Utskrift från gbg.yimby.se
....

Linné: en personlig betraktelse inför stadsvandringen.

 
Idag torsdag kommer Jan Jörnmark att leda en stadsvandring genom Linnéstaden med start vid Järntorget klockan 1830. För att göra lite reklam för vandringen och även ge ett smakprov på vad vi kan förvänta oss så kommer här ett smakprov.

Det var hösten 78 som jag hamnade i Göteborg och Linné, som på den tiden var ett ovanligt spännande stadslandskap. Befolkningen hade mer än halverats mellan 1950 och 1975, där den bottnade på drygt 23 000 personer.  Områdets kärna var rejält förfallen och beboddes i hög grad av pensionärer, studenter och människor som pysslade med olika sinnesförhöjande droger. Av barnfamiljer såg man inte många spår.

Helheten bestod av flera intressanta delar och i Haga hade förfallet skapat ett kaotiskt intryck. Det revs några hus varje månad och tog man en promenad dröjde det sällan många minuter innan man erbjöds en hundrabit. Linnégatan hade en canyon-liknande karaktär där det alltför ofta brann i de vackra men svårt förfallna sekelskifteskåkarna. Det hade utvecklats ett porr- och möbelkluster i området, och även om Gyllene Prag var Kommendantsängens givna centralpunkt fanns det egentligen inga spår av dagens livliga café- och restaurangliv. Många av ens kompisar fick tag på tredjehandslägenheter i de gamla ståtliga husen. En etta på 30 kvadrat kunde betinga ett pris runt hundralappen, vilket motsvarar 300 kronor i dagens penningvärde. I den facila hyran ingick då till och med toalett i källaren.


Ombildat kvarter. Fastigheter som under 2000-talet sålts till brf av Wallenstam (2 st), AP fonden samt Castellum. Plantagegatan 5 skymtar i bakgrunden.

Sekelskiftesförfallet omgavs av järtecken som pekade mot att en hårdhänt förändring stod för dörren. I Annedal och Nilssons Berg hade ett par stadsdelar just sanerats bort med kirurgisk noggrannhet och på andra sidan Linnégatan hade Nordostpassagen och Masthugget genomgått liknande kraftfulla omvandlingsprocesser. Gult tegel, superfunktionalism och plåt föreföll vara omistliga delar av framtiden. Trettio år senare kan man konstatera att mycket verkligen skulle försvinna, men att utvecklingen ändå blev helt annorlunda mot den man föreställde sig 1980.

Linnégatan nybyggdes på 1980-talet av HSB, Riksbyggen och ett litet antal privata fastighetsägare. Allmännyttan exploaterade i Hagaområdet. Nyproduktionen skapade en marknad för bostadsrätter i Linné, samtidigt som befolkningen började öka och föryngras. Här startade den omvandling som idag har förändrat stadsdelens utseende och karaktär.


JMs jätteprojekt. Plantagegatan 13 och 15 syns till höger. Här låg förut en second hand butik, en serietidningsaffär och en fiskhandlare. Nu härskar Linnés berömda caféatmosfär på platsen.

Befolkningen har sedan dess ökat med cirka 30%. Andelen pensionärer har minskat kraftigt samtidigt som de socialt stabila medelålderssegmenten ökat kraftigt. Linné har genomgått en av Göteborgs kraftfullaste gentrifieringsprocesser, vilket framförallt reflekteras i den ständigt växande bostadsrättsandelen. Andelen kommer i år att passera 50% i flerfamiljshusen, vilket kan jämföras med mindre än 20% år 1980. Så sent som 2001 passerades 30%-strecket. Värdeutvecklingen är uppseendeväckande och i slutet av 1990-talet låg fortfarande lägenhetspriserna runt 7-8 000 kronor per kvadratmeter. Prisexplosionen har eldat på intresset för bostadsrättsombildningar men också skapat ett starkt intresse för nyexploatering i området.


Här fanns möbel- och lampaffärer som blev bostadsrätter och restauranger. På hörnet härskade länge den legendariska baren C von. Utan den hade artikelns författare kanske aldrig blivit gift.

Mekanismerna bakom ”gentrifieringen” är ganska enkla. När attraktiviteten i ett område väl börjat öka stiger efterfrågan. Hyresregleringen (bruksvärdet) gör att hyrorna inte kan stiga, men det kan däremot priset på bostadsrätter. När lägenhetspriset stiger ökar värdet på områdets fastigheter, vilket gör det allt mer intressant att sälja för de privata ägarna. Att förvalta bostadsfastigheter och att höja hyror är besvärliga och lågavkastande sysselsättningar, att sälja samma kåkar med stora reavinster till nybildade bostadsrättsfastigheter är desto enklare. I Linné har Castellum (Eklandia), Wallenstam, FastPartner (Landeriet) och Akelius sålt tusentals lägenheter det sista decenniet. Andra fastigheter säljs ofta i samband med arvsskiften, när det visar sig att gamla ärvda familjefastigheter är svårförvaltade men lättsålda guldklimpar.

När sedan bostadsrätterna kommer ut på marknaden krävs det i allmänhet 1-1 ½ normalinkomster för att klara månadsavgifter och låneräntor. Det betyder att pensionärer efterhand försvinner från det gentrifierande området, vilket skapat en uttalad föryngringsprocess i både Stockholm och Göteborgs innerstäder de senaste decennierna.  Dessutom är sådana här områden attraktiva för människor som flyttar in till de större städerna när de fått nya arbeten. Bostadsrättsmarknaden utmärks av en stark rörlighet och genomskinlighet, medan väntandet på attraktiva hyreslägenheter kan leda i stort sett vart som helst.


Här fanns garage som också blev restauranger. Castellum såg dessutom till så att större delen av kvarteret blev bostadsrätter.

Tittar man på kvarteret som avgränsas av Värmlandsgatan, Fjärde Långgatan, Nordhemsgatan och Plantagegatan kan man se hur omvandlingsprocessen ser ut i detalj. Uppe vid Värmlandsgatan låg det ända fram till 1993 två större sekelskiftesfastigheter med ytterst låga hyror och motsvarande svåra underhållsproblem.  Efter rivningen blev Wallenstam ägare till tomten, men 1999 sålde man vidare till JM eftersom bruksvärdessystemet gjorde hyreshusexploateringen olönsam. JM byggde sedan drygt hundra bostadsrätter i den nya fastigheten, som fungerade som en katalysator i grannskapet. I andra änden av kvarteret pågick redan omvandlingen. När Castellum/Eklandia sålde hörnfastigheten Plantagegatan 5/Nordhemsgatan 27 till en nybildad brf hösten 1999 låg försäljningspriset runt 10 000 kronor kvadraten. När Wallenstam sålde Plantagegatan 13 och 15 sex år senare hade priset mer än fördubblats. Under tiden hade halva grannskapet ombildats, inte minst märks FastPartners försäljning av hela området mellan Masthuggstorget och Värmlandsgatan till tre olika bostadsrättsföreningar med nästan 600 lägenheter åren 2001-02.


Sveaplan, bild bort mot Franska Bageriet. Nordenskiöldsgatan 1-5 var en tidig ombildning från 1986. Här köpte JJ sin första bostadsrätt i februari 1994. På den tiden fick man 135 kvadratmeter på fjärde våningen med balkong för 250 000 kronor.

Det är knappast förvånande att den växande och köpstarka befolkning som kom in i området ökade underlaget för restauranger. Den kontinentalt inspirerade C von skapade sensation och åratal av jätteköer när den öppnade vintern 1983/84. Under resten av decenniet fick Linnégatans garage och lampaffärer ge plats för restauranger och barer med olika kontinentala koncept. När den begagnade serietidningsaffären på Övre Husargatan 22 ersattes med Franska Bageriet vintern 1997/98 var det ett säkert tecken på att till och med gultegelshusen höll på att bli en del av Linnéområdet. Här startade omvandlingen till bostadsrätter när Akelius sålde ut flera fastigheter i båda ändar av Annedal åren 2006-07.


Nordenskiöldsgatan vid före detta Kals hörde till de tidiga rivningarna nära Linnégatan. Den nya fastigheten blev brf 2002, och flera hundra kvadratmeter kontorsytor i första planet byggdes omedelbart om till lägenheter.

Självklart har befolkningsökningen och prisstegringen ökat nyexploateringstrycket i området, men här är det lätt att se tydliga begränsningar för utvecklingen. De stora rivningarnas tid är sedan länge förbi, och förtätning har visat sig besvärlig. Att göra något av rivningstomterna på Skansberget visade sig under åren 2000-08 omöjligt, när det nedgraffade området hastigt och lustigt utnämndes till ”grön lunga” och ”hängande trädgård”. I Annedal mötte PEAB liknande reaktioner när man ville exploatera en förfallen grusplan. Diskussionerna om att bygga på parkeringsplatsen vid Hagabion har inte heller rört sig särskilt långt framåt genom åren. Under 2000-talet har det hittills byggts mer än 3 000 lägenheter i SDN Centrum. Tillskottet i Linné är däremot mindre än 500, och de senaste åren har nyproduktionen rört sig om några tiotal lägenheter per år. I takt med prisstegringen byggs vindar, daghem och kontor om till bostadsrätter, men nettotillskottet till lägenhetsstocken blir i allmänhet litet.


Grusplan i Annedal som fått förbli andningshål. På det sättet slapp drygt hundra människor att få nya bostäder.

I värsta fall kan man se ett hot i den här utvecklingen, där stadsdelens framgångar riskerar att göra den till ett allt mer attraktivt område för inflyttning av välbeställda hushåll i övre medelåldern. Hela den diversitet som alltid gjort Linné intressant skulle med det riskera att undermineras. Det allra värsta i ekvationen är dessutom att det är svårt att se hur situationen skulle förändras.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Wiklund (7 September 2009 15:52):
"I värsta fall kan man se ett hot i den här utvecklingen, där stadsdelens framgångar riskerar att göra den till ett allt mer attraktivt område för inflyttning av välbeställda hushåll i övre medelåldern. Hela den diversitet som alltid gjort Linné intressant skulle med det riskera att undermineras."

Redan Jane Jacobs beskrev denna process - mångfaldens självförstöring kallade hon den för och ägnade ett helt kapitel i Amerikanska storstäders liv och förfall. Och orsaken är exakt den du beskriver - att attraktivitet höjer priset och tränger ut dem som inte kan betala vilket på sikt skapar en tråkig stad.

Enda sättet att vända utvecklingen är givetvis yimbyism. Dvs kopiera det attraktiva istället för det oattraktiva. Fler täta blandade stadsdelar. Diversifiera de närmaste och/eller bäst åtkomliga förorterna genom att bygga dit sånt som inte finns.

Men, som sagt: läs Jacobs' kapitel, där finns fler förslag.
 0
Olle Jansson (7 September 2009 16:12):
Ja, en av få utvecklingsbara stadsdelar som kan bli attraktiv i framtiden är Gamlestan. På det bygger vi ut en karbonkopia av Backa Röd...
 0
Jan Jörnmark (7 September 2009 19:26):
JW: De som känner mig vet att jag haft Jacobs som nr 1 i ett decennium. Ville till och med skriva om henne i Övergivna Platser Två, men besinnade mig till sist.

Bekymmret i Linné är en kombination av befolkningsökning, stel hyressättning och nyproduktion som går mot noll. Du kan omöjligen få in någon större variation i den här ekvationen:

I hyresrätterna blir omsättningen av människor extremt liten, eftersom ingen vill lämna sina kontrakt, och efterfrågan koncentreras mot bostadsrätterna som stiger vidare i pris. Pratade just med en mäklare som berättade att en sekelskiftestrea på drygt 80 kvadrat med balkong nu ligger på 3,2-3,3 miljoner. Därmed blir den sociala sammansättningen efterhand mer homogen. Man kan till och med se att barnantalet har börjat minska i Linné igen.

I SDN Centrum har situationen inte minst hjälpts upp av nyproduktionen av studentlägenheter, där Chalmersfatigheter byggde nästan 500 lägrenheter inne på Campus häromåret. Något liknande lär vara omöjligt i Linné.
 0
Rickard Berger (7 September 2009 19:43):
I Norge där jag bor, så skedde privatiseringen 20 år tidigare än i Sverige. Det är möjligt att omvandlingen innebär en homogenisering i omvandlingsåogonblicket, men på sikt ser det ut som om variation i åldrar,etniskt ursprung och social ställning skapas i ett område ändå. I och med att några av gårdagens unga köpstarka och homogena flyttar ut igen från det privatiserade området och nya flyttar inn så blir det en omväxlande befolkningssammansättning efterhand likaväl.

Det bästa med den här modellen är att man slipper undan korrupta kösystem i allmännyttan, en placering vad beträffar stadsdel, byggår, underhållstandard, vädersträck som är överlåten till outgrundliga högre makter (läs allmännyttans byråkrater), att man kan välja tapet helt och hållet själv, att man flyttar när man vill och till sist att boenet blir några kronor billigare varje år genom avbetalning/värdeökning/inflation i stället för att kostnaden skall öka med konsumentprisindex. Allmännyttan tycker jag för länge sedan har omdanat sig til allmänonyttan, emedan den hjälper oss att göra oss själva vårt livs största ekonomiska björntjänst - det att inte se boende - i tillägg till basuppgiften, att skaffa tak över huvudet - som sparande utan som utgift.
 0
Mikael Andersson (7 September 2009 21:43):
@Jan Jörnmark, men kan inte Linnéstadens bostadsfastigheter få nya mindre lägenheter på taken (de bostadsfastigheter som har platt tak)med 3D-fastighetsbildning?

Är det inte så att Linnéstaden har fått sin stora konkurrent i Norra Älvstranden?
Bo någorlunda centralt men ändå på distans från allt krogliv!

Vad som saknas för att göra Norra Älvstranden änmer attraktiv (på Linnéstadens bekostnad) är den projekterade Gång- och cykelbron över Älven som skall avhandlas i exkursion av Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt på plats i Göteborg den 15 September.
Något som jag tror mycket på - denna Gång- och cykelbro.
 0
Karl (8 September 2009 00:44):
Nja, Linnéstaden är ju i sig ett centrum för krogliv och konkurrerar närmast med ännu mer centrala områden som Vasastaden snarare än med det i alla avseenden perifera Norra Älvstranden.
 0
Jan Jörnmark (8 September 2009 08:16):
Rikard: Tveklöst har omvandlingen av Linné lett till en mer väl sammansatt befolkning jämfört med hur det såg ut 1980. Föryngring och befolkningstillväxt är också de tydligaste effekterna man ser av bostadsrättstillväxten i Stockholm efter 1975, vilket jag skrev om i "Bostadsrättens segertåg" (se länk längst ned). Sambandet verkar enkelt: den långa hyresreglering som i olika versioner funnits sedan 1942 har gjort hyresmarknaden orörlig, eftersom man sitter kvar på kontrakten så länge man kan samtidigt som renoveringsarbete länge haft en svag (eller ingen) lönsamhet. Bostadsrättsmmarknaden har lindrat effekterna av detta och återskapat rörligheten på de centrala bostadsmarknaderna.
MEN efter 1990-talets slut verkar sambanden bli lite mer sammansatta i Linné. Jag blev förvånad när jag såg siffrorna, men det är faktiskt så: återigen färre barn och fler "äldre medelålders" (45-64 år).

Tror inte det råder någon direkt konkurrens mellan Linné och Norra Älvstranden. Växer staden finns det gott om utrymme för båda. Man bygger förresten redan på taken i Linné, men det kommer inte att bli ett tillskott på särskilt många lägenheter: http:​/​/​www.​hemnet.​se/​beskrivning/​hemnet/​421133

En intressant utväg för Linné är förstås annars att växa mot älven, men här ligger ju ett nät av motorleder och färjeterminaler i vägen.

http:​/​/​www.​svefast.​se/​BinaryLoader.​axd?​OwnerID=​9a9ae28.​.​
 0
Jan Wiklund (8 September 2009 20:08):
För att man ska få den här förstöringen/homogeniseringen måste det givetvis finnas en brist på attraktiva platser att slåss om.
 0
Olle Jansson (8 September 2009 20:46):
Och lösningen på den bristen är givetvis självklar. Vi bör inte ge marknaden vad som efterfrågas utan sådant som vi tycker att människor behöver - mer punkthus i park!
 0
Joachim Olausson (8 September 2009 21:07):
Olle: kunde inte sagt det bättre själv, varför är det ingen ansvarig som funderar på orsaken till att linnéstaden är så pass attraktiv och huruvida konceptet skulle kunna kopieras till andra delar av stan.
 0
Jan Jörnmark (9 September 2009 08:09):
Olle: Din starka logik gör dig kvalificerad till att bli toppolitiker, till råga på allt i alla partier.
 0
Matthias H. (9 September 2009 08:52):
Jag har skrivit en ganska känslomässig kommentar på Norra Älvstrandens blog och fått svar angående varför Norra Älvstranden är ett sådant misslyckande. Tråden heter "Vi lyssnar gärna på spännande idéer.
 0
Niklas S (9 September 2009 09:12):
@Matthias H

Jag läste din kommentar och tycker att du tar i lite väl mycket gällande Norra älvstranden. Med andra ord, jag tycker du har en poäng men att du drar den alldeles för långt och missar dom delar som faktiskt är bra med området.

Starta gärna en tråd här på Yimby i ämnet.
 0
Matthias H. (9 September 2009 10:50):
Jo, det var därför jag skrev känslomässig ovanför. Jag skulle naturligvis nyanserat den en del. Men faktum kvarstår; det mesta är bedrövligt enligt min mening.
 0
Jesper Hallén (9 September 2009 11:06):
Jag tycker att det är bra att du skriver vad du tycker mhean, håller med dig i det mesta. För att uppnå förändring så måste vi ju blottlägga alla brister och misstag. Sådana finns det tyvärr en del av på t ex Norra Älvstranden.
 0
Niklas S (9 September 2009 17:10):
@Jesper.

Norra älvstranden är väl långt ifrån klart. Jag tror mycket av det vi upplever som brister och misstag endast är ett "kodakmoment" i omvandlingen av området.

Vill även tillägga en sak i ditt resonemang om förändring. För att uppnå förändring så måste vi ju blottlägga alla brister och misstag men även uppmärksamma det som är bra.

Att ensidigt gnälla och negga ett område leder endast till en självuppfyllande profetia. Nu valde pengarna att göra på det vis som gjorts, vi ska väl försöka vara med att påverka vidareutvecklingen av detta och göra det bästa av situationen? Dvs. så pass yimbyaktigt som förutsättningarna nu tillåter.
 0
Daniel Sjölund (9 September 2009 17:30):
@Niklas S och Jesper och förlåt Jan. -Nu kommer jag från ämnet:
Apropå gnäll.
Har ni noterat en sak som skiljer i programförklaringen mellan YimbyGBG med YimbySTHLM? På YimbySTHLMs sida står det:

"YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i."

Jag gillar att Stockholmarna trycker på detta. Varför gör vi inte det på YimbyGBG?
 0
Niklas S (9 September 2009 17:32):
@Daniel S

Håller med.
 0
Jan Jörnmark (9 September 2009 18:39):
DS 17.30
Fast det där tycker vi väl allihop? Alltså: jag håller också med.
 0
Johannes Hulter (9 September 2009 18:59):
@ daniel: Bra synpunkt! Även om det borde go without saying att vi göteborgare är ena rektit goa gôbbar... Vi får väl ta och lägga till något om det helt enkelt. :)
 0
Jesper Hallén (9 September 2009 22:23):
DS: Ja vi skulle kunna skriva ihop något sådant vi med :)

Niklas: nej det är klart att vi ska lysa även på det positiva, men det gör vi väl också? Tror dock att många känner att det finns olika syn på hur staden ska byggas. Vi på yimby har en syn och SBK m fl har en annan. Även om man är på samma linje i ord så blir det ju när allt kommer omkring allt som oftast annorlunda i verkligheten. Men jag håller med dig, vi på yimby bör göra allt för att förbättra situationen i framtiden. Utan att gnälla i onödan :)
 0
Jan Jörnmark (10 September 2009 07:25):
Ni är hjärtligt välkomna ikväll. Tänkte gå upp Linnégatan, ta en sväng in mot Skansberget och avsluta ner mot Sveaplan. För egen del tänkte jag sedan gå nånstans att käka. Trevligt om nån är på.
 0
Mats Thorell (10 September 2009 13:45):
Hej Jan!
Kan tyvärr inte komma ikväll. Men du rör dig i kända kvarter, farfar hade skeppsmäkleri och bostad på Första Långgatan, sedan flyttade familjen till Linnégatan 53, där farmor bodde kvar tills det revs och hon fick en ny lägenhet nere vid Järntorget.
MVH
från en karlskronit med rötter i Gbg även på morssidan.
 0
Jan Jörnmark (10 September 2009 14:58):
Min egen Linnéhistoria är rent ruggig. Morsan och farsan träffades 1958 när de bodde inneboende på Fjärde Långgatan. När jag själv flyttade till Gbg bodde jag i gultegelhusen i Annedal och på Skanstorget bland olika improviserade människosamlingar mellan 1979-87. Min första fru träffade jag på c Von och flyttade ganska omgående in hos henne på Nordenskiöldsgatan 27. Efter ett par år fick vi fick barn och hamnade på Olivedalsgatan i en större lägenhet, och sedan hade jag mitt livs tur när vi köpte lägenhet på Nordenskiöldsgatan i det absoluta bottenläget vintern 94.

Sedan hände det som inte sällan händer (med viss anknytning till Karlssons Garage) och vi flyttade isär, varefter jag köpte en ny kvart på Kastellgatan 6. Det var förresten där jag såg början på Skansbergsprotesterna. Vid det laget hade jag tillbringat drygt två decennier i Linné, och tanken på att jag skulle hamna vid Avenyn föreföll fullständigt vanvettig. Eftersom livet aldrig blir det man tänkt sig blev det naturligtvis det som hände, så nu har jag levt i exil sedan sommaren 2000.

Å andra sidan bestämde sig morsan för att flytta från Karlstad 2001, så då såg jag till så att hon köpte på Plantagegatan 5. Och dessutom finns ju Slobos kvar.
 0
Niklas S (10 September 2009 21:30):
Hoppas vandringen blev bra! hade gärna varit med men hade visst anmält mig till lindholmsstaffetten (stavning?)
 0
Matthias H. (10 September 2009 22:47):
Stafett Niklas
 0
Jesper Hallén (11 September 2009 00:54):
Tack för en grym vandring Jan och alla andra som kom. Rekordmånga 38 pers kom om jag räknade rätt. :)
 0
Johannes Hulter (11 September 2009 01:00):
@ jesper: Ser fram emot rapport. Jag var upptagen med att spread the word hos FFS. :)
 0
Jesper Hallén (11 September 2009 01:03):
Det är bra Johannes. Jo en rapport kommer upp efter helgen :)
 0
Patrik Larsson (11 September 2009 10:46):
Tack för en trevlig stadstur. Det var verkligen mycket intressant att lyssna till dina analyser av Linnéområdets utvecklingsperioder. Ser fram emot att även läsa din nya bok.
 0
Jan Jörnmark (11 September 2009 12:53):
Ni ska ha stort tack att ni kom. Ikväll ska jag faktiskt ut och vandra i Hammarkullen-Hjällbo med en gammal studentgrupp.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5368 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter