Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg berättar: Landshövdingehus

 

En gigantisk göteborgsk fastighetsskatt. (klicka för större bild)


1940 bodde nästan halva Göteborgs befolkning i landshövdingehus runt om i stan. För de är spridda lite överallt. Till exempel i Majorna, på Hisingen, i Haga, i Gamlestan och ända ut i Mölndal. Landshövdingehusen byggdes främst som arbetarbostäder med ett rum och kök och det var då tänkt för en stor familj. Alltså inte som idag då vi i nödfall med stor möda i en etta knökar in absolut max två pers plus katt. Under rivningshysterin försvann många äldre kvarter, på den tiden såg många dem som en påminnelse om dåliga tider och en barndom i fattigdom och trångboddhet.  Idag är det dock annorlunda, de mer centrala arbetarkvarteren som blev kvar har i flera fall blivit trendiga och finputsade medelklassgetton. Morgonpigga arbetarfik med grötfrukost har förvandlats till latterior där en simpel kopp kaffe kostar som en mindre lunch. Småverkstäder och kiosker får slå igen till förmån för ännu en bostadsrätt i gatuplan med persiennerna neddragna. Denna utveckling på gott och ont. Många av de gamla husen är idag välskötta, renoverade och lär få stå kvar inom överskådlig tid. Men gatulivet blir lidande när ettor blir treor, stadsdelarnas befolkningar minskar och den sociala blandningens virvel stannar av.

Stilarna på husen har varit många genom årens lopp och man kan tydligt se skillnader mellan olika tidsepoker. Landshövdingehus har ju precis som andra byggnader anpassat sig efter rådande stilideal och mode. I många fall har man velat imitera fina och dyra stenhusfasader.




Knapegatan i Långängen. Tydlig skillnad mellan fasadlivet, 1910-tal och 1930-tal.


Historik

I och med reglementet som på grund av brandrisken inte tillät trähus på mer än två våningar blev man tvungen att tänka i nya banor. Eftersom det var dyrt att bygga höga stenhus och olönsamt att bara bygga två våningar ville man komma runt det hela och bygga i tre våningar, men ändå i trä. Man ansökte om att i Annedal få bygga fastigheter med bottenvåningen i sten och resterande två i trä. Den oeniga göteborgska byggnadsnämnden sa dock nej och menade att även om det var
en bottenvåning i sten skulle byggnaderna räknas som trähus. Men räddningen kom då länsstyrelsen gav dispens åt projektet. Om landshövdingen vid denna tid, Albert Ehrensvärd, personligen var med och fattade beslutet är inte troligt. Men det är därifrån byggnadstypen har fått sitt namn. Hur som helst, 1875 stod det första landshövdingehuset färdigt på Albogatan i Annedal. Då nästintill hela Annedal förintades på 70-talet finns ju inte detta att beskåda längre mer än på fotografier.



Brämaregården.



Port i Långängen.



Prydlig innergård i Gamlestan.



En evig favorit, Artillerigatans gatuliv mittemot SKF.



Olskroken/Bagaregården. Ånäsvägen och Stockholmsgatan.


Hur ser framtiden ut för våra landshövdingehus? Visst ser det ljust ut för de flesta av husen vi har idag. Dock finns det undantag, i Gårda finns starka viljor att återigen sanera landshövdingehus. Fast här är anledningen en aning värre, man vill nämligen anlägga parkeringsplatser. Förr när man totalsanerade byggde man i alla fall nya bostäder på platsen. I Gårdas hotade kvarter är det fortfarande billigt att bo och det finns lokaler med överkomliga hyror för mindre verksamheter. Gårdas sista landshövdingehus är väl värda att bevara och rusta upp. Läs gärna vårt yttrande om Södra Gårda.



Södra Gårdas hotade kvarter.



Till vänster en liten rest av Landalas gamla bebyggelse. Till höger röda fasader i Kungsladugård.



Kungsladugårds landshövdingehusbestånd är så gott som intakt. Trots den enformiga byggnadsstilen känns det trots allt inte deppigt. Variation på fasader gör mycket för känslan av staden.



Pampiga fasader på Djurgårdsgatan i Majorna. Jag tror att de är ommålade, tycker att färgerna känns nya.


Landshövdingehus byggdes i Göteborg mellan 1875 och 1940-talet. I och med kriget ansåg man det vara olämpligt att bygga kvarter i trä eftersom eventuella bombangrepp skulle vara förödande. Men det har faktiskt byggts enstaka landshövdingehus även på senare tid, men mest som ersättare för likadana hus. Men jag kan inte se något som talar emot att man skulle kunna bygga landshövdingehus även idag. Kanske inte i centrala delar då våningstalet inte är det mest urbana, även om det går att bygga med fler än tre våningar. För det är inte det mest urbana och storstadsmässiga sättet att bygga på. Men variationen i fasader och material förlåter det låga exploateringstalet och det lite öde gatulivet. Tänk att istället för några punkthus i nyfunkis bygga ett par landshövdingekvarter här och var, jag tror inte många skulle klaga.

Landshövdingehus symboliserar Göteborgsk tillhörighet, som ett slags byggnadsmässigt gemensamt språk. Det skulle kunna vara ett medel att bygga samman staden med, socialt och urbant. Jag kan tänka mig att bygga landshövdingekvarter i till exempel Backa, Hammarkullen och Frölunda.



Stora lokaler på Paradisgatan, Övre Masthugget.



Övre Masthugget. Här är även den nedersta stenvåningen klädd i träfasad. Även vanligt i Kungsladugård och på Landalahöjden.



Gammalt och nytt i Haga. 1880-tal till vänster och 1990-tal till höger.



Lindholmens gamla arbetarkvarter. Till vänster ett landshövdingehus byggt 1997 (Wingårdh!) i klassisk stil men med moderna inslag.



Lindholmen. Till höger Göteborgs äldsta och trevligaste biograf, Aftonstjärnan.


Den som vill grotta in sig mer kan läsa byggnadsantikvarierna Anna Ligoura och Lisa Molanders ambitiösa kartläggning av stans alla landshövdingehus. I landshövdingehusen har vi i Göteborg en enorm unik skatt att vara stolta över, det är trots allt vårt största arkitektoniska världsarv.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mikael Kreutz (17 Maj 2009 08:44):
Sicken trevlig morgonläsning! Majorna i all ära, men mina favorit landshövdingehus hittas kring Redbergsplatsen och Bagaregården.
 0
Johannes Hulter (17 Maj 2009 10:05):
Fin artikel Jesper! LH-hus är fina var som helst. Bra idé att kvarterisera Hammarkullen med LH-hus - även om jag gissar att alla bebyggelseantikvarier kommer att få frispel, jag kan redan se insändarna: "unika uttryck för miljonprogrammets planeringstänkande", "autentiska miljöer", "kulturhistorisk skatt" etc). Eller vad säger du Axel? ;)
 0
Elisabeth (17 Maj 2009 10:05):
Tack för denna intressanta artikel Jesper! Särskilt glad blir jag över att mitt hus på Paradisgatan gör sig så bra på bild. Eternit har aldrig varit vackrare!
 0
Hans H (17 Maj 2009 11:10):
Jo, vi ska vara glada över alla trevliga hus och stadsdelar som vi ändå har, även om de borde vara en större del av staden.
 0
Olle Jansson (17 Maj 2009 11:13):
Är ju rent ut sagt grymt att publicera detta bara timmar innan man skall iväg till Norra Guldheden och kika på punkthus!
 0
Fredrik Larsson (17 Maj 2009 13:41):
Fin genomgång! Tyvärr är väl precis som du skriver Landshövdingshus inte så urbana längre när det bor allt färre personer i husen och därmed försvinner nödvändigt underlag för olika typer av service som affärer och restauranger etc. Finns det några exempel där man byggt på landshövdingshus med någon/några våningar?

Framtiden för nya Landshövdingshus ser inte så ljus ut, jag vet inte hur reglerna är i Göteborg men i Alingsås så får man inte bygga mer än två våningar plus vindsvåning utan att installera hiss. Samtidigt så brukar höjden regleras till max tre eller eventuellt fyra våningar. Rent ekonomiskt är det enkelt för byggaren, man bygger 2,5 våningar och slipper installera hiss som kostar ett par hundra tusen, kostar pengar i drift och tar upp ett par kvadratmeter (vilket inte är gratis det heller...)
 0
Martin (17 Maj 2009 16:46):
Intressant artikel, tack!
 0
Axel Demker (17 Maj 2009 22:24):
Landshövdingehus kan definitivt ha en framtid i fler stadsdelar. Frågan är vad som är ett landshövdingehus; är det att fasaden är indelad i en sten och en trädel med en ordinär betongstomme, eller är det att byggnaden faktiskt också är byggd i trä och sten? Får mig att tänka på något jag läste häromdagen om att trä är på väg tillbaka. Tror också det är i Umeå som man nyligen byggt hus helt i trä. Bra initiativ!
 0
Daniel Andersson (17 Maj 2009 22:43):
Lite exempel på aktuella svenska träbyggnadsprojekt finns här:
http:​/​/​www.​traguiden.​se/​TGtemplates/​TreeProjectStartPa.​.​
 0
Matthias H. (17 Maj 2009 23:39):
Tänk om alla landshövdingahus gick att bygga på med två våningar...då hade befolkningsunderlaget gått sky rocketing
 0
Axel Demker (18 Maj 2009 11:12):
@ Mattias: Fast då hade ju områdena förlorat mycket av sin attraktivitet, som bl a bygger på att Landshövdingehusen bevarats.
 0
Daniel (18 Maj 2009 12:03):
Det finns 4 och 5våningshus i LH-stil.
Ett finns t.ex. på Hjalmar Brantingsgatan, men även i lunden om jag inte minns fel. Dom är givetvis inte lika gamla men det är inte så många som tänker på det.
 0
Matthias H. (18 Maj 2009 12:35):
Axel, inte en chans att dom hade förlorat sin attraktivitet. Inte en chans.
 0
Johannes Hulter (18 Maj 2009 12:43):
@ daniel: Har du bilder? 4-5 vånings LH-hus skulle passa bra i H-kullen.

@ axel/matthias: Jag tror nog de skulle vara attraktiva ändå. Kanske tom mer, eftersom den ökade befolkningstätheten leder till större serviceutbud etc. Men man blir ju isf tvungen att installera hiss och det blir dyrt och bökigt...
 0
Martin Nilsson (18 Maj 2009 12:55):
Tänk om man kunde bygga landshövdinghus istället för trista hus-i-park i nyfunkis! Man kan man tänka sig lite olika varianter, t ex lägenhets- eller townhousevarianter.

Sedan kan man ju bygga på med ett par våningar utöver de gängse 1+2, men bara det faktum att man har slutna kvarter gör mycket av s a s jobbet för att skapa stadskänsla. Man kan även höja tätheten genom hus på innergårdarna.
Man bör dock se till att det finns butiker och lokaler i bottenplanen, givetvis med hänsyn taget till läget.
 0
Daniel Andersson (18 Maj 2009 13:48):
@ Martin mfl: Innergårdarna är i många fall populära. Nya hus på innergård är nog i normalfallet bara realistiskt i de allra centralaste delarna av stan där täthet är allt, särskilt som det finns gott om centrala områden att bebygga i Göteborg. Även fler våningar kan möta kritik om gårdarna blir mörkare. En kompromiss vore att höja på norr- och kanske östsidorna och på övriga sidor inreda vindslägenheter. Frågan är också om husen tål vikten av ytterligare våningar eller måste förstärkas först. Dyrbara krav på nya hissar gör att detta är mest intressant i områden med enbart landshövdingehus där det behövas fler tillgängliga lägenheter så att tex äldre kan bo kvar i stadsdelen utan att bli isolerade i lägenheten. Alternativt kan extra takvåning(ar) utföras med loftgång(ar) för att slippa bygga flera hissar.
 0
Daniel (18 Maj 2009 13:51):
Inga bilder själv, men korsningen lantmätaregatan/hjalmar bratingsgatan 9 är ett exempel.
en bild jag hittade på internet:
http:​/​/​lh4.​ggpht.​com/​_​nrdqiwqIgGQ/​SSLE25QCznI/​AAAAAAAA.​.​
en annan är http:​/​/​rune-​feldt.​se/​spvgbg/​bild34.​jpg
och då är det kvarteret nummer två efter den röda markisen.
Om man ser på takhöjden så gör den jämt upp med det huset som ligger ovanför. och sedan är det inredd vind på huset också vilket leder till att ingen lägger märke till att huset är högre än alla andra samtidigt som det är optimerat användande.
5 våningar bland 3-våningarhusen och ingen ser det, inga protester, inget som upprör. Jag måste säga att även om huset i sig inte är urtjusigt precis så är det ett intressant bevis på god arkitektur.
 0
Martin Nilsson (18 Maj 2009 14:46):
Daniel A: mina kommentarer om hus på innergårdarna och fler våningar gällde nybyggen. Var nog inte helt tydlig med det.
 0
Jesper Hallén (18 Maj 2009 16:28):
Kul att ni gillar artikeln!
Runt Kvilletorget finns det hus med fler än tre våningar. De är i och för sig inte "äkta" lh-hus men det är ju en mindre viktig aspekt. Bild: http:​/​/​www.​kjellberg.​se/​bilder/​Kville_​fasad.​jpg
Just på Kvilletorget stod det förresten fram till 70-talet två stora lh-hus med fyra våningar. Så visst går det även på det "äkta" sättet

Johannes, ja självklart ska vi bygga lh-hus i Hammarkullen :)
 0
Patrik Sterky (18 Maj 2009 21:16):
Bra artikel!
 0
Axel Demker (18 Maj 2009 22:05):
@ Matthias, Johannes m fl: Jag tror inte att man skall underskatta Lh-husens kulturhistoriska värde som en del i attraktiviteten för vissa stadsdelar/områden, t ex Kungsladugård. Värdet bygger på att de i huvudsak bevaras i befintligt skick. En torr beteckning som kulturhistoriskt värde handlar här mycket om identitet.

Flera Lh-områden kan ju förtätas med ny bebyggelse, istället för att bygga på befintlig. Nya hus kan ärva detaljer och formspråk från Lh-husen, för att ge dem en fastställd (lokal) identitet, men ändå uppfattas som moderna.

Jag tror också att den lågmälda skalan (omkring 3 vån.) är viktigt för attraktiviteten. Göteborg talar man ju ofta om som den stora småstaden, vilket många föredrar, framför t ex Sthlm, där skalan på bebyggelsen är mycket större.

De Lh-hus som finns i mer än tre våningar i Lundby byggdes innan Lundby införlivades med Göteborg, ca 1906. De omfattades inte av gränsen på tre våningar som fanns i Göteborg. Några exempel på detta tror jag finns på Lindholmen.
 0
Matthias H. (18 Maj 2009 22:18):
Axel, jag tycker många lh-hus är mycket fina och har själv bott i övre Masthugget på Kompassgatan en gång i tiden. Men hade dom varit 5 våningar höga idag så hade underlaget till affärer, kollektivtrafik etc varit betydligt större och jag tror gynnat Göteborgs utveckling. Idag hämmar nog snarare 3-våningshusen den är jag rädd. Det är nog heller inte så enkelt att förtäta genom ny bebyggelse för som tur är så är i alla fall lh-områdena hyfsat integrerade i staden.

Nä, mura till våning två (o tre kanske) och bygg till två våningar trä därovanför röstar jag för hehehe. Så behåller vi den unika byggstilen också med lite murat, lite trä.
 0
Axel Demker (18 Maj 2009 22:36):
Nåväl, bygger man på så ryker de kulturhistoriska värdena all världens väg, men det är ju ett val man gör...
 0
Olle Jansson (19 Maj 2009 08:45):
Det finns egentligen ingen anledning att så att säga ge sig på äldre landshövdingehus. Men för eller senare kommer några av dem att stryka med på ett eller annat sätt; bränder etc. Då är det viktigt att överväga att ersätta dessa med hus på mer än tre våningar, kanske fem. Tyvärr anses ju dock en jämn takhöjd vara viktigt av någon anledning.
 0
Axel Demker (19 Maj 2009 09:36):
Håller med Olle om att man kan öka exploateringsgraden något vid ersättande av försvunna lh-hus. I Haga finns ju flera exempel på (estetiskt tråkiga) hus som håller skalan nere men rymmer fler våningar än tre.
 0
Johannes Hulter (19 Maj 2009 10:11):
@ olle/axel: Agree. Men att man får in fler våningar på samma höjd beror ju på att man sänker takhöjden = booooring. Jag tycker det är bättre om man behåller LH-husens generösa takhöjd (runt 3m) men låter husen bli lite högre istället.
 0
Olle Jansson (19 Maj 2009 10:45):
Ja, jag menade att de nya husen skulle bli högre än befintlig. Däremot finns det ju andra som ser något värde i en jämn takhöjd, det är dock inte en värdeuppfattning jag delar.
 0
Andreas (19 April 2010 19:21):
Samtliga hus som byggts sedan 60-talet och framåt i Annedal, Haga, Landala, Majorna, Olivedal, Stigberget/Masthugget etc borde rivas för att ersättas av hus som åtminstone exteriört är identiska med de tidigare rivna trä- och landshövdingehusen (och till viss del även stenhusen). Göteborg skulle då rent estetiskt bli mycket trevligare. Lägenheterna borde i huvudsak bestå av 1:or och enstaka 2:or. Endast i undantagsfall borde 3:or och 4:or finnas. Med hjälp av att göra gårdarna riktigt trånga kommer exploateringsgraden ändå blir relativt hög. Det gäller att göra Göteborg till en världsmetropol när det gäller ett enkelt, behagligt liv i en urban hippiemiljö! Länge leve landshövdingehusen. Riv samtliga moderna hus i centrala Göteborg!
 0
Anna Eriksson (19 April 2010 21:56):
Garna fler landshovdingehus och sma lagenheter behovs absolut, men jag haller inte med Andreas om att det endast i undantagsfall ska finnas 3:or och 4:or. Det ar trevligt med blandad befolkning tycker jag och idag finns manga som vill bo kvar i landshovdingekvarteren aven sedan de fatt barn, men de tvingas flytta ut i fororten for att de inte far tag i en storre lagenhet. Sa for min del far det garna finnas bade 1:or, 2:or, 3:or, 4:or, 5:or och nagra 6:or!
 0
Olof Antonson (19 April 2010 23:04):
Här är en bild från Singapore där skyskrapor delar plats med pyttesmå hus från kolonialtiden. http:​/​/​travel.​sulekha.​com/​singapore/​singapore/​photos/​s.​.​
Jag skulle vilja se något liknande i Frihamnen: Smögenbryggan möter Nyhavn i landshövdingekostym - granne med riktigt höga hus.

Jag skulle även gärna vilja se experiment med smala, höga landshövdingehus, eller i absurda proportioner som tex http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pF6qF
 0
Emanuel Alfredsson (20 April 2010 00:41):
Varför ser Övre Masthugget ut som San Fransisco lite grand?
Jag dreglar över bilderna. Varför?
 0
Olof Antonson (20 April 2010 19:23):
Jag håller med dig, jämför dessa bilder:

Masthugget: http:​/​/​www.​svenskfast.​se/​upload/​bobutiker/​Gbg%20​Centru.​.​

SF: http:​/​/​jaripatlokova.​profitux.​cz/​images/​828.​jpg


Jag tror det handlar om klättrande bebyggelse, branta backar och parkerade bilar längs sidorna. Som tagit ur Dirty Harry eller Bullit. Det gröna Landshövdingehuset med gul nedervåning är en av mina absoluta favoriter.
 0
Emanuel Alfredsson (20 April 2010 21:02):
@Olof: Eller Goda' Yxskaft och Fullt Hus. Vi behöver mer filmer och tv-serier utspelade på dessa ytor, helt enkelt. En sitcom in Landshövdingehusmiljö.
 0
Bengt Svensson (20 April 2010 23:50):
Jag håller med Olof; landshövdingehus och skyskrapor i skön mix!
 0
Nina Timmerbacka (27 September 2012 12:07):
Hade jag själv fått bestämma så¨hade jag bott i en lgh någonstanns i stan i en av de gamla husen. Men de har ju skjutit i höjden med hyrorna eller blivit bostadsrätter då de ligger så centralt. Men de är vackra hus och jag HOPPAS att de får stå kvar i många år för att visa kommande generationer hur vackra! hus vi hade.
 0
Mattias (14 Mars 2013 06:46):
Varför byggs det inga landshövdingehus när väldigt många trivs så bra med det till skillnad mot betongghetton. Bor själv i ett sådant hemsk hus. Fruktansvärt opersonlig gård. Riv gröna gatan. Fy
 0
Matthias H. (14 Mars 2013 09:45):
Mattias, landshövdingahus med 5-6 våningar hade varit bra, 3 våningar är inte yteffektivt i storstaden Göteborg.
 0
Hans H (14 Mars 2013 10:27):
Matthias H:
Vad som är lämplig höjd beror i mitt tycke på vilket område i staden vi pratar om, dvs hur långt ifrån centrum området ligger och hur attraktivt området är. Tre våningar är lågt i Haga och skulle man bygga nya fastigheter i Kungsladugård så tycker jag tre våningar är lågt, men jag hade applåderat om någon hade valt att förtäta hisingens inre med kvartersstad med landshövdingehus i tre våningar.

Men för att svara Mattias, det byggs nästan inga landshövdingehus för att det inte är modernistiskt eller postmodernistiskt, det ska inte vara så nuförtiden har de som formger dagens fastigheter bestämt. På samma sätt byggs det heller inga hus i jugendstil, eller annan stil som fanns före 1930, utan allt som byggs är kopior eller varianter på funkis eller annan modernistisk arkitektur.
 0
Sven Renquist (14 Mars 2013 11:10):
Det beror på att tekniken med sten och trä i stommen blev obsolet redan då lättbetongen kom. Förmodligen har det blivit än mindre motiverat att blanda stomsystem på senare år då allt mer blir prefab. Byggjättarna vill hellre använda sina prefabsystem så ofta som möjligt för att utvecka denna teknik. Om andra lösningar (och därmer utseende och stilar) ska få någon chans att byggas i Gbg så behövs det andra prioriteringar hos stadens styrande. Kvalitet måste få tillåtas kosta.
 0
Hans H (14 Mars 2013 11:44):
Sven: Men man kan väl fortsätta med prefabelement, men klistra på en riktig fasad i efterhand? Och det går att göra runda prefabelement om man ska bygga i Jugend-stil.

Jag bor själv i en nybyggd fastighet med påklistrad sten och tegelfasad... (och bitvis plåtfasad, för att få "variation" förmodar jag. Plåten ser givetvis skitful ut, men det är off topic).
 0
Sven Renquist (14 Mars 2013 12:08):
Nja, det är väl inte off-topic? Trä är problematiskt ur brandsynpunkt och dyrt ur underhållssynpunkt. Därav plåt.
 0
Ragnar Lind (14 Mars 2013 17:37):
Nej, en träfasad behöver inte bli så dyr om den underhålls kontinuerligt. Här underhålls fasaderna var 8-9:e år, på utsatta ställen lite oftare. Trots detta har inte avgifterna höjts sen 1994 (jo, lite förra året, men det berodde på bredbandsavtal).
Sedan är det ju sedan några år tillåtet att bygga ganska höga hus i trä, för att det numera är möjligt att bygga brandsäkert även i trä.
 0
Olof Antonson (14 Mars 2013 20:31):
I Växjö verkar det gå att bygga i trä: http:​/​/​mpd.​midroc.​se/​sv/​Press/​Nyhetsarkiv/​Midroc-​och-​V.​.​

Förövrigt tror jag att landshövdingehusliknande bygggnadstyper och annat spännande har en chans att öka i popularitet i samband med byggemenskaper (generellt leder det till en varierad arkitektur).
 0
Mattias (18 Mars 2013 04:52):
Ska de inte bygga nytt bakom Älvsborgsgatan?

Jag tycker snarare det ligger i tiden att umgås på gårdarna. Bra för yngre, äldre, integrationen , utanförskapet osv.


Det om något är Göteborg i framtiden. Är det någon som anmält tibergs möbler för vanskötsel? Att de kan med. Vad gällande Jungmansgatan så revs sista l-huset där 81. Varför? Samma vid KarlJohanstorg mot karlJohansgatan. Hur fick det pågå så sent?

En stor skandal
 0
Mattias Jansson (18 Mars 2013 18:47):
Man skulle skapat ett projekt med mål att samla in pengar via webben för att återskapa ett område. Tex, Landala, Annedal,masthugget.

Jag har sett att projekt kan dra in ohyggliga summor för sånt folk brinner för. Projekt Göta Lejon II

Låter lite visonärsaktigt men skulle kunna gå. Åkte förbi Annedal och det är ju helt vanskapt. Så som det var innan var ju helt fantastiskt. nu är det vrängt ut och in och helt dött. Fyfan.
 0
Mattias Jansson (18 Mars 2013 18:51):
Är det inte bara för tråkigt med dessa betongelement som inte har någon utsmyckning, ingen värme å likriktat in i döden. Det hade gått att göra källare och första plan i prefabriceradeelement i något billigt land.

trästommar med limträbalkar är riktigt kraftigt och det hade rimligtvis gått att göra en del klart innan bygget. Ofta blir det modernt bara det är nytt också.

se det på Bangatan. Det Jm rev å byggde nytt, Det ser modernt ut men ändå gammalt. Helt okej.
 0
Mattias Jansson (18 Mars 2013 18:52):
Min fråga är hur de tänkte med Annedal? och Landala. Det måste vara bland de hemskaste områdena i landet. Man vill knappast må bra där och frodas med grannarna.
 0
Daniel Andersson (18 Mars 2013 18:53):
Mattias J: Visionärt - eller reaktionärt.

EDIT: Vilket osökt får mig att tänka på Knutna nävars "Sång om Kina":
[...] kinesiska kamrater står beredda att försvara,
sitt land och oberoende mot reaktionens snara.
 0
Mattias Jansson (18 Mars 2013 19:10):
Jag skulle hellre bo i en friggebod än där i dessa hemska skapelser. Så går det när Politikerna får mutor. Så är det alltid. Pengar. Bygg skit och riv det bra.
 0
Mats O. (18 Mars 2013 20:15):
Mattias Jansson:

Bekymra dig inte för mycket om husen i Landala eller Annedal. Ingen kommer att tvinga dig att flytta dig.
Jag är för övrigt säker på dom flesta som bor i dessa områden trivs mycket bra med att bo i husen där.
 0
Olof Antonson (18 Mars 2013 20:30):
@Mats: Jo, de ligger ju centralt, och lägenheterna i sig är säkert fina. Stadsstrukturen däremot är under all kritik. Skandal att man totalsanerade och ersatte stadsväven med centralt belägna förortsområden.
 0
Matthias H. (18 Mars 2013 20:37):
Mattias, d finns flera trådar där vi diskuterat rivningsraseriet i stan, visst är det skit. Vi får försöka kämpa för att stan i framtiden byggs mycket bättre.
 0
Mattias Jansson (18 Mars 2013 20:52):
Mats@ Det är som sagt säkert inget fel på lägenheterna där i Annedal. Men Det finns ingen logik över området. Det är inte vackert, det har ingen struktur. Det är ett hafsverk utav de byggherrar som mutade sig till byggrätten.

De skulle så klart byggt husen och "livet" ut med spårvagnsspåret. Tror knappast grannsämjan är bättre där i dag än då det riktiga Annedal låg där.

Inbjudande gårdar som har liv och rörelse runt om. Trodde alla ville ha det. Det påminner mycket om Tallinns förortsområden.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5371 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter