav III:a boulevard där var jag imponerad av. Den är inte optimal, men man har ändå lyckats göra området bra mycket mer levande än vad man lyckas med i Göteborg. Gatan är tät, har restauranger, trafik och ändå känns området lugnt. Området har utvecklingspotentional då husen kunde stått tätare och varit lite högre men är ändå bra mycket bättre än annat man har sett i Göteborg.
Hade velat skriva mer, men måste också sova.
Daniel Sjölund (9 Mars 2009 06:27):
@Daniel (A?): Du får gärna skriva mer i en artikel om Gustav III:a Boulevard här på YimbyGbg ;)
Daniel A (9 Mars 2009 09:30):
@Daniel S.

Det är egentligen inte så mycket att skriva. Området är lite halvfärdigt och består av mycket kontor och bostäder blandat.
Området är helt ombyggt och känns faktiskt ovanligt levande utan att för den delen kännas steril. I området ovanför finns signe Tilischgatan och den har dels ett litet öppet torg där husen står ganska tätt mot gatan och har därmed inte dom här hundrastgräsplatserna. Men samtidigt är torget inte dött av den enkla anledningen till att det är ett parkeringstorg gjort på ett snyggt sätt. Det roliga är sedan att när man går in på flygfotosidor så upplevs området som tommare än när man väl är där.
En nackdel med området är dock planeringen av parkeringen. på olika sidor av gatorna är det förbjudet att stå olika dagar. Dom har ett sånt system bara för att få in pengar. Det har inte med t.ex. städning att göra.
Daniel Sjölund (9 Mars 2009 13:13):
@Daniel A: Intressant. Ligger området mellan två knutpunkter eller genererar området "livet" av sig själv? Är det lokaler i hela bottenplanen ut mot gatorna? Skulle helt klart vara spännande att se lite bilder därifrån. Bra bildreferenser är inte alltid lätt att hitta..
Peter B (9 Mars 2009 14:39): Online
Daniel S: http://www.hitta.se/Gatubild/ , scrolla upp till Frösunda.
Jesper Hallén (9 Mars 2009 18:26):
YimbySthlm har ett reportage om Frösunda m m man kan läsa och se bilder i: http://www.yimby.se/2008/07/en-tur-i-frosunda-och-are_..
Daniel Sjölund (9 Mars 2009 22:24):
Tack, Peter! Vilken underbar funktion. Har sett den för New York och tycker att det är kul att Stockholm har fått. Undrar när Götelaborgarna får "Hitta Gatubild"?

Efter att ha knallat omkring i Frösunda ett tag måste jag erkänna att jag gillar att så många stads/gatuträd har planterats. Det e änna lite Göttebossk

Annars saknar jag lokaler i bottenplan, spårväg, stadstorg (parkeringsplatstorg har vi Göteborgare kunnat stoltsera med i minst 50 år!) och jag får alldeles för mycket av en sorts "trafikapparatkänsla" och "förortstankar" under min promenad.

Göteborg måste sikta otroligt mycket högre med Backaplan än vad man har gjort i Frösunda. Backaplan måste pimpas med alla tänkbara stadsdetaljer som en STADSplanerare kan komma på. Vi har unika möjligheter i Göteborg just nu. Backaplan kan bli grymt bra om vi verkligen vill och vågar.

Törs vi?
Jesper Hallén (9 Mars 2009 23:57):
Ja det är klart att vi törs! Backaplansområdet ligger i centrala Göteborg, Frösunda ligger vad jag förstår rätt ocentralt i jämförelse så...
Vi måste bara få ÄU och SBK att tänka högre och tänka på stans bästa i detta läge, annars kommer vi ångra oss sen. Det är uppenbart att vi på YimbyGbg behövs.
Daniel A (10 Mars 2009 10:06):
Jo, givetvis borde vi sikta högre än frösunda. Frösunda är inte ett perfekt område på något sätt, utan ett halvhjärtat försök att skapa stadsliv vid sidan av. Men samtidigt så är det fortfarande bra mycket bättre än hur göteborg har lyckats med stadsliv dom senaste årtiondena. tar som exempel prippska tomten, norra alvstranden, gårda, o.s.v.
Nånting som påverkar ett område positivt är ju avsaknaden av köpcentrum (gigantiska gallerior). Torg m.m. behövs men det får inte gå till överdrift. tänk er om 421 hade legat på vasagatan. Det hade varit helt oacceptabelt, men varför ska sånt vara acceptabelt bara för att det ligger på hisingen?
Sven Renquist (10 Mars 2009 13:02):
Jag tycker inte att köpcentrum är något negativt, tvärtom. Om man skulle ta bort all volymhandel från Backaplan så finns det ingen anledning för Göteborgarna att åka över bron längre, då kommer Backaplan på sin höjd bli lika levande som Hammarby Sjöstad (kommer inte på något bra Gbg exempel). Dvs en stadsdel med kvartersstruktur, många boende och ganska många lokaler längs ståken. Men innerstadskänslan infinner sig inte ändå, det finns ingen magnet som drar folk och stadsdelen är inte tillräckligt integrerad med stadskärnan för att genomflödas av folk.

Jag tror inte att Backaplan har några naturgivna förutsättningar för att fungera som centrum på Hisingen. Man måste skapa centraliteten. Och därför behövs höga ambitioner. Det behövs magneter i form av köpcentrum och helst nya kulturarenor. Och bebyggelsen bör som jag tidigare sagt ha omisskänlig citykaraktär. Myspysig småstadskaraktär kan SBK spara till andra stadsdelar.

Jag tycker Gbg har en del att lära av Stockholm här. I Stockholm ploppar det upp gallerior av olika slag vid kollektivtrafiknoderna. Något som kan generera fler investeringar och ett förtätat stadsliv. I Gbg finns nästan inget sådant tänk. T.ex, varför inte bygga galleria i Backen mellan Korsvägen/UB? Eller bakom Folkets hus?
Jesper Hallén (10 Mars 2009 13:52):
Sven, glöm inte att Hisingen har en egen befolkning på 130 000, det är lika mycket som Uppsala. Så visst finns det befolkningsunderlag utöver de fastlandsgöteborgare som åker över älven.
Sven Renquist (10 Mars 2009 17:59):
Så sant Jesper, jag håller med dig. Men jag tror inte att hisingsbönderna heller kommer att börja myllra på gatorna i Backaplan bara för att man bygger något som ser ut som kvartersstad. Den attraktiva stadskärnan ligger ju bara ett par hållplatser bort. Man behöver magneter. Det behövs ju helt klart ett centrum på Hisingen som gör att hela stadsdelen kan leva upp.
Nicke (10 Mars 2009 18:33):
Sen måste väl även rimligen målsättningen vara att detta ska få bli en del av Göteborgs gemensamma centrum (som verkligen är i behov av en expansion och en uppgradering ifrån dagens löjligt lilla småstadscentrum som egentligen inte vuxit alls med de senaste flertalet 100k invånare) snarare än att hisingborna ska få ett eget centrum och hålla sig där medans vi andra håller oss till vår sida. Jag hoppas (dock delvis förgäves är jag orolig för efter att sett planen) att jag lika ofta får anledning att ta mig till norra sidan som den södra.
Olle Jansson (10 Mars 2009 21:57):
Sven: "Den attraktiva stadskärnan ligger ju bara ett par hållplatser bort."
Du menar Wiesel/Kville va!? :)
Sven Renquist (10 Mars 2009 22:31):
Olle, nej. Även om jag personligen uppskattar småstadskänslan på Hisingen, det mesta som en stad ska ha finns ju faktiskt på dom platserna du nämner. Men jag tänkte faktiskt på Wieselgrensgatan som en gata som kan leva upp genom ett starkare centrum på Backaplan. Jag tror den har potential att bli trevligare än vad den är idag. Rambergsvallen t.ex ska väl byggas om framöver.
Daniel Sjölund (10 Mars 2009 22:52):
@Sven: Rambergsvallen bör plockas ner i småbitar.

Göteborg och Hisingen behöver en ny stor arena för konserter, sport och övriga evenemang. Det vore kanon om den kunde hamna på nya Backaplan, tycker jag. Bättre kollektivtrafik och övrig infrastruktur än till Hjalmar får man leta efter. Kvällstid kommer det finnas en uppsjö av parkeringsplatser över i detta område*.

Arenan får gärna integreras med den övriga kvartersstrukturen och får gärna ha lokaler i bottenplan, publikkapacitet 75000, skjutbart tak och ett utseende som tilltalar. Jag kan lätt tänka mig att COOP har sitt köpcentrum i samma byggnad (tänk under).

När sedan den är färdigställd kan vi avveckla Nya Ullevi och bygga kvarterstad på tomten så att stadsdelen Gårda förstärks och att vi Göteborgare släpper tanken med evenemangsstråket och hakar på Göran Johansson (skriver jag verkligen detta?) i hans arbete med att förstärka Göteborg som EvenemangsSTADEN.

*Förhoppningsvis byggs inte de nya P-ytorna ála old Backaplanstyle och då tappar jag det argumentet.
Olle Jansson (10 Mars 2009 23:05):
Wieselgrensgatan har la idag en frisör och en pizzeria och kanske något till. Med 50-talslimpor på snedden är det la inte precis någon gata med centrum-kvalitéer som det ser ut nu. Det är mer än väg än en gata.
Sven Renquist (10 Mars 2009 23:07):
Daniel: Absolut bör man göra kaffeved av Rambergsvallen. Vet dock inte vilka planer Häcken har. Men läget känns helt ok för en ny fotbollsarena.
Jesper Hallén (10 Mars 2009 23:17):
Ja någon slags ny arena vid Backaplan kan ju vara det där dragplåstret som du söker Sven?

Jag minns att det för några år sedan pratades om ett stort slags upplevelsehus på porslinsfabrikstomten med biograf, restauranger och butiker. Men istället blir det bostadsrätter.
Erik Sandblom (11 Mars 2009 00:19):
Jag gillar olympiska stadion i Montreal. Till skillnad från Nya Ullevi är det en vacker byggnad.
Kanske nåt sånt på Backaplan?
http://images.google.com/images?q=olympic%20stadium%20..
Jesper Hallén (11 Mars 2009 01:21):
Ja den är fin Erik. Det blir lagom att den står klar tills när Hisingen får arrangera OS 2024 :)
Mikael Kreutz (11 Mars 2009 02:50):
Ullevi är en vacker byggnad! Dock väldigt tråkig utvändigt, när den ska byggas ut får de gärna fixa lite nya publikutrymmen, kontor etc (ex; http://www.designbuild-network.com/projects/ashburton/..).
Daniel Sjölund (11 Mars 2009 08:00):
@Mikael: Håller med om att Ullevi är en vacker byggnad, men den är av sin tid. Det har gått 50 år sedan den byggdes. Många moderna arenor har ett helt annat innehåll, bättre servicefunktioner, större flexibilitet och har en bättre atmosfär även när de är halvfulla. Allt detta har vi chans att få nu när vi äntligen har en stor central yta att tillgå. Och varför kan vi inte sikta högt och iaf. söka VM i Friidrott 2020?
Olle Jansson (11 Mars 2009 08:37):
Staden behöver la inte fler stora arenor a la NU. Jag har verkligen inga problem med att riva ner Rambergsvallen och sprida salt i jorden. Ett problem kan dock vara att det även är en friidrottsarena. Jag vet inte hur mycket den används som det, men det känns la rimligen som att det borde finnas en sådan på centrala Hising Island. Löparbanorna tack dock en massa plats så jag undrar om det finns utrymme för en sådan anläggning på nya Backaplan. Norr om Minelundsvägen måhända?

Utrymmet som röjdes upp vid Rambergsvallen skulle kunna nyttjas bättre och mer, speciellt om McDonald's och OKQ8 togs om hand i samma svep. Samtidigt som Hjalmar Brantingsleden är en barriär är det också en livsnerv för bil- och kollektivtrafik. Kontor ut mot leden och bostäder ut mot Inlandsgatan med gemensam innergård skulle kunna vara en lösning. Det är nära till kollektivtrafiken och Wieselgrens utbud.

Jag gillar faktiskt (delar av) Wieselgrensplatsen men skulle gärna se att delen väster om gatan rustades upp, dock svårt att kunna genomdriva något sådant innan underlaget ökat ytterligare.
Johannes Åsberg (11 Mars 2009 08:39): Online
Ullevi är vacker på samma sätt som Rosenlundsverket är vackert. Brutalistisk industriarkitektur blir ofta det. Men precis som Daniel säger är det ingen höjdare ur urbanistisk synpunkt. It's all about the gatuplan. Jag vill se funktionsblandade och urbant integrerade arenor.
Marre (11 Mars 2009 10:42):
OS-stadion i Montreal tycks ha inspirerat designen av utomjordingarnas (eller snarare "undervattningarnas") moderskepp i filmen "The Abyss"...
Fredrik Sundqvist (12 Mars 2009 00:50):
Roligt att ni diskuterar Rambergsvallen. Är själv Häcken-supporter och ja, arenan är eländig. Häcken har länge velat ha en ny arena men Göran Johansson spenderar hellre Gothia Cup-pengarna (100 miljoner rätt ned i skattkistan genererar Gothia Cup, årligen) på Gamla Ullevi.

Fortfarande inget nytt när det gäller Rambergsvallen, men borde hända något den närmsta tiden. Under åren har det i alla fall talats om en arena enbart för fotboll med 10 000 åskådare. Arenan skulle tydligen vara upplyst i olika färger osv (antar att det menas som Scandinavium i dagsläget. Har även pratats om nya lägenheter kring Rambergsvallen (antar att man använder dagens parkering och grusplaner för detta.
Olle Jansson (12 Mars 2009 11:03):
Blir lika förvånad varje gång någon "kommer ut" som Häcken-supporter. :D Ser ut att kunna bli en trist höst för er om ni i tvingas spela på NU för att Valhalla IP inte anses hålla för allsvenskt spel - Häckens största fördel är ju att man slipper åka över älven, hur öde kommer det inte att bli på NU?

Jag hoppas att de - om de nu bygger om Rambergsvallen till en ren fotbollsarena och lägger den på samma plats - tänker lite långsiktigt. Det finns en del potential på sikt i triangeln Lundbybadet-Inlandsgatan-Hjalmar Brantingsleden. Det är nära ett existerande centrum med goda kommunikationer och omgivet av en stor befolkning.

Om SBK et al. lät bli att lägga själva plan på exakt samma ställe och istället utnyttjade borttagandet av löparbanor för att flytta arenan några tiotals meter närmare Lundbybadet så frigörs det yta som nu är mer av impediment. Då återstår ett McDonald's och en besinstation som på sikt kan flyttas och lämna plats för något annat. Jag råkar veta att macken inte gått någon vidare bra (har precis gått från att vara direktägt av OKQ8 till att bli ett fransische, där är förstås möjligt att den nya ägaren lyckas bättre men med tanke på hur det går för bensinstationsbranschen så...) och då åsterstår ett Stip-mall-McDonald's som - om de vill vara kvar - kan erbjudas nya lokaler i anslutning till den nya arenan.
Sven Renquist (12 Mars 2009 12:28):
Bra tänkt Olle! En fotbollsarena i det nya Backaplans kvartersstruktur skulle vara slöseri med mark tycker jag, fotbollsarenor är skrymmande. Vid Rambergsvallen däremot finns mer plats och det räcker med att en eller två sidor av arenan är "stadsmässiga". Det är samma situation som både Nya Råsunda och Nya Söderstadion kommer att ha, båda placerade intill spår och väg. Och på Rambergsvallen finns det ju goda förutsättningar till att bygga upp ett litet idrottskluster, precis som Ruddalen. Jag tror det är fördel för marknadsföringen/identiteten att använda ett namn och en plats för flera saker. Personal kan delas mellan anläggningarna och det blir bättre förutsättningar för en restaurang och kanske sportbutiker att överleva. Man kan ju faktiskt se Rambergsvallen som en del av Backaplan. Jag tror som jag sa tidigare att även Wieselgrensgatan kommer att leva upp på sikt.
Jesper Hallén (12 Mars 2009 14:24):
I fortsättningen kan man ju försöka "bygga ihop" Backaplan med Wieselgren och då blir det ju riktigt roligt! Så kan man rasera spårvägsvallen och bygga kvarter istället. Spårvägen kan gå på taket eller under.
Sven Renquist (12 Mars 2009 15:52):
Tycker egentligen spårvägsvallen är ganska juste. Lite lågbudget är det ju men det ger å andra sidan gatan karaktär. Och det känns ju lite NYC att gå upp en trappa till hållplatsen.
Johannes Åsberg (12 Mars 2009 16:06): Online
@ sven: Har vinprovningen redan börjat? ;) Får nog hålla med Jesper om att det vore bättre om vallen försvann. När vi skrev yttrandet om Östra Kville (back in the days...) så kommer jag ihåg att Olle var väldigt angelägen om en GC-förbindelse i Gamla Tuveg. förlängning. Det vore kanon. Måste det överhuvudtaget vara planskilt på Vågmästarplatsen?
Olle Jansson (12 Mars 2009 18:05):
Jag hade ett samtal om GC-förbindelsen när vi träffade ÄU och de var egentligen intresserade av en korsning där, det var dock något jurdiskt-tekniskt strul med att bygga det där - de hade dock inte gett upp hoppet.
Sven Renquist (12 Mars 2009 22:00):
Jag skev Wieselgrensgatan, jag menade ju förstås Hjalmar Brantingsgatan. Och Johannes menade nog Gamla Tuvevägen.
Daniel Andersson (13 Mars 2009 00:06):
Snabbläste häromdagen planen med fokus främst på effektivt markanvändande och minskade barriäreffekter mot omgivande delar av staden. Huvudintrycket är att planen i väldigt mycket följer befintlig struktur i området. Kopplingen mot väster och söder behandlas en hel del, tankarna där är väl ok även om jag saknar en möjlighet att korsa HjBr-gatan längs Kvillebäcken. Mot Ringön och Brunnsbo känns det torftigare fr.a. mot nordost där ett nytt 'Kville'mot skall byggas vilket, enl. planen, i det närmaste omöjliggör en bättre koppling mellan de tre stadsdelarna. Strukturen i den norra delen verkar främst baserad på att skapa tillräcklig trafikkapacitet vid en utbyggnad. Det är ju inte fel i sig, men lite andefattigt. Enligt planen är idén att leda genomfartstrafik (Tuve och Björlanda) runt området (Minelundsvägen). Lite "gammaldags" trafikplanering som förstärker barriärerna utåt. Det funkar nog för Tuvetrafiken medan den från Björlanda vinner på att åka genom området. Å andra sidan är det nog tanken eftersom det annars kan bli svårt att klara med tvåfiliga vägar och cirkulationsplatser som föreslås. I mitt tycke är det bättre att ta tjuren i hornen och huvudsakligen leda genomfartstrafiken från Swedenborgsplatsen till Leråkersmotet, vilket är kortaste vägen ut till Lundbyleden. Sedan får man göra det bästa för att hantera trafiken på ett stadsmässigt sätt, tex som i Allén-Parkgatan med separerade körriktningar.

Alternativ struktur för norra delen
En rak stadsgata/boulevard skapas mellan Swedenborgsplatsen och Brunnsbo i Björlandavägens förlängning, med tunnel ungefär enl. plan och landar sedan i Berättelsegatans läge. Minelundsvägen dras enl. plan fast även den med en rak dragning. Mellan dessa vägar läggs rutnätet på samma sätt som väster om Kvillen och i Brunnsbo. Lillhagsvägen dras rakt söderut mot gatan mellan Swedenborgsplatsen och Brunnsbo så att den ansluter ungefär vid korsningen Deltavägen/Norra Deltavägen enl. planen. Lillhagsvägen öster om Bohusbanan (mellan Minelundsv. och Backav. på planen) saknar målpunkter och kan göras om till (bilfri) parkväg för att öka kontakten med berget som framhålls i programmet (Det skulle kunna göras en ramp i Deltav.s förlängning upp på berget annars är den skurna bergssidan nog inte så inbjudande, men det är bra solläge). Kvillemotet slopas (se nedan) och ersätts av en väg mot Ringön (ungefär Kolgruveg.) Från Brunnsbomotet dras en väg mot Stålverksg. på Ringön. Dessa vägar plus Leråkersmotet förbinds med en väg på området mellan Lundbyleden och Hamnbanan som på så sätt kan exploateras. (Noterar även att nuv. GC-väg i detta läge saknas i planen.) Om rampen mot Oslo söder om Brunnsbomotet dras genom Brunnsbomotet kan mer mark frigöras.
Trafiken på Minelundsvägen minskar påtagligt med denna struktur. Istället ökar trafiken mellan Swedenborgsplatsen och Kvillebäcken; här behövs nog en fyrfilig lösning. Den totala körsträckan i området för genomfartstrafik minskar; den hamnar dock mer centralt i området. En lösning kan vara att leda trafiken i underfarter under rondellerna:
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/..
http://www.cnunextgen.org/gallery/d/847-2/DC_May2006_0..

Volymhandel - lokaler och parkering
Möjlighet till stor sortering, rationell logistik och därmed låga priser gör stora handelslokaler i ett plan attraktiva. Till sin natur sluter de sig dock ofta inåt och tillför inte mycket till stadsmiljön. I viss mån påminner de om parkeringar; de efterfrågas men riskerar att skapa tråkig stad. Lösningar i båda fallen kan vara att inte ha dem i gatuplan eller att ha dem i gatuplan men med andra lokaler utanför mot gatan. 'Vanliga' hus kan sen byggas ovanpå. Vid nybyggnation av handelslokaler på Backaplan bör krävas att de möjliggör sådana lösningar tex vad avser stommens bärande förmåga.
Med en tätare stad i framtiden borde transportandelen med bil förväntas minska. Därför bör parkeringar i byggnad byggas på ett sätt som möjliggör annan användning i framtiden exv vad avser takhöjd, golvlutning etc. Av detta skäl kan parkeringsdäck som kan demonteras våning för våning vara att föredra framför källarparkering, anser jag.
Att gräva ut leran i Göteborg för lokaler eller garage i källarplan är dyrt och problematiskt ur översvämningssynpunkt. Ett alternativ skulle kunna vara att göra motsvarande byggnader på marken och istället höja upp gatan en våning. Kanske nåt för Backaplan; nån som vet om det testats?
Generellt är jag mot parkeringsnormer - ställ krav på att parkeringar som anläggs är stadsmässiga och låt efterfrågan/marknaden avgöra hur mycket som ska byggas - då slipper vi dolda subventioner av innerstadsparkeringar. (Möjligen kan krav ställas på tillgänglighet för exv handikappade och utryckningsfordon.) Vidare borde också övervägas en obligatorisk P-avgift för externhandelsplatser för att täcka kostnaden för väginfrastruktur som utglesningen medför och motverka utflyttning av handel.

Bohusbanan
Har ofta tänkt att det vore bättre att dra denna längs vänerbanan med en bro över älven norr om Bohus, i tunnel genom norra delen av Fontinberget, med station vid Kungälvs lasarett och vidare med en station mellan Ytterby och Rolfsboområdet. I så fall kan bohusbanan på Hisingen rivas upp eller användas för spårvagn. Resandeunderlaget enbart på Hisingen är inte så stort idag.

Swedenborgsplatsen
Det blir en del trafik här. Kanske rätt plats för en 'magic roundabout'. Fullt separerade med cykelöverfarter och övergångsställ runt varje minicirkulation, måste det vara den svenske trafikplanerarens våta dröm...
http://static.open.salon.com/files/msn_magic_roundabou..

Kvillemotet
Ska motorvägar funka är det fel att ha mot så tätt (det blir typ 300 meter mellan dem) pga problem med vävning. Det går iofs att lösa med flätade ramper men det tar plats och kostar. Det riskerar också att bli svåröverskådligt. Vill man ändå ha anslutningarna tätt bör moten byggas om helt så att de bildar en helhet med genomtänkt design. Alternativt kan Lundbyleden göras till stadsboulevard med plankorsningar. Kapaciteten kräver i så fall minst 6 filer samt kanske att vänstersvängar löses smart med exv 'Michigan left', 'Bowtie' eller 'Continuous flow'.
http://en.wikipedia.org/wiki/Michigan_left
http://en.wikipedia.org/wiki/Continuous_flow_intersect..
http://en.wikipedia.org/wiki/Bowtie_(road)
Skall ett Kvillemot trots allt byggas är den föreslagna trumpetformen onödigt ytkrävande. Hellre en diamant, även med åtanke på framtida anslutning mot Ringön. Trafikplanerare föredrar trumpeten som saknar korsande trafik på ramperna, men kapaciteten kan bli hög även med diamantformade mot, tex mha 'SPUI' (á la Jaegersdorffsmotet).
http://en.wikipedia.org/wiki/Single-point_urban_interc..
Hans Jörgensen (14 Mars 2009 23:03):
Har skummat i översiktsplanen (mest i del 1) och mycket verkar lovande och inspirerat. Gillar SBK-skrivelser som denna där research redovisas inom olika områden, t ex avsnitt med den historiska tillbakablicken. Ger lite perspektiv och nya insikter om området.

Detta blir väl det första steget i en utvidning av centrum (om man inte räknar dit bebyggandet av Heden) och man kan jämföra avståndet till Domkyrkan för att välja en punkt i centrum. Då ligger Överås (Lunden), Chalmers och Hängmattan (Majorna) på ungefär samma avstånd som Östra Kvillebäcken. Dvs vad man kanske kallar "centralt" men inte "city". Östra Kvillebäcken kommer nog också hänga ihop mer med övriga centrala Hisingen än med centrum på fastlandet, åtminstone till en början på grund av alla barriärer (älven, motorleder, hamnbana mm).
Men tills de blir överbryggda kommer Nya Backaplan fungera gott som Hisingens downtown.
Man behöver inte imitera Vasastan eller stenstaden, här finns helt fria förutsättningar att försöka göra något man inte gjort tidigare: modern kvartersstad och blandstad med de hörnstenar som Yimby brukar förespråka. Lyckas detta tror jag bara stadsdelen i sig blir en attraktion precis som den gamla stenstaden är. Sen kunde en och annan enskild attraktion ändå förläggas här, kanske en konsert/musikalhall och en ny eller upprustad idrotssarena som flera varit inne på.

I planen verkar man glädjande nog vilja bevara en del av de verksamhetslokaler som finns runt om i området. Det finns flera poänger: området får en historisk kontinuitet genom att bevara karaktäristiska byggnader, man får variation i bebyggelsen (arkitektur, hushöjd), det kan bli en mer "mogen" stadsdel redan från början, och det ger utrymme för verksamhet vilket bör öka blandstadsvärdet.
Det sista kanske är lite underskattat när det ska byggas blandstad, risken är att det egentligen bara blir ett bostadsområde med visst inslag av kontor och restauranger. För verkligen ge en stadsdel ett eget liv tror jag det behövs arbetsplatser inom flera brancher, även industri och produktion i måttlig skala och balanserad mängd. I alla fall i ett område som inte ligger i city.
Johannes Åsberg (15 Mars 2009 11:38): Online
Väldigt intressanta synpunkter här. Jag har lagt upp en arbetsgrupp som ska ta fram ett yttrande om Backaplan: http://gbg.yimby.se/forum/thread.aspx?id=58

Gå in där och brainstorma.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.