Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stadens historia: Olskroken

 


Olskroken i mitten av 1970-talet

Olskroken är en stadsdel strax öster om centrala Göteborg. Stadsdelen känns mer avlägsen än den egentligen är, på grund av det enorma Olskroksmotet som skär av den från Stampen och resten av centrum. Det gamla Olskroken började byggas under slutet av 1800-talet och var en av de klassiska arbetarstadsdelar som jämnades med marken under efterkrigstiden, tillsammans med områden som Annedal, Landala, Masthugget, Gårda och Vegagatan. Det finns mycket att läsa om Olskrokens händelserika historia, bl.a. här och här.

De flesta äldre foton i detta inlägg finns att beskåda i Robert Garellicks fantastiska bok Bilden av Göteborg, en modern klassiker och ett måste för varje sann urbanist. Köp den här: http://www.garellick.se/

Ofta påstås att Olskroken revs för att ge plats åt bil-och tågtrafiken. Jämför man gamla och nya kartor och fotografier ser man dock att detta inte stämmer. Däremot hade de enorma parkeringarna mellan E20 och nuvarande Olskroken inte kunnat anläggas.



Martin Anderssons gata mellan E20 och parkeringarna - här slutade stadskvarteren.

Olskroken revs i etapper under 1970-talet, efter att kommunen låtit husen förfalla under längre tid (låter det bekant?). Ett av Olskrokens tydligaste landmärken, den gamla brandstationen, revs 1978, trots att det fanns planer på att starta ett museum i byggnaden.





Olskrokens brandstation - före/efter

Det nya, totalsanerade Olskroken stod klart 1983. Mot slutet av 70-talet hade kritiken av miljonprogrammets hårda funktionalistiska planering växt sig stark. Tyvärr drog många slutsatsen att problemet var höjden på husen, inte den antiurbana planeringen. När stadsplanerarna satte tänderna i Olskroken var därför den uttalade ambitionen att skapa en levande stadsmiljö med så kallad "mänsklig skala". Låga hus och stora lägenheter resulterade i att antalet lägenheter i området mer än halverades - från 1.744 till 800.



"Levande stadsmiljö" på Borgaregatan



"Mänsklig skala" på Lilla Hökegatan

Intressant nog försökte man skapa en levande stadsmiljö på samma sätt som man ofta gör idag, genom uppbrutna kvartersstrukturer och renodlade bostadshus. Lokaler anlades längs med Redbergsvägen. Gatuplanet i resten av området fylldes av bostäder och någon enstaka kontorslokal.





Redbergsvägen mot Olskrokstorget - före/efter





Redbergsvägen mot Redbergsplatsen - före/efter





Östra Bio på Redbergsvägen - före/efter





Hökegatan - före/efter (notera Westsamhuset i bakgrunden)





Korsningen Olskroksgatan/Borgaregatan - före/efter

Den tidigare huvudgatan, Olskroksgatan, blev gång- och cykelgata. Gatuplanet upptas numera enbart av bostäder, avskilda från gatan av "förträdgårdar". En stor del av stadsdelens yta blev parkering. På senare tid har husen längs Olskroksgatan kompletteringsbebyggts - med sopsorteringslokaler.





Olskroksgatan lämpade sig tidigare som vykortsmotiv - före/efter





Olskroksgatan - före/efter





Olskroksgatan - före/efter





Olskroksgatan - före/efter

På det gamla Olskrokstorget ligger numera en mack och ett parkeringsgarage (som är väldigt snyggt för att vara parkeringsgarage). Tidigare låg här en fontän och statyn "Elementernas kamp" av Anders Jönsson, som flyttades till S:t Paulikyrkan.





Gamla Olskrokstorget - före/efter

I en sprudlande positiv artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning från den 30 oktober 1982, beskriver journalisten Lennart Crusner området:

Om den genuine göteborgaren ibland känner sig som en främling i Kortedala, Angered, Biskopsgården eller Västra Frölunda är detta kanske inte så underligt. Det är inte lätt för aldrig så skickliga och ambitiösa stadsplanerare att översätta det typiskt göteborska till modern arkitektur med dess omutliga krav på hög standard, parkeringsutrymmen och strövområden samtidigt som man alltid måste parera med bromspedalen så att inte kostnaderna skenar iväg.

Men när det gäller Olskroken verkar det - åtminstone i nuvarande skede - som om man skulle vara på väg att alldeles förträffligt utföra konstnumret att efter totalsanering bygga upp en fräsch och toppmodern stadsdel, som ändå känns gammal och kär!

- I samråd med de enskilda arkitekterna har det varit vår ambition att behålla kvartersindelningen med därtill hörande gatusystem och det betyder att nästan alla de vackra träden - lindar och kastanjer - längs Bonde- Borgare- och Hökegatan kan räddas. När vi nu också får möjligheter att komplettera med något så göteborgskt som förträdgårdar anser vi miljökvaliteten som högst tillfredsställande säger stadsplanearkitekt SAR Jöran Bellman, som fungerat som samordnare.

De nya huskropparna påminner också trots sitt nära nog genomgående gulbruna fasadtegel och rostfärgade balkongutförande som landshövdingehus
. Det vill säga charmen finns kvar och nackdelarna är eliminerade. /.../ Det blir ett mycket attraktivt område - och framför allt en högst levande stadsdel. 

Jöran Bellman arbetar fortfarande på Stadsbyggnadskontoret och har bland annat tagit fram planen för lamell- och punkthusområdet Dockan i Västra Eriksberg. I en intervju i Vårt Göteborg 2005 delar Jöran med sig av sina erfarenheter: "Ett bostadsområde ska innehålla så mycket mer än bostäder för att ha god kvalitet. Idag planerar vi för en blandad stad, en helhet med variation."



Dockan i Västra Eriksberg

Trädgårdsstaden Amhult lyfts fram som ett föredöme: "Det handlar om sol, grönt, måttlig skala och en varsam och noggrann rumsbehandling av gaturum och platser, säger Jöran. Dessa faktorer finns egentligen alltid med i bilden när bostäderna planeras. Hur faller solljuset, vilka gröna stråk och områden finns att ta hänsyn till, hur ser den befintliga bebyggelsen ut?".

Det nya Olskroken är intressant av många anledningar, inte minst eftersom det "förnyades" på samma sätt och av samma människor som "förnyar" Göteborg idag: Totalsanering, bottenlägenheter istället för lokaler i gatuplan, enhetlig arkitektur, trafikseparering, uppbrutna och låga kvarter, hög parkeringsnorm. Om ni vill veta hur det man bygger idag kommer att se om 30 år så åk till Olskroken.

På andra sidan Redbergsvägen, i det område som kallas Gubbero, händer desto mer. Unga människor flyttar in i de små och billiga lägenheterna, det öppnar nya verksamheter i de funktionsblandade kvarteren där det finns gott om lokaler i gatuplan. Stadsmarodören Uno Åhréns reviderade 30-talsplan för Gubbero lämnade ändå såpass mycket stadsmiljö kvar att området nu kan leva upp. Det var tur att det inte byggdes några årtionden senare.



Åhrén rev upp kvarterstadsplanen - som på så många andra ställen


Franska bageriet har precis öppnat ett välbesökt café på Redbergsvägen och kvalitetspizzerian Cyrano har etablerat sig på Kobbarnas väg. Hade det inte funnits lokaler där hade det varit svårt.



Franska bageriet på Redbergsvägen



Cyrano på Kobbarnas väg


På Norra Gubberogatan finns många roliga verksamheter, bl.a. en utmärkt frukt- och grönsakshandel och det populära ölhaket Underbar. Norra Gubberogatan är särskilt intressant eftersom man byggt ut envåningslängor med lokaler från lamellhusen på den östra sidan. Här har vi en utmärkt modell för hur man kan "förstadliga" antiurbana typologier.



Norra Gubberogatan

Stadsdelen Olskroken går sannolikt en ljus framtid tillmötes. Det verkar troligt att detta blir nästa område att få en revival. Man kan förstås hoppas att stadslivet kan ta ett skutt över Redbergsvägen och in i 1980-talets Olskroken, men det är svårt att se hur det skulle gå till eftersom man effektivt omöjliggjort verksamheter i de flesta bottenvåningarna. Men kanske kan man ta över några cykelrum eller förråd och bygga ut mot gatorna. Förhoppningsvis går det att övertala de boende att på detta vis bidra till stadens utveckling.

Förr eller senare kommer våra politiker och planerare att bli tvungna att inse att stadsliv inte uppstår genom någon obegriplig slump eller för att man maximerar solljus, utsikt eller strör ut "grönytor". De kommer också att tvingas inse att det är betydligt lättare att planera in förutsättningarna för stadsliv från början, än att försöka bygga in dem efteråt.

Förtäta stegvis istället för att totalsanera, lokalanpassa gatuplanet, variera arkitekturen, integrera trafiken, prioritera gaturum framför solvinklar och bygg sammanhållna stadskvarter. Det behöver inte vara så svårt.

Tidigare i serien:
Stadens historia: Rosenlund

Stadens historia: Hotell
Stadens historia: Gatuplanet
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anjo (9 April 2009 08:17):
Väldigt intressant läsning om min del av Göteborg. Kul att den går en ljus framtid till mötes.
 0
Matthias H. (9 April 2009 08:53):
Tack Johannes, exakt vad jag tänkt om Olskroken. Bodde uppe i Lunden i början av 90-talet och fascinerades då av Norra Gubberogatans möjligheter i framtiden med de utskjutna lokalerna, så häftigt är det. Tur som sagt att Åhren inte förstörde detta också.

Men beträffande andra sidan Redbergsvägen så är det så ledsamt, vilka fantastiska kvarter där var. I övrigt har jag träffat samordnaren från SBK och pratat med honom om stadskvaliteer men vi var inte överens. Kanske inte så konstigt. Jag visste inte då att han stod bakom Olskrokens omdaning vilket kanske var tur hehehe
 0
Johan K. Sch. (9 April 2009 09:52):
Vårt Göteborg är f ö en mycket obehaglig propagandaprodukt. Påminner om Granma.cu eller Shabait.com.
 0
Erik N (9 April 2009 10:00):
Fy fan, man blir uppriktigt ledsen när man ser bilderna, vilken galenskap. Borde ge ut en före-efter bok och ge till alla tjänstemän och politiker i Göteborg, Med tanke på att vi gör om misstagen än i dag. Hotel Opera är ett exempel
 0
Olle Jansson (9 April 2009 10:27):
Några spridda skurar av reflektioner:

Nu finns det förstås redan flera vackra fotoböcker som visar hur det såg ut förr och även i viss mån idag. Olskroken revs sist, efter protester i Annedal och Landala, är så bra stad som det rådande systemet tycks klara av att bygga. Ett faktum som kanske inte direkt är upplyftande.

Att antalet lägenheter sjönk från gammalt till nytt har delvis att göra med att fyra av fem var 1 rok eller mindre.

Sedan skall man komma ihåg att för många av de som fattade besluten såg de inte samma charm och skönhet som vi ser idag. För dem var gamla landshövdingehus detsamma som trångboddhet och dåliga sanitära förhållanden. Det var med facit i hand ett felslut att tro att gatunätet och husens exteriör på något sätt bidrog till misären. På såt sätt kan det vara lättare att förstå några av besluten att riva. Att de sedan byggde sämre utemiljöer där ett utedass livat upp är ju en annan femma...

Saneringarna innebar att mängder av verksamheter som huserade i billiga lokaler försvann och gick under (notera Higab i inlägget något slags monster...). En del av detta utbud hade troligen försvunnit i alla fall som en följd av den ekonomiska utvecklingen mot stor skala, kedjor och bilburna skolådor. Det skapade dock en närmast öststatskänsla i många svenska städer och kvarter. Flatås City! Planeringen måste bli mer flexibel och ge möjligheter för andra verksamheter än en mataffär, en pizzeria, en kiosk och en frisör. Det statiska perspektivet på staden är skadligt.
 0
Johannes Hulter (9 April 2009 10:42):
@ johan: Haha, nåja, riktigt så illa är det inte... :)

@ olle: Visst var standarden i många fall undermålig. Men det finns också en tendens att överdriva förfallet, mycket hade kunnat åtgärdas ganska enkelt genom att modernisera VA etc. Kolla på Majorna/Kungsladugård.

Uppenbarligen kunde man bygga stad från scratch före funktionalismen, det borde ju kunna gå nu med. Det viktigaste är nog att undvika storskalighet (många arkitekter/byggare istället för ett fåtal) och bygga in flexibilitet i husen (lokalanpassat gatuplan).
 0
Daniel Bergqvist (9 April 2009 11:11):
#Johannes; "...många arkitekter/byggare istället för ett fåtal".
Mitt i prick! Men i dagens marknadsläge/system "måste" man bygga storskaligt för att både uppnå lönsamhet och vinstmaximera. Ett intressant skeende från stenhusens tid är att byggherren/fastighetsägaren ofta bosate sig i det nya huset. Således var intresset att bygga pampigt och varierat mkt stort - allt för att visa upp god smak och rikedom. Lägg där till de låga byggkostnaderna/lönerna (som vi var inne på i tidigare sträng) så har du alla förutsättningar för att bygga vackert och varierat (+påkostat). Det var även självklart att ha små handels- och kontorslokaler i bottenvåningarna (möjliggjorde högre hyra per kvm!).
 0
Matthias H. (9 April 2009 11:16):
Men är storskaligt = bedrövligt? Det har det ju i o f sig varit sen 1940-talet. Men det behöver väl inte vara så?
 0
Johannes Hulter (9 April 2009 11:44):
@ daniel: Nja, det skulle ju gå att vinstmaximera ännu mer än man gör idag. 2020 har NCC, PEAB och Skanska bildat TotalBygg AB, med ensamrätt på allt byggande. Då blir det kanske ännu lite lönsammare att bygga.

Men varför i hela världen ska vi stödja en sådan utveckling? Nej, vi har allt att vinna på att se till att det blir fler och mindre byggare. Och det är inte omöjligt.

Olle skrev om det här för ett tag sedan... http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​11/​kronika-​sma-​byggbolag-​eff_​.​.​
 0
Jesper Hallén (9 April 2009 12:29):
Men lagom till 2020 har ju vi bildat YimBygg som är en stor konkurrent :)

Nej inte sjutton ska vi stödja sådan utveckling, men vad och hur kan vi göra för att få fler och mindre byggbolag som bygger i ett och samma kvarter?
 0
Daniel Bergqvist (9 April 2009 12:40):
# Johannes,
nej, en sådana utveckling är direkt skadlig för både stadsbyggandet i sig och konkurrensen i synnerhet. Sammantaget en mindre inspirerande och varierande stadsbild. Hög tid att börja agera på allvar nu!
 0
Johannes Hulter (9 April 2009 13:09):
@ daniel/jesper/matthias: Ett första steg, som kommunen kan göra på en gång, är att dela upp sina projekt i mindre delar och aktivt underlätta för småbyggare att vara med och konkurrera.
 0
Johan K. Sch. (9 April 2009 13:09):
En annan skal- och mångfaldsfråga handlar förstås om den kommunala motparten, som ju är om möjligt än mer monolitisk än TotalBygg AB. Vore det inte önskvärt att diversifiera från beslutsgång till genomförande?

Mitt intryck är dock att de politiska partierna är helt visionslösa där: Tvistefrågorna i Göteborg handlar om vad man vill använda Göteborgsandan till för att åstadkomma, medan ingen problematiserar och politiserar den kommunala styrstilen i staden as such. Och det är ju den som är roten till många problem.

Ur ett Yimbyperspektiv vore det kanske inte så dumt om Torslanda och andra secessionistiska kommundelar bröt sig loss och bildade egna kommuner. Man skulle i alla fall åstadkomma lite mer institutionell konkurrens i planpolitiken.
 0
Johannes Hulter (9 April 2009 13:13):
@ johan: Menar du sälja marken och låta de som vill bygga det de vill (inom vissa ramar)?
 0
Johannes Hulter (9 April 2009 14:51):
Man kan göra som vi föreslog på Heden http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​2/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​ : Rita en övergripande stadsplan med många små tomter och några enkla regler för vad som får göras/inte göras (lokalanpassningsnorm/höjdspann etc). Sälj tomterna efterhand till många olika mindre intressenter.
 0
Ibgbg (10 April 2009 10:44):
Hej!

För mig som boende i området var det här väldigt intressant läsning :)
En liten gnällig detalj bara... Gatan som kallas södra Gubberogatan i texten är egentligen norra Gubberogatan. Södra Gubberogatan är den lilla gatstumpen där Turonhuset ligger. Gnälligt som sagt. ;)
 0
Johannes Hulter (10 April 2009 11:19):
@ Ibgbg: Kul att du gillade inlägget! Jag vet inte varför jag skrev Södra, måste ha fått en blackout. Naturligtvis ska det vara Norra Gubberogatan. Tack för påpekandet. Södra Gubberogatan är ju inte direkt samma "utmärkta modell för förstadligande"... :)
 0
Jesper Hallén (10 April 2009 13:44):
Ja Hedenmodellen med småtomtsindelning bör tillämpas på alla nya stadsområden som planeras tycker jag.

Jag stirrar på det perfekta kvartersnätet på första bilden, jag tycker att det är vackert. Sen så tycker jag mycket om pizzan på Cyrano.
 0
Daniel Sjölund (12 April 2009 19:36):
Jag håller nog inte med dig där, Jesper. En blandstad skall vara just en blandstad. Här skall tillåtas olika skalor och innehåll. Jag tror att det är mer komplicerat än att bara göra en masterplan som är indelad i en massa småtomter.
Som bra exempel på det är ju Åhréns stadspark (utrymmet mellan N. Gubberogatan-Kobbarnas väg-Redbergsvägen). Jag tycker att den visar oss kvartersstadsyimbyiter att det går att bygga hus i park (eller kanske ska man kalla det park i kvarter) på ett urbant sätt.
Skalan på parken/innergården är väl balanserad då den känns både trygg och du kan ha picnic/spela fotboll i den utan känna dig totalt uttittad.
Det enda jag kan tycka att Åhrén missade är att han skulle ha krävt lokaler i bottenplan längs hela och på båda sidor om N. Gubberogatan och Kobbarnas Väg.
Sedan kunde ju lamellhusen längs Redbergsvägen fått vara något högre.. :)
 0
Jesper Hallén (12 April 2009 22:52):
Nja ingen masterplan direkt, men någonslags tomtnorm kanske inte skulle skada i vissa lägen. Alla typer av stad borde ju få finnas, men jag tycker att vi redan har rätt mycket av den enformiga varan med hus i park och park i stad.
Åhrens stadspark är ett exempel på hyfsad hus i park-stad ja. Men skulle den vara lika uppskattad idag om det gamla Olskroken hade fått stå kvar bredvid? Det är ju jättebra med hus i park som fungerar hyfsat, men lite bättre med kvartersstad som fungerar :)
 0
Johannes Hulter (12 April 2009 23:10):
@ daniel s: Men det funkade ju uppenbarligen förut? Jag tror nog Göteborg skulle behöva nya Lilienberg-planer. Tillsammans med enkla tumregler (lokalanpassningsnorm etc) skulle det ge mycket bättre stadsbyggnad.

Gubberokvarteret är ju kvartersstad, fast uppbrutet mot Redbergsvägen. Tänk om Åhrén hade gjort en Johanneberg här, med husipark, då hade det inte varit så kul...

Innergården är superb som park betraktat. Men kvarteret är alldeles för stort som kvarter betraktat. Om alla kvarter hade lika stora innergårdar skulle det bli glest, mycket glest. Och det är ju bra med korta kvarter (remember jane jacobs).

Jag hade hellre sett Åhréns park inuti en kvartersstadsplan som den på bilden ovanför Åhréns kvarter.
 0
Daniel Sjölund (12 April 2009 23:15):
@Jesper: Ja, visst är det synd att vi inte kan jämföra?

På det personliga planet har jag mycket positivt att säga om Åhréns park: Visst var det läskigt att gå förbi fyllegubbarna som satt vid lekplatsen som 8-9åring, men när det väl var avklarat spelade jag och mina kompisar fotboll långt in på kvällarna. Då upplevde jag parken som apstor, vilket den vid okulärbesiktning, för några dagar sedan, visade sig inte vara. Det enda som jag saknade då var målade linjer och två fotbollsmål med nät, vilket var surt när man hade sulat allt man hade och var tvungen att springa och hämta bollen. Så mitt svar till dig som 8-9åring skulle vara att: Ja, Åhréns park är klart mycket bättre än landshövdingekvarteren som stått på andra sidan Redbergsvägen.. :)

Ps. Och av en fyllegubbe fick jag med skräckblandad förtjusning lära mig leken "Rövboll". Vid eventuell stadsvandring i parken kan jag visa hur den går till.. ;) Ds.
 0
Johannes Hulter (12 April 2009 23:57):
@ daniel s: As I was saying... http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​stadens-​historia-​olskroke_​.​.​

Åhrénkvarteret är inte husipark utan ett storgårdskvarter som är uppbrutet i ena sidan. Som park betraktat är det jättebra, men alla kvarter bör inte vara så stora. Det räcker med några enstaka sådana parker i varje stadsdel.

ps. Nu ser jag verkligen fram emot nästa stadsvandring... ds.
 0
Hans Jörgensen (13 April 2009 01:11):
Fint Johannes att få med utdrag ur Garellicks bok här.
Utan att ha varit med och upplevt gamla Olskroken får man en fin ögonblicksuppfattning ändå.
Fast jag upplever bitvis de nya husen som fina utförandemässigt (jämfört med andra "nya" centrala kvarter).
Visst är antalet lägenheter färre i stadsdelen idag, men det kanske var värt det med tanke på boendestandard och trångboddhet. Husen är dessutom högre och i den meningen mer storstadsmässiga.
Det främsta problemet, som flera pekat på, är väl lokalsnålheten i gatuplanet.
Som vanligt - att detta är en hörnsten för stadslivet har tydligt förbisetts av planerarna.
Ändå har man fram till idag underskattat den faktorn. Stadslivet i pigga skisser och vyer för dagens nybyggnad är en inritad efterhandskonstruktion...
Förmildrande för Olskrokens del är att det "nya" området fick ett eget affärscentrum, dessutom hyggligt livat och varierat iallfall som jag har uppfattat det, och med ett dejligt torg vid Redbergsvägen.
Som Olle nämnt så hade inte alla verksamheter i det gamla området klarat sig ändå. Det ser man idag på avvecklingen i Majorna o. Kungsladugård.

Sammanfattningsvis: alla saneringar behöver inte ha varit poänglösa, men totalsanering var ett misstag. Man kunde ha sparat åtminstone utvalda platser som till exempel korsningen Olskroksgatan/Borgaregatan i bilden ovan.
Vilken härlig platsbildning det kunde vara!
 0
Theodor Adolfsson (13 April 2009 16:35):
Herregud. Det är sorgligt hur mycket som har förstörts i städerna under efterkrigstiden. Samma historia kan ju berättas om säkert 30 svenska städer.
 0
Theodor Adolfsson (13 April 2009 16:43):
Lennart Crusner måste för övrigt fängslas för brott mot mänskligheten, eller åtminstone få sparken :P
 0
Johannes Hulter (13 April 2009 20:40):
Crusner är en pensionerad sportjournalist, jag ha svårt att se varför vi skulle fängsla honom.

Vad vi skulle behöva göra är att sluta förstöra staden.
 0
Christoffer (14 April 2009 11:46):
Det är beklämmande att se bevisen på ytterligare en våldtäkt på Göteborg. När skall dessa tydliga tecken på sinnesförvirring ge avtryck i dagens utformning av bostadsområden och tätbebyggelse? Skall ingen lära sig något? När skall ansvariga politiker inse vikten av en tydligt uttryckt vision när det gäller stadsbyggnad? Inkonsekvensen, svågerpolitiken och stoltheten måste få ett slut! Revolution! Upp till kamp!
 0
Johannes Hulter (14 April 2009 21:45):
Jag kan lägga till att ölhaket Underbar numera ersatts av den kombinerade indiska restaurangen och engelska puben "Chilli Chill". Bara namnet gör det förstås värt ett besök...
 0
Martin Nilsson (15 April 2009 12:29):
Fruktansvärt att se vad som rivits - och vad om kommit i stället.
Sånt som idag avbildas på vykort från San Francisco har man rivit i Göteborg...
Tänk er ett Göteborg med bevarade och upprustade landshövdingehus, hade varit en global turistmagnet.
 0
Anders LP (15 April 2009 23:00):
Ja så är det. Planeringsidealen efter andra världskriget har varit käpprätt åt helvete, men de ansvariga hade nog goda intentioner. Fler misstag kommer att göras i framtiden med goda intentioner, så fungerar världen. Inget konstigt med det, jag ser varken Crusner eller politikerna bakom detta som syndabockar. De visste inte bättre på denna tid helt enkelt.

Det är dags att gå vidare. Det gäller inte att glömma detta för att bli av med sin upprördhet, ej heller att omsätta vreden i negativ handling, utan att använda denna erfarenhet till goda handlingar som leder oss dit vi vill.
 0
Johannes Hulter (15 April 2009 23:50):
@ fetg: Well said!
 0
Matthias H. (16 April 2009 10:01):
Ja du har verkligen rätt Fetg, men det är så förtvivlat svårt att inte vara lite ledsen för rivningsraseriet som skedde.
 0
Jesper Hallén (17 April 2009 00:09):
Det är klart vi ska vara ledsna över det, stadens lilla förintelse. Men se vilka möjligheter det har skapat också, allt som vi kan bygga om och bygga rätt. Alla gluggar och tomma ytor vi får fylla. Hade ju inte varit så lätt att göra några stora förändringar om hela stan varit k-märkt. :)
 0
Theodor Adolfsson (17 April 2009 00:19):
Johannes Åsberg:

Nej, jag syftade på Jöran Bellman. Men nej, detta är förstås större än enskilda personers nycker eftersom det ser likadant ut överallt.
 0
Maia (9 Augusti 2011 21:23):
Tusen tack för bilder som jämför så exakt! Det är med glädje och tillfredställelese jag återupplever det gamla Olskroken jag minns men nästan glömt, där min mormor växte upp och som jag vill återminnas.
 0
Lindoff (20 Oktober 2011 09:09):
Apropå trångboddheten i det gamla Olskroken. Jag bodde med mina föräldrar och min bror i en enrummare på 35kvm från 1950 till 1968. 1968 flyttade vi till en fyrrummare på 105kvm i Hjällbo. Snacka om uppgradering.
 0
Olof Antonson (20 Oktober 2011 16:39):
Uppgradering för er måhända, men inte nödvändigtvis för Olskroken :)
 0
Ulrik Winding (2 Juli 2016 12:34):
Tak for en fed tur gennem jeres historie - RIP
 0
Kalle (8 September 16:14):
Dagens Olskroken är obehagligt opersonligt o sterilt. Jämför man bilderna inser man ganska omgående hur detta har skett.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter