Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stora Torp presenteras

 


Planen för Stora Torp
har nu kommit ut på utställning. Yimby Göteborg lämnade in ett yttrande där vi ställde oss positiva till en förtätning men riktade mycket kritik mot förslaget att bygga en bostadsenklav avskild med bullermurar, istället för den blandstad som ÖP föreskriver för området. Det var inte bara vi som var kritiska utan många vädrade också sin frustration på Älvstranden Utvecklings blogg.

Det är därför med stor förväntan man läser utställningsförslaget. Vilka smarta förändringar har man gjort för att skapa ett mer levande, stadsmässigt område i linje med ÖP:s ambitioner? Vi fick inget direkt svar, utan SBK gav ett gemensamt svar till alla de synpunkter som kommit in. Man refererade dock en del av vårt yttrande:


YimbyGBG ställer sig mycket positiva till planerna att åter bebygga platsen för TV- och Radiohuset, den så kallade Synvillan. Med närhet till stadens centrum, god kollektivtrafik och det populära grönområdet har detta område goda möjligheter att bli en populär plats att bo på. Vi ställer oss dock tveksamma till vissa aspekter av planeringen, hur lösningarna presenteras och kanske framförallt hur planen inte förhåller sig till den rådande översiktsplanen.

Handlingarna och den faktiska planen förhåller sig nästan inte till några av de mål som finns i översiktsplanen. Istället förhåller sig planer och gestaltningsprogram till befintlig bebyggelse och gamla regler och normer. Genom att endast förhålla sig till och i så hög grad anpassa sig till det befintliga utan att relatera detta till det nya innebär det i praktiken till att äldre planer och ideal realiseras. Planen föreslår i praktiken en bostadsenklav av funktionalistisk typ som inte går i linje med den rådande ambitionen att skapa blandstad i Göteborg.

Att stadsplanering inbegriper värderingar är i sig inget problem men när dessa inte tydliggörs och problematiseras samt i realiteten leder till planering som går emot översiktsplanens uttalade värderingar är detta beklagligt. Man frågar sig vad funktionen med en översiktsplan är när denna inte har några synbara återverkningar på detaljplanerna.

En central aspekt av detta i detaljplanen för Stora Torp är relationen till Delsjövägen, där påståendet att den "upplevs som grön och vidsträckt" används för att legitimera fasthållande vid förlegade SCAFT-principer i närområdets trafikplanering utan att på något sätt försöka komma tillrätta med de problem för stadsmiljön som denna slags funktions- och trafikseparerande planering innebär.

YimbyGBG:s förslag till ändringar:
Vi föreslår istället att planen ändras så att Delsjövägen blir en resurs istället för ett problem. Trafikmängden på vägen leder till buller i området men med tanke på att denna minskat under flera år och med tanke på avståndet till Brunnsparken finns det möjligheter att göra undantag från bullernormerna genom att säkerställa en tyst sida, vilket också påpekas i handlingarna.

I liggande förslag byggs lamellhusen längst in mot skogen och radhusen mot Delsjövägen. Mellan radhusen och Delsjövägen anläggs gräsbarriärer och en mur. Ett enkelt sätt att förbättra planen vore att byta plats på lamellhusen och radhusen. Lamellhusen kan sedan byggas samman utmed Delsjövägen.

Det skulle fylla en bullerdämpande funktion bättre än muren, exploateringen skulle öka och funktionsblandning skulle kunna skapas. Det slutna kvarteret bör flyttas närmare både Delsjövägen och lokalgatan. Om man placerar ut byggnader i direkt anslutning till Delsjövägen skapas ett smalare gaturum, vilket sänker tempot och därmed bullernivån.

Byggnaderna tjänstgör då som bullerskydd för området innanför och är samtidigt ett mycket mer effektivt sätt än att med hjälp av gräsvallar, placerade långt från den bulleralstrande källan, endast öka avståndet mellan bostadsenklaven och kollektivtrafikhållplatsen. Bebyggelsen närmast vägen bör i första hand innehålla andra funktioner än bostäder i gatuplanet. Detta av flera skäl:

- närheten till vägen att åtminstone de nedre våningarna troligen är mer lämpade för andra funktioner än bostäder.

- trafiken på Delsjövägen är inte något problem för andra verksamheter utan en tillgång. Att synas från bil-, cykel- och spårväg innebär att andra än de som bor i lokalernas direkta närheten kan se och få tillgång till dessa verksamheter.

- lösning närmare blandstadsidealet.

- bättre förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik genom att boende och anställda använder samma hållplats men i olika riktningar.

- stadsrum nära hållplatsen som kan hjälpa till att ge ökad trygghet.

- en sådan princip öppnar upp för framtida exploatering norrut längs Delsjövägen.

- en exploatering nära Delsjövägen öppnar upp för att detta nya området integreras naturligt med befintlig bebyggelse och Bö affärscentrum på andra sidan spårvägen vilket är attraktivt både för de boende och gamla och nya affärsidkare där.

Vi är medvetna om att rådande efterfrågan på marknaden och dess struktur kan göra det problematiskt att planera in bostäder och andra verksamheter i samma detaljplan. Genom att i förväg planera in tomter närmast vägen men tills vidare lämna dem tomma skulle i en sådan situation ha ett antal fördelar. Dels skulle det innebära att detaljplanen framstår mindre som ett beställningsjobb och mer som planering utifrån samhällets behov samt innebära en mer dynamisk planering som relaterar den aktuella detaljplanen med översiktsplanens vision.

Stora Torp marknadsförs som ett "miljömedvetet" och "klimatsnällt" boende med gångoch cykelavstånd till centrum. Det är därför märkligt att man väljer att bygga ett stort parkeringsgarage under hela området. I de aktuella planhandlingarna har parkeringsnormen ökats från 0,52 år 2007 till 0,77 idag.

SBK:s kommentar till gemensamma frågeställningar


Många synpunkter och frågeställningar återkommer i flera yttranden. Synpunkterna kommenteras inte alltid i anslutning till respektive yttrande, utan kommentarerna har ordnats ämnesvis och redovisas i detta avsnitt.

Överensstämmelse program
Planprogrammet för området tar upp några viktiga utgångspunkter för planeringen av området. Dessa har varit ute på samråd samt utgjort underlag till programmet för det parallella uppdrag som genomförts. Utgångspunkter och frågeställningar i programmet har bearbetas vidare och stadsbyggnadskontoret bedömer att projektet vidareutvecklas till att bli ett bra tillskott av bostäder i stadsdelen.

Överensstämmelse med ÖP
Stadsbyggnadskontoret bedömer att den föreslagna detaljplanen är i linje med de riktlinjer som finns i översiktsplanen. Förslaget innebär en komplettering med bostäder i ett relativt centralt läge med närhet till bra kollektivtrafik. De målformuleringar som finns i översiktsplanen måste också ses i ett större sammanhang än det enskilda planområdets utformning.

Visionen i budgeten för 2010 om ett hållbart Göteborg handlar om att den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen måste gå hand i hand för en hållbar utveckling. Tillsammans med barnperspektivet ska detta prägla verksamheten. Prioriterade mål är bland andra att miljön ska förbättras genom att fler ska åka kollektivt och cykla och att fler bostäder ska byggas och komplettera stadsdelar där gator, ledningar och kollektivtrafik redan finns samtidigt som grönområden och kulturmiljöer ska värnas.

Kontoret anser, att genom att komplettera området där forna TV-huset ligger med bostäder i olika upplåtelseformer och innehåll nära kollektivtrafik och med en placering så att den viktiga genomsiktligheten och visuella kontakten med Delsjöterrängens storslagna natur bibehålles så har en rimlig avvägning gjorts mellan bevarande och utveckling i enlighet med budgetens övergripande mål.

Anpassning till grönska och allén i Söder
Plangränsen flyttas så att marken tillförs kommunen och kommer att förvaltas av park och naturförvaltningen. Det innebär att allén och skogen i det södra hörnet kan bevaras. Ökad trafikbelastning Den nya bebyggelsen bedöms inte ge en ökad trafikbelastning i förhållande till den markanvändning som tidigare funnits på platsen. Möjligen kan den trafik som alstras sammanfalla med de värst belastade tidpunkterna och riktningarna.

Bebyggelsen ligger i ett läge som ger utmärkta förutsättningar för ett resande med kollektivtrafik och cykel. Nya bostäder på platsen ger goda förutsättningar till att skapa en hållbar stadsutveckling i enlighet med kommunens översiktsplan. En cirkulationsplats kommer att anordnas i korsningen Delsjövägen och Alfred Wigelius väg.

För hög exploatering
Att förtäta staden i centrala lägen med god kollektivtrafik är ett politiskt mål för att minska trafikbelastningen och miljöpåverkan i staden och bidra till en hållbar utveckling. Den fysiska planeringen skall bidra till att uppnå dessa mål. Planområdet har ett centralt läge i staden med god kollektivtrafik och det ställs därmed krav på en förtätning i samband med att området omdanas. Planförslaget innebär därmed en stor förändring jämfört med nuvarande nyttjande av planområdet. Stadsbyggnadskontoret har efter noggranna överväganden bedömt att ett genomförande i enlighet med planförslaget och tillhörande gestaltningsprogram kommer att ge ett positivt tillskott till stadsdelen.

Exploateringsgraden är bedömd utifrån platsens förutsättningar och med målet att få en variation av boendetyper och upplåtelseformer inom planområdet. Förslaget har under bearbetningens gång visats sig rymma mer yta än vad som först redovisats. En del av ökningen från 400 lägenheter till 500 lägenheter kommer sig huruvida man avser att bygga små eller stora lägenheter. Den ursprungliga beräkningen utgick från en medelbostad på runt 100 kvm. Eftersom man kommer att bygga mer varierat med både stora och många små bostäder så ser man att det ryms fler lägenheter.

För låg exploatering
Exploateringsgraden är bedömd utifrån platsens förutsättningar och med målet att få en variation av boendetyper och upplåtelseformer inom planområdet. Därför har radhus setts som ett positivt tillskott till området som kan medföra eget ägande och möjlighet att nå andra målgrupper, tex barnfamiljer. Exploateringen och placeringen av byggnaderna har studerats utifrån omkringliggande parker och bostadsområden och stadsbyggnadskontoret har bedömt det vara av stor vikt att genomsiktligheten och den visuella kontakten med bakomliggande park och naturområde värnas.

En viktig utgångspunkt är också den nya bostadsbebyggelsens förhållande till Delsjövägen. De befintliga bostadsområdena från 40-talet ligger längs Delsjövägen med stora klippta gräsytor i varierande storlek med träd och planteringar mellan sig och vägen. På andra sidan ligger också Delsjöbäcken längs med Delsjövägen. Delsjövägen upplevs som grön och vidsträckt.

Byggnadshöjder
De föreslagna byggnadshöjderna är en avvägning mellan att nyttja marken effektivt och vad platsen bedöms kunna tåla. Den nya bebyggelsen ansluter inte direkt till omgivande trevåningsbebyggelse utan utgör en relativt välavgränsat området som ramas in av höjder och grönska. Det bedöms därför inte som nödvändigt att anpassa nya byggnader helt till omgivande lamellhus. Jämförelsen med Skanskas hus är därför inte helt relevant eftersom det har ett annat förhållande till befintlig bebyggelse.

Entré till Delsjöområdet
De gångvägar som finns i och i anslutning till planområdet är främst avsedda för gående och resenärer med kollektivtrafik. För bilister finns väl anordnade entrépunkter med parkeringsplaster på andra platser i närområdet tex stora parkeringsytor upp vid Delsjöarna alldeles i närheten.

Parkeringssituationen Vid nybyggnad ställer kommunen krav, i samband med bygglovgivning, på att tillräcklig parkering tillskapas enligt Göteborgs stads parkeringsnorm. Den bedöms ge en rimlig avvägning av antalet erforderliga parkeringsplatser. All parkering kommer att ske under mark förutom erfoderlig mängd besöksparkering till bostäderna.

Den användning av TV-husets parkering helger och kvällar för besökande till Delsjöterrängen som påtalats är inte något som kommunen har planerat att ersätta då det finns väl tilltagna parkeringar till Delsjöterrängen uppe vid Delsjöarna. Denna entrépunkt nås genom allmänna kommunikationer. Det kommer alltså inte att finnas någon etablerad parkering för besökande till parken kring Stora Torp. Däremot kommer Stora Torps egen parkering i backen på framsidan och den på baksidan vara tillgänglig för allmänheten kvällar och helger. Det rör sig om ca 40 platser.

Solinfall
De solstudier som gjorts visar att en fullgod boendemiljö kan skapas inom planområdet vad avser solinfall. Solstudien visar också att de långa avstånd som finns till omgivande bebyggelse i kombination med bebyggelsens förhållande till varandra medför att någon skuggning inte kommer påverka intilliggande bostäder.

Rivning av befintlig byggnad
Det fd TV huset är nu under rivning. Byggnaden har bedömts att inte kunna nyttjas för annan användning. Rivningen kan ske oberoende av detaljplaneprocessen.

Relationen till Stora Torp
Den föreslagna bebyggelsen har placerats så att det finns en fri siktlinje mot Stora Torp från Delsjövägen vid områdets entré. Utformningen enligt planförslaget bedöms som en rimlig avvägning mellan bebyggelse och kontakten med Stora Torp.

Anpassning av material och färg
Den nya bebyggelsen skall utformas med ett samtida utseende. Anpassningen till omgivningen tar sin utgångspunkt i områdets gröna parkkaraktär. Tegel som fasadmaterial lånas från omgivande bebyggelse. Detaljplanen ställer krav på tegel som huvudsakligt fasadmaterial, teglet behöver inte vara mörkt utan kan variera i området.

Kvarteret
Avsikten med kvarteret är att skapa ett annorlunda stadsbyggnadselement som avviker från övrig bebyggelse. Kvarteret i öster som en motvikt till berget i områdets sydvästra del kan bli stadsdelens krona och landmärke vid områdets och Delsjöterrängens entré. Utformningen av kvarteret är inte färdigstuderat utan skall bearbetas under den fortsatta processen fram till färdig byggnad.

Delsjövägens utformning
Miljön kring Delsjövägen föreslås inte förändras. Det gröna rummet bedöms vara en kvalitet i stadsbilden. En utformning som den mer stadsmässiga miljö som vissa yttranden efterfrågar, bedöms inte som lämplig på platsen. Kopplingen till närliggande stadsmiljöer är inte tydlig och detta parti är väl avgränsat i förhållande till dessa miljöer. Det gröna stadsrummet bidrar också till en bättre boendemiljö som också minskar bullerstörningar för närliggande bostäder.

Affärer i bottenvåning
Detaljplanen medger användning för bostadsanknuten service som t.ex. en närbutik i bottenvåning. Det finns dock inga planer på någon större matbutik inom området.

Ändringar
Stadsbyggnadskontoret bedömer att det med följande ändringar är lämpligt att gå vidare med förslaget. Utöver mindre justeringar föreslås följande:

- Detaljplanen justeras så att det tydligare framgår att butik kan placeras i
bottenvåning av bostadshus.

- Justering av plangränser mot allén och grönområdet i söder så att dessa kan bevaras på kommunens mark.

- Det västligaste lamellhuset har kortats för att spara värdefulla träd och minska ingrepp i befintlig slänt.

- Bearbetning och förtydligande av hur buller skall klaras i bostäderna närmast Delsjövägen på plankartan och i planbeskrivningen.

- Entréområdet framför kvarteret tillförs kvartersmarken.

- Område för LOKALGATA, och därmed även planområdesgränsen, har utökats något mot sydost, för att skapa tillräckliga vändmöjligheter för bl.a. sopbilar.

- En mer flexibel underbyggnadsrätt för garagen har tillskapats. Möjlig byggbar yta motsvarar ungefär den som angavs i samrådshandlingen.

- Plankartan ger möjlighet att bygga skärmtak till cyklar i området.

- Höjderna på kvarteret har reglerats med nockhöjd på plankartan i syfte att få ett lägre hörn mot Delsjövägen.

- Geotekniska bestämmelser med avseende på stabilitet och radon samt dagvatten har lagts till på plankartan.

- U- områden samt en del bestämmelser för skapandet av marksamfälligheter och gemensamhetsanläggningar har lagts till på plankartan.

- Område markerat med HUVUDGATA i samrådshandlingen har uteslutits från planområdet, eftersom föreslagna åtgärder ryms inom gällande plan.

- Planområdesgränsen har justerats till att följa kvartersmarken i nordost. Stora Torpsvägen omfattas då av gällande plan.


Ja, för att sammanfatta: Man förbättrar ingenting, snarare tvärtom. Kommentaren om "Delsjövägens utformning" är särskilt intressant: "En utformning som den mer stadsmässiga miljö som vissa yttranden efterfrågar, bedöms inte som lämplig på platsen."

Jag ringde upp ansvarig planarkitekt för att fråga på vilka grunder man bedömde en mer stadsmässig utformning av Delsjövägen som olämplig. Svaret visade sig vara det gamla vanliga: Det skulle bryta med områdets karaktär.

Jag frågade då om det inte fanns en viss motsättning i att ÖP förepråkar att man bryter med den befintliga Mellanstadens funktionalistiska struktur medan man i detaljplaner hänvisar till just den befintliga funktionalistiska strukturen som ett argument för att fortsätta bygga funktionalistiska enklaver. Planarkitekten höll inte med om detta men sade sig i alla fall "förstå hur jag tänkte".

Jag passade också på att fråga om det ens fanns en teoretisk chans att man någonsin skulle kunna bygga stadsmässigt (i enlighet med ÖP) i områden som präglas av funktionalistisk husiparkmiljö. Glädjande nog fick jag då beskedet att "en teoretisk chans finns ju alltid".

Nåväl, idag kommer projektledningen för Centrala Älvstaden att finnas i Älvrummet för att ta emot förslag och synpunkter på hur Göteborg ska utvecklas i framtiden. Gå dit och gör din röst hörd!
Gå med i YimbyGBG
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
 0
Olle Jansson (18 Augusti 2010 11:30):
Är det inte lite märkligt att det inte lika ofta är ett problem att verka åt andra hållet - att bygga förortsmiljöer nära stadsmiljöer? Mycket, mycket märkligt och givetvis helt väntat!
 0
Hannes Johansson (18 Augusti 2010 11:50):
Tja, jag vet inte om jag blir så modfälld längre. Man har ju ändå följt stadsplaneringen i Göteborg ett tag nu. Men man kan väl återigen bara konstatera att vi med nuvarande system kan slänga befintlig ÖP i papperskorgen och hädanefter sluta använda resurser för att ta fram nya. ÖP har ju absolut ingen tyngd i slutändan ändå, utan det går att göra precis hur man vill. Det är tydligen viktigare att passa in i befintlig bebyggelse, hur oduglig den än har konstaterats vara. Fortsätt hellre att bygga på samma felaktiga sätt, tvärtemot vad målsättningar och ÖP säger.

Det verkar nästan som att den enda chansen att det skulle bli mer stadsbebyggelse i framtiden är om de flesta tjänstemännen och politikerna byttes ut mot nya som är välvilligt inställda till städer och inte låter plånboken/byggherrarna tvinga en att fega eller medvetet gå emot sina värderingar.
 0
Mattias Bolander (18 Augusti 2010 12:48):
Jag har nog missat vad ÖP står för... :) Översiktsplan? Östersunds-Posten?
EDIT: Okej, jag hittade nu att det borde vara "översiktsplan".
 0
Olle Jansson (18 Augusti 2010 13:42):
Efter en genomläsning av SBK:s svar noterade jag för övrigt följande citat kring det så kallade kvarteret: "Avsikten med kvarteret är att skapa ett annorlunda stadsbyggnadselement som avviker från övrig bebyggelse." Hur stämmer det överens med det svar som Johannes fick där planen rättfärdigas med att den inte får "bryta med områdets karaktär"?
 0
Niklas (18 Augusti 2010 13:52):
ÖP:n borde vara mer konkret (om ordet urbanitet och finktionsblandning bör man visa på exakt vad man menar). Sedan bör den förstås vinna laga kraft.
 0
Daniel (18 Augusti 2010 13:55):
@Mattias

Med tanke på hur dom läser ÖP, så kan ÖP betyda vad som helst såsom Öppen Picknick, Öppnade Paket, Över Pistolen, Östra Pensionärsföreningen.
 0
Magnus M. (18 Augusti 2010 13:58):
Visst skulle en mer stadslik utformning bryta med befintlig bebyggelse (lite), men SBKs förslag bryter med områdets potential.

Med bra kollektivtrafik och omedelbar närhet till ett ganska extremt grönområde finns det väl knappast en bättre plats att bygga tätt. SUCK
 0
Karl H (18 Augusti 2010 14:00):
SBKs svar skulle ha kunnat skrivas innan yttranden lämnades in.

Man pratar ena stunden om att bebyggelsen inte får bryta mot områdets karaktär för att lite senare beskriva "avsikten med kvarteret är att skapa ett annorlunda stadsbyggnadselement som avviker från övrig bebyggelse"!!!

Eller angående husens färgsättning (Precis ALLA hus i omgivningen idag är ljusa):
"..teglet behöver inte vara mörkt utan kan variera i området"
Här ryter SBK verkligen till.. ;)

Också intressant att SBK tycker att "..de målformuleringar som finns i översiktsplanen måste också ses i ett större sammanhang än det enskilda planområdets utformning" och:

1. ..river den största arbetsplatsen i ett område karaktäriserat av bostäder..
..för att sedan..
2. ..planera in ytterligare 500 lägenheter på en och samma plats.

Fråga till Stadsbyggnadskontoret:
Exakt vilka blandstadskvaliteter enligt ÖP, förutom att det förtätas invid befintlig infrastruktur, tillförs?
 0
Gunnar Einarsson (18 Augusti 2010 15:58):
Stadsbyggnadskontoret verkar tro att "blandstad" betyder att man blandar ett kvarter med både lamellhus och radhus på ett maximalt avstånd från varandra.
Den glesa husiparkmonotomin och slöseriet med markyta är en ren skandal i en stad med så omfattande bostadsbrist.

Man planerar en förort anno 1972 och kallar sedan detta för ett "samtida utseende". Att funktionalismen är en 80 år gammal byggstil vars inspiration leder direkt tillbaka till 1800-talsutopiska stolligheter av typen "Radiant Garden City" verkar man inte ha den minsta aning om. Den SCAFT-anpassade nyfunkisen är minst av allt "modern", den är endast modernistisk. Förutom då att den ger den stackars miljöanpassade fotgängaren onödigt trötta fötter i den tröstlösa vandringen från punkt A till punkt B.

Detta verkar ha varit en av de avgörande faktorerna bakom det tragiska resultatet:

"Kontoret anser, att genom att komplettera området där forna TV-huset ligger med bostäder... med en placering så att den viktiga genomsiktligheten och visuella kontakten med Delsjöterrängens storslagna natur bibehålles så har en rimlig avvägning gjorts mellan bevarande och utveckling i enlighet med budgetens övergripande mål."

Förlåt mig, men hur i hela friden kan åsynen av ett par dystra granar anses utgöra ett fall av "viktig genomsiktlighet"? På vilket sätt är "genomsiktlighet" förresten att föredra framför överraskningen att efter ett tätbyggt stadsparti träda rakt ut i en prunkande grönska?

Hade SBK fått som de ville hade de rivit hela Gamlestaden. Det är ju ingen hejd på hur den stadsdelen hindrar genomsiktligheten av "storslagen" natur, för att nu inte tala om hur en så tät stadsbebyggelse så långt från stadskärnan bryter mot områdets naturliga karaktär av vass, enris och sankmark!
 0
Daniel Bergqvist (18 Augusti 2010 18:10):
Påminner lite om Tynnered, eller vad tycker ni?

Danskarna serverar ett stycke Örgrytekänsla på halvfabrikat till en medelklass utan smak.

Gettot har absolut potential att förbli som andra mentalt isolerade områden i Örgryte, tänker framförallt på de engelskinspirerade radhusen "Stora Gårda" och de vita radhusen från 80-tal nedanför prospect hill. Värdet av att säga att man bor i örgryte kan få många att köpa vad vad fan som helst, oavsett om husen är ritade av en så kallad "arkitekt" på "Vandkunsten" eller inte. Med andra ord kommer varenda kvadratmillimeter vara såld till överpris innan fasadfogen stelnat. Det är denna typ av hus vars material minskar den potentiella värdeökningen. Om 30 år kommer området vara lika "förslummat" och utstött som andra getton i stadsdelen. Förhoppningsvis är då köparnas barn utflugna och de själva bosatta på någon fjärran svensk paradisö i ett annat mycket större getto som likt broschyren till Stora Torp andades något "nytt".

Dagens arkitekter kan ingenting om en byggnads livscykel utifrån ett marknadsperspektiv. Aldrig vågar man ta inspiration från tidigare epoker. Alltid skall hjulet uppfinnas på nytt. Tröttsamt.
 0
Viktor (18 Augusti 2010 18:43):
Varför vill man inte bygga stadsmässigt i funktionalistiska miljöer, är lagstiftning som sätter stopp för detta? Kan tänka mig att PBL 1 kap 1§ kan åberopas för att hindra detta? Eller är det enbart vad planerarna tycker som bestämmer hur ett område ska se ut?
 0
Viktor (18 Augusti 2010 18:44):
PBL 3 kap 1§ ska det vara...
 0
Sven R (19 Augusti 2010 01:23):
Daniel B, varför tror du att Stora Torp kommer att bli förslummat? Omgivande bostadsområden är väldigt populära trots sin funktionalistiska enkelhet. Nä, jag tror tvärtom att det kommer att bli ett mycket populärt område. Speciellt bland "medelklass med god smak". Folk som äger Bang & Olufsen. Isolerat? Jag ser inget i illustrationen som isolerar området.

Förstår inte heller vad du menar med att dagens arkitekter försöker uppfinna hjulet på nytt. Fasaderna kommer förmodligen byggas i mörkt tegel. Bygger på en dansk tegeltradition sedan Kay Fisker.
 0
Daniel (19 Augusti 2010 08:18):
En intressant sak är egentligen att såsom SBK resonerar så borde egentligen inte området ha byggs överhuvud taget när dom byggde husen runt delsjövägen. För området är omgivet av villor, och borde därigenom då självt vara ett villaområde. LIte långre bort så finns det ju kvartersstad vid munkebäckstorget. Så när man planerade det här området så följde man inte omgivande områdens utseende. Likaså är det egentligen med wieselgrensplatsen och gamlestan.

Så hela svaret är "bullshit".
 0
Daniel Bergqvist (19 Augusti 2010 10:34):
Sven, vad jag menar är att större planer med hus i samma stil tenderar att falla efter ett par decenniums användande. 80-tals gettona som jag talar om ovan var bara ett avtryck för sin tid; ekonomin gick på högvarv och hus i mexitegel med små fönster var "the best". Sedan vände den estetiska marknaden 180 grader; husen blev mindre attraktiva och somliga flyttade därifrån. Å andra sidan; arkitekters misslyckanden över tid tenderar att skapa prisdynamik.
Finns inga kringvärden, som tex storslagen utsikt, naturområde eller historia, ökar risken. I fallet Stora Torp kan närheten till Delsjön agera fallskärm.
Skilj på fysisk och upplevd isolering. Som tidigare diskuterats här på Yimby åtskiljs området av en bullerdämpande vall, men bortsett från det ser inte heller jag någon fysisk avskildhet.
Ja, 30-40-talsområdena du nämner är populära. Små välplanerade lägenheter med den tidens mest gedigna material, som fiskbensparkett, murad spis med marmorplatta och lister i beständig gran. Hade man tur ingick också en balkong i hyran. Materialen bär en historia som med husens fria läge genererar ett värdepålägg som överträffar längorna från 80-talet. Jag kan bara se det som att nya Stora Torp följer 80-tals gettots utveckling.

Du skriver att du tror att det kommer bli populärt. Ja, det är klart. Allt kommer vara sålt innan sista spadtaget, precis andra getton. Men vad tror du om utvecklingen över tid?

Angående arkitekter: det är min uppfattning att många arkitekter strävar efter att ständigt "testa" något nytt, något unikt, utveckla någon som aldrig tidigare funnits. Det läggs oerhört mycket kraft på att låta en 90-graders vinkel vara just en 90-graders vinkel fast "på ett nytt sätt". Många arkitekter lever på att skapa "nyhetsvärde" istället för att spinna på historiska epoker och dess värden. Men marknaden tangerar att svälja nyfunkionalistiska klossar där varje lägenhet skall ha minst en balkong, si och så många soltimmar, bara ett sovrum men ett vardagsrum med plats för 100 cocktailgäster.
God arkitektur är vad som förmår generera ett mervärde över tid. En bra arkitekt är han som lyckas förutse vad som kan åstadkomma detta.

Eftersträvar en större variation vid Stora Torp. Både vad gäller material och form
Sedan är det bara att luta sig tillbaka och se vad andrahandsvärdet är om sisådär en 15-20 år (naturligtvis med hänsyn till hela stadsdelens värdeutveckling). Nyhetsvärdet lär ju iaf vara tämligen lågt. Undrar vad mäklaren skriver i annonsen?
 0
Olle Jansson (19 Augusti 2010 11:47):
Nå, nu kanske vi inte skall svartmåla områdets framtid (på samma sätt som byggbolagens skisser skönmålar den). Vad som är populärt rent arkitektoniskt är svårt att sia om. Sedan kanske det för egen del skulle kännas vettigare rent ekonomiskt att köpa ett radhus i Askim eller en lägenhet med fiskbensparkett på andra sidan vägen om det nu är det som efterfrågas.

Den centrala frågan, som jag ser det, är hur det så kallade gröna stråket - ett blåsigt tomrum vid en tämligen trafikerad väg - i SBK:s bedömning är av större värde än potentiella ytor för verksamheter en kilometer från E6:ans avfart (och även en tågstation)? Enligt min bedömning är marginalnyttan (om det ekonomistiska begreppet tillåts) av det gröna stråket tvivelaktigt med tanke på att boende i befintliga områden redan i övrigt har en grön boendemiljö och boende i Stora Torp har krypavstånd till Delsjön.

(ja, det står ju en del om verksamheter i SBK:s svar, men vi förstår ju hur sannolikt det är att a) byggbolagen faktiskt kommer att bygga någon och b) att en verksamhet frodas mitt inne i en enklav)
 0
Daniel (19 Augusti 2010 11:50):
För övrigt så ser området ut som siriusgatan, fast utan dom färgglada fasaderna, för dom är brunsvarta istället.
 0
Palle_P (19 Augusti 2010 16:12):
Det ser extremt förortsmässigt ut. Barriärer uppstår i åtminstone tre riktningar. Estetiskt utmanande men på fel sätt.
 0
Sven R (19 Augusti 2010 16:55):
Daniel B: "Men vad tror du om utvecklingen över tid?"

Jag tror den ser ljus ut. Det är Vandkunsten som ritar och om bara byggaren respekterar arkitektens intentioner så tror jag att husen blir lika gedigna som 40/50-talshusen på Bögatan. Stereotypt intryck? Området på Bögatan är dubbelt så stort med likadana lamellhus, jag upplever inte det som störande. Jag tror att intrycket av de nya husen kommer att bli ungefär samma som Klippans nybyggen. Snygga hus. Bullervallen såg tattig ut men den är väl borttagen i denna versionen?
 0
Daniel (19 Augusti 2010 17:02):
@Sven R

Fast husen på bögatan framstår ju nästan som tät stad jämfört med förslaget ovan.
 0
Sven R (19 Augusti 2010 17:33):
Daniel, det låter bra eftersom målet med Stora Torp har varit att få in så många lägenheter som möjligt utan att intrycket av luftig parkstad förtas. Jag tror iofs du har fel.
 0
Magnus M. (19 Augusti 2010 17:45):
Nu har jag kollat igenom hela planen, och jag måste säga att det här förslaget är det mest bedrövligt fula och omänskliga jag har sett i modern tid.

Radhusen ser ut som smutsiga annex till Ryska Konsulatet vid Skt Sigfrids plan och lamellhusen liknar en övergiven flottbas i Murmansk. Man kan förstå att white har lagt in så många träd på bilderna för att dölja den gräsliga arkitekturen. Kvarteret, ja, det ser ut som ett företag i teknikbranchen och borde ligga på en åker utanför Kungsbacka.

Jag vet att det här är Yimby och inte Nimby, men i det här fallet kommer jag förstå om grannarna går samman och försöker stoppa projektet.

(*OND KÄNSLA*)

Jag noterar också att Vandkunsten ligger bakom en hel del av den moderna sovstaden Holmen i Köpenhamn (bakom operan). Husipark, öde och dyrt.
 0
Olof Antonson (19 Augusti 2010 18:03):
Jag blir mest konfunderad av "kvarteret" och varför det inte kan flyttas fram mot gatan. Nu blir det blott en pastisch på de ickeurbana slutna kvarter som finns i Norra Biskopsgården.
 0
Patrik Andersson (19 Augusti 2010 21:27): Online
Håller med om att många av svaren i förslaget är skrämmande ologiska och rent ut sagt klumpigt öppna för kritik. Vill man övetyga måste man vara mer noggran. Jag tänkte uppehålla mig kring tanken att följa "områdets karaktär".

Johannes skrev
"Jag ringde upp ansvarig planarkitekt för att fråga på vilka grunder man bedömde en mer stadsmässig utformning av Delsjövägen som olämplig. Svaret visade sig vara det gamla vanliga: Det skulle bryta med områdets karaktär."

Det är intressant att fundera på hur man definierar ett område och vad som hör till område och hur stort ett område är.
Stora Torp är ungefär lika stort som Olskroken norr om Redbergsvägen.
Stora Torp är ungefär lika stort som Övre Masthugget.
Stora Torp är ungefär lika stort som Lilienbergs kvartersområde vid Munkebäck (se länken sist).
Alla dessa område omges av områden av annan karaktär. Till exempel kvartersområdet vid Munkebäckt är omgärdat av Åhrens lamellhus i öster, villaområdet i söder, skokartongerna i väster och kaoset vid Munkebäckstorget i norr.
Stora Torp är drygt hälften så stort som hus-i-park området i Bö. Varför ska detta hus-i-park områdes "karaktär" få dominera utformningen av ett område som är stort nog att kunna stå på egna ben. För att relatera till Johannes inlägg "Höghus eller bredhus?": Det är avsaknaden av variation i staden som är ett problem. Precis som byggnader måste även angränsande områden få variera i "karaktär". Vad man definierar som ett "område" och vad man menar med dess "karaktär" är väldigt subjektivt.

Hur som hellst, det är bättre att bygga den stad som vi som bor (och de som vill bo) i den behöver idag och imorgon istället för att upprätthålla gårdagens förlegade plan- och stil-ideal, vilket man gör vid Stora Torp.

http:​/​/​maps.​google.​com/​maps?​f=​q&source=​s_​q&hl=​sv&geoco.​.​
 0
Olle Jansson (20 Augusti 2010 08:51):
"[M]ålet med Stora Torp har varit att få in så många lägenheter som möjligt utan att intrycket av luftig parkstad förtas."
Det låter ju som något som inte kan misslyckas; ett innovativt och nytänkande recept för grannsämja, lugn i själen och eviga värdestegringar!
 0
Martin (23 Augusti 2010 23:36):
Det här är ju obegripligt! Det Stadsbyggnadskontret pysslar med här är ju tjänstefel och skulle i all privat verksamhet innebära att man inte gör sådana här uppgifter mer.

Jag skulle vilja likställa detta med en kamrer som får i uppgift att göra bokföring enligt svenska skatteregler, men som sedan i smyg plockar fram Kongo-Kinshasas skatteregler eftersom dessa är som de svenska var förr och eftersom dessa faller kamrern i smaken. Till råga på allt, efter att mycket genant ha blivit påkommen av revisorn (Yimby), erkänns inte bristerna i redovisningen utan vid omarbetning grips varenda subjektiva halmstrå för att rättfärdiga användandet av Kongos regler. Ytterst pinsamt!

// Martin L
 0
Mattias Bolander (24 Augusti 2010 07:16):
Jag funderar på varför jag bara har sett Ett enda förslag på hur detta område kan bebyggas. Har det inte gjorts förslag av andra arkitektbyråer?
 0
Krister Malmqvist (24 Augusti 2010 08:30):
Jag skulle vilja få ut stadsbyggnadskontoret på banan och
få dem mer aktiva i den allmänna debatten. Få se att man
tog initiativet och redovisade vilka grundläggande
stadsbyggnadsidéer och visioner som är vägledande för
Göteborgs utbyggnad? I de små men givetvis mycket
viktiga frågorna som skyltpolicy och fönsterutformning har
man varit duktig: Men i de stora övergripande frågorna
kryper man.
 0
Mrik (23 September 2010 13:12):
Det fanns en lapp som satt på "stora torp" skylten, med skrämmande fakta ang byggnaden kvarterets höjd. 22m över Delsjövägen!? Det kommer bli gräsligt, med ett stort hus dubbelt så högt som husen runt omkring.
 0
Olof Antonson (23 September 2010 14:22):
Gäller att inte ha svindel om man får lägenhet längst upp i "Kvarteret".
 0
Sonny (23 September 2010 20:12):
Gräsligt var ordet!
 0
Mattias Bolander (27 Januari 2011 15:11):
Inte förvånande!
 0
Johan Zandin (28 Januari 2011 04:06):
Från SBK:s chefsjurist:

"För stadsbyggnadskontoret är det av yttersta vikt att säkerställa en korrekt myndighetsutövning. Därför har vi beslutat att göra om planprocessen från den tidpunkt då plankonsulten även började arbeta för planbeställaren, det vill säga efter genomfört plansamråd som ägde rum 14 november till den 15 december 2009.

För att säkerställa objektiviteten i samrådsredogörelsen kommer vi att göra en ny sammanställning och prövning av de synpunkter som då kom in. Vi kommer alltså att pröva dina synpunkter på detaljplanen ytterligare en gång. Därefter kommer också en ny utställning äga rum, med tillfälle att lämna synpunkter."
 0
Lucky (28 Januari 2011 08:33):
Kanske läge nu att hälla lite grus i maskineriet? Eller, är det försent att stoppa vansinnet? Jag tycker att de borde flytta Liseberg hit så får mässan hur mycket plats som helst att bygga på, på ”gamla” Liseberg.
 0
Krister (28 Januari 2011 08:37):
Grus i maskineriet är det inte brist på i Göteborg!
 0
Johan Kåverud (31 Januari 2011 21:31):
Nu kanske det finns en möjlighet att de gör om och gör rätt! Med en dåres envishet lever jag på hoppet!
 0
Göran Åhman (2 Februari 2011 23:40):
För en gångs skull välkommnar jag det sk gruset. Tänk om man kunde omvandla Delsjövägen från trafikled till stadsboulevard hela vägen till Munkebäckstorget, börja vid ga tevehuset.
 0
Emanuel Alfredsson (3 Februari 2011 00:31):
@Göran:
Bara till Munkebäckstorget? Jag tänkte mig en boulevard ända fram till Bellevue, om det går för sig.
 0
Göran Åhman (3 Februari 2011 10:18):
Ah självklart :-) Även om en del av boulevarden får gå på en stadsmässig bro över bangården. Men det hade verkligen varit något!
 0
Mrik (22 September 2011 13:02):
Bra och tack alla som var med och skrev in med synpunketer på framförallt östra kvarteret (Pentagon).

Byggnadsnämnden blev vid sitt sammanträde den 6 september informerat om arbetsläget och en ny utställning kommer att ske med start i slutet av året.
Bearbetning pågår av det östra kvarteret. Ny gestaltning kommer att presenteras vid den förnyade utställningen.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YimbyGBG:s 3359 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


YIMBY Göteborg på Twitter