Utskrift från gbg.yimby.se
....

Kvillebäcken - gott och blandat?

 
En central dimension av begreppet "blandstad" är som bekant funktionsblandning, dvs. blandningen av bostäder och olika sorters verksamheter. I traditionella stadskvarter, som tex. i Linnéstaden, är bottenvåningarna fyllda med lokaler för diverse verksamheter: mataffärer, butiker, restauranger, caféer, kontor, dagis, föreningslokaler osv.

Längs huvudgatorna, där flest människor rör sig och hyrorna är högre, samlas mer kapitalstarka verksamheter. Inne på bakgatorna, där hyrorna är lägre, samlas mer udda och kapitalsvaga verksamheter. Detta skapar ett stort utbud av olika servicefunktioner på gång- och cykelavstånd.

I och med funktionalismens genombrott på 1930-talet slutade man dock bygga verksamhetslokaler i bostadshusen. Istället samlade man ett fåtal grundläggande funktioner (bibliotek/mataffär/restaurang/livsbutik) i mitten av nybyggda områden och spred sedan ut monofunktionella bostadshus runtomkring. Det var ett utslag av funktionalismens vilja att renodla olika funktioner och separera dem geografiskt.

Med bilismens genomslag drevs denna utveckling ännu längre. Bilberoende köpcentrum började att växa upp längs med större trafikleder. Även bostäderna spreds ut och isolerades, vi fick allt fler villaområden utan minsta tillstymmelse till samhälleliga eller kommersiella funktioner. Det blev väldigt långt mellan bostäder och verksamheter.

Idag vill vi ju bygga blandstad, men trots att översiktsplanen är tydlig med att funktionsblandning är ett prioriterat mål så verkar det svårt att komma till skott. Renodlingen har gått så långt att det ofta är helt olika företag som bygger bostäder respektive lokaler. Man specialiserar sig på bostäder eller kontor eller handel osv, och ser det både som olönsamt och kanske framför allt krångligt att blanda de olika funktionerna i samma byggnader. Det gäller även på förvaltningssidan.

I många detaljplaner anges numera flera olika funktioner som möjliga. Man "medger" lokaler i bottenvåningen, dvs. man förbjuder inte exploatören att bygga blandat. Eftersom renodlade bostadshus i de allra flesta fall både är mer lönsamma och enklare att förvalta än blandade hus så gör det dock inte så stor skillnad. Rör det sig inte om utpräglade A-lägen så väljer exploatören bort lokaler. Även när detaljplanen explicit framhåller vikten av funktionsblandning så försöker man undvika det.

Ta exempelvis projektet Gårda Terrass, där detaljplanen tydligt sa att i "den del av bostadshuset som vetter mot Fabriksgatan skall på bottenvåningen i första hand lokaler som inte är avsedda till bostad förläggas." . Resultatet blev naturligtvis... *trumvirvel* ...inga lokaler.



Gårda Terrass


Ett annat exempel är Östra Kvillebäcken. Det är ett av de absolut mest intressanta stadsutvecklingsprojekten i Göteborg. Yimby har under lång tid följt processen, vårt första yttrande för över två år sedan gällde just detaljplanen för Östra Kvillebäcken. Vi ställde oss mycket positiva till planen, som bärs av en ambition att bygga tät och levande blandstad. Om intentionerna i planen förverkligas så kommer Kvillebäcken att bli helt fantastiskt. Tyvärr har man gjort det onödigt svårt för sig.



Vision för nya Kvillebäcken


Man har börjat med att totalsanera området, dvs. riva bort all befintlig bebyggelse. Förmodligen för att utplåna bilden av det gamla Kvillebäcken och dess dåliga rykte (vilket förmodligen var precis så man tänkte när man en gång totalsanerade de gamla arbetarstadsdelarna på 60-70-talen).

Men gamla Kvillebäcken var inte bara MC-gäng och kriminalitet. Det var också ett loppis-mecka och är fortfarande en mötesplats för många troende. Man hade kunnat låta en del gamla hus stå kvar, åtminstone för en tid, och därigenom få en blandning av nytt och gammalt och en blandning av höga och låga lokalhyror, vilket hade gett en större och mer differentierad funktionsblandning.



Totalsanering i Kvillebäcken

Man har också satt en lokalnorm för den nya bebyggelsen (vilket är mycket positivt) som tyvärr är alldeles för låg. Vi påpekade det i vårt yttrande och efter samrådet ändrade man planen något och skrev in ett krav på att ett antal bottenvåningar utmed Gustaf Dahlénsgatan skulle utformas som "bokaler", så att det i alla fall skulle vara teoretiskt möjligt att omvandla dem till lokaler i framtiden. Nu "medger" förvisso detaljplanen funktionsblandning i alla byggnader så kanske kan man ändå hoppas på att slutresultatet hamnar över miniminivån?



Lokalnorm för området

Blir det bara lokaler där lokalnormen anger det så kommer det att byggas mer än 2,5 kilometer gatuplan utan lokaler. Det blir en ganska lång och ganska tråkig promenadsträcka. Området kommer definitivt mer att få karaktären av bostadsenklav, inte blandstad.



Byggnader som riskerar att bli renodlade bostadshus.

För tillfället är projektet fördröjt på grund av en tvist med en av de sista fastighetsägarna i området men man hoppas snart komma igång med den första etappen. Utbyggnaden av området kommer att börja längs Färgfabriksgatan och gå söderut. Det är ett stort antal byggare inblandade (vilket förstås är mycket positivt).





Bilder från Kvillebäckens hemsida, där man kan läsa mer om projektet

I den första etappen är alltså Wallenstam, Älvstranden Utveckling, HSB, NCC, Veidekke och Ivar Kjellberg inblandade. Stämmer man av den första etappen mot lokalnormen så ser man att det bara är Wallenstam och Älvstranden Utveckling som har hus där detaljplanen kräver lokaler. HSB, NCC, Veidekke och Ivar Kjellberg har alltså inga sådana krav på sig.

Jag ringde därför upp HSB, NCC, Veidekke och Ivar Kjellberg för att se om de planerade några lokaler i sina hus. HSB och Ivar Kjellberg hade inte kommit till ritstadiet än och kunde därför inte säga om det skulle bli några lokaler eller ej. NCC och Veidekke hade kommit längre i sin planering och de kunde meddela... *trumvirvel* ...att de inte tänkte bygga några lokaler i bottenvåningen.

Särskilt intressant var den motivering som NCC gav till varför man inte ville få in lokaler i gatuplanet. Anledningen var att det aktuella huset låg "i utkanten av området" och att det därför inte fanns underlag för verksamheter. NCC:s hus ligger förvisso längst ut uppe till höger på kartbilden men kommer likväl att få en central plats längs med en av områdets huvudgator - Färgfabriksgatan, vilket om inte annat framgår av gestaltningsprogrammet:

Bottenvåningarna ska ges en öppen karaktär med entréer och skyltfönster där verksamheter är möjliga. Detta gäller särkilt i anslutning till de publika stråk där många människor är i rörelse, såsom längs Gustaf Dahlénsgatan, Hjalmar Brantingsgatan, Färgfabriksgatan och Långängen.

 
Vi är många som har stora förhoppningar på nya Kvillebäcken. Skulle man, som det ser ut nu, börja med att sänka hela potentialen i området och bygga stängda bottenvåningar utmed hela Färgfabriksgatan (bortsett från korsningen Gustaf Dahlénsgatan) så skulle man göra många besvikna. Nej, ge istället hela projektet en flygande start med ett levande, roligt stråk.

Öppna upp nya Kvillebäcken mot Färgfabriksgatan och resten av staden - cementera inte Färgfabriksgatan som transportled, utan förvandla den till en riktig stadsgata!

ps. Och ni politiker, se till att få in tydliga krav på lokalyta i detaljplanerna, annars blir det inget av det, det vet ni nu... ds.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (18 Oktober 2010 09:08):
Det som främst stoppar etablering av lokaler är oviljan att bygga hyresrätter. Om man bygger bostadsrätter i en fastighet tillfaller lokalhyrorna den blivande bostadsrättsföreningen. Alltså ingen intäkt av försäljning av lokalytor för byggaren. Varje byggd lokal medför därför mindre intäkt från fsg av bostadsrätter. I ett hus med enbart hyresrätter får däremot fastighetsägaren i allmänhet högre hyra per kvm för lokaler i bottenplan än för lägenheter.
 0
Claes Carlsson-Klauzner (18 Oktober 2010 09:19):
Jag är nyfiken på hur fria tyglar byggherrarna har egentligen? Ska det bli bra tror jag att man från stadens håll måste vara mycket tydlig och klar med vad man vill ha. Hur fria är byggherrarna till exempel med stilen/utformningen på husen? Finns det en sammanhållen vison och klara gränser? Staden ska utformas för sina medborgare och i stadens långsiktiga intresse.
 0
Anders Norén (18 Oktober 2010 11:07):
Det finns inget som hindrar att lokalerna säljs som s.k. bostadsrättslokaler, dvs. verksamhetslokaler upplåtna med bostadsrätt. Däremot är säkert betalningsviljan (=efterfrågan) på bostadsrättslokaler längre än för bostäder, varför försäljningspriset av nödtvång blir lägre. (Dessutom finns möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning så att bottenvåningen med lokalerna kan ägas och hyras ut av byggbolaget samtidigt som bostadsrätterna ovanpå säljs.)
 0
Jensa (18 Oktober 2010 11:20):
Intressant artikel!

Ang NCCs svar "Anledningen var att det aktuella huset låg "i utkanten av området" och att det därför inte fanns underlag för verksamheter"
Det visar väl så gott som något på fundamentala attityd-problem och avsaknad av målmedvetenhet i Göteborgs stadsbyggnadsvärld. Kontinuerlig stad, vad är det? Att ens använda ordet "utkanten" är ju snudd på tjänstefel om nu inblandade aktörer i ord och faktisk handling har som ambition att hela Backaplansområdet ska bli en del av framtidens innerstad (vilket man i varje fall sagt att man har). Detta gör mig orolig för vad det ska bli av Kvillebäcken.

@Ktister: Tänk om fler BR-köpare/innehavare hade fått upp ögonen för vad lokaler kan göra för ekonomin! Där jag bor har vi 2 loakler och ett tjugotal lägenheter. Lokalerna står för ca hälften av förenings intäkter, dvs vi (de boendes) månadsavgift är ca hälften mot vad den annars skulle vara. Som delägare i lokalerna (i egenskap av medlem i den ekonomiska förening som en BRF är) tjänar jag personligen ett par 10-tusen skattade kronor om året. Inte fy skam!
 0
Sonny (18 Oktober 2010 11:47):
Det är av oerhörd stor vikt att Färgfabriksgatan (som kopplar samman Backaplan) blir ett av huvudstråk med publik verksamhet i bottenplan. Annars blir det en "död" gata som ingen vill besöka, den får ingen naturlig genomströmning till området. Till alla politiker, SBK: Stanna upp lite nu i processen, tänk efter! Ställ krav på byggbolagen!
 0
Mats O. (18 Oktober 2010 13:41):
Visst är det intressant med olika småföretag och verksamheter i lokaler i bottenplan på husen, men det blir nog mest i hyreshusen. För en bostadsrättsförening kan det vara ett risktagande med lokalhyresgäster, speciellt om det handlar om affärer och resturanger som slarvar med hyrorna eller ofta byter ägare.

Sen handlar det naturligtvis om vad det är för typ av verksamheter. Mitt skräckexempel är Haga. En gång i tiden fanns det cykelreparatörer, små verkstäder och möbelrestauratörer här, numera är Haga fyllt av krims-kramsbutiker och lattefik.
 0
Fredrik Friberg (18 Oktober 2010 13:57):
54:38 "hus som villa-villerkulla det e det vi vill haa" Nä det hoppas jag verkligen inte, då kan man flytta ut på landet. Gärna spännande fasader dock!
 0
Olof Antonson (18 Oktober 2010 16:40):
@Jensa: Jag håller med; det känns som att NCCs kommentar är symptomatisk för den här typen av detaljplanering. Om man har för avsikt att bygga stad, en kontinuerlig och sammanvävd helhet, så ter sig perspektivet att vissa lägen skulle ligga "i utkanten av området", som smått absurt. Byggnaderna ges en inneboende inflexibilitet redan från början. Varför på förhand strypa stadsdelens potential? Särskilt i relation till att man talar om att stadens centrum skall växa över på Hisingen.


Lorentsbergsgatan som förebild? http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​0​4390​d8c-​a324.​.​
 0
Matthias H. (18 Oktober 2010 21:15):
Så bra skrivet Johannes och ack så rätt.

Mats O. Din kommentar känns väl lite omotiverad med tanke på vad Jensa skriver ovan. Varför dessutom, ska man förutsätta att man får en hyresgäst i lokalen som har eller får problem med ekonomin. Visst kan det vara så men jag tippar, helt vilt, på att dom flesta sköter sig annars skulle ju vårt samhälle vara ständig kaos.
 0
Olof Antonson (18 Oktober 2010 22:56):
Det är bra att du förtydligar blandstadsbegreppet, Johannes. Det är särskilt viktigt med tanke på den förvirrade debatt som förts i GP angående "blandstad" det senaste, och som enbart berört blandade upplåtelseformer (bygga villor i hyreshusområdet och tvärt om).

http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​466290​-​att-​bygga-​en-​.​.​
 0
Daniel (19 Oktober 2010 13:44):
Ett problem är att det slösas med mark. Folk inser inte att en 3 gånger så gles stad gör att vägnätet kostar 3 gånger så mycket.

Egentligen så är det oansvarigt med skattepengar att inte bygga tät stad. Om man tar detta med att tjänstemän inom kommunen fifflat till sig ett garage eller dylikt, så anser jag att det är större förskingring att inte använda gatunätet effektivt.

Arkitekterna som sitter och ritar på kvillebäcken har nog aldrig varit i området och sett beteendemönstret. Det är lika illa som när landskapsarkitekter ritar en plats och inte inser att folk gärna kommer att gena över någon gräsmatta eller använda en cykelbana till parkeringsplats.
 0
Niklas S (19 Oktober 2010 16:00):
@Daniel: Som notorisk genvägsanvändare kan jag bara tillägga att det inte bara är slöseri med mark utan även med min tid när jag behöver gå runt gräsmattan :)

Sen tycker jag inte att vi ska förminska tjänstemännens fiffel här i Göteborg. Uppsåtet är ett helt annat och dessa herrar (nåja, några tanter också)förtjänar att doppas i tjära och därefter rullas i fjädrar.

Angående Kvillebäcken så är det ett steg i rätt riktning och bra mycket bättre än mycket annat som projekteras, även om det inte når riktigt hela vägen. Som närboende är förhoppningarna extra uppskruvade med hopp om att det ska leda till en allmän upprustning i angränsande delar av staden. Något som delvis redan börjar märkas i och med "fasadhuset" och ett antal andra upprustningar som genomförts.
 0
Alex (19 Oktober 2010 18:59):
Det enda rätta är att ha som krav att ALLA bottenvåningar åtminstone ska vara anpassade för butiksverksamhet... d. v. s golv i markplan, hög takhöjd och stora fönster... när man bygger för 100 år in i framtiden så är man en idiot om man låser sig fast...
 0
Kristina Gradin (20 Oktober 2010 10:05):
Jag känner mig manad att utveckla resonemangen lite - såväl å Kvillebäcken-konsortiets som å NCC:s vägnar:

Det nya Kvillebäcken omdanas nu från industriområde till ett område med blandstad. Som Johannes nämner så har såväl loppmarknader som trossamfund och andra spännande verksamheter haft sin hemvist här. Men här har även funnits andra verksamhetsutövare som lämnat spår i både byggnader och markmiljö, bland annat har en färgfabrik brunnit ner på platsen (det finns alltså en historisk koppling till namnet Färgfabriksgatan). Det innebär att ganska omfattande saneringsarbeten behöver utföras för att göra marken värdig att bygga bostäder på - något som jag tror och hoppas att ingen ifrågasätter.

Den typen av saneringsarbeten kostar pengar och för oss som utvecklar markområdet gäller det att hantera det på bästa möjliga sätt för att en omdaning över huvud taget ska vara ekonomiskt genomförbar. De av oss byggherrar som utvecklar bostadsrätter på våra tomter har ett stort ansvar gentemot de bostadsrättsföreningar vi startar, att ge dem de bästa möjliga ekonomiska förutsättningar. Att bygga lokaler i samtliga bottenvåningar för att förse dessa med hyresgäster som inte har tillräckligt goda utsikter att överleva på sikt är knappast ansvarsfullt gentemot den bostadsrättsförening som tar över fastigheten.

För att göra ett så gediget arbete som möjligt har konsortiet anlitat en konsult som är expert på etablering av kommersiella lokaler. Man gjorde en bedömning av vilket underlag för handel, service etc som skulle komma att finnas inom området i form av de boende samt vilken förväntan man kunde ha på flöde av besökare och genomresande i området. Vi fick då rådet att koncentrera verksamhetslokaler till stråk i området, på så vis bildar verksamheterna kluster och stöttar varandra. Det huvudsakliga stråket ligger längs den biltrafikerade Gustaf Dahlénsgatan och tanken är naturligtvis att genomresande med bil då kan bidra till att utöka underlaget för handel och annan verksamhet i området. Att NCC valt att avstå från att projektera för verksamhetslokaler på sin första tomt beror helt enkelt på att vi följer strategin att koncentration skapar livskraftiga kluster med god chans att överleva de första tuffa åren. Något hela Kvillebäckenområdet tjänar på.

Jag vill inte att det ska råda några tvivel om att målsättningen är att Kvillebäcken ska bli blandstad, det råder en stor enighet om detta såväl inom konsortiet som mellan konsortiet och politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad.

Som svar på Claes Carlsson-Klauzners fråga kan sägas att den estetiska utformningen av Kvillebäcken styrs av ett gestaltningsprogram för området. Bakom gestaltningsprogrammet ligger Stadsbygggnadskontoret på Göteborgs Stad samt planarkitekten. Vi är nu i fasen att byggherrarna uppdragit åt sina respektive arkitekter att rita de första husen. Dessa förslag processas sedan i en arbetsgrupp betående av representanter från såväl Stadsbyggnadskontoret som samtliga konsortieparter. Gestaltningsprogrammet är den ”mall” som man jämför förslagen med och presenterar någon byggherre/arkitekt ett förslag som ligger för långt från grundtanken får man gå hem och jobba om förslaget. Det är alltså inte frågan om ”herrarnas fria åkning” här utan ett sant lagarbete i kollektiv anda.
 0
Jensa (20 Oktober 2010 11:11):
@Kristina: Intressant att få höra hur ni tänker och jobbar från er sida! Ang lokaler och deras vara eller icke vara i olika placeringslägen förstår jag mycket väl att ni resonerar att samla fler intill varandra och vid de mest trafikerade gatorna. Det är ju alltid så de får bäst förutsättningar.

Men jag skulle vilja ställa en ytterligare fråga till dig. Om Färgfabriksg är det sagt att den ska vara ett huvudstråk. Om den nu inte kommer vara tillräckligt bra för lokaler så har man uppenbarligen misslyckats med att utforma den till ett huvudstråk. Istället för att konstatera att "nix, här hoppar vi över lokaler för det blir inte tillräckligt bra affärsläge", varför frågar man sig inte varför det det är så, och tar tag i att istället göra den till ett bra affärsläge? Det verkar för mig som att "ni" (olika stadsbyggnadsaktörer) allmänt tycks glömma/"strunta i" att förutsättnignar för bra affärslägen skapar man, de uppstår inte av sig själva ur tomma intet. Det tycks finnas ett perspektiv likt "om vi sätter den här lokalen här, kommer den att gå bra?" istället för "hur kan vi göra så att det kommer gå bra för en lokal om vi sätter den här?". Vi har tex ofta hört ang N Älvstranden att det inte finns underlag för fler lokaler för att de som finns går trögt. Men anledningen till att de går trögt är att man byggt dem precis motsatt mot vad er konsult kommit fram till, nämligen enstaka utspridda lokaler här och där och trafiklösningarna är utformade för att minska genomfartstrafik och flöde. Klart det inte blir några bra affärslägen av det.

Så med Färgfabriksg, varför säger ni inte "låt oss titta på vad vi gjort fel om den nu inte kommer nå målsättningen om att den ska vara ett huvudstråk så vi får förutsättningarna för bra affärsläge"?
 0
JK (20 Oktober 2010 11:25):
Återigen - fantastiskt att du tar dig tid för dialog Kristina! Det jag misstänker att Yimby har invändningar mot är att man väljer att - utifrån det nuläge som staden och området befinner sig i exakt just nu - cementera fast strukturer på ett sätt som gör att de kommer att bli väldigt svåra eller omöjliga att ändra på för all framtid. Det belysande exemplet ovan är Gårda Terass som i planeringen framhölls som ett läge för lokal, men som nu för evigt enbart kommer vara ett renodlat bostadshus. Således kommer det aldrig någonsin uppstå möjligheter till stadsliv, då man redan från början byggt bort alla förutsättningar till detta.
Yimby är ju tydliga med att förespråka till exempel bokaler, dvs att bottenplanen säljs som bostadsrätter men utformas på ett sätt som gör att de med relativt enkla handgrepp kan omvandlas till kommersiella lokaler om någon affärsidkare med framåtanda ser möjligheter. Att kvillebäcken inte kommer få ett blomstrande stadsliv i samma ögonblick som nycklarna överlämnas är helt sant och NCCs försiktighet är både förståelig och befogad, men man gör hela området en stor otjänst genom att effektivt strypa all framtida möjlighet till att utveckla situationen. Det blir lite av en självuppfyllande profetia - "titta, området är dött! Vilken tur att vi inte byggde en massa riskabla lokaler i bottenplan!" Kvillebäcken kommer ju dessutom samspela med övriga Hisingen och utveckling där kommer påverka underlaget för kvillebäcken gynnsamt, förutsatt att det blir ett område med en egen dragningskraft, ett ställe som man vill åka till för dess egen skull. (Typ Vasa eller Linné).

Vad jag menar är att man kan inte planera fram ett attraktivt stadsliv 'von oben'; däremot kan man planera fram goda förutsättningar för ett rikt stadsliv samt (och detta är pudelns kärna) framför allt är det väldigt väldigt lätt att planera BORT alla förutsättningar för stadsliv. Vilket är lite funktionalismens dilemma i ett nötskal.

Så kära NCC, överväg nu vänligen att inte bygga sönder ett potentiellt superattraktivt område utan planera in lite flexibilitet (bokaler, tredimensionell fastighetsbildning etc.)i samråd med era kollegor och se till att återge stackars frustrerade Yimbyiter ett hopp om att ett framtida ännu bättre Göteborg fortfarande kan byggas! =)
 0
Johannes Hulter (20 Oktober 2010 11:29):
@ kristina: Först och främst, ett stort tack för att du tar dig tid att diskutera de här frågorna här på Yimby. Stadsbyggandets strukturella förutsättningar (ekonomi etc) är ju oerhört viktiga men tyvärr ofta okända för det stora flertalet, vilket leder till onödiga missförstånd. Tack för att du bidrar med kunskap och "inside-info".

Totalsanering: Menar du att det hade varit ekonomiskt orimligt att lämna ett par tomter till framtiden och vänta med att sanera dem tills det blev aktuellt (10-20 år senare)? På vilket sätt hade det belastat ekonomin i nuvarande projekt (bortsett från att ni hade haft färre tomter att sanera)?

Lokaler: För det första är jag inte säker på att lokaler på "bakgatorna" skulle bli en förlustaffär i sig. Däremot är såklart bostäder en säkrare investering, så relativt bostäder blir säkert vinsten mindre. Man ska inte heller underskatta sekundäreffekterna i form av attraktivitet och status av att ha ett levande gatuplan med ett rikt serviceutbud.

Sedan måste det ju också finnas plats för annat än renodlat kommersiella verksamheter. Föreningsverksamhet, ideella organisationer etc. behöver också lokaler.

Det finns ett allmänintresse av god lokalförsörjning. Om det inte löser sig "av sig självt" så måste våra politiker hjälpa till. Antingen genom reglering (lokalnorm), subventioner (lokalbidrag) eller "byggkompensation", som Yimby och Fastighetsägarna mfl förespråkade på GP Debatt nyligen: http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​436965-​bygg-​hogt-​och.​.​ , dvs. att låta de som bygger lokaler i gatuplan få bygga fler våningar.

Du som kan de här sakerna, vad tror du skulle behövas för att möjliggöra en ökad lokalanpassning av gatuplanen? Vad skulle behövas (ekonomiskt, juridiskt, administrativt)?
 0
Daniel (20 Oktober 2010 13:06):
Vid backaplan så finns det ju många butiker. Och lokaler i en förening bidrar ofta till att man kan sänka sina avgifter till dom boende. Dessutom så finns det inte en enda ledig lokal vid backaplan vilket visar att det finns en efterfråga på lokaler i gatuplan. Sedan vill jag också hänvisa till att området kommer att behöva en mataffär. Om det kommer att vara 1000 boende där, och coop kommer att rivas, så leder det till att folk antingen kommer att handla på wieselgrensplatsen eller lidl, men det kommer nog egentligen leda till att istället för att konka matkassar dom sträckorna så kommer folk att ta bilen. Vilket leder till att man bygger ett området där folk kommer att gå ut från sina lägenheter, ställa sig i hissen och åka ner till garageplan för att ta bilen ut ur området för att sedan ställa bilen på någon gigantisk parkering i ytterområdena.
 0
Mats O. (20 Oktober 2010 14:21):
# Daniel

1000 boende i nya Kvillebäcken är ett ganska litet underlag för en nyetablering av en mataffär. Men visst kan man tänka sig en mindre servicebutik. Dom bilburna, hushåll med två personer och flera, brukar också göra veckoslutshandlingar i större köpcentra.
 0
Johannes Hulter (20 Oktober 2010 14:52):
Det är fascinerande hur fast vi är i det modernistiska sättet att planera staden på: "Här ska byggas 1600 bostäder, då behövs för all framtid, varken mer eller mindre, än 1 mataffär, 1 café, 2 frisörsalonger, 0,5 indiska restauranger, 1,25 videobutiker, 0,01 iranska antikvariat..." osv.

Nej, det är inte så man bygger stad. Man bygger hus med lokaler i gatuplan och sedan får man se vad det blir. På Nordenskiöldsgatan ligger 5 (fem) italienska restauranger. Inte för att någon konsult tyckte det lät som en bra idé för 100 år sedan och planerade in det, utan helt enkelt för att det finns lokaler och entreprenörer har testat lyckan.

Kommer det att ligga fem italienska restauranger där om 50 år? Well, vem vet? Det är precis det som är poängen. Kommer det att ligga fem italienska restauranger på Färgfabriksgatan om 50 år? Well, det kommer det med bestämdhet inte att göra om man inte bygger lokaler där. Det är precis det som är poängen.
 0
Joachim (20 Oktober 2010 14:54):
Jag förstår inte riktigt varför Färgfabriksgatan inte kan bli ett sådant stråk. Redan idag finns en möbelbutik, café/bar, en finsk förening, loppmarknad osv. Så de här klustereffekterna Kristina talar om finns ju redan.
Sedan är det ju även tänkt att gatan ska vara en del av den övergripande strukturen för hela Backaplan - det som länkar ihop Kvillebäck med de övriga delarna. Jag menar gatan ska ju faktiskt mynna ut i det som ska bli den stora mittpunkten för alla andra stråk (Swedenborgsgatan, Deltavägen).
Tycker bara att det är så dumt att inte åtminstone förbereda bottenlägena för framtida butiker.
 0
Joachim (20 Oktober 2010 15:03):
....och andra verksamheter såklart
 0
Daniel (20 Oktober 2010 15:09):
@Mats. Nu var det visst 1600 bostäder, vilket blir runt 3000 människor så jag hade fel. Om det finns underlag för det eller ej vet jag egentligen inte, men det bor cirka 3000 pers i brämaregården och där har dom ju en matbutik. Sedan kommer det ju att byggas fler bostäder i området, men det enda tillåtna sättet att bygga matbutiker på idag är t.ex. det nyöppnade ICA Sannegården.

det hela bottnar egentligen i att när man startar en bostadsrättsförening så har man nästan som säljargument att man slipper jobbiga hyresgäster.
 0
Daniel (20 Oktober 2010 15:12):
@Johannes. När jag tänker på Hur färgfabriksgatan kommer att bli i framtiden, så visioneras denna bild upp om hur livligt det kommer att bli...
http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​490​7.​.​
 0
Johannes Hulter (20 Oktober 2010 15:34):
@ daniel: Jag tror faktiskt att det kommer att ordna sig. Det här är ett gigantiskt projekt där många tunga aktörer (byggare, politiker etc) investerat mycket, både pengar och goodwill. Det här ska bli en mönsterstadsdel. Man sökte tom pengar (161 mille) från Delegationen för Hållbara städer: http:​/​/​www.​hallbarastader.​gov.​se/​Bazment/​Alias/​Files/​?​.​.​ bl.a. på löfte om att
- skapa mötesplatser
- skapa en stadsdel med stor och berikande variation
- bygga lokaler för service och handel

NCC mfl inser nog att det inte är någon smart idé att börja hela projektet med att bygga en bostadsvägg mot Färgfabriksgatan. Det är ju upplagt för skandalreportage och sura kulturartiklar i GP/GT. Därför tror jag att de kommer att tänka om.
+1
Kristina Gradin (20 Oktober 2010 15:41):
@ Johannes; projektet är ekonomiskt hårt pressat pga av de stora saneringsbehoven och därför krävs en rationell hantering av saneringen, det är en strikt överlevnadsfaktor för projektet. Att lämna kvar saneringsobjekt till framtiden handlar inte bara om att skjuta upp kostnaderna för den saneringen. Det blir praktiskt svårt att kombinera bevarandet med utbyggnaden av ett helt nytt infrastrukturnät (vatten, avlopp, fjärrvärme, el, tele, fiber, sopsug, gator mm). Det finns inte obegränsat med utrymme i gatorna och vi bygger för framtiden. Därför har man gjort bedömningen att totalsanering är den enda framkomliga vägen.

Det stämmer att såväl Färgfabriksgatan som Gustaf Dahlénsgatan benämns som huvudstråk i den bemärkelsen att trafiken runt området och till Backaplan initialt kommer att ledas den vägen. I planarbetet gjordes dock valet att förlägga verksamhetslokaler till Gustaf Dahlénsgatan (samt andra strategiska platser) och inte Färgfabriksgatan. Det är den planen vi följer.

Sen var det frågan om vad som krävs för att skapa lokaler i gatuplanen. Jag tror att de största hindren är ekonomiska och ansvarsmässiga. Det är möjligt att det krävs någon form av subventionering i form av tex möjlighet att bygga på extra våningar. Men det är också så att det kan vara svårt för en bostadsrättsförening att agera hyresvärd till olika typer av verksamheter (såklart beroende av vilken kompetens man råkar ha i sin styrelse osv). Jag tror att vi byggherrar (som oftast inte finns kvar sen under förvaltningsskedet) generellt är skeptiska till att lägga kniviga hyresavtal i knät på våra bostadsrättsföreningar. Det känns helt enkelt inte ansvarsfullt. Detta problem skulle man eventuellt kunna komma runt genom att bli flitigare på att använda 3D-fastighetsbildningar.

Jag skulle dock vilja vidga frågan om ett urbant liv till att omfatta mer än bara verksamhetslokaler i bottenvåningar. I Kvillebäcken satsar vi också på mötesplatser mellan husen, s.k. miniparker eller pocket parks. Vi fick häromdagen på vår blogg in ett jätteintressant tips om upplägg med mobila paviljonger som flexibla lokallösningar. Vi ska titta närmare på det. Jag ser det som mycket intressant att kunna erbjuda varianter på torghandel till olika typer av näringsidkare. Det kan innebära att man tex som handlare kan göra "karriär" inom området och successivt bygga upp sin kundkrets. Det skapar också liv i gatubilden. Det kan också vara ett sätt att bevara den gamla fina Kvillebäcken-andan med handel och kommers, fast i ny skepnad.
 0
Johannes Hulter (20 Oktober 2010 15:51):
@ kristina: Intressant! Så om en annan aktör (låt oss säga GöteborgsLokaler) gick in och tog ansvaret för lokalerna i bottenvåningen och ni fick bygga en extra bostadsvåning högst upp (som kompensation för den ni förlorar längst ned) så vore det ett annat läge?

Rolig och bra idé med paviljongerna förresten, vi har skrivit om ngt liknande tidigare, här: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​6/​tillfalligt-​stadsliv_​874.​h.​.​
 0
JK (20 Oktober 2010 16:59):
Jag vill absolut inte vara surmagad, men argumentationen "Jag skulle dock vilja vidga frågan om ett urbant liv till att omfatta mer än bara verksamhetslokaler i bottenvåningar. I Kvillebäcken satsar vi också på mötesplatser mellan husen, s.k. miniparker eller pocket parks." låter i mina öron EXAKT som programförklaringen till alla miljoner punkthus som är utströsslade över detta land, med följd att alla former av gatuliv effektivt utraderats från massor av områden som borde ha underlag till mer stadsliv med lite vettig planering. Man bestämmer sig helt enkelt för att människor vill träffas där, i strid med alla former av erfarenheter från andra områden. Blir det inte så är det väl något fel på folk. I valet mellan kartan och verkligheten verkar man ha en förkärlek för kartan.

Mobila pavilonger låter som en kul idé, men man får inte glömma att vi bor i regnets och kylans hemstad och att gatuliv helst ska snurra hela året. Skulle dessa paviljoner vara stora nog att värmas? Och vem ska driva dem?
 0
JK (20 Oktober 2010 17:10):
Dessutom: "Jag tror att vi byggherrar (som oftast inte finns kvar sen under förvaltningsskedet) generellt är skeptiska till att lägga kniviga hyresavtal i knät på våra bostadsrättsföreningar. Det känns helt enkelt inte ansvarsfullt."
Vad menar ni här? Skulle detta vara en nackdel? Jag sitter själv i en styrelse för en bostadsrättsförening och de två lokaler vi hyr ut bidrar med ett ansenligt tillskott till kassan. Att det dessutom är bl.a. ett trevligt fik som bidrar till trivseln gör inte saken sämre. Jag förstår inte ens argumentationen. Jag upplever inte att det är en hemsk pålaga över huvud taget. Hela stan är ju fylld med bostadsrättsföreningar med lokaler i bottenplan...
 0
Sonny (20 Oktober 2010 18:26):
Kristina: Det är gaturummet som är poängen i ett stadsliv. Ingen verksamhet inget liv. I framtiden kommer väl att bygga om Backaplan samt ännu längre österut antar jag och för att kunna få genomströmning i området behövs verksamheter i gaturummet. Man måste se helheten.
 0
Anna Eriksson (20 Oktober 2010 18:35):
Jag håller helt med JK. Jag sitter också i styrelsen för en bostadsrättsförening som hyr ut två lokaler i bottenplan. Dessa lokaler har aldrig överhuvud taget diskuterats på våra möten. Nu har vi iofs haft samma hyresgäster under de år jag suttit i styrelsen, kanske skulle det bli annorlunda om någon verksamhet sa upp kontraktet och vi måste hitta en ny hyresgäst. Själva kontraktet tror jag dock inte är nåt problem. Vi är med i SBC och vad jag förstår hjälper de till med sådant. För övrigt fanns det tidigare fler lokaler i vår brf. De gjordes om till bostadsrätter för några år sedan, jag misstänker att det var för att det var svårt att hitta hyresgäster vilket förstås är tråkigt, jag hade hellre sett att de funnes kvar. Men jag vet också att föreningen drog in ordentligt med pengar när lokalerna såldes som bostadsrätter. Så jag tror inte någon såg lokalerna som ett problem.

Jag håller också med JK i det han skriver om miniparkerna. Jättebra att sådana finns. Men första förutsättningen för liv i ett område är ändå lokalerna. Ingen uppehåller sig i ett område bara för att gå in i en minipark. Om det däremot är liv, butiker, kaféer, arbetsplatser, verksamhetslokaler i ett område kan miniparkerna bli mötesparker. De som jobbar i närheten går till ett närliggande hämtmatställe och handlar sin lunch som de sedan intar i miniparken. Den som shoppar i de mysiga småbutikerna och loppisen pustar ut i parken. Om familjen ska uträtta ärenden och valda delar av familjen lessnar på ärendeuträttandet kan de gå till miniparken för att springa av sig en stund i väntan på att resten av familjen ska ha uträttat sina ärenden. Men det finns SÅ många sådana där platser i Sverige där "förståsigpåarna" bestämt att folks ska mötas, men där det på sin höjd uppehåller sig några A-lagare.
 0
Johannes Hulter (20 Oktober 2010 20:57):
@ anna mfl: Ja, visst är det så. Jag sitter själv i en BRF som hyr ut lokal till en förening (inget A-läge) och det tickar in några tusenlappar varje månad. Trevligt och inget bekymmer.

Men problemet är förstås om lokalen går att sälja som bostad (som du är inne på Anna). Då är det ofta mer pengar i att sälja som bostad (och få en till BR i föreningen som bidrar) än att ha kvar lokalen.

Så om man nu ska bygga en ny BRF, hur tänker man? Fastighetsytan kostar X kr att bygga, då vill man såklart maximera vinsten på varje kvm. Och om BRF:en får välja på en lokal eller ytterligare en BR, så blir ju valet sannolikt en till BR.

Så hur får man dem att välja en lokal? Genom att ge dem både-och, dvs. "ta en BR till och få en lokal på köpet". Alltså det vi skrev i debattartikeln - i detaljplan bör man villkora en eller ett par extra våningar mot lokal i gatuplan.
 0
Krister Malmqvist (21 Oktober 2010 08:52):
En annan del av problemet är att affärsidkarna nu måste vara med i inköpskedjor för att kunna konkurrera. Elon, Expert, Bokia, Järnia,Seven-Eleven är exempel. Helt fristående butiker kan inte konkurrera med kedjorna. För att etablera en butik måste man följa kedjans koncept vad gäller ytor, inredning, planering. Därför är det svårt att bygga lokaler i bottenplanet innan tänkt hyresgäst är uppbunden.
 0
Johannes Hulter (21 Oktober 2010 09:45):
@ krister: Samtidigt verkar de ju inte ha svårt att ta över befintliga lokaler i äldre hus. Hela innerstaden är ju fylld med 7-11.
 0
Karl H (25 Oktober 2010 12:57):
@Kristina Gradin: Tack för att du ger er bild på saken. Oerhört bra gjort. Det känns som att den här typ av dialog är bra för alla parter. Jag hoppas att du inte skräms bort och att fler byggare hälsar på här på Yimbygbg med sina goda argument.

När jag läser dina svar dyker det upp en fråga som jag gärna skulle vilja ha svar på (Jag förväntar mig inte att du skall svara på den):

Om detaljplanen skulle se likadan ut förutom att den tvingade er att bygga verksamhetslokaler i bottenplan, - Hade NCC vägrat bygga då?
 0
Anders S (18 November 2010 10:42):
Kvillebäcken – en del av en sammanhängande blandstad
För att staden skall leva även dagtid är det viktigt med ett visst innehåll av lokaler för handel och kontor även i bostadskvarteren. Det är viktigt att påpeka att tätheten av sådana lokaler mycket väl kan variera mellan olika delar av området. Som underlag för arbetet med Backaplansområdet har en s k rumslig syntaxanalys utförts som kan sammanfattas i idén om spatialt kapital. Grundtanken är att allt stadsbyggande genom att strukturera och utforma stadsrummet skapar en grundläggande potential, inte bara genom ny bebyggelse utan också genom stadsrummets struktur i sig. Varje plats och byggnad får en specifik relation till omgivningen som bidrar till dess värde. I grunden är detta ett bruksvärde men det kan naturligtvis även återspeglas i ett ekonomiskt bytesvärde. Analyserna visar tydligt på vikten av att skapa en småskalig kvartersstuktur och att möjliggöra täta kopplingar till omgivande stadsdelar. Att vissa gator härigenom också blir lugnare och sämre integrerade i det övergripande gatunätet är en kvalitet, för såväl lugna som livliga platser behövs i det offentliga rummet. Med denna analys som grund har vi sett att några av stråken får en bättre potential för stadsliv. På Backaplan, i närheten av Knutpunkt Hjalmar och vid Kvilletorget bör lokalinslaget vara fortsatt stort. Inom Kvillebäcksområdet handlar det framförallt om Gustaf Dalénsgatan, men även om det sammanhängande gångstråket längs Långängen som uppstår genom att man anlägger en ny bro över Kvillebäcken mot Backaplan. Längs dessa stråk förutsätts byggnaderna förberedas för lokaler i bottenvåningen. Detaljplanen har tvingande bestämmelser om detta längs hela Gustaf Dalénsgatan men även vid de mindre platser som skapas längs Långängen och det centrala torget vid Gamla Tuvevägen. Vi har från Stadsbyggnadskontoret även föreslagit att man på vissa ställen bygger bostäder i bottenvåningen som förbereds som lokaler, med något högre takhöjd och med direkt ingång från gatan. Det har visat sig i flera äldre områden att denna typ av lokaler kan bli populära för en lite annan grupp av människor, vilket bidrar till mångfalden.
 0
Matias Viström (18 November 2010 13:22):
Intressant Anders. "Bokaler" tror jag är en jättebra idé, mer sånt. Men varför inte göra det tvingande i alla bottenplan längs alla vägar/stråk i området? Då skulle tiden och efterfrågan få bestämma var och när en bostad görs till lokal. Vi har nog svårt idag att veta hur området utvecklas, och om vi inte bygger in flexibilitet blir det mycket svårare att konvertera längre fram.

Jag blir också nyfiken på vad analysen säger om Färgfabriksgatan, kommer den framgent tappa så mycket i betydelse för området att inte en enda lokal bör anläggas på södra sidan? Tvivlar man på attraktionskraften kanske bokaler återigen är ett bra alternativ.
 0
Sven R (19 November 2010 15:10):
Anders S, ur rumssyntaktiskt synvinkel så är ju det existerande gatunätet i Kvillebäcken ypperligt. Men jag tycker inte ni utnyttjar möjligheterna optimalt. Ni skulle kunna förlänga de öst-västliga gatorna över Kvillebäcken med broar. Det skulle bara handla om korta gc-broar, t.ex av trä, så det räcker med att ni tullar lite på Västlänkens kaffekassa. Det skulle kunna bli en historisk vinkning till våra gamla hamngator där det inte var många meter mellan broarna. Det skulle ge bättre förutsättningar för parken blir områdets framsida snarare än en baksida vilket ju förmodligen blir konsekvensen när bäcken tillåts agera barriär.

Jag håller med dig om att en lugn gata också innebär en kvalitet... för den som bor där. Men för området som helhet är det skadligt med "svaga" gator. Jag hoppas ni skippar det tänket eftersom det oftast bara leder till trista miljöer.

Ett exempel på misslyckad "kontrastplanering" enl mig: Punkthusen i östra Eriksberg som övertydligt skärmas av med ett skivhus mot trafikmiljön på Eriksbergsgatan. De olika miljökvaliteterna hade funnits även med slutna kvarter men nu betonas de på ett övertydligt sätt som gör att området som helhet inte känns harmoniskt.

Yimbyister brukar ofta påpeka vikten av gatuplanslokaler för att "stadsmässighet" ska uppstå. Men tittar man på våra stadsmässiga landshövdingestadsdelar så är inslaget av lokaler inte alltid så mycket högre än på det "förortsmässiga" Norra Älvstranden. Jag tror att det finns ytteliggare en komponent som underlättar stadsmässighet, nämligen rumslig och gestaltningsmässig kontinuitet.
 0
Olof Antonson (19 November 2010 16:27):
Intressanta tankar, Sven.

En sak som jag ofta tänkt på kring Norra Älvstranden är att det inte finns så många stråk som korsas. Kvillebäcken har potential att få just det.
 0
Krister Malmqvist (20 November 2010 09:18):
Själva skalan på Norra Älvstranden gör att det inte inbjuder till utevistelse. Jättestora hus, Lindholmsallens gigantiska bredd, Stora tomma ytor. Jämförmed Majorna,Masthugget och Linnestaden där gatorna och husen är i mer mänsklig storlek. Eller jämför med Alingsås, Gränna eller Fredrikshamn. Där är skalan mer anpassad till människorna.
 0
Olof Antonson (20 November 2010 13:00):
Husen är ganska stora i Linné också, men de har en intimare struktur, en helt annan rumslighet än vid Lindholmsallén. Det är viktigt att bygga staden nerifrån och upp, att utgå från gatuplanen i första hand. Sedan är fasaderna uppbrutna på ett helt annat sätt i stenstaden, vilket ger en vertikalitet, medan de nyare områdena ofta har ett horisontellt uttryck, som långa enhetliga klossar.
 0
Sven R (20 November 2010 13:41):
Olof, det är en intressant iaktagelse. Och jag håller helt och hållet med dig. Gustav Dahlénsgatan kommer att bli mycket värdefull för Hisingen eftersom det blir ett attraktiv stråk som leder norrut, mot det Hisingen man inte ser så ofta som fastlandsboende.

För att fortsätta kritiken... Gårda Terrass på bilden ovan innehåller en vanlig planerarmiss. Arkitekter brukar öppna kvarteren mot en utsikt, mot en park, mot ett vattendrag. Fast grejen är att man kan bara se Mölndalsåns vattenyta om man bor i lägenheterna precis jämte. Ån är nämligen smal och vattenytan döls av vegetation. Jag gjorde den iakttagelsen när jag besökte Gårda Terrass nyligen. Man borde alltså ha byggt slutna kvarter så att fler kunde fått bo jämte ån och den speciella miljön där.

Liknande iaktagelse gjorde jag på Porslinsfabriken. På planillustrationerna ser det ut som Kvillebäckens vatten, som omger ett hus på två sidor, skulle kunna ge fantastisk miljö med vattenreflexer upp i lägenheterna. I verkligheten så ser man bara vattenytan som lite brunt sumpvatten mellan djungelvegetation som växer ut över vattnet. Det ger ingen lyxig känsla att ha detta utanför fönstret. Man borde ha gallrat friskt och undersökt om man hade fått plats att skapa en "lagun" så att den fria vattenytan hade blivit större.
 0
Sven R (20 November 2010 13:43):
Krister, håller helt och hållet med dig.
 0
Daniel (24 November 2010 08:58):
Veidekke har tillsammans med Semrén & Månsson en annons i dagens metro om kv. cyklisten. Sista sidan.

Ser ut som en blandning av fyrklöversgatan och seminariegatan
http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​2775.​.​
 0
Daniel (24 November 2010 09:06):
Ok... fyrklöversgatan innan renoveringen, för då hade dom också konstiga färger hit och dit.
http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​6911.​.​

så efter att bli tvungen att korrigera mig själv så tror jag att kvillestaden kommer att upplevas som lika trevlig som jungmansgatan om några år.
http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​310​4.​.​
 0
karl (24 November 2010 15:07):
Ett mysterium att ni gnäller så mycket på kvillebäcken.
om man utgår från vad yimby vill ha så når kvillebäcken utan något som helst tvivel upp till En större del av era kriterier för god stad en något annat stadsbyggnadsprojekt i göteborg på mycket lång tid.
Självklart är det inte perfekt, jävligt långt ifrån.
Men gnäll istället på något av de många mycket sämre projekt som är på G.

Så som jag ser på det så motverkar ni det yimby kämpar för genom att motarbete ett av de extremt sällsynta projekt med intentioner mot kvartersbebyggelse med hög variation och verksamheter i bottenplan.
(angående verksamhet i bottenplan så var jag på en föreläsning med de projektansvariga som berättade att kvillebäcken kommer att ha MER lokaler än vad som egentligen anses vara möjligt, ur ett ekonomiskt perpektiv.)
 0
Magnus M. (24 November 2010 15:30):
Nu vet jag inte vad som åsyftas, men den här bilden:
http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​veidekke_​se/​5189496788/​si.​.​
...ser väl inte så pjåkig ut. Det är väl rimligtvis en av sidogatorna och jag skulle då hellre bo där än på seminariegatan. Vänster utanför bild ligger ju en lite större gata med lokaler, och höger utanför bild ligger grönområdet, separerat och öppet att användas av alla.
 0
Daniel (24 November 2010 16:44):
@Magnus M. ett problem med arkitekternas datorskisser är att dom itne stämmer överens med verkligheten. Himlen är oftast grå och det kanske bara kommer att vara 1 människa på gatan och om 30 år så ser det ut som många av dom husen vi ratar idag för att vi finner dom fula i miljonprogrammet. det ser ut och vara nyfunkis i puts med plåtfasad nedtill allt påminner fortfarande om det miljonprogram som man bygger på norra älvstranden och egentligen har byggt i 50 år. Jag vet inte ens någon som har uppskattat balkonger som är ingröpta i hus. det brukar kännas instängt.
 0
Magnus M. (24 November 2010 17:35):
Daniel: Men det är en byggnad på andra sidan gatan och inte en parkeringsplats, det är riktiga trottoarer och huset ligger tätt mot gatan. Jag har svårt att se vad man ska ändra på utöver ytan, och visst, i "visionsskissen" där skulle hörnhuset varit rött vilket säkerligen hade varit trevligare.
 0
Johan (24 November 2010 17:40):
Detta är väl ett klassiskt exempel på att byggherrarna är roten till det onda när det gäller arkitektur i Sverige. På Semrén & Månssons hemsida omtalades detta projekt redan i april: "Huset får fasader av tegel. Ett material som har lång livslängd, åldras med värdighet och som inte förlorar sitt estetiska värde över tid." På en skiss syns t.o.m. den vilda tanken att bryta upp fasadens horisontalitet med hjälp av kulörskiftningar. Nu har tydligen Veidekke lagt in veto mot detta idag alltför exotiska material och har därför fått arkitektbyrån att styra upp ett förslag med härlig Sannegårdskänsla. Jag hade hoppats att det var Kvillebäcken med sitt gestaltningsprogram där tegel förordas, som till slut skulle bryta den vita nyfunkisfarsoten, men nej, det var tydligen att hoppas på alltför mycket.
 0
Hannes Johansson (24 November 2010 17:54):
@karl: Men vi hinner ju med att gnälla över de sämre planerna också, det finns tid åt alla! ;)

Skämt åsido. Vi har flera gånger påpekat att Ö Kvillebäcken är ett fall framåt. Men om det blir så, som mycket tyder på, att i princip en enda gata får lokalanpassade bottenvåningar och inte ens något som i planen definieras som ett andra huvudstråk (Färgfabriksgatan) får det, så tycker i alla fall inte jag att det får fullt godkänt i Yimbys bok för ett område av Ö Kvillebäckens storlek.

Samtidigt finns det bra intentioner med i planen och de ska ha cred för att de strävar åt det hållet. Men titta igen på bilden som Magnus länkar till här ovan. Det där ser kanske förvisso mycket bättre ut än mycket annat som byggts i Göteborg de senaste decennierna. Men att det skulle vara en del av Göteborgs pulserande innerstad, en del av en riktigt tät blandstad? Nej, det tycker jag inte...

Om 10% av gatorna har verksamheter längs gatan i en tät blandad innerstad, så finns det nog mycket kvar att jobba på. Och det finns väl stor anledning att tro att det inte blir så mycket mer i Kvillebäcken.
 0
Olof Antonson (24 November 2010 19:27):
@Karl: Östra Kvillebäcken är ett stort steg framåt jämfört med de förortsmiljöer som byggts tidigare. Det finns dock fortfarande saker att ifrågasätta, som till exempel "kvartersstrukturen" och den inbyggda inflexibiliteten med igenmurade bottenvåningar:
Bra att de planerat för så många lokaler som är ekonomiskt försvarbart, men vad är det som säger att det kommer förhålla sig så i framtiden? Har de anlitat ett medium?

Kvillebäcken är lite av en prototyp för en ny era av stadsbyggande, och då vill i alla fall jag reducera antalet brister i ett tidigt skede, för sen är det för sent. Det kan bli jättebra, men det riskerar även att bli ännu ett intetsägande bostadsområde. Särskilt i relation till hur NCC motiverade att de inte skulle ha lokaler längs Färgfabriksgatan: "Det ligger i utkanten av området". De har alltså dekontextualiserat Kvillebäcken från övriga Hisingen/staden, och ser den således inte som en del i en helhet. På så sätt kväver de potentiella stråk i sin linda.

Men visst, det är ett stort steg framåt.
 0
Matthias H. (25 November 2010 13:10):
Karl, kanske är ängslan från några av beträffande Kvillbäcken större eftersom det med ganska små justeringar skulle kunna bli riktigt bra. Varför ska vi nöja oss med mediokert?
 0
Daniel (26 November 2010 10:27):
Jag kanske ska vara lite mer saklig.

I Göteborg så har vi en ganska stor tradition av att bygga antingen med träfasader eller tegelfasader. Putsfasadperioderna har varit ganska korta och dagens putsfasadperiod är nog också till ända. Tegel och träfasader ser mer levande ut än puts och det är viktigt att hus känns levande. Sedan vill jag faktiskt invända mot byggarens val av höjd till den första våningen. I den bästa av världar så gör det inget, men i verkligheten så kommer persiennerna att vara konstant neddragna vilket ger ett ganska tråkigt intryck. Man kan titta på Gårda Terass i Gårda som referens hur det blir mer bostadsfönster för långt ner.

Till sist vill jag bara säga att jag tycker det är roligt att S&M har blivit populära igen. Dom var populära på 80-talet, men efter fastighetskrisen på 90-talet så blev dom ett kontor på dekis, men har skärpt upp sig igen. Det kanske är modet som varierar men arkitektens smak som står stilla, vad vet jag.
Jag vet dock att det finns arkitekter där ute som aldrig anammade den modernistiska stilen. Bara så att vi vet så håller det släktet på att dö ut, och deras kunskaper med dom. För om vi i framtiden tröttnar på att leva i fyrkantiga skokartonger och hus som fastnat i datorernas vinkelräta problem så kommer vi att bli tvungna att återuppfinna den kunskap som har försvunnit.
 0
Olof Antonson (26 November 2010 16:03):
Modernismen är att betrakta som en hegemonisk diskurs. Successivt har de klassiskt skolade arkitekterna (de tidiga modernisterna) fasats ut, och i takt med det har även utbildningen förändrats efter den rådande normen. Idealet reproducerar sig självt i och med de nya arkitekter som socialiseras in i detta sätt att tänka; på många sätt skulle det kunna liknas vid datorsystemet Skynet från Terminator-filmerna, medan de tankar Yimby bygger på är att betrakta som alternativa diskurser, en sorts motståndsrörelse i starkt underläge.
 0
Per Högberg (27 November 2010 23:35):
Haga brukar beskrivas som en levande stadsdel.
Haga Nygata i all ära. Men stadsdelen i övrigt är jäkligt trist.
 0
Daniel (29 November 2010 18:49):
Jag vill bara informera att projektet står still för att miljöpartiet har kommit på att om man bygger hus så ökar biltrafiken, så då ska det inte byggas några hus. Inga andra lösningar fungerar uppenbarligen utan lösningen på ökande biltrafik är att inte bygga några hus överhuvudtaget.
 0
Magnus M. (29 November 2010 19:12):
Daniel: Kan du utveckla det? Blev inte hela området godkänt av byggnadsnämnden för ett år sedan?

Edit: Jag såg att det är något om Östra Kvillebäcken som ska upp i byggnadsnämnden i morgon, men det står inte vad det handlar om... Så, eh?
 0
Karl H (29 November 2010 22:47):
@Anders S: Du skriver: "..vissa gator härigenom också blir lugnare och sämre integrerade i det övergripande gatunätet är en kvalitet, för såväl lugna som livliga platser behövs i det offentliga rummet."

Visst kan det behöva vara så ibland. Men behövs inte lokaler i såväl våra lugna som våra livliga platser?
 0
Johannes Hulter (29 November 2010 23:43):
@karl h: Precis. "Lugna" lägen är en omskrivning för B- eller C-lägen, dvs. just de lägen där kapitalsvaga och icke-kommersiella verksamheter har en chans att få plats.

Det är dessutom fel inställning att tro att man på förhand kan peka ut vilka platser som 100 år framöver kommer att vara "lugna" eller "livliga". Eller ja, förhindrar man alla möjligheter för "livlighet" så kan man förstås vara mer säker. Men då har man ju själv skapat den situation man påstår att man anpassar sig till...
 0
Hannes Johansson (28 Januari 2011 21:51):
Jag tror inte dessa postats tidigare.

Liljewalls har publicerat några skisser för de hus NCC ska bygga. Återigen refererar Liljewalls till Färgfabriksgatan som en "huvudgata" inom stadsdelen. Det är intressant hur man beskriver sitt förhållande till detta:

"Mot Färgfabriksgatan, en av områdets huvudgator, lägger vi ett 8-våningshus med en bearbetad tegelfasad i varma, ljusa toner. De två nedersta våningarna binds samman för att skapa ett intressant och öppet motiv i gaturummet. På längre sikt kan detta anslag fullbordas med inflyttning av verksamheter."

Skisserna tycker jag inte ger intrycket av att man vill möta gatan och skapa ett intressant och öppet gaturum, men det lovar ju gott att man har för avsikt att anpassa så att man i framtiden kan flytta in verksamheter! Ett positivt uttalande!

Just ja, och så bilderna: http:​/​/​www.​liljewall-​arkitekter.​se/​projekt/​bostader/​kv.​.​
 0
Olof Antonson (28 Januari 2011 23:32):
Nej, cykelställen ligger lite som en mur utanför. Det ger nog mer känsla av Lindholmsalléens buskbarriär snarare än Linnégatans "förträdgårdar". Verksamheter i trapphusen? Ser inte ut att vara mycket plats ...
Utseendemässigt är det i alla fall ett steg i rätt riktning.
 0
Viktor (30 Januari 2011 12:32):
 0
Viktor (30 Januari 2011 12:41):
Oj, fel på länken, ska inte vara nån punkt i slutet http:​/​/​hsb.​se/​goteborg/​verona
 0
Karl H (5 Februari 2011 15:41):
@Hannes Johansson (28 Januari 21:51):
Ja. Ett positivt uttalande. Illustrationerna är ju annars läskigt ärliga. Grått och inte en människa på bilderna. Jag undrar: Varför kostar man inte på sig en illustration som beskriver hur det kan se ut med verksamheter i botten? Det borde väl sätta igång fantasin hos spekulanten och öka intresset för huset?
 0
karl (5 Februari 2011 18:09):
Jag kan inte fatta varför de ständigt envisas med dessa upphöjda förgårdar. Oändligt Oflexibelt och om det är målet så höj hellre upp bottenplan ett halvplan eller så på de platser där det inte finns lokal/bokal.
 0
karl (5 Februari 2011 18:16):
Hade förresten inte sett hur HSBs hus ska se ut innan....
http:​/​/​pweb.​hsb.​se/​polopoly_​fs/​2.​33693!image/​7155890​28.​.​

http:​/​/​pweb.​hsb.​se/​polopoly_​fs/​2.​33694!image/​182920​792.​.​

INTE kul. jag gillar att de på sin hemsida beskriver det som en kontinental känsla... ;)
 0
Olof Antonson (5 Februari 2011 18:29):
Kvartersindelningen ser nästan amerikansk ut på HSB-bilderna. Kanske dags att steget fullt ut? :P

http:​/​/​m2.​wnymedia.​net/​files/​20​10​/​12/​city_​skyline_​skys.​.​
 0
Johan (5 Februari 2011 19:30):
Gillar faktiskt själva husen i Liljewalls ritning. Bra vertikalitet, material och horisontell variation. Arkitekturkompaniets förslag åt HSB ger däremot lätt andnöd. Precis som i deras ritning till ett nytt hus i Eriksberg (http:​/​/​www.​sefa.​se/​sites/​default/​files/​20​10​1227_​110​0​16.​.​), så utgår de ifrån att lätt uppdaterade eternitfasader är perfekta för 10-talet.
 0
Mats O. (18 Maj 2011 10:43):
Jag noterar att det inte verkar vara någon rusning efter att köpa en lägenhet i Kvillebäcken. Veidekkes försäljning har varit igång sedan januari och fram tills nu har man sålt/bokat 22 lägenheter av 75. 53 är osålda. Dom andra byggbolagen, NCC och HSB, påbörjade försäljningen i april och där har några enstaka lägenheter sålts.

Vad säger detta om betalningsviljan för en ny bostad i Göteborg jämfört med Stockholm eller Malmö ? Antingen ligger folk och lurpassar och väntar in andra objekt eller så finns det ett problem här att sälja nyproducerade lägenheter för 1.5-3 miljoner styck i Göteborg.
 0
Daniel (18 Maj 2011 10:57):
@Mats. man får inte glömma av dom nya reglerna för lån. Man ska kunna betala av på lånet. Amorteringsfritt och obefintliga räntor är historia. Det är nog dags för byggbolagen att börja städa i sin bransch och inte slösa vilket man kunnat göra innan då kunderna ändå alltid har betalat.

Den här lägenheten:
http:​/​/​www.​hemnet.​se/​bostad/​bostadsratt-​4rum-​porslinsf.​.​

kostar 18000 i månaden med 5% ränta (vilket man kommer att få räkna med) hos swedbank. Sedan kommer givetvis skattereduktionen men den har man ju inte så stort nöje av när räkningarna kommer. Dom amorteringsfria lånens slopande kommer nog att skaka om marknaden rejält.
 0
Emanuel Alfredsson (18 Maj 2011 10:57):
@Mats O:

Det är just det vi vill komma åt. En del ändringar i planprocessen som gör att bostäderna blir både billiga och snygga. Det gör dem attraktiva och genererar köpkraft. Det jag själv tycker ska bli norm, är att 50% av bostäderna blir hyresrätter med ett ordenligt nedsänkt hyrestak, så att folk får råd att bo där.
 0
Mats O. (18 Maj 2011 11:59):
Jag har tjatat om det förr men säger det en gång till. Jag tycker det borde byggas fler kooperativa hyresrätter i Göteborg. Både allmännyttan borde bygga och även privata aktörer skulle titta på detta.

Många som idag bor i eget boende eller bostadsrätt drar sig för att flytta till hyreslägenhet av rädsla för fel område, stökig miljö, liten egen påverkan på boendet och andra orsaker; och där kunde i så fall kooperativ HR vara alternativ till en dyr BR.

Som det är nu byggs det bara ett litet antal för seniorer, men även unga är väl intresserade av att välja sånt boende?

Nåt för Yimby att påverka?

http:​/​/​www.​vartgoteborg.​se/​prod/​sk/​vargotnu.​nsf/​1/​bost.​.​
 0
Magnus M. (3 December 2011 13:56):
Den här träkåken ser lite retro 50tal(?) ut. Skumt att gömma en massa affärer bakom träd och sly. I övrigt så kommer den nog verka rejält uppfriskande bland de släta betongbyggnaderna runt omkring. :-)
http:​/​/​www.​fredblad.​se/​20​11/​0​9/​0​6/​kvillebacken-​g1/​

Eller är det affärer? "Studiolägenheter"?
 0
Mats O. (3 December 2011 14:45):
@ Magnus

Det är Deromekoncernen. Derome startade som ett sågverk på 50-talet. En uppstickare från Varberg som börjat bygga alltmer i dom större städerna. Bygger trähus i flera våningar med ny teknik. En slags moderna landshövdingehus kan man säga.
 0
Johannes Hulter (3 December 2011 15:37):
Magnus: Det hade ju varit bättre om man bestämt sig för att verkligen bygga lokaler istället. Att man gömmer dem bakom sly är ju för att de ska användas som bostäder och man vill få bort insynen. För det är nog inte så många som vill "bjuda in det pulserande stadslivet till sitt vardagsrum" i verkligheten...

"I markplan ligger sex unika studiolägenheter med extra högt i tak och dörr direkt ut på torget för den som vill driva verksamhet hemifrån eller bjuda in det pulserande stadslivet till sitt vardagsrum."

Dock är det ju positivt att Derome ändå valt att göra bokaler här, vilket detaljplanen inte kräver: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​10​/​kvillebacken-​-​gott-​och-​bl_​.​.​
 0
Sven R (3 December 2011 19:41):
Så här hade Västra Eriksberg sett ut om vi hade haft en stadsarkitekt då:

http:​/​/​arkitekturguide.​se/​?​p=​visa&id=​11
 0
Johannes Hulter (3 December 2011 21:39):
Sven: Förmodligen. Och det hade varit lika trist som idag. Har inte varit på Sluseholmen men det ser ut precis som Borneo, Sumatra etc., dvs. snygga, stendöda bostadsområden. Gärna snygg arkitektur men först en rejäl stadsplanering... :)
 0
Johan (5 September 2012 22:55):
Kvillebäcken närmast Hjalmar Brantingsgatan:
http:​/​/​tornstaden.​se/​$-​1/​file/​husr-​tornstaden-​preview-​.​.​

Det är alltså så här stadsdelen kommer att presentera sig för omvärlden. När man tidigare tyckt att den arkitektoniska nivån varit låg vid nybyggen har man åtminstone kunnat trösta sig med "ja, det är i alla fall bättre än under miljonprogramseran". Nu ser det plötsligt ut som att vi inte bara är nere på den nivån, utan under den. Detaljplanerna har börjat se bättre ut. Samtidigt går arkitekturen åt motsatt håll.
 0
Ragnar Lind (5 September 2012 23:57):
Johan:
Jaha, då får man ge upp hoppet om den stadsdelen också... En blandning av raseri och uppgivenhet infinner sig. Detta får bara inte vara sant. Detta är antistad, med eller utan lokaler i bottenplan.
Gärna bra detaljplaner, men det gör verkligen ingenting med en något tilltalande, åtminstone inte direkt frånstötande, arkitektur också.
 0
Sven R (6 September 2012 01:16):
Hahaha, är det här ett skämt? Stadsdelens hörn mot centrum ska manifesteras med en skorsten av grön plåt? :-D
 0
Niklas S (6 September 2012 09:31):
Semrén+Månsson är alltså dom ansvariga för denna arkitektur. Håller med om att det inte är särskilt vackert, men samtidigt så verkar det vara endel verksamheter som kan komma att bidrar till liv och rörelse vilket jag ser som positivt.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter