Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Ny plan för Linnéstaden

 
Arkitekten Albert Svensson driver sedan 2003 sitt eget kontor, som är specialiserat på om- och tilbyggnader i traditionell stil. Han skriver också om arkitektur och stadsplanering, bl.a. på sin blogg Stadsfrämjandet. Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera ett inlägg som ger ett intressant förslag på stadsutveckling i Linnéstaden.


En storstad bör byggas som en federation av småstäder. Här är ett förslag till att bygga färdigt göteborska Linnéstaden till en sådan sammanslutning av småstäder.

Stigberget, Masthugget, Olivedal, Annedal och Haga förtätas och kompletteras till färdiga, hela städer. Förtätning av mer av samma är inte något att sträva efter. Istället bör det som byggs komplettera det existerande. Består stadsdelen/staden av flerfamiljshus bör det byggas enfamiljshus. Består den av bostäder bör det byggas hus för verksamheter. Finns det mest hyresrätter bör det byggas bostadsrätter etc.



Gatunätet:

Det är lätt att se hur det å ena sidan finns enorma kvarter utan gatunät och å andra sidan enorma ytor utan kvarter. Det här bör utjämnas. Bebygg de stora asfaltytorna med kvarter och bygg gator i de stadsdelsstora kvarteren.



Gatunätet idag och i framtiden

Kvarteren:

Haga och Olivedal har i stort sett en bra struktur som endast behöver mindre kompletteringar. Tre stadsdelar i Linnéstaden är däremot amputerade. I Annedal och Stigberget består bebyggelsen helt eller delvis av suburban bostadsbebyggelse i jättekvarter. Dessa bör delas upp i många fler små kvarter.

Annedal bör också byggas ut söderut och det monofunktionella konsnärsgetto som kallas konstepedemin bör urbaniseras så att det kan tillföra stadsdelen liv istället för att, som nu, suga liv. Masthugget å andra sidan är en halv stadsdel där ena halvan består av en gigantisk trafikapparat. Denna bör delas upp i en mer rationell gatustruktur och bebyggas med kvarter.



Kvartersstruktur idag och i framtiden

En färdigbyggd stad bestående av en federation av självständiga, bärkraftiga, småstäder.

Huvudaxeln:

Linnégatan är utan tvekan Linnéstadens huvudgata. Den går från Slottsskogen till älven via Järntorget. Vid Victoriaskolan, i mitten av stadsdelen, bör stadsfederationens stadshus placeras och ett monumentalt, representativt torg anläggas. Linnéplatsen bör kringbyggas.

Järntorget bör utgöra gränsen mot en av Göteborgs småstäder/stadsdelar. Icke desto mindre bör Linnéstadens huvudaxel gå vidare från Järntorget ner till älven. Bygg tätt och gör Järntoget till en kringbyggd plats och förtäta bakom Folkets hus så att bebyggelsen går ända ner till älven och båtarna till Hisingen.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
DN (18 Februari 2010 12:42):
Även om jag håller med om en hel del principer verkar detta rätt enkelspårigt. 'Blandstad' verkar endast gälla funktioner och helt glömma typologier och mångfald sprungen ur orginalitet och olikhet. Helt klart behöver södra älvstranden utmed hela dess längd en stadsbyggnadsmässig uppmärksamhet som Göteborg hittills verkar oförmögen att uppbringa. Att rulla ut mattan av kvartersstad utan tanke på vad denna speciella gränssituation har för möjligheter att tillföra staden känns svagt och oinspirerat formulistiskt.
Vad Albert har emot konstnärer och miljöer som inte inrättar sig i rutnätet vet vi inte, men att antyda att en av de mer interessanta platserna i staden är en parasit som borde lämna plats för det generiska är märkligt och skrämmande. Likadant med tanken att kringbygga Linnéplatsen, Slottskogen är ytterligare ett av Göteborgs unika områden och att tro att Linnégatan skulle vinna på att vända ryggen till antyder missförståelse i relationen mellan bebyggelse och stadens öppna rum.
Dags att vidga vyerna och utforska de 'svåra' och speciella situationerna i området och uppskatta och stärka de goda kvalitéerna som kommer av öppenhet, snarare än att blint tro på blandstad/kvarterstad som medicinen mot allt ont.

Tanken att allt bör utjämnas (mer gator/bostäder/kontor etc. där inga finns) låter lovande i teorin men i verkligheten är det svårt att se detta rigida sätt att tänka skapa en stad som inte går mot likformighet och en gradvis nednötning av unika värden i staden. Säregenhet och specialitet är inte farligt som princip. Göteborg behöver stadsplanering på en högre nivå av förståelse av komplexitet än detta i mina ögon.

Intressant inlägg hursomhelt.
ps. (Yimby, vad hände med Gårdabeslutet?)
 0
Johannes Hulter (18 Februari 2010 13:35):
@ DN: Intressant kommentar! Du har helt rätt i att Alberts förslag ovan ser väldigt formalistiskt ut, lika formalistiskt som om man rullat ut en punkthusmatta istället. Men bara av det följer ju inte att det är fel, vare sig med punkthusmattor eller kvartersstadsmattor.

Tänker man efter lite så är ju även ditt alternativ (som jag anar i din kritik) lika formalistiskt. En rigid "diskontinuitetprincip" som förbjuder sammanhängande kvartersstad är ju lika formalistisk som en rigid "kontinuitetsprincip".

"Formalism" har blivit ett skällsord i arkitektkretsar (eftersom det är ute just nu). Som jag ser det är dock graden av "formalism" i ett förslag ganska ointressant, vare sig det gäller Linnéplatsen eller Tors Torn (för att ta ett aktuellt och hyperformalistiskt exempel).

Poängen med "blandstad", vare sig man förstår det som en blandning av funktioner (som jag) eller av typologier (som du) är ju knappast "blandningen" i sig. Det om något vore ju "formalism". Poängen är de konsekvenser för människornas liv i staden som är följden.

Vare sig man vill propagera för blandning av funktioner eller typologier behöver man alltså argument utöver att det rent formellt innebär "blandning".
 0
Johannes Hulter (18 Februari 2010 13:41):
@ DN: Det handlar i grunden om hur vi definierar begreppet "formalism": Menar vi bara 1. "att förespråka en specifik form" eller 2. "att förespråka en specifik form oavsett övriga konsekvenser".

Om Gårda: Det blev bordlagt. Förhoppningsvis får vi ett beslut innan valet.
 0
Olof Antonson (18 Februari 2010 14:45):
Jag tycker artikelförfattaren har många bra idéer. Det är en intressant tanke att dela upp de stora DDR-komplexen och göra dem till mindre kvarter, integrera dem med resten av den redan fungerande staden (så som det var innan de bröt upp gatustrukturen).

Jag tycker han har en viktig poäng i att minska antalet områden av parasitär kultur, att det vi fick efter rivningsåren inte genererar något stadsliv (om det nu är önskvärt). Vi kan ju behålla dem av rent museala skäl, men jag skulle helst se att det stadsmässiga fick större spridning. Jag är av regel främst för kvartersstad, så jag blir positivt överraskad över att någon med epitetet arkitekt ens tänker i de banorna. Min förhoppning är att vi står inför ett paradigmskifte.

Det verkar dock som att Konstepidemin är någon öm punkt (både för artikelförfattaren och DN). Jag tycker den är ganska trevlig.

Angående Linnéplatsen så vet jag inte, för mig är det en ickeplats, ett ställe där spårvagnen vänder och där det står en kiosk. Jag tror den skulle kunna bli betydligt roligare. Det platsen säger idag är att "här slutar staden", den löses upp i ett vakuum som är trafikleder och natur.
 0
Sven R (18 Februari 2010 14:51):
Titta på Konstepedimien t.ex. Jag tror inte Albert menar att en matta av Linnés stenhusstad ska rullas ut över kullen. Exemplet Klippan visar att det går att förtäta utan att det unika försvinner. Den historiska karaktären kan användas som utgångspunkt för unik modern arkitektur. Och nya verksamheter/bostäder gör de historiska miljöerna mer tillgängliga för folk.

Men rutnätet är ju oöverträffat om man vill integrera rum i staden, öppna upp slutna områden för stadens trafik och nya exploateringar. Jag tycker denna dimension bör få en mer framskjuten roll i då man planerar förtätningar i vår tätort. Jag tror t.ex att Campus Linné skulle ha blivit mycket roligare om det fått bli en integrerad del av staden snarare än att bara fortsätta vara ett institutionsområde avskilt från staden.
 0
Sven R (18 Februari 2010 14:55):
Jag gillar alltså Alberts visioner!
 0
DN (18 Februari 2010 17:06):
Johannes, som jag sa håller jag med om många av Alberts idéer.

Inlägg missförstås ofta som för eller emot; jag är inte emot kvarters och blandstaden som förebild här, inte heller är jag för vad som verkar ses som dess motpunkt - 'punkthus/modernistisk arkitektdröm'.

Vad jag är för är att vi gemensamt lyfter diskussionsnivån i Göteborg när det gäller dessa frågor. Vad jag menar med detta är att vi måste inse begränsningarna hos de stadskaraktärer vi har och vill skapa och vara ärliga med att det inte fungerar att applicera en metod överallt, det är alltför simplistiskt.

Vad jag är emot är kategoriska teorier som inte har något utrymme eller förståelse för rikedom i komplexitet, särart och lösningar. Och innan detta missförstås; jag menar inte att det är vad Alberts förslag står för, bara att det inte är hela bilden av en lösning.

Mångfald och blandstad för mig innefattar både funktion och typologi, för att begränsa oss till vad vi kan planerar för, och jag ser ingen anledning till att diskussionen skall handla om det ena eller det andra utan både och.

Olof, jag gillar också Konstepedemin. Min poäng var som din, det var svårt att se vad Alberts uppfattning att den 'suger ut' istället för att 'ge något tillbaks' kommer ifrån (Krier?). Icke kvartersstadsområden som detta tillför rikedom och jag tyckte mig se en svaghet och okänslighet i förslaget på denna punkt, därav min kommentar om formalism (som ett uttryck för inacceptans av alternativ och förståelse för när en annan lösning en den man för stunden argumenterar för är mer lämpad). Så ja, förtätning av Konstepedemin är möjlig, men det kräver en finkänslighet av en annan natur än kvartersstaden.

Stadsrummet kan förbättras på många sätt, inte bara genom byggnader. Om vår verktyslåda som arkitekter och stadsplanerare inte sträcker sig längre än till att ge stadsrummet definition med hjälp av byggnader, att 'fylla igen hålen' eller 'bygga färdigt', så ligger vi risigt till.

Det är gränserna mellan situationerna som är svåra och därför intressanta, något som jag inte tyckte var löst här. Det var inte min mening att skjuta ner, allt jag ville var att påpeka hur förslaget kan stärkas och förbättras genom att vara lite mer öppen i sina lösningar. Haga är annorlunda från Linnéstaden som är annorlunda från södra älvstranden. Helt naturligt att de behöver ses utifrån olika förutsättningar och lika naturligt att det inte nödvändigtvis är samma recept som löser problemen bäst.
 0
Olle Jansson (18 Februari 2010 17:06):
Måste säga att jag uppskattar dessa tecknade, enkla skisser. Börjar bli lite blasé på datoranimerade kartor och bilder med kändisar och solglasögon som traskar runt i solskenet.
 0
Albert (18 Februari 2010 17:43):
Jag vill klargöra att jag inte har något emot de som arbetar i Konstepidemin, lika lite som jag har något emot de som bor i förorten. Men konstepidemin är en monofunktionell zon på precis samma sätt som låt säga Högsbo industriområde eller "nya" Masthugget. Tänk vad trevligt om konstnärsateljéerna låg längs gator och konstnärerna tog sin lunch i kvarteret. Jag vet hur min dröm om hur en stad skall vara ser ut. Den bästa grogrunden för att den drömmen skulle kunna bli verklighet tycks, om jag tittar på var det stadsliv jag älskar faktiskt finns, vara en generell stadsstruktur med blandade verksamheter.
 0
Johannes Hulter (18 Februari 2010 18:01):
@ DN: Visst, men jag menade inte att du var "för" punkthus eller "mot" kvartersstad.

Min poäng, som är lite teoretisk och därför svår att förklara, är att "formalism" är ett dåligt argument mot en plan. En plan kan vara bra eller dålig oavsett hur "formalistisk" den är.

Alltså, en plan blir varken bättre eller sämre i sig för att den följer den ena eller andra typologin eller blandar alla möjliga typologier. Det som räknas är hur den fungerar, vilka effekter den får.

Mao, strunta i om planen är "formalistisk" eller inte. Försök istället se vilka effekter den ger. Är det bra/dåliga effekter?
 0
Johannes Hulter (18 Februari 2010 18:06):
@ DN: För att illustrera - http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​6/​stadens-​historia-​gatuplan_​.​.​

Exempel nr 2 där är kvartersstad och uppenbart dålig planering (tycker jag). Men felet är inte att det inte är ett punkthus istället utan felet är att man inte gjort något av gatuplanet.
 0
DN (18 Februari 2010 18:19):
Albert, tack för ditt intressanta bidrag till Göteborgs stadsplaneringsdebatt.

Om Kulturepedemin är en monofunktionell zon kan diskuteras då där finns både högskoleutbildning, gallerier öppna för almänheten, affärsverksamheter, kontor och hantverkare förutom konstnärer. Dessutom finns det en restaurang där jag gissar att du kan finna lunchintagandes konstnärer.

Att se monofunktionalitet som något ont i detta fall känns för mig problematiskt då det stipuleras att nuvarande tillstånd skulle förbättras av mer av det som inte finns där.

Ibland är monofunktionalitet grogrund för unika upplevelser som inte uppstår i en blandstad (oändliga exempel på det här i London där jag råkar bo) och i fall som är uppenbart framgånsrika på denna front borde det erkännas och förstås, inte ses som ett problem.

Som du säkert har förstått av mina tidigare kommentarer är det inte blandstad jag är emot utan tron på det som den enda lösningen. Jag gillar generella stadsstrukturer, men jag gillar även specifika stadsstrukturer. Specifika problem löses sällan med generella lösningar.
 0
DN (18 Februari 2010 18:35):
Johannes, jag tror vi säger samma sak.

Södra älvstranden, Linnéplatsen och Konstepedemin var exempel på områden som, i mina ögon, detta förslag inte löste på ett tillfredställande sätt.
 0
Johan (18 Februari 2010 18:57):
Kul med lite diskussion.
DN: Skulle du kunna precisera vad du tycker är otillfredsställande med en kvartersstadslösning på Södra älvstranden?
 0
Sven R (19 Februari 2010 00:40):
Oh shit, jag följde länken till Alberts hemsida och såg makeovern av Norra Guldheden. Nu gillar jag inte hans visioner lika mycket längre, hehe. Fast jag såg också hans förslag till Slussen i Stockholm. Det som tedde sig orealistiskt för något år sedan verkar nu vara möjligt. Det aktuella förslaget hos SBK Sthlm skiljer sig inte så mycket från Alberts faktiskt!
 0
bongo (12 Oktober 2012 12:20):
Uselt förslag. Det behövs inte mer gator och trafik i dessa områden. Linne har redan blivit slaktat tillräckligt genom åren. Experimentera istället på ledig mark på Hisingen.
+1
Olof Antonson (12 Oktober 2012 12:29):
Det handlar nog snarare om att bygga vidare på en struktur som visat sig fungera ... Det skall givetvis byggas stad på Hisingen också, men det finns enorma ytor vid Första Långgatan som står i princip oanvända.
 0
Jesper (12 Oktober 2012 20:57):
Har missat detta tidigare. Ser ju riktigt bra ut! Tänk om det gick att få lite ordning på miljonprogrammen inne i centrala Gbg i linje med Alberts tankar.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter