Utskrift från gbg.yimby.se
....

Jämställd stadsplanering och Yimby

 



Jämställdhetspersperspektivet är hett inom stadsplaneringen, precis som inom många andra skikt av samhällsplaneringen. Jag vill inte här diskutera jämställdhetsperspektivets motivering eller existensberättigande (det kan vara en annan diskussion), utan jag vill istället pålysa de frågor som ofta lyfts fram utifrån ett jämställdhetsperspektiv och jämföra med Yimbys ståndpunkter, för att få en liten idé om hur kompatibla dessa ståndpunkter är med ett jämställdhetsperspektiv.

Segregering och funktionsseparering

Staden skall vara till för alla medborgare, oberoende av etnisk bakgrund, kön, sexualitet, och så vidare – så långt är väl de flesta med. Hänsyn bör i största möjliga mån tas för att allas behov skall mötas och för att stadsbyggnaden inte inte ska exkludera någon. Jag utgår från att detta är själva kärnan i stadsbyggnad ur ett jämställdhetsperspektiv. För att uppnå social acceptens, invånare sinsemellan, så är det högst önskvärt att bryta segregeringen och jobba för ökad integrering – även i den fysiska verkligheten, och inte bara i de fina visioner som brukar sättas på papper.

Så länge man fortsätter bygga isolerade enklaver innehållande i huvudsak en typ av funktion (bostäder, arbetsplatser, kommers osv.) och lokaler i samma prisklass (och det räcker antagligen inte att bara till viss del blanda upplåtelseformer), har jag mycket svårt att se hur man skall kunna uppnå en integrerad, socialt blandad stad. Den fysiska staden, som i slutändan faktiskt byggs, formar till stor del sociala förhållanden. Om de fysiska omgivningarna och förutsättningarna försvårar eller omöjliggör integrering, funkar det inte att försöka påtvinga en mångfald på staden. Man kan tala hur mycket som helst om integrering, men man måste bygga därefter.

Mångfald och integrering går hand i hand med jämställdhet i dess mest generella form. En av de mest framträdande målsättningarna för Yimby är just detta: bruten segregering och minskad funktionsseparering. Den täta blandstad som Yimby förespråkar rimmar alltså mycket väl med målet om en mer integrerad och socialt blandad stad – detta torde ur ett jämställdhetsperspektiv vara ypperligt!

Trygghet


Trygghet är en annan fråga som ofta lyfts fram när man diskuterar stadsbyggnad ur ett jämställdhetsperspektiv. Man kan känna sig lockad att tänka att i ett jämställt samhälle, och i en jämställd stad mer specifikt, skulle vi alla vara lite tryggare. Och kanske är det så. Men det som främst motiverar att frågan tas upp ur ett jämställdhetsperspektiv är förmodligen att kvinnor i större utsträckning än män känner sig otrygga i stadsmiljön och därför blir mer hindrade från att använda och vistas i den.



Otrygga miljöer är ojämställda miljöer

Vad är det som skapar en sådan känsla av otrygghet i staden? Åtminstone några bidragande element måste anses vara företeelser som folktomma, mörka gator och ytor. Det hjälper inte att placera ut några lyktor i de mest ruggiga, ödsliga parkerna och promenadstigarna och hoppas att det ska lösa problemet. Om det inte finns några ögon som betraktar det som belyses, så kunde det lika gärna vara mörkt. Alltså borde levande, socialt blandade (och belysta) gator bidra till att ge en ökad trygghetskänsla i staden.

Men är befolkade gator alltid säkra? Är det inte sant att de centrala, tätbefolkade delarna av staden är mest utsatta för brott? Jo, tittar man på brottsstatistiken så ser man att det ligger en hel del i det påståendet.

Men problemet behöver inte vara ett problem som rör tät blandstad. Nyckelordet här är blandstad. Om vi tittar på ett område som till exempel Avenyn, eller många andra delar av centrum, så kan man snabbt konstatera att det inte finns mycket till blandstad att tala om. Det finns (relativt) tät stad, men den är inte blandad. Avenyn tillägnas huvudsakligen shopping och turistande på dagarna, varpå hela klientelet byts ut framåt nätterna till nattklubbsbesökare och en i allmänhet mer eller mindre alkoholpåverkad skara.

Det finns liknande områden i centrum, där funktionsblandningen är bristande trots att det finns täthet. Sådana platser tenderar att få problem med brottslighet av en viss typ – såsom rån eller (oftast) lättare våldsbrott. Det finns en skillnad mellan ett sådant scenario och ett scenario med en genuin tät blandstad, där användarna av stadsrummet har olika anledningar att vara där, vars demografi är mer varierad, och där gatan har en mer kontinuerlig ”bevakning” av människor med andra intressen än enbart konsumtion i olika former.

Min slutsats är att de målsättningar Yimby har även i trygghetsfrågor är mycket kompatibla med de ståndpunkterna som brukar framhävas från ett jämställdhetsperspektiv: färre öde, folktomma gator och mer social blandning och gemenskap.

Transport och tillgänglighet


Med anledning av att fler män än kvinnor (och även studenter, unga, och låginkomsttagare) kör bil, och att kvinnor (enligt antagandet) oftare än män tar hand om hushållsrelaterade sysslor som matinköp, skolskjuts och liknande, så brukar man även lyfta fram frågor om transport och tillgänglighet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Den typ av stad man i huvudsak byggt det senaste halvseklet är oundvikligen bilberoende i hög grad. Då olika funktioner i staden är fysiskt separerade, skapas en utspridd, gles bilstad. Hade man å andra sidan byggt tätare, och så att bostäderna låg så nära jobb och andra verksamheter som möjligt, så hade man minskat bilberoendet och ökat tillgängligheten.

Yimby förespråkar tät blandstad, med ökad tillgänglighet till en större variation av verksamheter, och mindre bilberoende. Återigen kan man nästan rakt av tillämpa Yimbys idéer på jämställdhetsperspektivet.

Jämställdheten i Yimby

Yimby har ibland blivit anklagade, så att säga, för att vara ”grabbigt”. Alla har olika synpunkter på vad som är en ”snygg” eller ”fin” stad. När det rör sig om personliga, estetiska preferenser, så finns det naturligtvis inget rätt eller fel. Någon som säger att ett visst hus är fult kan inte ha mer rätt än den som säger att det är fint. Istället för att slåss onödigt mycket om sådana värderingar, måste ju det mest konstruktiva vara att se på vilka syften och funktioner byggnaderna fyller. Man får försöka att hålla diskussionen på en så klarsynt och objektivt nivå som möjligt.

Jag misstänker att påståendet om Yimbys grabbighet hör ihop med en kanske omotiverat stark koppling till höga hus. För mig framstår påståendet att höga hus är ”grabbigt” ungefär lika märkligt som att säga att låga hus är ”fjolliga”. Det framstår som ett tämligen substanslöst och okonstruktivt argument. Vari ligger grabbigheten i höga hus, mer specifikt? En del människor tycker att höga hus är häftiga och snygga – kanske är andelen män större än kvinnor, vad vet jag – och andra tycker det inte.



BIGs förslag för Opaltorget - både "fjolligt" och "grabbigt"?

Det viktigaste borde hur som helst inte vara att alla alltid skall få sina personliga preferenser tillgodosedda (även om det naturligtvis hade varit trevligt om det hade gått att uppnå), utan vilka effekter bebyggelsen får för livet i staden. Man kan diskutera för- och nackdelar med högre hus och avväga från fall till fall hur hög höjd som är önskvärd på varje specifik plats. Höga hus är inget självändamål.

Mot bakgrund av diskussionen ovan, har jag svårt att föreställa mig att Yimbys ståndpunkter skulle vara mer tilltalande för män än för kvinnor, snarare borde det vara tvärtom. Ändå är det fullständigt klart att Yimby trots allt är kraftigt mansdominerat, sett till medlemsdemografin och aktiviteten på hemsidan. Vad kan det bero på? Frågan är öppen. Är kanske ståndpunkterna för otydligt kommunicerade? Är kommunikationskanalerna för smalt riktade, eller kanske till och med missriktade? Är det något annat? Detta kan, och bör, naturligtvis diskuteras.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (24 Maj 2010 10:35):
Missa inte "Befolka staden" imorgon på Lindholmspiren - ett jämställdhetsprojektet för ökad trygghet i staden.

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​kalender/​20​10​/​0​5/​acf80​713-​c82c-​4f1.​.​
 0
Erik (24 Maj 2010 10:48):
Jämställdhetsperspektiv på stadsplanering. Vem fan bryr sig? Dags att döpa om stället till Namby-Pamby-Yimby!
 0
Moa Kristiansson (24 Maj 2010 11:04):
Det är väldigt inne att ha jämstäldhetsperspektiv och genusperspektiv på det mesta nu för tiden. Det tråkiga är ju att det bara blir prat om kvinnor och män. Innom stadsplanering tycker man ju att fler, tydligare diskriminerade grupper, borde disskuteras. Se bara på alla oss som inte har bil i Göteborg! Och inte tror jag att vi alla är är kvinnor eller bil-lösa på grund av att vi är det heller.
 0
Hannes Johansson (24 Maj 2010 11:41):
Kan redan nu flika in att precis som det står i första stycket så är inte syftet med texten att tala varken för eller emot behovet av jämställdhetsperspektiv på stadsbyggnad - den bara konstaterar att det perspektivet brukar föras in i stadsbyggnad, och sedan undersöker jag hur Yimbys ståndpunkter står sig i de frågor som brukar lyftas fram :) Vad jag vet har Yimby varken sagt bu eller bä om jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen, men oavsett vad man tycker så kom jag fram till att Yimbys ståndpunkter är väldigt kompatibla.
 0
Johannes Hulter (24 Maj 2010 11:44):
@ erik: Om du inte bryr dig - varför kommentera?

@ moa: Jag håller med om att det bästa är att få med så många olika perspektiv som möjligt. Men jag vet inte om jag tycker att det har snackats så mycket om just jämställdhet i stadsplaneringen eller att genusfrågan tagit över andra frågor, snarare tvärtom.
 0
Elisabeth (24 Maj 2010 11:50):
Tack Hannes för ett riktigt intressant inlägg! Det väcker många tankar och idéer.
 0
Niklas S (24 Maj 2010 13:20):
Intressant inlägg.

En av anledningarna till att fler män än kvinnor är aktiva här kan vara att kvinnor idag i större utsträckning än män har möjlighet att jobba i staden medan männen arbetar längre bort/utanför staden och därmed tvingas in i bilberoende. Kollektivtrafiken är mer anpassad efter kvinnors behov då det är dom som jobbar i staden/närmre hemmet.

Med andra ord är kunde en av anledningarna till att män är aktiva här vara att dom känner sig åsidosatta i stadsplaneringen och inte tillåts vara en del av staden i lika stor utsträckning som kvinnorna.
 0
Olof Antonson (24 Maj 2010 13:21):
Apropå trygghet (och jämställdhet)så är viktigt att inte glömma bort att det i stor utsträckning är unga män som råkar illa ut beträffande oprovocerat våld osv.


Intressant inlägg, Hannes.
 0
Erik Sandblom (24 Maj 2010 14:10):
Mycket bra inlägg Hannes!

Jag tar mig ändå friheten att gnälla lite på ordvalet "bilberoende". De flesta stadsdelar i Sverige gör faktiskt inte att stadsborna blir bilberoende, även om bilister prioriteras och premieras. Hälften av bilresorna i Sverige är kortare än fem kilometer och varannan bor inom fem kilometer från jobbet [1]. Till och med i det glesa, utspridda Göteborg är 40% av bilresorna kortare än sex kilometer, vilket tar 20 minuter att cykla [2]. Även om man tar det vanliga exemplet med att handla så reser två av tre kunder kortare än fem kilometer för att handla mat [3]. På en helt vanlig cykel kan man ta en matkasse i korgen och en eller två till på pakethållaren. Det finns också barnsits för cykel.

Det finns trots allt cykelbanor på många ställen, och man kan tänka sig att de som har körkort för bil även kan cykla där det inte finns cykelbana.

Det som byggs är alltså inte bilberoende, så jag tycker man ska prata mer om bilfrämjande, bilcentrerad, bilprioriterad bebyggelse eller liknande.

[1] http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​150​0​_​1479_​De_​flesta_​ror_​s%20​%.​.​
[2] Resvanor i Göteborgsregionen 2005, http:​/​/​www2.​trafikkontoret.​goteborg.​se/​resourcelibrary.​.​
[3] http:​/​/​www.​svenskhandel.​se/​Nyheter-​och-​press/​Nyheter/​2.​.​
 0
Moa Kristiansson (24 Maj 2010 14:39):
Johannes: Jag syftar inte på snackar här direkt. Jag menar bara att man inte kan skrika "Könsdirkriminering!" varje gång en ny väg byggs enbart på grund av att fler män kör bil än kvinnor. (osv) Snacket verkar gå så bland vissa politiker och "jämställdhesexperter". Min åsikt är att om man offerstämplar folk allt för mycket blir problemet bara större. Men sen självklart måste stoppa diskriminering och medveten särbehandling där det faktiskt sker.
 0
Hannes Johansson (24 Maj 2010 15:06):
@Erik: Point taken! Men, jag tror nog tyvärr att cykel aldrig kan fungera som tillräcklig ersättning för bil, även om restiden skulle kunna anses vara rimlig. Cykel har nog inte tillräckligt hög bekvämlighet eller lastkapacitet för att folk skall välja det istället för bil. Och det är väl det resultat man ser om man tittar på resvanorna också. Visst hade det varit trevligt och nyttigt på många sätt om folk tog cykeln oftare, men det händer ju inte och jag tror inte att satsningar på cykeltrafik ensamt kommer lösa trafikproblemet heller. För mig känns det som att det måste till kollektivtrafik för att ersätta tillräckligt mycket bilism. Och om man tittar på kollektivtrafik så räcker det ju inte att räkna hur lång tid det tar att resa då man väl kommit på bussen/vagnen, utan man måste kolla på turtäthet och liknande, priser och liknande för att se hur bra ersättning kollektivtrafiken är.

Men absolut, man är väl inte "beroende" av bil på så särskilt många ställen (även om vissa enklaver verkar vara helt beroende av bilen också...), utan det är väl snarare så att bilismen är så förfördelad att det är vad folk _väljer_ även om de inte är tvingade.
 0
Erik Sandblom (24 Maj 2010 15:09):
Moa, det ligger något i det du säger. Jag tycker det är intressant i sig att kvinnors och mäns resvanor skiljer sig så mycket. För mig är det intressant på samma sätt som att resvanorna på olika orter skiljer sig så markant. T ex är andelen cykelresor tre gånger så stor i Malmö och Linköping jämfört med Göteborg och Norrköping. Detta trots att Linköpings tätort är glesare än både Göteborgs och Norrköpings tätorter.
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Cykel#Cykelns_​roll_​i_​resa.​.​

En mycket liten grupp i Sverige – 10 % av alla bilförare, primärt män – står för 60% av allt bilkörande och därmed förenade utsläpp och miljöpåverkan i Sverige. En försiktig beräkning att övriga bilister – kvinnor och män – kör ungefär lika mycket och delar jämt på de resterande 40 % innebär att män står för ca 75 % av allt bilkörande mätt i personkm i Sverige.
http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​thread-​640​-​Kvinnors-​resvanor-​.​.​

Alla måste förstås inte resa exakt likadant. Men om kvinnor klarar sig utan så många bilresor så kanske män också kan det.
 0
Erik Sandblom (24 Maj 2010 15:24):
Hannes, jag tror färdmedelsvalet mer är en fråga om kultur än om förutsättningar. Se mitt svar till Moa 15:09.

Det är ungefär på samma sätt som mycket av bebyggelsen idag tycks styras mer av traditioner än av översiktsplaner eller ens rationella argument. Att bilen anses bekväm tycker jag är en del av den traditionen. Det känns svårt för mig att säga att 20 minuters cykeltur skulle vara "obekvämt", lika svårt som att säga att 20 minuters promenad skulle vara "obekvämt".
 0
Emanuel Alfredsson (24 Maj 2010 17:56):
För att förstå varför vissa tycker att skyskrapor är grabbiga, bör man nog ta en rutt via Freud, eller hur?
 0
Niklas S (24 Maj 2010 18:28):
Sometimes a high-rise is just a high-rise ;)
 0
Erik Sandblom (24 Maj 2010 19:21):
Att ett höghus ser ut som en fallos är väl jättetrevligt. Det är fint med fallosar! Precis som majstänger är fint.
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Fallos
 0
Lars Backhans (25 Maj 2010 00:05):
"Point taken! Men, jag tror nog tyvärr att cykel aldrig kan fungera som tillräcklig ersättning för bil, även om restiden skulle kunna anses vara rimlig."

Hannes, att inte cykla eller gå handlar om lättja. Människan är per definition lat. Det är så vi överlevt under årtusenden. Nu är vi feta, runda och lata och bilen är en av orsakerna.

För att få mer personer att cykla eller springa till jobbet så måste vi fixa till vägarna så att det går att göra detta.

Vi får inte glömma bort att antalet bilar hela tiden ökar DRAMATISKT i våra städer. Trenden är alltså negativ. I Stockholm har alliansen infört ett parkeringstal på 1,0. Ni förstår själva vilka konsekvenser det innebär för Stockholm.
 0
Hannes Johansson (25 Maj 2010 00:42):
@Erik: Ja visst är det säkerligen en fråga om kultur, men det verkar ju även vara ett rimligt antagande att det beror på hur man planerar städerna. Alltså, om man bygger mer för bilar än för cyklar så kommer mycket riktigt fler att åka bil också. Och ju lättare man gör det för bilar, desto färre kommer cyklister kommer man få.

@Lars: Precis, det var ju det jag skrev i min kommentar också (även om jag inte riktigt vet vilken definition av människa du syftar på, och jag tror att det finns vissa andra variabler än bara lättja inblandade också) :)
 0
Daniel (25 Maj 2010 11:00):
Ett problem är att man ibland förblindas av ett ideologiskt tänkande att t.ex. kvinnor och män är rationella människor som aldrig hamnar i ett könsstereotypt handlande, och ändå så är det kvinnor som tar hand om barnen när barnen är sjuka, även om mannen är hemma. Eller att kvinnor ska ha kjol och rosa och män ska gilla bilar och blått. Det mesta kvinnliga och manliga valen man gör är inte aktiva val utan det är omgivningens förväntningar. Detta leder givetvis till absurda situationer ibland såsom att kvinnor vill vara kvinnliga även om det är glashalt ute, för då ska dom gå med sina höga klackar på isen. Dom trillar och skadar båda handlederna (för det är inte så kvinnligt att ha starka handleder och muskler) och har därmed ont resten av livet, men likaväl ändå så går dom nästa år med höga klackar på is.

Det är egentligen välkänt att kvinnor åker kollektivt, och män åker bil (särskilt när hushållet bara har råd med en bil). Men när man sedan kollar på stadsplanering så ser man vilka man prioriterar. Kvinnor ska känna sig trygga i underjordiska gångar under bilarna som männen kör.
Jag vill inflika att detta börjar brytas upp och kvinnorna börjar ta över bilen mer och mer, men ibland går jämställdheten bakåt. Se bara att man tycker att RUT är en jämställdhetsgrej för att kvinnor också ska få komma ut från hemmet. Har mannen inget ansvar i att kvinnorna tar hand om hushållet, utan mannen är utan skuld och det är först när man kan betala någon annan att städa som kvinnor blir fria?

Och ang kvinnligt och manlig arkitektur. Det säger egentligen bara något om människorna som kritiserar, om dom tycker att skyskrapor är manligt, och mjuka former är kvinnligt. Varför ska det vara så svart-vitt? Har vi inte kommit längre i utveckligen, eller är det så att vi tom går bakåt ibland?
 0
Olof Antonson (25 Maj 2010 13:34):
@Daniel:
Utvecklingen går i riktning mot maskulinisering av kvinnor. De kvinnor som gör karriär och armbågar sig fram, ses som tuffa och bra förebilder, medan en man som rör sig i en traditionellt kvinnlig domän fortfarande ses som suspekt, eller premieras åtminstone inte på något sätt.

Till saken hör att kvinnor som grupp har bäst betyg i skolan, och kommer således i framtiden att konkurrera ut männen. De kommer inneha de flesta attraktiva och sofistikerade positioner på arbetsmarknaden. Vi kommer ha ett samhälle som kanske helt planeras och styrs av kvinnor.

Högklackade skor har jag dock aldrig förstått mig på, särskilt inte i Göteborg med dess kullerstensbelagda gator.
 0
Lars Backhans (25 Maj 2010 17:22):
Ang. säkerhet för kvinnor

På stadsbyggnadskontoret pratar man ofta om att cykelbanor ska ligga bredvid en bilväg för att den ska bli säker. Bilen=säkerhet. Samma resonemang gäller för gator också. Bilar på gatan är lika med säkerhet. Därför blir det ofta stora protester från tjänstemän på SBK när man lägger en cykelväg vackert placerat i ett landskap särskilt från bilvägen.

För mig som man njuter jag av att cykla och springa på dessa cykelvägar i naturen. Jag slipper höra bilarnas buller och dra in de farliga avgaserna och partiklarna från däcken. Frågan ställs på sin spets: vad är viktigast. Säker(!) cykelbana bredvid bilväg eller naturskön cykelbana i natur. Var finns farorna? Vilka förhöjda risker löper kvinnor och män som rör sig bortom bilvägarna? Jag undrar om vi ska lösa säkerheten för medborgarna genom stadsplanering eller om det ska ske på annat sätt?
 0
Henrik Hall (25 Maj 2010 18:50):
Det skulle väl kunna vara som man säger, att män oftare än kvinnor har smala intressen. Eller intressen som upplevs som smala, den goda staden är naturligtvis mycket brett : )
 0
Patrik Höstmad (27 Maj 2010 16:50):
Ang. vad det kan bero på att Yimby är kraftigt mansdominerat, speciellt vad gäller aktiviteten på hemsidan. Här kommer tre idéer till varför så är fallet. Tankarna kommer från samtal jag haft med vänner.

1. Män tenderar att att ha fokus på en given metod, kvinnor tenderar på att ha fokus på slutmålet som inte behöver vara hugget i sten.

Lite förenklat har Yimby redan metoden klar: Bygg "tät blandstad". Därmed är det delvis slut på både diskussionen om vad som är målet och vilken metod som ska användas för att nå detta mål. Det åsterstår att diskutera var det byggs "tät blandstad" eller inte och i så fall varför. Men är det inte egentligen det bakomliggande målet som är det som är det intressanta. Eller? Vi kanske kan nå dit (var det nu är) på fler sätt än med "tät blandstad".

2. På nätforum förekommer ofta osakliga generaliseringar med mannen som norm.
Anonymiteten som forum erbjuder gör att det drar till sig personer som skriver kommentarer som de aldrig skulle våga yttra öga mot öga i ett icke-anonymt sammanhang. Det handlar ogrundade generaliserngar om män och kvinnor som ofta är baserad på gissningar och hörsägen. Det glöms inte sällan när man talar om män/manligt och kvinnor/kvinligt att det handlar om skillnader hos grupper. I medel beter sig män så och kvinnor så, men tar man en inviduell man och en invidulell kvinna behöver inte detta vara fallet. Det finns en stor och överlappande spridning bland manliga och kvinliga individer som glöms bort.

Ett exempel från Inläggen ovan (tyckt ur sitt samanhang) som kan tolkas som att det har en dragning av att jag som man (norm) inte kan förstå "dom" (kvinnorna):
Daniel (25 Maj 11:00):
"Detta leder givetvis till absurda situationer ibland såsom att kvinnor vill vara kvinnliga även om det är glashalt ute, för då ska dom gå med sina höga klackar på isen. Dom trillar och skadar båda handlederna (för det är inte så kvinnligt att ha starka handleder och muskler) och har därmed ont resten av livet, men likaväl ändå så går dom nästa år med höga klackar på is."
Det kan tolkas som att det är "dom" som är de konstiga det är jag som är normal. Mannen är norm. Det är svårare att peka ut ett beteende som konstigt hos den som är man för mannen är norm.

3. Som kvinna råkar man lätt ut för rena påhopp på nätforum för att man är kvinna.
Men framförallt förkommer regelbundet på nätforum där man kan vara anonym rena påhopp som att kvinnor är dummare, ska var tysta, bör lära sig, kan inte köra bil, förstår inte stadsplanering osv.... Som en vän till mig typ sa "Jag har råkat ut för det så många gånger och jag är så trött på det att jag inte längre medverkar på nya forum som jag inte är bergsäker på att det håller en ansändig nivå."
 0
Hannes Johansson (27 Maj 2010 18:12):
Jag talar bara för mig själv när jag nu skriver några reflektioner om dina punkter, en efter en. Det är ju onekligen fler män än kvinnor som skriver här, så jag säger inte att du har fel i dina punkter, för någonting beror det ju på. Men detta är mina tankar om det du säger, och skall inte ses som försvarstal :)

1. Jag tycker att Yimby ganska väl motiverar sina ståndpunkter och uttrycker ett uttalat mål. Tät blandstad, javisst, men motiveringen till detta är också formulerad och poängterad - nämligen att skapa mer levande stadsmiljöer, minska biltrafiken, öka tillgängligheten, bryta segregationen, öka diversifieringen osv. Det är ju detta som är poängen, inte blandstaden som självändamål. Yimby är ju också lite av en intresseförening, och sådana brukar ju samlas kring en gemensam ståndpunkt - i detta fallet är denna ståndpunkt att det behövs mer (inte enbart) tät blandstad i Göteborg. Hade man bara sagt "vi vill att Göteborg skall vara en bra stad", så hade det nog varit svårare att fånga intresse och få ett samlat grepp. Utifrån det resonemanget jag för i texten ovan så borde ju inte Yimbys ståndpunkt i sig vara formulerad mer för män än för kvinnor, utan snarare i så fall tvärtom, om något.

Det är ju ändå varmt välkommet att diskutera huruvida tät blandstad är rätt väg till dessa mål, och det har ju också förekommit sådana diskussioner på sidan. Men kanske behövs det mer av den diskussionen på sidan, och det skulle ju bara vara roligt.


2. Jag vet inte riktigt hur du menar att just Yimbys forum har satt mannen som norm. Ge gärna lite mer konkreta exempel. Förvisso är det ju mestadels män som skriver, och i det avseendet blir ju det som skrivs oundvikligen ur ett mansperspektiv. Men jag kan inte säga att jag märkt att det påverkar själva innehållet i diskussionen något. Yimbys ståndpunkter, och det som diskuteras, tar väl sällan uttryck i normativa könsbeteenden, vad jag kan se. Återigen, med bakgrund av texten jag skrev, så har jag svårt att se att Yimbys målsättningar skulle vara mansnormativa.

Angående ditt citat här, så antar jag att eftersom att texten handlade om jämställdhet och genusfrågor, så blir det svårt att inte generalisera om kön i diskussionen. Genusvetenskap över huvud taget bygger ju på olika generaliseringar om kön, och skulle ju inte existera annars. Just detta citat ingick ju i ett sammanhang där författaren ändå uttryckte en åsikt om att det är tråkigt och onödigt med könsstereotyper. I övriga diskussioner på Yimby har jag nog faktiskt aldrig sett resonemang om vare sig män eller kvinnor över huvud taget.


3. Jag följer förvånansvärt få nätforum, och jag väljer dem noga, så jag antar att jag är lyckligt förskonad från sånt. Men igen, jag kan inte säga att jag någonsin sett något liknande på Yimby. Men det kan ju ändå vara en förklaring till att färre kvinnor skriver, om kvinnor generellt (nu generaliserar vi igen...) håller sig borta från nätforum för att de ofta blir illa behandlade.
 0
Daniel B (27 Maj 2010 18:32):
"Vari ligger grabbigheten i höga hus, mer specifikt?"

Höga hus är historiskt en symbol för framgång, status och makt. Något som i de flesta kulturer är ekvivalent med "grabbighet" (eller "manlighet").
 0
Patrik Höstmad (27 Maj 2010 19:24):
@ Hannes Johansson

För att förtydliga så riktar jag inte (ännu :) kritik mot yimby:s sätt att verka. Utan funderar kring avsaknaden av kvinnor på just nätforumet.

Angående punkt 1 så kanske det kan vara intressant att diskutera målen i sig ibland.

Eller så kan man diskutera vad det fastlagna målen egentligen betyder: Vad betyder "en mer levande miljö"? Vad är "ökad tillgänglighet" i praktiken? osv

Kanske man vid varje plats skulle börja med: Vad vill vi skapa för känsla här? Vad vill vi skapa för miljö? Vad vill vi ge medborgarna här?

Jag menar inte att dessa diskussioner inte förs här, bara att det är mycket fokus på om "tät blandstad" är tillämpad eller inte och varför.

Punkt 2 och 3 handlade om nätforum generellt och inte yimby specifikt. Yimby håller en mycket bra nivå. Men erfarenheten av andra forum kan göra att man inte börjar testa att skriva i yimbys forum.
 0
Johannes Hulter (27 Maj 2010 19:56):
@ patrik: Jag tycker absolut att man ska kunna ifrågasätta och diskutera målen. Men det är ju viktigt att påpeka att Yimby inte är ett allmänt diskussionsforum om stadsplanering. Vi har en agenda som vi driver och är öppna med det (i likhet med en massa andra intresseorganisationer).

Håller man med den agendan så kan man bli medlem och bidra på olika sätt (bl.a. genom att vrida och vända på begreppen här på sidan, som du gör) - håller man inte med så ska man inte vara medlem, men man får ju naturligtvis mer än gärna vara med och diskutera/argumentera etc.

Det finns ju andra, mer "neutrala" forum som diskuterar stadsplanering, Älvstranden Blogg t.ex. De har dessutom en lite jämnare könsstruktur på kommentarerna (av nicken att döma) så du kanske har rätt i ditt antagande att Yimbys tydliga profil skrämmer bort kvinnor. Frågan är vad man ska göra åt det utan att förfela själva syftet.
 0
Patrik Höstmad (27 Maj 2010 21:10):
@ Johannes
Jag menar inte att det är den tydliga profilen som skrämmer bort någon. Jag menade att diskussionen på forumet mycket går ut på att förfasas över eller berömma om tät blandstad tillämpas eller inte på olika platser som ska byggas/har bebyggts. Är metoden tät blandstad tillämpad eller inte? Men är det helt klart for oss vad tät blandstad egentligen innebär? Vad är tillräckligt tät? Vad är tillräckligt blandat? Vilka aspekter av det som finns i den täta blandstaden som skapar det vi vill ha? Det är oklart för mig. Kanske kan man diskutera om olika typer av tät blandstad. Detta kan fortfarande göras (och görs till viss del) under yimbys tydliga profil.
 0
Johannes Hulter (27 Maj 2010 23:14):
@ patrik: Ahh, då är jag med. Många av de frågorna har vi ju vridit och vänt på sedan dag ett. Men alla har ju inte varit med sedan dag ett, det måste man komma ihåg. Min egen syn skrev jag om här: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​10​/​begreppet-​blandstad_​586.​ht.​.​ Men det var ju ett tag sedan nu... :)

Sedan kan jag rekommendera alla som är intresserade av att vrida och vända på begreppen att läsa detta inlägg + framför allt den efterföljande kommentarstråden på YimbySTHLM: http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​marklig-​ledare-​i-​dagens-​a_​.​.​
 0
Erik Sandblom (27 Maj 2010 23:34):
Patrik, jag håller med dig om att Yimby ibland inte är tillräckligt konkreta och tydliga med vad vi menar med tät blandstad, och varför vi vill ha det. Ett exempel är Kinesiska Muren, där vi flera gånger motsatt oss en rivning men inte riktigt förklarat vad som står på spel förutom estetiken och för många p-platser:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​4/​alvstranden-​avveckling_​850​.​.​

Jag tycker vi borde betona ytterligare att människorna som bor och verkar i husen idag också är en tillgång, precis som arkitekturen och gatulivet. De kanske är med i någon lokal förening eller på något annat sätt tillför området något som man förlorar vid en totalsanering. Jag har inte läst klart Jane Jacobs så jag kanske preciserar mig senare!

Men jag håller inte med om att Yimby för en osaklig diskussion, som du är inne på: Anonymiteten som forum erbjuder gör att det drar till sig personer som skriver kommentarer som de aldrig skulle våga yttra öga mot öga i ett icke-anonymt sammanhang. Det handlar ogrundade generaliserngar om män och kvinnor som ofta är baserad på gissningar och hörsägen. Jag tycker vi arbetar sakligt med genomtänkta resonemang och källhänvisningar. Internet har vuxit upp och är betydligt mer mångsidigt än fildelning och porr. Det går inte att generalisera som du gör.
 0
Patrik Höstmad (28 Maj 2010 08:35):
@ Johannes
Det är inte alltid lätt att skriva så andra förstår mina spontana och röriga tankar :).
Tack för länkarna, jag kommer läsa dem framöver.

@ Erik
Jag var inte inne på att yimby för en osaklig diskussion. Jag talade om vad som händer på forum generellt som en möjlig anledning till att att man vill undvika forum:
"Punkt 2 och 3 handlade om nätforum generellt och inte yimby specifikt. Yimby håller en mycket bra nivå. Men erfarenheten av andra forum kan göra att man inte börjar testa att skriva i yimbys forum."
 0
Daniel (28 Maj 2010 08:54):
@Patrik

Vill kanske bara förtydliga mig uppenbarligen, och säga att samhället ställer såpass höga krav på kvinnor att om dom inte går omkring på blankis med höga klackar, så är dom inte kvinnor (enl. dom själva). Likaså är det enl. stereotyperna att om en kille inte har körkort (eller inte har gjort lumpen, eller inte gillar sport), så är han inte en riktig man.
Vad är det som är feminint och maskulint? En kille som gillar rosa glitter anses vara fjolla, och en tjej som gillar att spela fotboll med killar kallas pojkflicka.

Ett problem är att man planerar staden för likasinnade. Det finns inte många trafikplanerare och planarkitekter vilket leder till att dom få (oftast män) som finns oftast gör allt jobb. Det som saknas i det hela är ett genusarbete som gör att man kan arbeta sig förbi dom tankebanor man har idag.

man kanske ska föreslå en obligatorisk genuskurs för stadsplanerare (och för oss? :).
 0
Erik (28 Maj 2010 12:13):
@Daniel! Det är på gränsen till sinnessjukt och jag blir ärligt förbannad över hur insnöade så många blivit på genus i vår tid och du är en av dem. Du pratar om breddning men faktum kvarstår att en man i Hovås har mycket mer gemensamt med en kvinna i Hovås vad gäller syn på stadsplanering än vad han har med en invandrad man i Hammarkullen.

Du nämner inte att samtliga trafikplanerare och planarkitekter är övre medelklass människor med svenskt ursprung som bor i finare områden. Även om det är fler män än kvinnor så har dessa samma agenda och mål. Du tycks ha glömt bort att det är klass och ursprung som avgör var vi bor och inte kön.

Det är framförallt klass det gäller att ha fokus på stadsplanering. Det är helt otroligt att vi lever i ett samhälle som i princip totalt bortser från detta. Att genusvetenskapen ges oproportionerligt stort utrymme och resurser är en viktig anledning till att detta tillåts fortsätta. Något parti för de lägre klasserna finns inte längre.

Det är övremedelklassmänniskor som tar itu med problem som känns relevanta för dem. För de övre medelklassmänniskorna är det mer naturligt att arbeta för sig själva (övremedelklassdamer) än att titta på verkligt utsatta grupper i samhället. (invandrare, bostadslösa och sjuka)

För dessa och alla andra är det för resultatet ointressant om den styrande heter Gustav eller Madeleine.

Vad gäller Yimby har ni samma problem. Ni utgörs av unga från medel och överklassen.
 0
Johannes Hulter (28 Maj 2010 12:29):
@ erik: Men nu handlade ju inlägget om jämställdhet? Man kan ju även eftersträva socioekonomisk jämlikhet i stadsplaneringen. Även om det faller utanför just det här nätverkets tvärpolitiska ramar så finns ju inget som hindrar att man även kämpar för det. Och det kan man väl göra oavsett vilken inkomst man har? Hur arbetar du själv för det?
 0
Hannes Johansson (28 Maj 2010 13:02):
@Erik: För det första, precis som det står i texten, så är inte syftet att uttrycka Yimbys åsikt i genusvetenskap eller jämställdhetsdebatten, utan bara att lyfta fram de frågor som oftast lyfts fram i jämställdhetsarbetet med stadsplanering, och se hur Yimby står i dessa frågor.

För det andra, jämställdhet handlar ju inte bara om genus. Det handlar om jämställdhet mellan alla. Integrering tar jag upp i texten och är ett av Yimbys huvudmål. Yimby har flera gånger motiverat varför man tycker att mer tät blandstad är bättre ur ett integreringsperspektiv, och det är ett av huvudmålen. Det brukar vara centralt i de flesta diskussionerna. Yimby uttrycker nästan alltid en vilja att få in mer uppblandade verksamheter och bostäder, och att fler ska ha tillgång till staden. Det verkar som att du själv är väldigt fast i ditt eget klassperspektiv, och kanske har du inte läst eller tagit till dig de ståndpunkter och yttranden som formuleras här?
 0
Niklas S (28 Maj 2010 13:50):
Socioekonomisk jämlikhet likväl som jämställdhet är något i alla fall jag tror att Yimbys agenda stämmer väl med. Om

@Johannes: Den tvärpolitiska raman = partipolitiskt obundna?
Det är väl just det som gör att Yimby kan föra diskussionen på traditionellt vänster- såväl som högerinriktade områden av stadsplanering. Jag anser att ett inlägg om socioekonomisk jämlikhet är minst lika berättigat (faller inom ramen) som ett om jämställdhet...

Mycket i neo-tradtionalistisk stadsplanering (vilket ligger ganska i linje med vad Yimby tycker i mångt och mycket) handlar väl om att blanda bostadsformer och prisnivåer etc. i ett område för att uppnå en fungerande, blandad och levande stad?

Dessa saker finns redan på agendan av sig självt...

@Erik: Om det du säger stämmer, angående Yimbys medlemssammansättning(unga medel- och överklass(män)) så tror jag ändå att dessa välkomnar människor från andra delar av valfri samhällsindelning. "...öppet för alla stadsvänner...".
 0
Olof Antonson (28 Maj 2010 16:35):
@Erik: Du har ett ganska intressant resonemang med klass kontra genus, faktiskt. Sen att Yimby skulle vara någon sorts överklassammanslutning är en ganska skarp iakttagelse, för det stämmer. Vill man tjäna massa kosing så ska man helt klart arbeta ideellt!


Apropå "arbetarklassen" så tjänade jag betydligt mer när jag jobbade på Volvo än det jag troligtvis kommer få ut när jag är färdigutbildad efter flera års högskolestudier. Fast kvällsskift på Volvo är väl överklassfasoner det med, för arbetarklassen är något man föds in i, likt ett brännmärkt kreatur tillhör man den för all evighet.

Att prata om "arbetarklassen" som ett sorts proletariat, rimmar faktiskt ganska dåligt med verkligheten. Vi har en utpräglad medelklass i Sverige(mer eller mindre). Sen är vi faktiskt till stor del ansvariga för våra egna liv (förutom vissa undantag som inte vill/kan eller har föräldrar med egna företag, eller bara är allmänt rika).
Det är sant att en del har det tufft, medan det går lättare för andra, men de flesta är vanliga Svenssons.
Vi har goda förutsättningar till att skaffa oss en utbildning, eller åtminstone ett drägligt jobb, via gymnasium, KY, högskola osv.

När du talar om arbetarklassen så får jag en bild framför mig av en man som tjänar ganska bra med pengar, men ändå tar höga lån för att kunna köpa bilar, båtar, fyrhjulingar och motorcyklar som han egentligen inte har råd med. Han är en sån som råkar bli pappa till 10 barn med 5 olika fruntimmer. Änna fräckt så, änna. Ute och supa, änna.
 0
Daniel Sjölund (28 Maj 2010 17:32):
@Daniel: Är det så, idag, att merparten av våra trafikplanerare och planerare är män?
 0
Sarha (29 Maj 2010 11:19):
Kan det inte vara så YIMBY är lite dåliga på att profilera sig? Vem googlar stadsplanering, egentligen (förutom jag då, uppenbarligen...)? Och vem vet vad som ingår i stadsplanering egentligen, det är ju ett relativt brett uttryck, det ingår så mycket som folk inte tänker på, menar jag. Som att prata om "kultur" till exempel.

Michel Foucault pratar om makt/kunskap, makt skapar kunskap, men jag tror också att det är tvärtom, kunskap skapar makt. Det nya klasssamhället bygger på kunskap, ju mer kunskap man har, ju större självförtroende och ju högre klass tillhör man och mer makt att påverka har man. Detsamma gäller ju stadsplanering, klart att man inte säger nåt om man inte vet nåt. Fast man vet ju en massa, egentligen, det handlar ju mycket om tycke och smak. Fast det handlar om legitimitet, vem ger legitimitet till vem och varför?

Rent generellt är män rätt bra på att ge legitimitet till andra män, rent generellt alltså, och kvinnor ger det också till män i hög grad, frågan är varför och hur man bryter den traditionen och vad det har för relevans för stadsplaneringen. Och vill vi bryta den traditionen?

Och hur ger man de utan kunskap en röst och vad har det med stadsplanering att göra? Och hur viktigt är det egentligen att alla får komma till tals? Vill vi lyssna på alla, egentligen? Och hur förhåller man sig till det som de säger?
 0
Patrik Höstmad (29 Maj 2010 17:49):
@ Sarha
Det där med legitimitet är intressant. Det kan även finnas en aspekt av att män tenderar att låstas som de är överens och tycker samma sak för att upprätt hålla denna legitimitet. Kvinnor tenderar att se igenom och påpeka detta tydliga hyckleri och hotar därmed männens ömsesidigt givna legitimitet. Därför är kvinnor ett hot mot männens legitimitet och därför motsägs kvinnor i högre grad och det ställs mycket högre krav på saklighet för en ståndpunkt från en kvinna. (tror jag läste typ nått sånt i Barbro Dahlbom-Halls bok Lära män leda kvinnor till framgång).

Om detta är fallet är risken att diskussionerna blir inte så givande och utvecklande som de kunde vara. "Diskussionen" handlar kanske mer om att bekräfta de gemensamma ståndpunkterna för varandra. Att ge varandra legitimitet.

Jag tror verkligen att vi vinner på att vara medvetna om dessa företeelser.
Jag tror verkligen att vi vinner på att i alla inlägg arbeta tänka på att föra en riktig diskussion (och inte falla tillbaka på bekräftelse).
Jag tror verkligen att vi vinner något på att låta alla komma till tals.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5360 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter