Utskrift från gbg.yimby.se

YimbyGBG lämnar yttrande om Skeppsbron

Publicerad: 2009-11-10
 
Skribent: Johannes Åsberg
Idag skickar YimbyGBG in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Skeppsbron. Tack till alla som deltog på forumet. Det har redan blivit en del debatt kring projektet, som kantats av mycket rabalder. Som helhet är planen för Skeppsbron fantastiskt bra. För första gången på mycket, mycket, mycket länge tänker man nu bygga riktiga, levande stadskvarter. Några uppenbara skönhetsfläckar finns. De har vi påtalat i vårt yttrande.

Så nu kommer naturligtvis SBK att åtgärda dessa brister och se till att Skeppsbron tar sig hela vägen från vision till verklighet - utan att urvattnas på vägen. Klarar SBK, politikerna, byggbolagen och alla vi andra av att förverkliga detta så har vi inlett ett nytt kapitel i Göteborgs stadsutveckling.

Grattis Göteborg!

Läs YimbyGBG:s yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till Stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för Skeppsbron. Det finns väldigt många glädjande aspekter av denna plan som är värda att lyfta fram. För det första är det oerhört viktigt att man nu, i detta centrala läge, för en gångs skull vågar bygga konsekvent stadsmässigt.

Riktiga stadskvarter med tydliga gaturum har varit sorgligt sällsynta i svensk stadsplanering de senaste 80 åren. De få försök som gjorts har på sin höjd liknat tätare förortsbebyggelse. Orsaken är enkel. Det går inte att kompromissa med stadens grundläggande strukturella element om resultatet ska bli bra.
 
Det är också därför det aktuella planförslaget är så lyckat. Planen anknyter till och förstärker stadens övergripande rutnätsstruktur, istället för att klippa av och försvaga det. Gatunätet är öppet, utan återvändsgränder och barriärer. De föreslagna kvarteren består av gathus som möter gatan, istället för lameller och punkthus som distanserar sig från gatan med gräsplättar och buskremsor. Kvarteren i sig består av många olika mindre huskroppar, vilket skapar förutsättningar för arkitektonisk variation och social och funktionell blandning.

Lokaltätheten föreslås bli hög vilket ger möjligheter för en stadsmiljö som lever under stor del av dygnet. I samband med spårdragningen kommer även Lilla torget att rustas upp och utvecklas vilket är mycket positivt. Det är också välkommet att Rosenlundsverkets utformning och koppling till omgivande stadsmiljö ses över.

Det finns samtidigt några punkter där förslaget brister, som måste åtgärdas innan planen förverkligas.

1. I området finns två byggnader som ur kulturhistoriskt perspektiv är särskilt värdefulla, Merkurhuset och Kinesiska muren. Hur länge dessa byggnader kan stå är en öppen fråga. Den enda fördelen med att riva dem i samband med att man bygger resten av Skeppsbron skulle vara eventuella samordningsvinster för exploatören och att det enorma parkeringsgarage som förbereds under marken kan bli ännu större.

Det kan dock knappast anses som tillräckliga skäl för att skynda på en rivning av dessa unika byggnader. De nackdelar som en rivning av dessa byggnader skulle innebära i form av förlorat kulturhistoriskt värde och arkitektonisk variation är oerhört mycket större. YimbyGBG anser därför att detaljplanen tydligt borde ange att dessa byggnader inte ska rivas, utan istället bevaras och utvecklas.
 
2. Den föreslagna hushöjden (5-8 våningar) är generellt sett för låg. Det är positivt att en varierad hushöjd eftersträvas men snittet borde ligga högre. Fördelarna med en förtätning är uppenbara i form av fler bostäder och större utrymme för social och funktionell blandning. Även om de bostäder som på så vis tillskapas får något sämre tillgång till direkt solljus i lägenheten, så kommer de likväl att vara attraktiva på grund av läget.

Det höghus som planeras måste också få möjlighet att bli högre än 16 våningar. Här finns ingen anledning att sätta en godtycklig höjdribba. Låt byggnaden bli så hög som det finns intresse för att bygga. Det viktiga är inte att byggnaden "stör" så lite som möjligt utan att den arkitektoniska gestaltningen blir tilltalande och uttrycksfull.
 
3. De täta stadskvarter som idag utgör stadens mest attraktiva delar består av sammanhängande kvarter. Slutna kvarter ger fördelar som bullerfria och skyddade innergårdar. I liggande förslag har dock bullerhål skurits ut ur kvarterens sidor. Den explicita avsikten är att förbättra siktlinjerna för de boende. Nackdelen med denna lösning är att man då släpper in buller från gatorna. En annan negativ aspekt är att man förlorar en betydande mängd fastighetsyta samtidigt som man med all sannolikhet avsevärt höjer prisnivån på de lägenheter som blir kvar.

I grunden är det ett sätt att minska antalet lägenheter med dålig utsikt. Detta är möjligtvis (men inte säkert) rationellt ur ett företagsekonomiskt perspektiv, men är direkt irrationellt om man vill skapa möjligheter för prisvariation och social blandning. YimbyGBG föreslår därför att man helt avstår från att skära ut bullerhål i de slutna kvarteren, alternativt att man nöjer sig med bullerhål i ett av de tre kvarteren.

4. Enligt detaljplanen ska ett parkeringsgarage i ett eller två våningar anläggas under kvarteren. Källarparkering är ur stadsutvecklingssynpunkt en betydligt bättre lösning än ytparkering. Samtidigt medför det vissa problem i och med att byggkostnaderna ökar med flera hundratusentals kronor per parkeringsplats. Prisnivåerna blir högre vilket leder till minskad social blandning.

Man utgår i förslaget från att mellan 50-70% av hushållen ska äga bil, trots att färre än 30% av befintliga hushåll i centrum faktiskt äger bil. Med en lägre p-norm i detta centrala och väl kollektivtrafikförsörjda läge skulle fler lägenheter också kunna byggas. YimbyGBG föreslår därför att p-normen justeras nedåt.



Planerat parkeringsgarage

Det är också viktigt att nedfarterna till det planerade parkeringsgaraget utformas på ett sätt som minimerar barriäreffekter i stadslandskapet. Ramper på gatumark bör undvikas. Angöring bör hellre ordnas på tomtmark, genom port och i direkt anslutning till gatunätet.

5. Göteborg är en starkt segregerad stad. Det är ett uttalat mål från alla politiska partier att minska segregationen. Det är därför mycket angeläget att man gör allt som kan göras för att skapa social blandning, även inne i centrum. Upplåtelseform specificeras inte i detaljplaner, men förslaget nämner 25% som ett riktvärde utifrån kommunens budgetmål. YimbyGBG anser att detta är för lågt. Det är viktigt att säkerställa att minst 50% av lägenheterna blir hyresrätter.

Enbart upplåtelseform garanterar dock inte social blandning, till det behövs en varierad prisnivå. Det är därför det är viktigt att detaljplanen ger de rent fysiska och strukturella förutsättningarna för varierade prisnivåer som vi behandlat tidigare (hushöjd, kvartersform, p-norm). Den småskaliga fastighetsindelningen ger också möjlighet för fler entreprenörer att medverka och skapar på det viset utrymme för en hälsosam konkurrens som ökar möjligheterna till prisspridning.

6. Det är viktigt att ambitionen att skapa estetiskt varierade kvarter bibehålls. Det finns i samtida svensk arkitektur en olycklig tendens till utslätad standardisering och enhetlighet vad gäller färg och formspråk. En förutsättning för att den eftersträvade variationen ska uppnås är att den småskaliga fastighetsuppdelningen bibehålls och att antalet byggbolag och arkitekter maximeras.

Här kunde planförslaget ha varit tydligare i sina krav. Goda föresatser väger ofta lätt mot ekonomiska realiteter. Ska den arkitektoniska variationen säkerställas krävs att Stadsbyggnadskontoret och Byggnadsnämnden kraftfullt understödjer detta vid en fortsatt exploatering.




Den arkitektoniska variationen kan förhoppningsvis föras från vision till verklighet

Som helhet är denna detaljplan dock lysande stadsbyggnadskonst och YimbyGBG vill rikta ett varmt tack till de skickliga stadsplanerare som varit med och tagit fram detta förslag. Förhoppningsvis kan detta projekt vara ett föredöme för andra stadsbyggnadsprojekt i Göteborg. Ska vi kunna leva upp till de mål som finns i stadens översiktsplan borde betydligt fler projekt hålla samma höga nivå som detta.

Kommentarer:
Olof Antonson (10 November 2009 17:55):
Bra skrivet, väldigt konstruktivt och lättförståeligt. Jag hoppas de vågar tro på projektet och inte viker sig.
Henrik Aitman (10 November 2009 18:59):
Underbar läsning!
Hans Jörgensen (10 November 2009 20:39):
Gott yttrande.
Viktigt att visa att det finns många som gillar samrådsförslaget i grunden.
Placeringen av de högsta husen kan alltid diskuteras men det är ju en öppen fråga i samrådet vad jag förstått.
Matthias H. (11 November 2009 00:10):
Bra.
Martin C (13 November 2009 16:15):
En uppfriskande nimby i GPs debatt idag. Varför så höga hus? Varför ingen kohage istället (typ).
Stadsbo (14 November 2009 00:19):
Önskar ett klarläggande vad gäller Yimbys "yttranden" i olika sammanhang.

Avser man med "yttrande" endast ett uttalande, vilket vem som helst kan göra, eller har myndigheten specifikt begärt in yttranden av Yimby, vilket är det intryck man får. Dock står det aldrig i texten att myndigheten har begärt in yttrande från Yimby, varför detta kanske inte är fallet.

Är alltså Yimby remissinstans för någon myndighet, eller hoppas man kunna bli det och går så att säga händelserna i förväg?

Som alternativ till att ha yttrat sig när man inte ombetts yttra sig förefaller "uttalande", "kommentar" ligga närmare svenskt språkbruk.

Tacksam för klarläggande

Stadsbo
Johannes Åsberg (14 November 2009 01:32):
@ stadsbo: YimbyGBG är inte remissinstans, SBK ber alltså inte om vår åsikt utan vi erbjuder den generöst. :)

Alla medborgare (inkl. Yimby) har rätt att yttra sig i samrådsprocessen, även du. Det är det som är så fint med demokrati.

Om vi kommer att bli remissinstans framöver får framtiden utvisa. Personligen tycker jag inte det är så viktigt, vår främsta roll är ju som opinionsbildare och diskussionsforum.

Vill du översätta "yttrande" med "uttalande" eller "åsikt" eller "synpunkt" etc. så går det alltså utmärkt. :)

Ha det bra och glöm nu inte att använda din medborgerliga rätt att yttra dig!
Stadsbo (14 November 2009 05:07):
Svar: I det fall en skrivelse är rubricerad "yttrande" bör den ingå i ett remissförfarande, då "yttrande" är den formella beteckningen på den skrivelse som begärts in.

Det underlättar för registrator om det redan av rubriken på skrivelsen framgår vilken postsortering som gäller. Begärda yttranden läggs antagligen i en hög för sig och allmänhetens protester/gillanden i en annan hög för att undvika röra.

Vanligen begär en myndighet inte in yttranden från en bredare allmänhet, undantaget är väl folkomröstning, det enda samrådsförfarandet värt namnet. Yimby kunde som allternativ rubricera skrivelsen "omröstning". Även nej-sidans röster kunde då redovisas. Generellt sett folkomröstas det för litet i Sverige.
Johannes Åsberg (14 November 2009 12:23):
@ stadsbo: Din omröstning är noterad av Yimbys registrator och kommer eventuellt att beaktas i den fortsatta handläggningen av ärendet.
Matthias H. (14 November 2009 13:54):
Hehe
Henrik O (18 November 2009 17:02):
Jättebra yttrande överlag, men jag har två saker att invända mot.

pkt 4: Här skrivs att ett parkeringsgarage i en eller två våningar medför ökade byggkostnader vilket leder till högre prisnivåer. Oavsett garage eller ej kommer exploatören ta så mycket betalt för lägenheterna som marknaden klarar av att betala. Det finns per automatik alltså inget likhetstecken mellan lägre byggkostnader och lägre prisnivå, men visst ett visst samband finns ju.

pkt 5: Det är viktigt att säkerställa att det blir minst 50% hyresrätter. Jag tror inte det är realistiskt att tro på 50% hyresrätter. Dels kommer kommunen i och med det attraktiva läget att vilja belasta bostäderna/exploatörerna med höga exploateringskostnader vilket gör att det inte blir ekonomiskt hållbart att bygga hyresrätter. Om man ändå skall bygga hyresrätter kommer man att behöva tumma på precis allt som ses som "onödiga kostnader" vilket troligen medför en enklare produkt, mindre arkitektoniskt spännande och utmanande än vad som kommer kunna vara fallet med bostadsrätter med ett större ekonomiskt inflöde (naturligtvis kan detaljplanen styra detta till viss del, men inte i detaljnivå). Tycker därför att 25% hyresrätter känns mer realistiskt.
Matthias H. (18 November 2009 18:11):
Henrik O, det ligger ju lite i Yimbys linje att försöka få till billiga hyresrätter istället för dyra bostadsrätter, det är därför som vi eftersträvar det. Vi menar att det är en del i att bygga en vettig blandstad. Mix av folk liksom.
Johannes Åsberg (18 November 2009 19:11):
@ henrik: Kul att du gillar (det mesta av) yttrandet och tack för mycket kloka synpunkter! Det är väldigt bra att ifrågasätta och vrida och vända på saker. Jag ska försöka beskriva hur jag ser på det:

Du har ju helt rätt i att det inte finns något automatiskt samband mellan tillverkningskostnad och pris. Säljaren vill ta så bra betalt som möjligt, oavsett tillverkningskostnad. Men lägre tillverkningskostnader ger vinstmöjligheter på lägre prisnivåer, det blir alltså möjligt att bygga och sälja till andra kundsegment med vinst (istället för att sluta bygga som man gör idag). Det finns faktiskt entreprenörer som är intresserade av mindre köpstarka segment (men de måste få tomter att bygga på också).

Man kan också attrahera segment som föredrar lägre pris framför p-plats. Dessutom är det ju ett rimligt antagande att tillgången på p-plats påverkar priset på bostaden.

Sedan är ju inte allt bostadsrätter heller och ska de kommunala bostadsbolagen kunna erbjuda billiga hyresrätter så underlättar det förstås om de bygger billigt.

Upplåtelseform specificeras inte i detaljplanen så vårt mål om antalet hyresrätter är bara en uppmaning. Du ifrågasätter om det målet är "realistiskt". Om du med realistiskt menar "sannolikt" så har du säkert rätt. Men om du med realistiskt menar "möjligt" så tror jag du har fel. Jag tror absolut att det är möjligt att nå en hög hyresrättsnivå. Om det är något man prioriterar...
Johannes Åsberg (18 November 2009 19:51):
@ henrik: Jag kan väl tillägga att just relationen byggkostnader-pris/hyra har varit uppe för diskussion här på sidan tidigare: http://gbg.yimby.se/2009/09/skeppsbron-presenteras_752..

Det vore väldigt intressant att reda ut det in extenso. Ekonomer, byggare mfl - hur ser sambanden ut egentligen?
Henrik O (19 November 2009 19:52):
Jag köper vad ni säger. Jag tycker det är en hedersvärd ambition att propagera för mer hyresrätter i lägen som detta, tyvärr ger jag det liten chans att lyckas pga framförallt ekonomiska faktorer. Sannolikheten ökar troligen om antalet våningar blir snarare fler än färre då byggkostnaden per BOA då kan minskas, likaså om man skippar "bullerhålen" i fasaden mot älven. Men det hela ligger nog i kommunens hand, vore jag de skulle jag erbjuda ett större antal byggrätter till en exploatör (säg 2-4 st på hela skeppsbron beroende på hur ägarförhållanden och annat ser ut) men försöka få in i detaljplanen att en viss del skall vara hyresrätter. Då kan exploatören ändå räkna hem det hela mtp att bostadsrätterna kan "subventionera" hyresrätterna, men att det ändå kan bli god avkastning sammantaget.

Jag bor själv i Linnéstaden och i takt med att andelen bostadsrätter ökar på hyresrätternas bekostnad kan jag tycka mig se en mer homogen befolkning, blandningen av olika människor som tidigare varit en av Linnés styrkor är tyvärr på väg att försvinna.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.