Utskrift från gbg.yimby.se
....

Landshövdingehus 2.0

 

Flervåningslandshövdingehus är ett långt ord, men visst vore det snyggt!


Vi är nog många som börjar tröttna på den tråkiga och numer fantasilösa nyfunkisen som erövrat vår stad de senaste tio-femton åren. Människor invaggas i tron att detta är det moderna och det enda sättet man kan bygga på nuförtiden. Dumheter! Varför tar vi inte bättre till vara på den trätradition vi har? Vart har de nya landshövdingehusen tagit vägen? Nej, just det, det finns ju knappt några sådana. Enstaka exempel kan man hitta om man letar med lupp (Lindholmen, Bangatan). Men när denna form av klassisk bebyggelse är så populär, kan man ju undra varför man inte bygger mer av det.


Att bygga i trä är vad jag upfattat det som inte nämnvärt dyrare än att bygga i betong eller papp eller vad det nu är som är populärt idag. Sen är det miljövänligt och som man kan höra på ordet trä även ett helt naturligt material, vilket ofta är positivt. Brandrisken är inte heller längre något problem då trä kan vara/göras minst lika brandsäkert som betong (eller papp). Hållbarheten är även den god i trähus. När man rev Landalas landshövdingekvarter märkte man att virket fortfarande var så gott som i nyskick. Sen kan det ju i och för sig bero på att Landala revs alldeles för tidigt och helt i onödan, men det är ju ett annat ämne.

Än annan minst lika bra argument för träbyggnader är vår tradition med trähus här i stan. Något vi bokstavligt talat borde bygga vidare på. Snart har vi väl fler nyfunkishus än landshövdingehus i Göteborg. Jätteunikt verkligen. Busslaster lär ju verkligen komma hit för att beundra vår unika fastighetsfauna. För det är väl ingen annan svensk stad som har sådana moderna byggnader? För det är ju inte samma tre-fyra byggbolag som bygger i hela landet? Jodå. Allt mindre ser unikt och personligt ut. Man kan inte längre skilja städer ifrån varandra. Det är nästan så att man får för sig att byggherrarna trycker upp knappar med texten Vi gillar lika.


Att våra landshövdingehuskvarter är populära är det väl knappast någon tvekan om. Ändå byggs det inte några sådana. Lite märkligt kan man tycka, människor skulle antagligen älska dem. Jag är övertygad om att de skulle sälja slut eller hyras ut lika fort som något av de där gråa bunkerliknande lådorna på Eriksbergs skuggsida. Det lär dessutom gå alldeles utmärkt att bygga in lyxiga vindsvåningar på ett modernt landshövdingehus. Man skulle nog tillochmed kunna installera en sådan där teppanyakihäll om det finns önskemål.


I Kirkenes i Norge planeras en 20 våningar högt trähus vilket i så fall blir världens hittills högsta byggnad i trä. Ser dock mest ut att vara glas med stommen skall byggas i trä. Så ingenting är omöjligt och inga hinder finns längre. Dock kan man ju fråga sig varför man ska bygga höghus i trä. Men men, varför inte.



Barentshus Reiulf Ramstad Arkitekter




Men som sagt. Landshövdingehus är populära bland göteborgare och besökare. Låt oss bygga vidare på det och utveckla oss lite grann. Idag har ett klassiskt landshövdingehus en våning i sten och två i trä. Varför inte tre våningar i trä? Eller fyra? Kanske två i sten och fem i trä? Vår stad behöver förtätas och bostäder behöver byggas, alltså finns det goda skäl att bygga lite på höjden. Vi skulle kunna förena det gemytliga och det täta och högexploaterade.



Plussa på våningar och skapa det nya moderna landshövdingehuset!



Klassikern med en våning i sten och två i trä.



Utmanaren med en våning i sten och tre i trä.




Nu börjar det hända saker! En och en halv våning i sten och fyra i trä.



Ja, hur ska det sluta undrar man. Möjligheterna är många då man kan laborera lite olika med den klassiska landshövdingeformeln. Sanningen är väl dock den att skulle vi kunna börja bygga sådana här moderna landshövdingehus skulle staden bli rikare på flera sätt. Vi skulle kunna bygga landshövdingekvarter där det aldrig funnits några. I Hammarkullen eller i Torslanda. Eller där vi haft men råkat riva ner. I Annedal eller i Gullbergsvass. Vi skulle knyta an till vår historia och sprida den göteborgska känslan ut i alla våra stadsdelar. Lite lokalpatriotism och arvtagarstolthet som idag tycks saknas i vårt stadsbyggande hade kanske inte skadat. Vi borde gladeligen bygga vidare på vår vackra stad där alltfler borde ha möjlighet att bo.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (15 Oktober 2010 14:54):
Håller med.

Låt oss få se det nya i staden som uppdaterade varianter av Brämaregården, majorna och bagaregården, framför uppdaterade versioner av Gårdsten, Tynnered och Bergsjön.
 0
Daniel Bergqvist (15 Oktober 2010 15:07):
Tack för ett bra inlägg Jesper!
"Trähus kan vara byggbranschens framtid"
http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​83.​.​
 0
Olof Antonson (15 Oktober 2010 15:32):
Du berör ett viktigt ämne, Jesper!
Jag kan tänka mig ett smäckert landshövdingepunkthus med nätta smidesbalkonger.
Eller varför inte ett som reminiscerar Empire State Building (fast mer i miniatyr)?
Jag tycker det är viktigt att vi bejakar vårt eget tillskott till arkitekturhistorien: Landshövdingehusen har blivit styvmoderligt behandlade genom åren, men det är sant att väldigt många människor älskar dem.

Landshövdingehusen är - eller borde vara - som med de viktorianska husen i San Francisco. De är själva sinnebilden av staden. Men vem bryr sig om staden som helhet när man kan få maximerade solvinkar 24/7?
 0
Björn Felten (15 Oktober 2010 15:41):
Naturligtvis skall vi bygga fler landshövdingehus!

Varje gång jag ser ännu en höghuspark presenteras, så kan jag inte låta bli att tänka hur det skulle bli med ett "omslutande" LH-kvarter där i stället.

Ett problem vad gäller att bygga en eller flera våningar extra är våra stelbenta hissregler (som fördyrar bygget ganska rejält). Men med ett lämpligt undantag från dessa regler, så hade vi kunnat skapa precis så fantastiska hus som du skissar på -- och med hyresnivåer som till och med studenter kan ha råd med.

Landshövdingehus 2.0 FTW! Kan man klicka Tummen-Upp på fejjan tro? :)
 0
Claes Carlsson-Klauzner (15 Oktober 2010 20:30):
Bra inlägg. Över huvud taget förstår jag inte varför fler arkitekter och byggherrar vågar plocka upp det traditionella byggande som bröts i och med funktionalismen. Finns det någon? Studera det gamla och och hitta moderna lösningar. Blir det för dyrt, eller är de bara livrädda för att uppfattas som kitschiga och bakåtsträvande?
 0
Claes Carlsson-Klauzner (15 Oktober 2010 22:30):
Ekohuset verkar klockrent. I artikeln du hänvisar till står också om problemen byggbolagen har att gå från demonstrationsprojekt till produktion. Intressant.
 0
Mats (16 Oktober 2010 14:55):
Tvivlar på att dessa hus blir populära på bostadsrättsmarknaden eftersom balkonger verkar saknas. Nyfunktionalismen regerar trots allt, med sina stora balkonger och fönster med ljusinsläpp.
 0
Anders Norén (16 Oktober 2010 14:59):
Först tänkte jag skriva något om vikten av att behålla våra stelbenta hissregler och hänvisa till matkassar och barnvagnar, småbarnspappa i lägenhet som jag är. (Flyttfirmorna tar dessutom ett påslag för varje trappa som måste passeras.)

Sedan kom jag på att på den relativt fria bostadsrättsmarknaden så påverkar hisstillgången utbud och efterfrågan. Vi bor i en bostadsrättstrea i ett femtiotalsområde strax utanför stadskärnan här i vår stad. Vi hade hemskt gärna köpt lägenhet i innerstaden, men det hade blivit för dyrt - om vi inte hade accepterat femte våningen utan hiss, för sådana lägenheter säljs nämligen för mellan en halv och en miljon kronor mindre än liknande lägenheter i hus med hiss. Se: förekomsten av hiss påverkar de boendes betalningsvilja direkt. Antagligen är det därmed lönsammare för byggherrarna att bygga hiss i nybyggen än att låta bli.

Man skulle kunna utvidga funderingen till hyresrättsmarknaden, men eftersom den är mycket starkt reglerad så är det inte lika lätt att slå fast att hiss är lönsamt.
 0
Olof Antonson (16 Oktober 2010 15:28):
@Mats: Det finns landshövdingehus med balkonger. Jespers illustration är mer att betrakta som en lek med ett varierat våningstal. Sedan kanske inte allt behöver underordnas balkongen. I äldre hus samspelar fasaden med balkongerna, och där är det i många fall inte alla lägenheter som ens har en. Idag är fasaden snarare belamrad och undanskymd av ett gytter av balkonger.

Om vissa lägenheter byggs med balkong, och andra inte, så kan en prisvariation kanske uppstå? Eller handlar det om millimeterrättvisa, att samtliga lägenheter skall uppfylla en viss balkongkvot?

För att avgöra huruvida husen skulle bli populära så räcker det nog med att titta på hur eftertraktade lägenheterna i det befintliga beståndet är idag - med eller utan balkong - för att inse det.
+1
Jesper Hallén (16 Oktober 2010 17:02):
Klart att man kan ha balkonger på dessa landshövdingehus också. Vi pratar ju inte om att göra replikor av gamla byggnader utan att göra moderna varianter. Där kan det ju ingå både balkong och andra moderniteter :)
+1
Anna Eriksson (16 Oktober 2010 22:06):
Håller verkligen med!

Läste en insändare i GP om detta för några år sedan, nån som ville att man skulle bygga så i Göteborg igen. Han fick då svar av en arkitekt som talade om att man inte kan bygga så för varje tidsperiod har sin stil och man kunde helt enkelt inte gå tillbaka till en förlegad stil för det vore fel. Oavsett om folk ville ha det eller inte. Trist attityd enligt mig.

När det gäller balkonger går det ju jättebra att sälja lägenheter utan balkong i de gamla landshövdingehusen så jag tror att det skulle gå att sälja lägenheter utan balkong även i nya landshövdingehus. I Majorna som är det område jag känner till bäst brukar kvadratmeterpriset vara högre i landshövdingehusen än i funkishusen och 60/70-talshusen trots att de senare har balkong och bättre ljusinsläpp. Man verkar prioritera en trivsam innergård och att det känns mysigt på nåt sätt med landshövdingehus. Sen går det ju som nämnts ovan att sätta balkonger även på landshövdingehus.

När det gäller hissar kan man väl ha sådana i landshövdingehus också?
 0
Joachim Jensen (16 Oktober 2010 22:46):
Modernismens arkitekter har ju den dåliga ovanan att kalla allt som tar inspiration ur pre-modernistisk arkitektur för pastisch. Se tillexempel till Jakriborg som fått en väldans massa kritik.
Så den enda lösningen är la att fortsätta med modernistisk arkitektur, dvs. typ nyfunkis som ju är så modernt och nyskapande!

Men om man nu skulle bygga landshövdingehus 2.0 så kan man väl exempelvis använda sig av oregelbundna fönsterstorlekar som man exempelvis gör i nya Friggagatan: http:​/​/​www.​breitenfeld.​se/​Friggagatan%20​20​12%20​copy.​jp.​.​

Då kanske övegången blir lättare....
 0
Bruno Brunböna (16 Oktober 2010 23:23):
Utmärkt! Dessa nyfunkis hus är helt obegripliga.
 0
Krister Malmqvist (17 Oktober 2010 09:35):
Nordostpassagen har fått en del kritik men jag tycker att denna stadsdel med närheten till Linnégatan är bra planerad. Många lägenheter har stora balkonger med fantastisk utsikt över staden och närhet till butiker, affärscentra, Slottskogen m.m. Här skulle kvarterindelning inte tillföra något. Samma gäller på andra områden med närhet till handelsplatser. Ex.vis Mandolingatan som diskuterades nyss. Att bygga kvartersstad där tillför ingenting eftersom intresset för att etablera verksamheter i gatuplanet är begränsat. Hyran i ett nybyggt hus blir minst 2000 kr/kvm vilket hindrar etablering.
 0
Claes Carlsson-Klauzner (17 Oktober 2010 11:07):
Funktionalismen är och har alltid varit en rörelse driven ovanifrån som inte har något med folkliga önskemål att göra. Den hade ett mycket ideologiskt syfte, även om den bottnade i landshövdingehusens trångboddhet där ett rum och kök var standardstorlek för en famlij. Oerhört långt från dagens standard. Men funktionalismen ville också isolera arbetarfamiljerna från den "omoraliska" gruppgemenskapen på gårdarna. Isolerade familjer är mer mottagliga för myndigheternas reformering , där "de goda samhällsbyggarna" talar om vad som är rätt och fel. Ett folkhem med radikala arbetare funkar inte så bra. Funktionalism är ideologi, långt ifrån bara stil och funktion. Men det är en ny tid nu, ska vi behålla funktionalismen bara för att arkitekter har vant sig vid den?

För alla som är intresserade av hur funktionalismen uppstod läs "Arbetarfamiljen och det Nya hemmet - om bostadshyggienosm och klasskultur i mellankrigstidens Göteborg" av Sten O Karlsson. Det är en akademisk produkt så hoppa över de första 30 sidornas teori som kan vara svåra. Resten är lättillgängligt.
+1
Olof Antonson (17 Oktober 2010 11:34):
@Krister: Säga vad man vill om Nordostpassagen, den har en viss brutal charm, men det är väl ändå lite trist att de rev alla landshövdingehus? Nu är det en grå förortsenklav mitt i stan, och precis som du nämner så är den beroende av Linnégatan, eftersom den inte har så mycket att erbjuda själv.

Att kvartersstad inte skulle tillföra något vid en "handelsplats" är jag skeptisk till. Jag tror snarare i så fall på synergieffekter.


@Claes: Tack för boktipset, det låter mycket intressant.
 0
Håkan Cullberg (17 Oktober 2010 13:16):
Vi behöver hitta tillbaka till en Göteborgsarkitektur, som tydliggör och utvecklar Göteborgs särart som en handels och sjöfartsstad. Alla hus måste inte se ut som kartonger med Hammarby Sjöstad som förebild.
 0
max (17 Oktober 2010 14:15):
+1
Matthias H. (17 Oktober 2010 21:46):
Krister 09.35, jag tycker du resonerar lite inkonsekvent. Nordostpassagen är ju horribelt, det ger ju inget tillbaka till staden. Det är enormt brutalt.

Ponera följande, samtliga de stadsdelar som revs i centrala stan på 60- tom 80-talet (Bla annat det som ersattes av Nordostpassagen men även Olskroken, Landala, Annedal, Masthuggsterassen etc etc) var ju kvartersstad bestående av främst landshövdingahus. Alla tog det för givet. Man hade då kunnat ersätta dom med snygga tegelhus liknande Södra Vägens i 6-7 våningar med möjlighet till verksamheter i bottenvåningarna. Eller landshövdingahus 2.0 med några våningar högre vilket vi pratar om i denna tråd. Då hade du nu inte ens tänkt tanken att det inte skulle vara kvartersstad för det hade varit självklart. Istället har vi fått en massa hemska hus i dessa stadsdelar som inte ger något (nästan) tillbaka till staden, enbart boende. Och det i så centrala delar.

Jag börjar ganska starkt fundera på om vi inte hade haft mindre antal köpcentrum utanför stadskärnan om vi hade byggt högre kvartersstad under dessa årtionden.

Alltså, Nordostpassagen hade gärna fått stå där det gör om det vore det enda sådant område som funnits i centrala stan, det kunde då stå där som ett monument över hur man inte ska bygga stad. Tyvärr (jättetyvärr) så vimlar det ju av sådana områden i centrala stan.
 0
Claes Carlsson-Klauzner (19 Oktober 2010 09:37):
Har skrivit på min blogg - Med öga för historia - om hur funktionalisterna på 30-talet förklarade krig mot landshövdingehusen och vann:

I Majorna i Göteborg utkämpades i början av 1930-talet en strid mot Landshövdingehusen. Funktionalismens företrädare ville skapa ett rationellt, moraliskt och hygieniskt boende. För dem representerade landshövdingehusen allt som var dåligt...

http:​/​/​historia-​cck.​blogspot.​com/​
 0
Matthias H. (19 Oktober 2010 12:39):
Tack för tipset Claes, ska läsa när jag har möjlighet. Intressant läsning är det säkert.
 0
Gunnar Einarsson (23 Oktober 2010 08:21):
Vill bara tillkännage att jag blir fullkomligt extatisk av att se Jesper Halléns framåtsyftande planer på nutida landshövdingehus. Tror dessutom att det är fler än jag som har haft liknande tankar mer eller mindre flyktigt i sinnet. Något som ligger i luften just nu?

Känner mig hågad att tillägga att ytterligare minst en typ av möjligt våningsarrangemang skulle vara 1½ våning i sten med till hälften nedsänkt markplan som formar ett "basement" (till skillnad från en "cellar"), ett vanligt arrangemang i förfunktionalistisk arkitektur och som inte heller utesluter butiksytor på nedre botten. (New York-begreppet "dive bar" torde väl för övrigt ha uppkommit med en sådan halvkällarlokal i åtanke.)

En fråga beträffande de maffigt höga landshövdingehusen (inte minst femvånings och mer) rör dock brandfaran. Faran för bränder utgjorde ju själva bakgrunden till regelverkshålet "en våning i sten, två i trä". Nog för att det redan finns ett fåtal fyravånings landshövdingehus spridda här och där, framförallt på Hisingen, men hur förhåller sig egentligen den moderna trähustekniken (som i det där norska höghuset till exempel) till denna urgamla riskfaktor, det skulle jag vilja veta. Optimistiskt förhoppningsvis, för nya landshövdingehus är så coolt och äktgöteborgskt att man rent av undrar varför ingen har övervägt idén tidigare.

Jesper, gillar dina planer skarpt! Undrar dock bara varför alla fönster som finns återgivna utgörs av enkel tvådelad typ. :-) Vi som älskar landshövdingehus tror jag inte har något emot att det förekommer såväl korsfönster som T-fönster liksom andra klassiska typer från den förfunktionalistiska eran. Balkonger förekom givetvis redan på sekelskiftets landshövdingehus, så det skall garanterat tas upp i de mer varierade lägenhetstyper som Halléns nyskapelser torde innebära, hävdar jag. Landshövdingehus är ju också en hustyp där av förklarliga skäl snickarglädjen lätt löper amok, något som inte bör motarbetas enligt min mening och som, när allt kommer omkring, faktiskt är ett typiskt drag i västsvensk byggnadskultur.
 0
Gunnar Einarsson (23 Oktober 2010 08:43):
Håkan Cullberg tar upp något viktigt ovan. Det nya Göteborg får inte bli någon generisk Hammarby sjöstad. Ett utmärkande drag vad gäller den förfunktionalistiska "Göteborgsarkitekturen" skulle jag i detta sammanhang vilja påpeka förefaller inte minst vara dess relativt högre mått av "krusidullighet" och utsmyckning om man jämför med exempelvis Stockholm.
Kolla bara in de små vakthusen vid Slussen och Bältespännarparken! Har vi inte här att göra med en nyrenässans som äger en delvis äkta västsvensk och göteborgsk egenart?
Själv tycker jag faktiskt att det finns skillnader på exempelvis vår stenstad och den i huvudstaden. Har Göteborg möjligen i högre grad hämtat sin arkitektoniska inspiration från tyskt kulturområde och från Centraleuropa och det är detta som ligger bakom "krusidulligheten", även om inflytandena på båda håll måste infogas i en gemensamt paneuropeisk arkitekturkontext? Tycker nog ändå att det råder en större slätstrukenhet på Stockholms putsade fasader än i vår nyrenässans, som i vårt fall dessutom verkar i högre grad handla om konstfullt utformade tegelfasader.
 0
Patrik Höstmad (23 Oktober 2010 09:33): Online
Trevligt med nya landshövdingehus!

@ Gunnar Einarsson
Träkonstruktioner (rätt utförda) står längre vid brand än stålkonstruktioner (stålet blir snabbt mjukt- vilket var vad som hände i World Trade Centre, NY när flygbränslet brann och det våningsplanet kollapsade). Även armeringsstålet i betongkonstruktioner skadas vid större bränder. Träkonstruktioner med rätt utförda brandstopp dvs väggar och golv som står emot brand extra länge så sprids inte branden. Gipsskivor, stenull och trä impregnerat mot brand används idag till brandstopp. Dessa material fanns inte när äldre trähus byggdes. Utan att vara expert på historia anar jag dessutom att äldre träbebyggelse byggdes friare utan lika många tvingande brandregler för utförandet av konstruktionen i sig.

8-vångins trähus i Växjö:
http:​/​/​www.​byggvarlden.​se/​nyheter/​byggprojekt/​article8.​.​

Ett större problem är ljudisolering mellan lägenheter. Framför allt stegljud till lägenheten under är ett stort problem. Träkonstruktionen är väldigt lätt i jämförelse med sten, betong, stål. Men det finns lösningar på det. Forskning pågår.
http:​/​/​www.​mynewsdesk.​com/​se/​pressroom/​sp/​pressrelease.​.​
 0
Olof Antonson (23 Oktober 2010 12:50):
Jo, att det kan vara lyhört i landshövdingehus kan jag skriva under på.

Angående Göteborgsarkitekturen så handlar det för mig mycket om tegel. Även många av de lite finare byggnaderna i stan har tegelfasader (i relation till Stockholm där puts är vanligt).

Något som jag skulle vilja se är en kombination av Göteborgs landshövdingehus och uppdelade fasader, ungefär som här på Haight Street i San Francisco: http:​/​/​www.​sanfranciscodays.​com/​photos/​large/​haight-​st.​.​

Övre Masthugget(!): http:​/​/​www.​svenskfast.​se/​upload/​bobutiker/​Gbg%20​Centru.​.​

Vi skulle även kunna bygga landshövdingeradhus inordnade i en kvartersstruktur. Jag tror det är främst vertikaliteten jag faller för, att man undviker superblock-lösningen med långa enhetliga fasader. Det leder till en stor variation, men som ändå underordnar sig ett visst tema.

http:​/​/​thundermoon.​us/​photos/​california/​sf_​full_​house1.​.​

http:​/​/​www.​cvent.​com/​en/​destination-​guide/​san-​francisc.​.​

http:​/​/​www.​ipmvc.​org/​images/​Victorians.​png
 0
Gunnar Einarsson (23 Oktober 2010 14:28):
Olof, "vertikaliteten", där snuddar du nog lite vid skönhetens mysterium och säger något om varför vi gillar äldre hus. Före funkisen är allting vertikalt och står på högkant. Sedan läggs allting ned horisontellt och blir platt och utsträckt. Undrar vad det på ett djupare, lite Spenglerskt plan säger om vår kultur...

Högkant:
http:​/​/​www.​almgrenfastigheter.​se/​bilder/​prinsgatan8lit.​.​
http:​/​/​www.​musclecarclub.​com/​other-​cars/​classic/​ford-​m.​.​
http:​/​/​www.​nrm.​org.​uk/​globalmedia/​CD0​50​178_​2.​png

Horisontalism:
http:​/​/​www.​cmcbygg.​se/​images/​projekt/​prinsgatan.​jpg
http:​/​/​www.​poseidon.​goteborg.​se/​ImageVault/​Images/​conv.​.​
http:​/​/​the-​car-​club.​co.​uk/​Images/​Pictures/​Lotus-​Elan-​%.​.​

Hur menar du med uppdelade fasader, förresten? Normalt tillhör väl en fasad en och samma fastighet. Och skulle vi bygga landshövdingehus på andra sätt än i kvarter? Nog för att fristående landshövdingehus borde anläggas på Skansberget igen och även fanns på Linnéplatsen, men så vanligt är det väl inte?
 0
Olof Antonson (23 Oktober 2010 15:52):
Jag tänker mig att man dels skulle kunna infoga radhus i en flerfamiljshusbebyggelse, men också att fasaden inom huset skulle kunna delas upp på olika sätt, till exempel genom färgsättning och asymmetrier. Jag skulle även vilja se kvarter som utgörs av många mindre fastigheter, istället för ett större enhetligt block.

http:​/​/​maps.​google.​com/​?​ie=​UTF8&ll=​37.​793643,-​122.​4324.​.​

Eller varför inte:
http:​/​/​maps.​google.​com/​?​ie=​UTF8&ll=​37.​793338,-​122.​4330​.​.​

Jag skulle kunna tänka mig samtliga av de husvolymerna i ett landshövdingehusutförande. Jag tror det skulle kunna bli mycket intressant.
 0
Gunnar Einarsson (24 Oktober 2010 09:36):
Aha, nu fattar jag hur du menar. Du är kvar i området runt hippiegatan Haight St. och vill bygga "landshövdinge-rowhouses" i Göteborg. Det skulle ju faktiskt bli görahäftigt! :-)
De angloamerikanska hustyperna är dock väldigt annorlunda vårt kontinentala byggnadsarv och skapar andra slags kvarter. Smala gatufronter med ett oerhört djup på husen och på motsvarande vis trånga bakgårdar dit man ofta anländer genom gränder är typiska. Den åtföljande benägenheten att skapa "mörka rum" (utan fönster) samt vanan att bygga "back to back", det vill säga hus som saknar genomgångslägenheter, torde väl inte direkt falla Göteborgs stadsbyggnadskontor på läppen, hehe!
Inte desto mindre har jag själv lekt med tanken på att slänga in en tre-fyra 6-vånings "dumbbell" tenements på en nybyggd gata i Göteborg bara för skojs skull (för illustration, se min avatar från St. Mark's Place, Lower East Side), men landshövdinge-rowhouses var definitivt en originell och nyskapande idé! Snacka om total eklecticism! :-)
På Upper West Side, i Harlem och Brooklyn står förresten massor av brownstone rowhouses i långa rader och vill inge inspiration, men jag måste medge att det där 8-våningshuset på Webster Street i San Francisco verkligen tar priset! lol
 0
Gunnar Einarsson (24 Oktober 2010 09:53):
Patrik Andersson, tack för uttömmande svar om nutida trähusteknik. Det här låter ju riktigt bra. Fast förhoppningsvis så inverkar inte alla "tvingande brandregler" alltför menligt på den arketektoniska utformningen.

P.S: Utgjorde inte de tre skyskrapekollapserna i New York dock en oöverträffad anomali? Det typiska världen över har det sagts mig är väl snarare tvärtom att stålskyskrapor kan stå övertända som blossande ljus i timmar utan att själva konstruktionen kollapsar. Med andra ord skulle ryktet om stålets katastrofala försvagning vid mesiga temperaturer vara betydligt överdrivet. D.S
 0
Olof Antonson (24 Oktober 2010 13:36):
@Gunnar: Eftersom vi i Sverige kört fast i hus-i-park, så känns det angeläget att hitta inspiration från andra platser.

Vi har en del exempel på fina stadsradhus i bland annat Änggården och i Örgryte. Här från Sankt Sigfridsgatan:
http:​/​/​maps.​google.​se/​?​ie=​UTF8&ll=​57.​695978,12.​0​0​0​80​4&.​.​

Husen i mitten har inga fönster åt sidorna, och skulle på så sätt kunna införlivas i en kvartersstruktur inte olik den i SF. Sedan skulle givetvis husen byggas lite högre, och få en bottenvåning av tegel, för att bli äkta "landshövdingeradhus". Lokaler skulle kunna inrymmas i markplanet under själva radhuset. Jag funderar även lite på om entrén till radhuset skulle kunna förläggas till gården innanför, medan entrén till lokalen ligger mot gatan. Jag tänker mig att gården skulle vara precis som i de gamla vanliga landshövdingehusen, med portar, bara det att radhusen ingår i den helheten.
 0
Patrik Höstmad (24 Oktober 2010 13:53): Online
@ Olof
Stadsradhusen i Ängården och Örgryte är verkligen trevliga. Bra idé att utgå ifrån. Framförallt variationen i färg och detaljer är stimulerande.

@ Gunnar
PS Ja, skyskrapekollapserna i NY var ett dåligt exempel - det är inte alls typiskt (Det finns en massa konspirationsteorier för den som har behov av det. De utgår oftast från att det brinnande flygbränslet inte var tillräckligt för att orsaka kollapsen.). Hur som helst: Oskyddat stål värms snabbt på grund av sin stora värmeledningsförmåga. Så även stål skyddas mot brand med stenull, gipsskivor, träskivor, mm. Brandskyddet kan dimensioneras så stålkonstruktionen förväntas stå i flera timmar/dygn tills branden är släckt eller tills allt det brännbara materialet har brunnit upp. Det viktiga är alltså inte materialvalet trä eller stål utan det viktiga är hur brandskyddet är utformat. DS
 0
Etos (10 Januari 2013 17:36):
Ingen som har tänkt på att bebyggelse likt landshövdingehus är populära för att det är en VACKER, OMSLUTANDE (inte uteslutande likt staket, bilvägar o likn) och...
...ramla inte omkull nu...och LÅG bebyggelse!
Sverige har med sitt nordliga läge alltid en låg solbana och en soltörstande befolkning, att bygga högt är att bygga mörkt och ogästvänligt (vem sätter sig frivilligt på en skuggig mörk plats i vårt kalla land, kanske den ljusskygge)
Ngt de flesta verkar missa är dessutom den väldigt viktiga frågan är Varför en stad skulle vara bättre om den var större? Det finns en hel del studier på hållbar stadsutveckling som visar att dynamiken och fördelarna ökar upp till ca en halv miljon invånare sedan ökar oftare problem som segregation, infarkter typ köer, anonymitet/otrygghet o likn.
Något värt att fundera på så ni inte fastnar i de kommersiella fasighetsägarnas o dataarkitekternas argument;) annars gillar jag skarpt att detta är en arena där fastighetsägarna och politikerna inte äger ordet :)
+1
Johan Bengtsson (11 Januari 2013 16:44):
 0
Mats O. (12 Januari 2013 09:39):
Inga traditionella landshövdingehus direkt men Varbergskoncernen Derome (sågverk, skogsägare, husproduktion) bygger 5-vånings trähus i Kvillebäcken.

http:​/​/​www.​deromemarkbostad.​se/​sok-​bostad/​vastra-​gotal.​.​
 0
Johan Bengtsson (14 Januari 2013 17:43):
Mats O: Verkligen trevligt med trähus! Men arkitekturen är för mycket funkis för min smak...
 0
Albert Svensson (23 Mars 11:22):
Jag hoppas att jag får skriva här fast jag inte får skriva på facebooksidan. Men vill säga att det är intressant och roligt att ni tar även utseendet på husen på allvar nu. Jag inser att detta bara är enkla konceptkisser men vill ändå säga att det finns ett stort antal förebilder kvar i Göteborg. Alla de förändringar som gjorts på dessa förslag är rena estetiska försämringar gentemot dessa Jesper. Ett jättebra förslag men vi kan bättre.
 0
Ragnar Lind (24 Mars 01:57):
Va..? Får du inte skriva på Facebooksidan, Albert? Varför då..!??
 0
Krister (24 Mars 07:00):
För att skriva på facebooksidan måste man vara med i facebook. Då riskerar man att få en massa s.k. "vänner" som kan ställa till oreda i datorn.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5332 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter