Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Stora Torp

 
Igår lämnade Yimby in sitt yttrande över föreslagen detaljplan för Stora Torp. Det finns mycket som kan bli bättre i detta förslag från Älvstranden Utveckling. Att använda central och attraktiv mark till isolerade och bilberoende bostadsenklaver är oförsvarbart utifrån översiktsplanens beskrivning av målen för denna del av Göteborg (den s.k. "Mellanstaden"). Detta förslag visar att Älvstranden Utveckling är duktiga på att bygga exklusiva bostadsenklaver, men det visste vi ju redan. Det ökar dock knappast förtroendet för Älvstranden Utvecklings förmåga till klimatsmart blandstadsbyggande.



Aktuellt förslag från luften




Aktuellt förslag från Delsjövägen - barnen leker mellan bullermur och vägren

Förhoppningsvis tar man till sig våra synpunkter i utvecklingen av området. Yttrandet kommer också att skickas till alla ledamöter i Byggnadsnämnden personligen, så att de får tillfälle att reflektera över hur översiktplanen bäst kan förvaltas i den konkreta stadsplaneringen.

Läs aktuellt förslag
Läs Yimbys yttrande som pdf

Yttrande

YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna att åter bebygga platsen för TV- och Radiohuset, den så kallade Synvillan. Med närhet till stadens centrum, god kollektivtrafik och det populära grönområdet har detta område goda möjligheter att bli en populär plats att bo på. Vi ställer oss dock tveksamma till vissa aspekter av planeringen, hur lösningarna presenteras och kanske framförallt hur planen inte förhåller sig till den rådande översiktsplanen.

Översiktsplanens riktlinjer

Det berörda området kategoriseras i den nya översiktsplanen som "Mellanstad". Nedan är ÖP:s egen sammanfattning om framtida planering i dessa delar av Göteborg:
1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
2) Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
4) Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
5) Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
6) Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
7) Nya mötesplatser ska utvecklas.
8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
9) Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
10) Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

Handlingarna och den faktiska planen förhåller sig nästan inte till några av de ovan refererade punkterna. På några punkter tycks detaljplanen till och med gå stick i stäv med översiktsplanen utan att detta förklaras eller problematiseras. Istället förhåller sig planer och gestaltningsprogram till befintlig bebyggelse och gamla regler och normer.

Genom att endast förhålla sig till och i så hög grad anpassa sig till det befintliga utan att relatera detta till det nya innebär det i praktiken till att äldre planer och ideal realiseras. Planen föreslår i praktiken en bostadsenklav av funktionalistisk typ som inte går i linje med den rådande ambitionen att skapa blandstad i Göteborg.

Överhuvudtaget finner vi flera brister i hur det subjektiva blandas med det objektiva på ett sådant sätt att planen ges illusion av objektivitet. Att stadsplanering inbegriper värderingar är i sig inget problem men när dessa inte tydliggörs och problematiseras samt i realiteten leder till planering som går emot översiktsplanens uttalade värderingar är detta beklagligt. Man frågar sig vad funktionen med en översiktsplan är när denna inte har några synbara återverkningar på detaljplanerna.

En central aspekt av detta i detaljplanen för Stora Torp är relationen till Delsjövägen, där påståendet att den "upplevs som grön och vidsträckt" används för att legitimera fasthållande vid förlegade SCAFT-principer i närområdets trafikplanering utan att på något sätt försöka komma tillrätta med de problem för stadsmiljön som denna slags funktions- och trafikseparerande planering innebär. Dessutom, med tanke på den direkta närheten till populära Delsjön, är det tämligen tveksamt om ytterligare grönytor är vad området behöver. Speciellt då gräsmattor kring Delsjövägen inte kan förväntas användas för rekreation utan endast ger fri sikt till bilister med högre hastigheter, buller, försämrad markexploatering och tomma ytor som följd.

YimbyGBG:s förslag till ändringar
Vi föreslår istället att planen ändras så att Delsjövägen blir en resurs istället för ett problem. Trafikmängden på vägen leder till buller i området men med tanke på att denna minskat under flera år och med tanke på avståndet till Brunnsparken finns det möjligheter att göra undantag från bullernormerna genom att säkerställa en tyst sida, vilket också påpekas i handlingarna.

I liggande förslag byggs lamellhusen längst in mot skogen och radhusen mot Delsjövägen. Mellan radhusen och Delsjövägen anläggs gräsbarriärer och en mur. Ett enkelt sätt att förbätta planen vore att byta plats på lamellhusen och radhusen. Lamellhusen kan sedan byggas samman utmed Delsjövägen. Det skulle fylla en bullerdämpande funktion bättre än muren, exploateringen skulle öka och funktionsblandning skulle kunna skapas.

Det slutna kvarteret bör flyttas närmare både Delsjövägen och lokalgatan. Om man placerar ut byggnader i direkt anslutning till Delsjövägen skapas ett smalare gaturum, vilket sänker tempot och därmed bullernivån. Byggnaderna tjänstgör då som bullerskydd för området innanför och är samtidigt ett mycket mer effektivt sätt än att med hjälp av gräsvallar, placerade långt från den bulleralstrande källan, endast öka avståndet mellan bostadsenklaven och kollektivtrafikhållplatsen.

Bebyggelsen närmast vägen bör i första hand innehålla andra funktioner än bostäder i gatuplanet. Detta av flera skäl: För det första innebär närheten till vägen att åtminstone de nedre våningarna troligen är mer lämpade för andra funktioner än bostäder.

För det andra är trafiken på Delsjövägen inte något problem för andra verksamheter utan en tillgång. Att synas från bil-, cykel- och spårväg innebär att andra än de som bor i lokalernas direkta närheten kan se och få tillgång till dessa verksamheter. Detta skapar definitivt bättre förutsättningar för olika verksamheter än att, vilket planen lite löst antyder, placera verksamheter inne i bostadsenklaven. Verksamheter som med största sannolikhet skulle få mycket svårt att nå utanför enklaven.

För det tredje kommer en sådan lösning närmare blandstadsidealet. Oavsett om byggnaderna närmast vägen innehåller både bostäder och verksamheter eller endast verksamheter leder en sådan planering till en en rumsligt integrering av flera funktioner.

För det fjärde innebär en sådan lösning bättre förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik genom att boende och anställda använder samma hållplats men i olika riktningar.

För det femte ger detta ett stadsrum nära hållplatsen som kan hjälpa till att ge ökad trygghet. Att som i handlingarna skriva att det planerade området får "befolkning dygnet runt" genom att människor bor där och detta leder till trygghet är att allt för lättvindigt negligera den rumsliga planeringens betydelse för människors upplevda trygghet och mångåriga erfarenheter från liknande bostadsenklaver där ensligt placerade hållplatser knappast upplevts som en fördel.

För det sjätte öppnar en sådan princip upp för framtida exploatering norrut längs Delsjövägen, vilket skulle binda ihop områdena Skår, Bö, Munkebäck och Kålltorp samt även skapa fler större och mindre, lättillgängliga, trygga och icke bullerstörda, stadsparker mellan husen.

För det sjunde öppnar en exploatering nära Delsjövägen upp för att detta nya området integreras naturligt med befintlig bebyggelse och Bö affärscentrum på andra sidan spårvägen vilket är attraktivt både för de boende och gamla och nya affärsidkare där.



Idéskiss till alternativ gruppering av bebyggelsen för att öka blandstadskvaliteter

Vi är medvetna om att rådande efterfrågan på marknaden och dess struktur kan göra det problematiskt att planera in bostäder och andra verksamheter i samma detaljplan. Som en alternativ lösning om ett simultant genomförande inte är möjligt är att planera för framtiden. Genom att i förväg planera in tomter närmast vägen men tills vidare lämna dem tomma skulle i en sådan situation ha ett antal fördelar.

Dels skulle det innebära att detaljplanen framstår mindre som ett beställningsjobb och mer som planering utifrån samhällets behov samt innebära en mer dynamisk planering som relaterar den aktuella detaljplanen med översiktsplanens vision. Dels skulle en sådan tydlig markering om framtida planer för markanvändning underlätta framtida exploatering och dra ner på antalet överklaganden och förseningar i planeringsprocessen.

Stora Torp marknadsförs som ett "miljömedvetet" och "klimatsnällt" boende med gång- och cykelavstånd till centrum. Det är därför märkligt att man väljer att bygga ett stort parkeringsgarage under hela området. I programhandlingen från 2007 sägs att: "Det är i dagens Göteborg, med ökande biltrafik och ökande utsläpp av avgaser till följd, viktigt att inte planera in för många parkeringsplatser."

I de aktuella planhandlingarna kan man dock se att parkeringsnormen har ökats från 0,52 år 2007 till 0,77 idag. 77% av hushållen förväntas alltså äga bil, trots att endast 36% befintliga hushåll i Örgryte äger bil. Det är anmärkningsvärt att man valt denna överkapacitet. Varje p-plats i källargarage ökar dessutom byggkostnaderna med flera hundratusentals kronor. Det är kostnader som hamnar hos slutkunden vilket i sin tur sannolikt leder till minskad social blandning i området.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Aron (16 December 2009 10:44):
Skön läsning! på punkt efter punkt efter punkt efter punkt! Hårt och mycket bra!
 0
Kristian (16 December 2009 11:05):
Imponerande argumentering - hoppas Byggnadsnämnden tar sig tid att reflektera över yttrandet
 0
E K (16 December 2009 11:37):
Mycket bra yttrande som vanligt. Bra jobbat!

Kul att byggnadsnämndens ledamöter får var sin kopia också. Någon måste uppmärksamma politikerna på hur illa tjänstemännens katastrofplaner för "mellanstaden" rimmar med de ambitioner som uttrycks i ÖP, och få dem att ställa sig frågan om huruvida SBK och ÄU verkligen får tillräckligt tydliga direktiv.
 0
Henrik Vernersson (16 December 2009 12:18):
Intressant förslag på det stora hela. Jag undrar varför ingen av förslagen förslår särskilt många nya arbetsplatser? Det vore väl utmärkt om man ska sprida kostnaderna för bygget så mycket som det bara går. Plus minska behovet av arbetspendling (perfekt för barnfamiljer osv).
Jag tycker vidare att det är utmärkt att man bygger ett stort parkeringsgarage under området. Det gäller att vara realist.
Om ingen boende eller dylik vill hyra så finns det nog andra (vilket leder till mindre gatuparkering) som vill hyra plats. Detta leder till ännu mer kostnadsspridning. Man skulle också kunna använda garaget till annan verksamhet som kräver denna typ av lokal som loppmarknader, sport, mindre verkstäder (som ej stör), lager osv.
 0
Daniel (16 December 2009 15:34):
Alldeles utmärkt förslag. Det är en stor kompromiss mellan dom som kramar kvartersstaden och dom som älskar lamellhus.
Det kvarter i mitten passar bra för verksamheter.

Man kan ju även om någon oponerar sig mot kvarteren påpeka att övriga hus längs med delsjövägen är vända med långsidan mot gatan.
 0
Olle Jansson (16 December 2009 16:15):
Med tanke på den stora förkärleken för pastischer och närliggande områdens ålder kanske det kunde vara på sin plats att bygga upp en kopia av den rivna bebyggelsen på Friggagatan längst med Delsjövägen.
 0
Daniel (16 December 2009 16:42):
Jag bara måste fråga. Det är en känsla som jag har bara men byggs det inte glesare nu för tiden än för 30 år sedan? Har man inte dragit ner på blandstaden ännu mer?
 0
Jonas (16 December 2009 21:33):
Ni är mina idoler! Kanonbra förslag.
Hoppas de ansvariga inte fäller ut taggarna utan tar till sig.
 0
Matthias H. (16 December 2009 23:49):
Daniel, det har inte byggts riktigt bra stad på 70-80 år vilket är bedrövligt. Landala Torg, Olskroken och något mer som byggdes på 70-talet är inte bra men försök till blandstad i dåtidens rivningsraseri som förstörde mycket av Göteborgs blandstad.
 0
Daniel (17 December 2009 10:41):
@Mattias H.

Jag var nog lite otydlig där. Ibland är tanken snabbare än handen. Det jag syftade på är att även om man byggde glest även på 60, 70 och 80-talet så kan man t.ex. titta på ett område såsom Backa så även om man bortser från Litteraturgatan (som borde göras något åt) så känns det fortfarande som om husen där ligger tätare än vad dom gör i andra delar av staden såsom Kvibergsstaden och BoTryggs områden. Om man tittar på ett område såsom Markurellgatan så, även om det finns många menlösa gräsmattor där så, är dom fortfarande inte lika menlösa som dom vid Stora Torp, eller för all del dom områden som BoTrygg bygger.
 0
Petter A. (18 December 2009 00:40):
Mycket bra jobb! Yttrandet håller hög kvalitet! (Det var här det var menat att bli postat från början. Har inte läst Opaltorgetyttrandet än.
 0
Olof Antonson (19 December 2009 18:29):
Jag åker längs Munkebäcksgatan/Delsjövägen dagligen, och det är intressant att se hur karaktären förändras från landshövdingekvarteren i Kålltorp där jag bor; det är påtagligt hur glest det blir mellan husen tills man når de fina villorna vid St Sigfrids plan. Mitt område är nog ett av de sista som byggdes innan funktionalismen tog över totalt.

Jag tycker om förslaget: området kan bli ett modernt Kålltorp med en blandad bebyggelse, som ändå känns stadsmässigt och inbjudande. Stora Torp är en oerhörd tillgång; jag tror det skulle bli hur bra som helst om det låg kvarter nedanför och själva "slottet" syntes i fonden.
 0
Erik Sandblom (20 December 2009 13:36):
Henrik Vernersson, det behövs inget parkeringsgarage till loppmarknader, sport, mindre verkstäder osv. Vi har ju föreslagit att det byggs lokaler intill Delsjövägen. Och loppmarknader funkar väl bäst om förbipasserande ser dem. På Majornadagen anordnas loppmarknad direkt på gatan.
http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​foto_​92_​a_​De_​forsta_​loppisbor.​.​

När det gäller att vara realist så är det just det yttrandet är. Endast 36% befintliga hushåll i Örgryte äger bil. Det är realiteten. Vill man minska gatuparkeringen så kan man höja priserna.
 0
Sofia (3 Januari 2010 10:37):
Jag tycker att förslaget ser mycket trevligt ut om man bortser från området "kvarteret". Det är helt arkitektoniskt främmande med en sådan hög byggnad (6-7 våningar) i Delsjön. Dessutom liknar det ett fängelse. Vad jag förstår är vi flera som har denna synpunkt på förslaget.
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2010 11:02):
@ sofia: Vad som ser trevligt eller otrevligt ut är ofta ganska subjektivt. Generellt sett brukar dock enhetlig modernistisk arkitektur av den här typen inte vara så populär: http:​/​/​www.​lu.​se/​o.​o.​i.​s?​id=​1383&visa=​pm&pm_​id=​688

Vad som är problematiskt med Stora Torp är dock inte i första hand arkitekturen, utan den rent anti-urbana planeringen. Den kan man förstås också gilla eller ogilla, men alldeles oavsett vad man tycker så går det inte ihop med översiktsplanen.

Vill man att det ska byggas mer radhusenklaver ovanpå parkeringsgarage i centrala lägen i Göteborg så får man försöka ändra ÖP.
 0
Olof Antonson (3 Januari 2010 14:01):
När jag var liten var vi mycket i Hirtshals i Danmark (danska arkitekter för stora torp, coincidence?). Där finns det många bunkrar sen andra världskriget längs stränderna. Det är en rätt fräck miljö, men själva poängen med bunkrar är att man inte ska kunna ta sig in som utomstående.

Det kan säkert vara praktiskt med bunkrar även vid stora torp, om krig bryter ut igen, men jag hade nog hellre sett ett mer optimistiskt förslag ... Till exempel att de fortsatt med kvarter - de kunde ju uppenbarligen tänka sig åtminstone ett (även om det var illa placerat).

Danskarnas hobbithålor (oj, man kanske skulle satsa på riktiga diton http:​/​/​www.​tenchford.​com/​_​images/​Hobbitvisit.​jpg istället) hade nog kunnat fungera bra i det så kallade "östra kålltorp", som skall byggas i rejält oländig terräng, och som antagligen inte kan knytas till den befintliga kvartersbebyggelsen ändå.
 0
Christopher S (21 Januari 2010 23:54):
Söderstaden i Kungsbacka är enligt mitt tycke en bra inspirationskälla där man byggt upp ett helt nytt område -intill stadskärnan- ungefär så som yimby föreslagit. Söderstaden knyter på ett harmoniskt vis ann den centrala stadskärnan med naturen, ungefär som stora torp. Dessutom finns det gott butiker och lunchställen vid nedre plan vilket medför en ständigt levande stadsdel!

Se länkar:
http:​/​/​images.​google.​se/​images?​hl=​sv&client=​firefox-​a&.​.​

http:​/​/​www.​soderstaden.​se/​index.​html
 0
Mikael Kreutz (18 Augusti 2010 01:40):
Detaljplanen nu på utställning.
 0
Mattias Bolander (18 Augusti 2010 10:14):
Kikar man på stadsbyggnadskontorets kommentarer på de inkomna synpunkterna för Stora Torp, hittar man bland annat dessa som är relevanta för YimbyGBGs yttrande:

Delsjövägens utformning
Miljön kring Delsjövägen föreslås inte förändras. Det gröna rummet bedöms vara en kvalitet i stadsbilden. En utformning som den mer stadsmässiga miljö som vissa yttranden efterfrågar, bedöms inte som lämplig på platsen. Kopplingen till närliggande stadsmiljöer är inte tydlig och detta parti är väl avgränsat i förhållande till dessa miljöer. Det gröna stadsrummet bidrar också till en bättre boendemiljö som också minskar bullerstörningar för närliggande bostäder.

Affärer i bottenvåning
Detaljplanen medger användning för bostadsanknuten service som t.ex. en närbutik i bottenvåning. Det finns dock inga planer på någon större matbutik inom området.

Utöver mindre justeringar föreslås följande:
* Detaljplanen justeras så att det tydligare framgår att butik kan placeras i bottenvåning av bostadshus.
* Höjderna på kvarteret har reglerats med nockhöjd på plankartan i syfte att få ett lägre hörn mot Delsjövägen.
 0
Olle Jansson (18 Augusti 2010 10:51):
Jaha, ytterligare ett område som jag definitivt kan avskriva som potentiell boplats när jag får chansen att komma tillbaka till Göteborg.
 0
Matthias H. (18 Augusti 2010 11:28):
Ja herregud Olle. Så jävla dåligt är förslaget.
 0
Besvikelsen Personifierad (20 Augusti 2011 20:01):
Jag tänkte bumpa det här ämnet då spaden ännu inte är i jorden.
Det här förslaget påminner mig om historien där en blind leder en döv.
Det är tragiskt och djupt stötande mot stadens invånare, både dagens och morgondagens.
White, som i andra discipliner har progressiva element, föreslår det här förslaget eftersom man vet att man kan vinna med att kopiera omgivningens drönar modernism.
och
SBK godtar förslaget eftersom både Whites och KUBs (har inte sett det tredje förslaget) är så genomusla och man inte tror att man kan begära mer än modernism av arkitektkontor och resignerat ger erbjudandet till det minst usla bidraget.
Man vill bara gråta. Eller skratta åt det närmast bisarra i hur det här ser ut.
Så mycket bättre allt kunde vara om man visste vad man gjorde.
http:​/​/​www.​spacescape.​se/​pdf/​as_​lic_​thesis.​pdf
http:​/​/​www.​spacescape.​se/​send/​PM_​Stadskvaliteter.​pdf
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5371 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter