Utskrift från gbg.yimby.se
....

Evenemang och landmärken för stadens skull?

 
För vem planerar vi vår stad, turisten eller den fast boende? Det är en utgångspunkt för en kulturartikel, Lockande byggen, i söndagens SvD. Medan politiker och andra gärna talar sig varma om nya evenemangsbyggnader som en metod för att locka till sig turister finns det en annan sida av myntet. Artikeln handlar förstås först och främst om Stockholm men berör på ett eller annat sätt alla städer med ambitioner.

Barcelona har framhävts som ett lyckat exempel, en sliten industristad har efter OS 1992 istället fått ett helt annat rykte som en spännande stad för turism och upplevelser (nåja, Gaudis byggnader fanns ju där sedan innan). Även Bilbao med sitt Guggenheim-museum är ett annat spanskt exempel på en stad som försökt omforma sig självt genom byggnationer riktade mot besökaren. Göteborgs evenemangsstråk (i en annan fortfarande sliten industri- och hamnstad) och försöken att etablera sig som den svenska evenemangsstaden framför andra är samma andas barn. Göran Johansson - som har haft mer än ett finger med i denna utveckling - fortsätter för övrigt att trycka på behovet av detta i en intervju i dagens GP.


Guggenheim-museum, Bilbao

Den andra sidan av myntet är vad detta kan tänkas innebära för stadens bofasta invånare och då kanske framförallt för de som bor i dess förorter, långt ifrån turiststråken och stadens upplevelsecentrum. (säga vad man vill om Svenska mässans behov om att expandera på bekostnad av Gårdas gamla stympade landshövdingekvarter men på kort sikt gynnar de affärsresenärer på bekostnad av bostadslösa med låga inkomster.) Barcelona framhävs som sagt som det lysande exemplet på så kallad City branding, men en lokal professor i antropologi är inte fullt lika glad över utvecklingen i hans hemstad:


"För Manuel Delgado är Barcelona en stad som glatt säljer ut sin mark till internationella så kallade stjärnarkitekter. En stad som ständigt sätter besöksnäringens intressen framför de boendes –exemplifierat bland annat i striden kring en plats i Gamla stan, där barcelonaborna önskade sig en park med lekplats, medan de styrande beslutade att anlägga en parkeringsplats för Picassomuseets besökare.

Enligt Manuel Delgado är just kulturen och kulturturismen ett viktigt och försåtligt inslag i Barcelonamodellen. Kultursatsningar ger glans och prestige åt en stad, samtidigt som de får legitimera rivningar och upprensningar i folkliga kvarter. Manuel Delgados eget hatobjekt är Macba, det stora vita museet för samtidskonst som byggdes i Gamla stan på 1990-talet –ett av många exempel på hur kulturen utnyttjas för brutala stadsomvandlingar när en stad ska hamna på kartan, menar han. För Manuel Delgado är synen på städer som säljande produkter avskyvärd.

För kulturgeografen Anders Lund Hansen, verksam i Lund, väcker utvecklingen en rad frågor om vad det är för sorts städer vi egentligen vill ha. –Problemet är att många av de traditioner vi haft kring stadsplanering och demokrati hamnar i bakgrunden, säger Anders Lund Hansen som i sin avhandling studerat hur Köpenhamns urbana strategier blivit allt mer businessorienterade. Lite tillspetsat kan man säga att om kapitalet tidigare fick anpassa sig efter staden, så får staden nu anpassa sig efter kapitalet.

I sin forskning använder Anders Lund Hansen begreppet ”space wars”, ursprungligen myntat av sociologen Zygmunt Bauman. Begreppet syftar dels på kriget mellan städer, dels på den kamp som uppstår inom städer mellan invånarnas och investerarnas önskemål."



Stockholm Waterfront

Det är givetvis inte så att det tvunget måste finnas ett motsatsförhållande mellan de olika intresserna; vad som uppskattas av den välbärgade affärsresenären på tillfälligt besök kan givetvis också komma den lokala infödingen till godo, på ett eller annat sätt:

"Det är klart att de gör, på något sätt, säger Anders Lund Hansen och konstaterar att strategin motiveras med argumentet att pengar ska strömma in till kommunkassan, för att sedan sippra ner till alla och envar. Många satsningar som syftar till att städer ska bli mer attraktiva i omvärldens ögon kan ju dessutom leda till bättre livsmiljöer för de egna invånarna.

Trevliga offentliga platser, mindre biltrafik och välfungerande kollektivtrafik är ofta viktiga komponenter när städer slipar på sin image. När Stockholm har som ambition att bli ”en evenemangs- och upplevelsestad i världsklass” så kan man ju också se det som att invånarna får ett rikare utbud att välja mellan. Men Anders Lund Hansen menar att städers satsningar på så kallade megaprojekt –som kan vara allt från kulturfestivaler till stora sportevenemang –till stor del handlar om varumärkesbyggande.

Han ser hur städer, genom byggen av arenor och hotell- och kongressfaciliteter, högprioriterar kampen om olika evenemang som kan ge intäkter och en stund i strålkastarljuset. Samtidigt tycker han att satsningarna väcker frågor om vem staden är till för. Han tar bygget av Stockholm waterfront som exempel – redan namnet antyder att denna anläggning, i ett av stadens absolut bästa lägen, inte i första hand vänder sig till stadens invånare. –Det är ju inte något som den vanlige stockholmaren kommer att använda dagligdags, säger han och tillägger att anläggningen i första hand är tänkt för penningstarka besökare."



Världskulturmuséet, Göteborg

Hur vi bygger ut och omformar framtidens Göteborg berörs av samma frågor som Stockholm. Exempel: I januari 2008 gick den alltid lika stridsvilliga Mark Isitt ut i Gepes kulturdel och beklagade sig över att arkitektur har så låg status i Göteborg, just Guggenheim i Bilbao framhävs som ett exempel på hur viktigt och bra det kan vara med ikonbyggnader. Kritiken lät dock inte vänta på sig GP:s Malin Lernfält anklagade Isitt för att förakta göteborgarna medan Chatarina Thörn menar att ikonbyggnader (landmark på stockholmska) är passé.

Jag kan se saker som talar för såväl som emot betydelsen och värdet av ikonbyggnader. I värsta fall kan vi dock få byggnader för turister som samtidigt är fullständigt ointressanta från ett arkitektoniskt perspektiv.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan (26 April 2009 16:09):
"Evenemangsstaden Göteborg" är säkert bra för stadens kassa, men de stadsplanemässiga följderna av detta är oerhört misslyckade. Bara tanken på att politiker vill visa upp evenemangsstråket som Sveriges framsidas framsida får mig att rodna djupt. Och precis som du säger, som stråket ser ut nu har vi fått byggnader för turister som samtidigt är fullständigt ointressanta från arkitektoniskt perspektiv (med undantag av Universeum). Vi varken har eller äter kakan alltså.

Om man sedan ser på fenomenet ikonbyggnader så finns det ju kanske en del att vara skeptiskt emot, men att arkitekturen i allmänhet behöver bli mer spektakulär är ju svårt att vända sig emot. Kuggen på Lindholmen är ett bra exempel på en byggnad som är spektakulärt utformad, utan att för den delen vara riktad till turister. Om hela Lindholmens ansikte mot Masthugget hade varit roligare än de vita klossar vi ser nu, hade iallafall jag varit glad.
 0
Jesper Hallén (26 April 2009 16:32):
Håller med om Lindholmens trista vattenfront...och ännu gladare hade vi varit om Masthuggets ansikte mot Lindholmen hade varit roligare än de grå plåtklossar vi ser nu :)
 0
Bob (26 April 2009 23:50):
Det viktigaste med ikonbyggnader: NÄR man väl bygger något ska man se till att det man bygger blir bra - både utifrån verksamhetens perspektiv, och utifrån stadens. Annars står man efter några år med en rad missade möjligheter. Jämför t.ex. göteborgs opera (astrist, billig, inget liv) med oslos opera (vacker, påkostad, massor av turister/oslobor, ger liv till en hel stadsdel).

Eller det ständigt debatterade evenemangsstråket. Hur ofta går man som turist eller göteborgare på liseberg, museum, bio och fotboll samma dag? Tänk om dessa byggnader hade fått ge liv åt majorna, guldheden, gamlestan, kville osv...

Ingen opera alls är bättre än en dålig opera. Då har man i alla fall kvar möjligheten i framtiden.
 0
Olle Jansson (27 April 2009 10:22):
Nu kanske jag är väl elak mot Världskulturmuséet med mitt val av bild, gråare bild är nog svårt att hitta. Den enda färgklicken är den där röda skylten som det står stängt på. Varken byggnaden eller dess innehåll lockar dock särskilt mycket folk.

Evenemangsstråket är förstås astrist. Inte för att platserna ligger relativt nära varandra, det kan ju på sätt och viss vara en fördel för såväl turister som göteborgare, utan för att stråket faktiskt inte är ett fungerande stråk.

För det skulle vara ett stårk skulle det behövas mer av det som man besöker före eller efter ett evenemang; caféer, krogar och restauranger. Det är ju lite si och så med den saken för stora delar av Skånegatan. Linnégatan är ett stråk. Att Avenyn är ett stråk är näppeligen i första hand tack vare evenemangsbyggnaderna runt Götaplatsen.

Kuggen kan bli intressant och göra området lite mindre tråkigt. vad Lindholmen framförallt behöver är dock lite variation.
 0
Johannes Hulter (27 April 2009 10:32):
@ olle: Det är en viktig poäng du har där. Evenemangsstråket är som sagt inget stråk, det borde väl snarare heta Evenemangsenklaven. Om man inte räknar metrarna mellan turistbussen och entréen till Scandinavium som ett stråk, that is...
 0
Daniel Andersson (27 April 2009 10:50):
'Evenemangsområdet' verkar användas i viss utsträckning. Det är väl neutralare än såväl 'stråk' som 'enklav', men termen är inte unik för Göteborg.
 0
Martin Nilsson (27 April 2009 12:40):
Öhhh, är det NIMBYs hemsida jag hamnat på, eller?
 0
Olle Jansson (27 April 2009 12:53):
Japp, NimbyGBG - nu ännu bittrare!
 0
Johannes Hulter (27 April 2009 14:16):
@ martin: :D Ja, usch, vad det är lätt att börja gnälla!

OK, back on track, hur ska vi göra det här bättre? Martin?

Vad sägs om att förtäta och binda samman Evenemangsstråket med mer bostäder? Helt enkelt låta staden växa österut? Vårt Hedenförslag skulle naturligtvis vara ett bra första steg... :) Men det finns mycket ytor Öster om Heden som går att göra något av.
 0
Daniel (27 April 2009 15:00):
Skånegatan är intressant. Det finns c:a 15 restauranger på och runt gatan, men man märker dom inte. Den här 1800-talsplaneringen med breda axlar som skånegatan är en del av kanske inte var helt lyckad när den kombinerades med fristående hus samt att man skippade anläggandet av bohustorget.
Dock är det svårt att göra något av det.
Om man skulle kunna ge förslag så har jag tre förslag.
Bebygg den där kullen på skånegatan (bohustorget). Det är ingen som skulle sakna den ändå. Ovårdade områden hör hemma i skogen.
Sträckan mellan bohusgatan och engelbrechtsgatan borde öppnas upp med lokaler (och skippa det där p-huset som ingen vet om att det finns).
Jämna ut skandinaviums byggnad med en rak byggnad i foten mot skånegatan så att man upplever även den sträckan som en del av gatan. Såsom det är nu så är burgårdsplatsen ett enda stort fält av trafikplats med rondell. Dock kan övre våningarna vara böjda på skandinavium.
 0
Daniel Andersson (27 April 2009 15:27):
Spontant känns Skånegatan mellan Ullevi och Polishuset som den mest storskaliga delen av Skånegatan. På polishussidan borde det kunna bebyggas hela vägen. Mot Ullevi är det väl känsligare att dölja arenan bakom byggnader, men något som bryter upp litegrann skulle inte skada. Eller bara en mer ombonad/småskalig utemiljö. P-däcket mittemot norska sjömanskyrkan skulle kunna vara ett annat objekt att utveckla. Berzeliigatan känns hyfsat levande. Det stråket skulle kunna förlängas via Valhallagatan mot Tritongatan i Gårda med ny bebyggelse. En tydligare förbindelse skulle också kunna skapas mellan Engelbrektsgatan-Blekeallén. Den passagen är väldigt nedtonad idag. Tex saknas bro över ån. Passagen Vasagatan-Bohusgatan-Hugo Levins väg-Levgrensvägen-Gårdavägen-Gårdatorget (behövs så många namn?) har en grönare karaktär med tex alléer och passerar Stora Katrinelunds landeri i Burgårdsparkens periferi, så där bör kanske förtätning ske mer återhållsamt. Vid Bohusg./Västgötag. finns dock en markparkering som borde kunna bebyggas.
 0
Jan Wiklund (29 April 2009 14:54):
Barcelona är ett typiskt exempel på hur det uppstår diametrala konflikter mellan satsningar på turister och satsningar på de egna medborgarna. Min svåger, som har bott där 40 år, berättade hur det i flera år före OS inte gjordes en enda investering för invånarna - bland annat med resultat att bostadspriserna gick upp med raketfart.

En stad måste visserligen sälja något till omvärlden för att överleva. Men den klassiska framgångsmodellen brukar vara att sälja till många. Den senaste finansbubblans modell har varit att sälja allt dyrare produkter till en allt mindre minoritet av välbeställda - och nu har bubblan spruckit.
 0
Martin Nilsson (29 April 2009 15:36):
Jan: tror att Barcelonas framgång har berott på att man inte satsat på billig massturism a la Mallorca. Även där satsar man idag på turism i mindre skala.
Och att man inte satsat före OS berodde nog på att man inte hade några pengar att satsa.
 0
Olle Jansson (5 Maj 2009 20:38):
Bloggen Betongelit har skrivit ett inlägg med en hel del beröringspunkter till detta ämne:
http:​/​/​betongelit.​wordpress.​com/​20​0​9/​0​5/​0​5/​fluffstaden/​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5375 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter