Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Running on Empty

Publicerad: 2011-08-22
71 kommentarer
 
Skribent: Jan Jörnmark
På tisdag den 23 augusti kommer jag att delta i en mindre debatt om Göteborgs framtid och stadsprofil på Röhsskas trappa. Frågorna som kommer att tas upp är sådana som ”vilka är Göteborgs bästa nya hus”, ”är det viktigt med snygga hus för en stads attraktion” och ”varför byggs det så lite i vår stiliga stad”.



Berlinmuren eller Porslinsfabriken?...

Det är  kul och att få vara med i sådana här debatter, för jag tror att vi är på väg att förlora kritiskt mycket tid i Göteborg. Byggande och planarbete verkar ha gått in i en återvändsgränd som bara blir värre och värre. Skeppsbron har snart legat öde i ett decennium, och det enda som händer är att stadens politiska majoritet just nu håller på att kapa ett 16 vånings hus ned till 11 våningar. Vi hinner säkert ner till 3 våningar innan sågen blivit klar med sitt tunga värv.



Miljonprogrammet eller Eriksberg…

Norra Masthugget pekar ut vägen framåt. Det området har legat tomt sedan 1980 och det syns ingen som helst ände på tomheten. Olika plan-, debatt- och visionsgrupper arbetar naturligtvis framåt, som en sorts försäkring om att ingenting ska hända. Det jättelika området har ett par kusiner som antyder hur det verkligt långa perspektivet kommer att se ut: Heden och Skansberget har laget öde ännu mycket längre, och till sist nått en nivå där tomheten blivit sakral: ”Göteborgs själ ligger i våra tomma ytor”, för att travestera en känd före detta arkitekturexpert.



…Oh, we got all kinds of houses here...

Kanske är det ändå rätt inställning, för det som byggs utmärks alldeles för ofta av det som saknas . I Norra Gårda lät den kommunala bostadsdominanten Framtiden helt sonika kapa ned ett redan beslutat 33-våningshus till en 13-våningsstubbe och Norra Älvstranden är också intressant. Min väninna Katarina kom på besök från Stockholm i helgen, och när vi stod på Röda Sten och tittade tvärs över älven kunde hon inte tro på att det höga vita punkthuset bredvid Eriksbergskranen var byggt 2009. ”Det måste komma från miljonprogrammet” hävdade hon, lika bestämd som alltid.

Om resten av Eriksberg var hon snällare: ”det ser ju i alla fall ut som vilken annan nybyggd stadsdel som helst”. Planer och nybyggnationer i Kviberg, Porslinsfabriken, Delsjön och Kvillebäcken talar samma språk: i Göteborg tar det tid innan något händer, och när man väl har byggt kan resultaten spegla sig i varandra: överallt ser vi samma stiliga skapelser i vitgrå eller brunbeige nyfunkis.



…hus i park…

Naturligtvis är det inget att säga om det, arkitekturen speglar bara det institutionella systemet. Möjligheterna att överklaga det lilla som planläggs är vidsträckta, och tidningarna är ofta generösa med att berätta om de vedermödor och helveten som närboende utsätts för genom nybyggnation. Ett sätt att åtminstone försöka begränsa de klagandes sorger är ju genom att rita de nya husen efter samma anonymiserade nyfunkismall som dragits genom den svenska byggsektorns Xerox-maskin de sista två decennierna. Den framgångsrika stadsbyggaren vet att hus ska placeras punktvis i park, kläs in med beige tegel och sakna hissknappar ovanför nr 6. För att ge det nya skinande huset det lilla extra utrustar man balkongen med lila plexiglas eller klär en bit av taket med grön plåt.



…hus i grupp…

För många år sedan skrev jag min avhandling med utgångspunkt i den franske sociologen Michel Croziers bok ”The Bureaucratic Phenomenon”. Crozier menade att tunga europeiska institutioner ofta domineras av att de vänder sig inåt, bort från marknaden. Misslyckanden skylls på en illvillig omvärld, och till sist blir det nödvändigt att öppna upp organisationerna utifrån.

Det är så jag ser på den göteborgska plan- och byggproblematiken. Den institutionella struktur vi har går på ångor från kollapsade och återvunna planer vars bäst-före-datum gick ut för decennier sedan. Utredandet av allt från Skanstorget till Skeppsbron har skapat en Perpetum Mobile där tusentals arbetstimmar plöjs ned till ingen nytta, samtidigt som bostadsbristen ökar och Stor-Göteborg sprids ut över allt vidsträcktare områden bortåt Kungsbacka, Varberg och Uddevalla.



…och hus i brunt.

Så är det en stadsarkitekt eller profilbyggnader vi behöver? Jag ställer mig tvivlande. Jag tror att stadsarkitekten kommer att fångas upp av strukturen (vilket är vad arbetsbeskrivningen också säger). Attraktiva byggnader behövs, men vi måste ha klart för oss att debatten runt dem kommer att domineras av snabba och hopplösa låsningar. Om inte det enda resultatet ska bli att evighetsmaskinen får mer bränsle tror jag att vi är i behov av en ökad diversitet, en öppen debatt och en genomgripande analys av de onda cirklar som nu verkar dominera utvecklingen.

Fler krönikor av Jan Jörnmark:
Arkitektur - moral eller kunskap?
Bostadsbubbla?
En resa till Detroit
Göta Lejon and the Strange Fate of Olskroken
Gårda/Svingeln
Centrala Hisingen - Thörn revisited
Centrala Hisingen och gentrifieringen
Evighetsmaskinen
Var ska framtidens göteborgare bo?
Övergivna riksintressen
Linné - en personlig betraktelse
Konfliktfylld stadsplanering - exemplet Karlstad
Plan- och Bygglagen och Göteborgs utveckling
Gå med i YimbyGBG Facebook
Delicious
Pusha

YimbyGBG om: , , , ,

Bloggar om: , , , ,

Kommentarer:
 0
Olof Antonson (22 Augusti 2011 00:59):
De större byggbolagen har då och då annonsbilagor för sina nya projekt i GP. Senast igår var det ett uppslag med identiskt utformade byggnader, som även var inordnade i samma struktur, oavsett om de var placerade i Frölunda, på centrala Hisingen eller mitt i stan. Mitt förtroende för dessa byggbolag är ungefär lika stort som för Gazproms hantering av naturresurserna i Arktis.

Debatten vill jag verkligen inte missa.
 0
Krister (22 Augusti 2011 08:17):
I Sverige kom grundutbildningen av arkitekter i slutet av 1800-talet att förläggas till de tekniska högskolorna. Avsikten var att studenterna först skulle bibringas kunskaper om husbyggnad, byggnadsteknik, materiallära, statik och annat innan de avslutade sin utbildning med två år vid Konstakademiens arkitekturskola. Utbildningen var, i början av 1900-talet, två år längre än idag, trots betydligt enklare samhälliga uppgifter och betydligt mindre komplicerade byggprocesser och tekniker.
Teknikinslagen, som en gång i tiden motiverade arkitekturutbildningens hemvist vid de tekniska högskolorna, är idag sekundära i undervisningen. Arbetsdelningen inom byggsektorn har för länge sedan inneburit att andra konsulter i huvudsak svarar för byggledning, teknik och konstruktion. Arkitekturutbildningen är idag en i grunden konstnärlig utbildning, som i högre grad inbegriper humanistiska och samhälleliga frågor än tekniska och naturvetenskapliga. Därmed hör arkitekturutbildningen definitivt inte längre hemma vid de tekniska högskolorna.
 0
Markus T (22 Augusti 2011 08:37):
Detta får mig osökt att tänka på ett projekt i Frölunda som ligger på kommunens hemsida. "Skulpturala punkthus" kallar man de fyrkantiga miljonprogramslådor som byggs som komplement till den övriga skogen av punkthus i området. Vari det skulpturala ligger övergår mitt ringa förstånd.
http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLL..
 0
Daniel (22 Augusti 2011 09:00):
Det där vita huset vid Eriksberg kan verkligen ses som en vit kopia av husen på Vårvädersgatan.
Men husen på vårvädersgatan har tre balkongkolumner på framsidan istället för två, och så är det en våning kortare.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/30/Tra..
 0
Jan Jörnmark (22 Augusti 2011 09:29):
Markus, skulpturala punkthus - jag älskar det!

Ärligt talat, det ser inte roligt ut det som pågår nu. Jag vill absolut inte skylla på arkitekter som yrkesgrupp, upplever dem som helt fångade av strukturen. Vill inte heller skylla på planerare, deras jobb är frustrerande i sina självklara begränsningar.

Alltihop överensstämmer egentligen precis med Croziers beskrivning av onda cirklar, vilket innebär att ingen har översikt över det som händer, samtidigt som missnöjet och frustrationen breder ut sig i allt högre grad.
 0
Daniel (22 Augusti 2011 10:41):
Ibland borde man kolla vilka länkar man slänger in.

Vårvädersgatan är givetvis denna länk
http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?gatubild&gvX=6405165..
 0
Fredrik Svensson (22 Augusti 2011 11:23):
Jag får ständigt känslan av att tanken är att folk ska bo någon annanstans och besöka Göteborg för arbete och evenemang, så att Göteborg kan få bevaras för all framtid som ett monument för den goa gubbigheten.
 0
Jan Wiklund (22 Augusti 2011 15:31):
Jag ser fram emot ett riktigt seriöst seminarium, med förberedda inlägg, och deltagande av folk med erfarenhet från stadsplane- och -byggnadsvärldens alla specialfunktioner. Är det byråkratins fel? Byggbolagens? Markägarnas? Lagstiftningens? Vad skulle krävas för att bygga städer utan barriärer och med många former och funktioner blandade? Hur och var kan man förändra? Var går gränserna? Var sitter motståndet?

Eller skulle det helt simpelt gå att få reda på genom att man knatar upp till nån av de större byggbolagen med en egenhändigt förfärdigad plan och frågar dom var dom tror att spärren sitter?
 0
Olle Jansson (22 Augusti 2011 17:16):
För att bygga vidare på Fredrik Svenssons inlägg ovan skulle jag säga att det ännu fortsätter att finnas en underliggande, om än oftast implicit, föreställning om att människor egentligen inte vill eller bör bo och leva i stadsmiljöer.
 0
Olof Antonson (22 Augusti 2011 18:45):
Ett tacksamt "argument" som brukar tillämpas på det resonemanget är:

Tänk på barnen!

alternativt

Är det INGEN som tänker på barnen?!!
+2
Matthias H. (22 Augusti 2011 21:41):
Hmm, för mig är det viktigaste att vi bygger riktig stad vilket jag anser vara slutna kvarter med verksamheter i bottenvåningarna. Sen kan några av husen i ett kvarter gärna se lite kubaktiga ut emedan andra har gotisk- eller jugendstil. Likaså får gärna delar av ett kvarter vara 13-14 våningar medan andra delar av kvarteret är 7-8 våningar. Det är alltså inte så himla viktigt anser jag hur ett enskilt hus ser ut, istället är det variationen av olika hus i ett kvarter som gör det spännande.

Men alltså, för Göteborgs framtids bästa måste, måste, måste vi börja bygga riktig stad. Det spelar ingen roll hur många knasiga olika evenemangsstråk o turistglada saker vi upplåter och ställer till med, vi kommer aldrig bli en stad att räkna med så länge vi inte förstår att byggandet av riktig stad är det absolut viktigaste.
2 personer gillar detta
 0
Mats O. (22 Augusti 2011 21:54):
En bekant till mig som jobbar inom fastighetsbranchen säger att byggföretagen redan nu skulle kunna bygga hyreshus med lägenheter eftersom det går att räkna hem en sådan investering på lång sikt. Nu byggs det knappt nåt därför att alla sitter och "lurpassar" och inväntar olika typer av stöd till byggandet, kanske vid en eventuell s+v+mp regering efter 2014.

Sen har vi ju problemet med markanvisning i Göteborg. Exempelvis har ju ett bolag som Wallenstam klart och tydligt deklarerat att dom inte är intresserade av att bygga i vissa områden där dom blivit föreslagna mark, utan vill hellre bygga nära centrum.
Vet inte hur vanligt det här är men uppenbarligen verkar det finnas gott om politiker i stadshuset som tycker att det ska byggas lite här och lite där. Utspritt från Torslanda till Angered till Frölunda.

Men centrum sparar vi, vi får inte förstöra några solvinklar för dom redan existerande husen, och visst ja, vi får ju inte börja bygga på barnens olika lekområden runt om i stan.
 0
Patrik Andersson (22 Augusti 2011 23:15):
Vi har här på yimby sett flera arkitekter (eller om det var arkitektstuderande) förklara dagens gestaltning av byggnader på byggföretagens snäva ekonomiska krav. Själv pratade jag härrom dagen med en hög chef inom ett byggföretag som menade att det är arkitekterna som styr gestaltningen i riktning stora enheltliga ytor och minimal utsmyckning. Se hur ren och enkel en iPhone ser ut - det är något liknande arkitekterna eftersträvar i byggnaderna.

Jag gissar att trots allt en betydande del av befolkningen ser byggnaderna vid tex Porslinsfabriken och Eriksberg som både moderna och positivt laddade (punkthuset vi Eriksberg undantaget - det kan verkligen ingen gilla ;). Vid undersökningen i Eriksberg var det väl främst avsaknad av stadsliv och i mindre grad husens gestaltning det klagades på - vill jag minnas.

Så, Jan (09:29), kanske arkitekterna inte endast är "helt fångade av strukturen" utan även av tidens stilideal?
 0
Håkan Cullberg (22 Augusti 2011 23:20):
Vi måste hitta tillbaka till en Göteborgsarkitektur o sluta producera kartonger som i övriga Sverige. Arkitekterna måste ta tillbaka sin roll som byggherrens främste rådgivare. Ta tillbaka sin roll som till stor del tagits över av projektledare, entreprenöerr och andra verkmästare. Arkitekterna måste få en förändrad utbildningssituation med högre krav på tekniskt kunnande och ökad gestaltningsförmåga. Lärarna på Chalmers måste var de absolut skickligaste som vi har idag och hämtas från de projekterande kontoren. Teknologerna måste lära sig att ta initiativ och att inget är omöjligt. Lite entreprenöriell utblidning hos arkitektstudenterna skulle inte skada. Detta är nödvändgt om vi ska ta tillbaka vår forna yrkesroll, från den tid då arkitektens arbete respekterades och då vi producerade byggnader av betydligt bättre kvalitet än idag, både gestaltningsmässigt och tekniskt/funktionellt. Arkitekten skall inte som idag bara vara en slav som ritar upp vad en entreprenör ger order om. De krökta ryggarnas tid måste vara förbi. Yimbys arbete med att lyfta fram stadsplanen som ett instrument att skapa våra städer, med kvartersformade grupperingar är lovvärt och har o kommer att få mycket stort genomslag. Arkitekterna i gemen är trötta på att rita simpla punkthus på lediga gräsplättar som entreprenörerna hittar. De flesta arkitekterna är idag tysta följa john arkitekter som följer en mall som är säkra kort, likadan hus/kartonger i såväl Skåne som i Norrland. Det är hög tid att fomulera ett nytt manifest om vårt byggande av bostäder framöver. Göteborg har alla möjligheter att bli platsen för en utställning som skulle kunna tydliggöra ett sådant manifest. Yimby har skapat grunden för en sådan händelseutveckling. Låt oss genomgföra en Göteborgsutställning med samma genomslag som 1930, men med helt annat resultat.
 0
Patrik Andersson (22 Augusti 2011 23:22):
@ Krister (08:17):
Det börjar hända grejer. Sedan något/några år finns det en Arkitektur och Teknik inriktning på Chalmers. Det läser tex gestaltning, arkitekturhistoria, mekanik, konstruktion och fysik. Vad jag förstått är utbildningen populär bland studenter och studenterna populär hos företagen.
 0
Joakim Forsemalm (23 Augusti 2011 00:03):
Det är en sorglig bild av Göteborg som tecknas, Jan, men den är så sann. I Stockholm får mindre byggare som vill testa att etablera sig i Göteborgsmarknaden råd att akta sig för det, man kommer bara "köra fast". Jag kan tyvärr inte gå på debatten, men en diskussion om vilka de mentala föreställningsvärldar som producerar/reproducerar detta tillstånd i Göteborg - och hur de kan programmeras annorlunda - vore ett tillskott till en trött debatt med olika kunniga på oftast samma sida stängslet. Vad behövs för nya tankar kring vad det är som är problemet i staden? Vilka alternativa tankar finns - och var? Jag är också tveksam till att en stadsarkitekt är svaret - det är strukturerna som är problemet, och den politiska okunnigheten och okänsligheten för det kvalitativa (i alla former). Det du skriver behövs sägas - så här krasst!
 0
Tomas Lundberg (23 Augusti 2011 08:57):
Intressant att du tar upp det nybyggda punkthuset vid bockkranen på Eriksberg. Ja, man kan börja undra om arkitektkontoret hittat ritningar i sitt arkiv från 60-talet och kommit med den arbetsbesparande och vinstgivande idén att bygga huset igen :)

Platsen kring Bockkranen får mej att tänka på den nordiska stadsbyggnadstävlingen om Västra Eriksberg som anordnades för 18 år sedan, 1993. Där vann det danska arkitektkontoret Arkos Arkitekter med ett stadsbyggnadsförslag som var innovativt med sina rumsföljder och fantasifullt i sin gestaltning. Jag deltog för övrigt själv med ett (prisbelönat) förslag. Danskarna fick efter tävlingen fortsatt uppdrag och bearbetade förslaget. Vad har hänt sedan dess? Av deras idéer verkar ingenting finnas kvar. Det som händer nu på hamnplanen väster om dockan är svårt att förstå. Vi tog upp det i våras i ett debattinlägg i GP http://www.gp.se/kulturnoje/1.601744-goteborg-behover-.. i och med Mark Isitt´s artikelserie om Hammarkullen där han i generaliserar och drar direkt kopplingar mellan kriminalitet och storskalig arkitektur. Idag, 40 år efter modernismen och dess kritik byggs ett ?Hammarkullen? väster om bockkranen på hamnplanen både i plankoncept, skala och gestaltning.

När Bengt Tengroth startade utveckling av Eriksberg fanns en ambition att bygga blandstad i slutet av 80-talet. Han tog intiativ till en rad kulturprojekt för att ge området uppmärksamhet och genom främst Arkitekturkompaniet fick området kvaliteter i både stadsbyggandet och gestaltningen i sin start.

Idag har vi ?Älvstrandsmodellen - stadsutveckling genom samverkan? Det låter bra, och här kan man läsa om den: http://www.alvstranden.com/om-oss/foeretagsoeversikt/a.. . Bland annat finns att läsa: ?Älvstranden Utvecklings uppdrag är att skapa områden som är långsiktigt hållbara. Därför har vi tagit fram en modell för utveckling och exploatering som är effektiv när många aktörer ska arbeta tillsammans ? en modell som möter både regionens önskemål och marknadens behov.? vidare ?Arbetssättet kräver stort ansvarstagande och engagemang av deltagarna, men erbjuder också stort inflytande och en tydlig och kraftfull process som leder till goda resultat.? I dialogen ingår alla parter i byggprocessen, både från kommunen och från privata bolag.
Du tar upp den franske sociologen Michel Crozier, som menar att stora institutioner vänder sig inåt och bort från marknaden och där ingen längre har kontroll vad som händer. I den här ?institutionen? ingår tydligen marknaden.
 0
Daniel (23 Augusti 2011 09:58):
Det finns vissa andra drag i Göteborg när det gäller arkitektur som man inte hittar utanför stan i någon större omfattning. Om någon kommer ihåg när det hus som Telia nu ligger i byggdes, så var det ett väldans liv om fönsterfärgen. Stadsbyggnadskontoret ville ha mörka fönster för det var så den sortens hus skulle ha enl. Göteborgska byggnadstraditioner men arkitekten och byggherren gav sig inte. Och det var väl där som allt gick fel i skokartongbyggandet när nyfunkisen kom igen.
Förr så byggde man kvartershus och hörnena var indragna, men idag så ska allt vara så fyrkantigt. Det kanske är så att man har tittat för mycket på tv att ögonen blivit fyrkantiga?
 0
Claes Carlsson-Klauzner (23 Augusti 2011 10:00):
Jag tror att när vi här diskuterar om att skapa levande blandstad och problemen med Eriksberg, ofta glömmer den kanske viktigaste punkten. Alla dessa koncentrerade och ofta externa köpcentrum (med Sisjön som det absoluta bottennappet). För att skapa levande stadsdelar krävs kommers. Så länge de tunga aktörerna inom handeln koncentreras till köpcentrum är det svårt att nå den kritiska massan där det blir intressant med kommers i en blandstadsform. Risken är stor att en kvartersstad inte löser problemet. Och om man drar in kommersen i blandstaden. Vad ska man då göra med trafiken? Det går inte att tänka bort bilarna?

Arkitektoniskt är dessa köpcentrums massproducerade plåtlådor med sina enorma parkeringsytor dessutom hundra gånger värre än alla de nya bostadshus som producerats under 90 och 00-talen. Dessutom ökar de biltrafiken i staden.

För att skapa en ny standard för stadsbyggande i Göteborg krävs en överideologi om hur bostäder, arbetsplatser, kommers och trafik ska samverka i staden. En genomtänkt vision om en funktionsblandad stad som särintressena har att förhålla sig till. Vem kan komma med en sådan vision? Kanske kan den börja hos den nya stadsarkitekten. Kanske hos politikerna?

Är det inte den Göteborgska samverkansmodellen som är problemet där marknadsaktörerna bland byggbolag och inom handeln ges för stort inflytande till helhetens förfång? Är det inte upp till politikerna och stadsbyggnadskontoret att ta över taktpinnen.

TL: Är Uno Åhrén något slags idol eller, varför bilden? Är inte han roten till det onda? Läs gärna om detta på min blogg: http://historia-cck.blogspot.com/2010/10/i-majorna-sto..
 0
Tomas Lundberg (23 Augusti 2011 10:10):
@ Claes C-K. Nej Claes, Uno Åhrén är ingen idol för mej. Jag försöker bara vara rolig genom att använda honom som profilbild här på Yimby:) Alltid retar det någon.
 0
Jan Jörnmark (23 Augusti 2011 10:16):
Tomas L: De bostadsproducenter som väljs ut för att ingå i ett korporativistiskt system är inte marknaden, i egentlig mening. Marknaden är de bostadskonsumenter som lämnas utan val i en fullständigt homogeniserad produktionsstruktur.

Vilket inte är helt sant, för alternativet finns i den gamla bebyggelsen - men där är utbudet synnerligen begränsat...
 0
Claes Carlsson-Klauzner (23 Augusti 2011 10:36):
Tomas L: Lite ironisk distans är inte fel. Jag bara undrade.

Jan J: Hur bryter man upp ett korporativistiskt system som nått vägs ände? Hur får man politikerna att inse att de är ansvariga inför medborgarna och inte marknadens aktörer? Kanske är det dags att vi engagerar oss i de politiska partierna eller söker jobb på stadsbyggnadskontoret mm. Infiltrera skiten alltså.:) Eller har du några andra förslag. Opinionsbildning verkar bita dåligt. Eller vad tror du?
 0
Tomas Lundberg (23 Augusti 2011 11:27):
@ Jan J.
Ja, du har rätt att det är de boende som är marknaden i egentlig mening.
Men bostadsproducenter brukar ofta hävda "vi vet vad kunden vill ha" och därmed veta vad marknaden (de boende) vill ha. De gjorde de på 60-talet också när miljonprogrammet byggdes tillsammans med arkitekter m.fl. och det gör de idag.

När flerfamiljshus byggs ska arkitekten i 1:a hand ska se sig som de boendes representant och därefter byggarens för att garantera en bra boendemiljö. Arkitekten måste kunna se sig själv flytta in i det han ritat.

Vi får också se det som nu är på gång, att utveckla planeringsprocessen genom att använda medborgardialoger kan leda till.
 0
Ingrid Höglind (23 Augusti 2011 13:16):
Jag undrar så varför det glöms bort att arkitektur är en konstform, som bidrar till samhällens själ och inte bara en bruksanvisning för att foga ihop byggmaterial till fyrkantiga lådor. Alla som är inblandade i byggnation borde se utställningen Living på Louisiana i Danmark (kvar till 2 oktober): http://hoglindkommunikation.blogspot.com/2011/08/byggn..
 0
Matthias H. (23 Augusti 2011 13:25):
Ingrid, det som många här på Yimby vill ha är byggandet av riktig stad d v s slutna kvarter med verksamheter i bottenvåningar. Hur exakt varje hus i kvarteren ska se ut kan vi diskutera längre fram, för min del får ett kvarter gärna ha varierande byggnadsstilar och höjder. Men alltså, vi måste först se till/försäkra oss så att vi bygger riktig stad, sen kan vi fundera på hur gestaltningen av kvarteren ska vara. Jag tycker inte detta går hand i hand. Det jättelika problemet i Göteborg är ju att vi bygger förort efter förort efter förort stället för riktig stad och det har vi gjort sen 30- och 40-talen vilket är helt bedrövligt.
 0
Ingrid Höglind (23 Augusti 2011 14:06):
Har ingen avvikande åsikt mot att man måste ha helhetstänk, men man ser allt för ofta att detaljgestaltningen sedan inte får tillräckligt utrymme. Byggnationen blir ofta allt för uniform och trist. Jag innefattar att bygga en helgjuten stad som en viktig del inom arkitektur. Håller med om att det försummats i Göteborg och lika mycket i Kungsbacka, där jag bor. Men här verkar man ta tag i det nu ...
 0
Jan Jörnmark (23 Augusti 2011 14:38):
Det Ingrid H skriver är rejält tänkvärt - jag har också funderat över om inte Kungsbacka/Varberg/Falkenberg håller på att utvecklas på ett intressantare sätt än Göteborg med satellitkommuner. Man kanske borde skriva något om det, men tyvär har man ju inte oegränsat med tid.
 0
Matthias H. (23 Augusti 2011 14:50):
Jo, själv bor jag ju också i Kba (t o m en bit utanför...) och Söderstaden härinne är nog det bästa stadslika som byggts i Storgöteborg sen...lååång tid tillbaka.
 0
Håkan Cullberg (23 Augusti 2011 15:01):
Mattias H.@
har varit där ser fint ut och är kvartersbebyggelse av god kvalitet. Blev själv förvånad när jag kom dit första gången. Att Kungsbacka kan men inte Göteborg är märkligt.
 0
Jan Jörnmark (23 Augusti 2011 15:23):
Håkan, m fl: ...vilket antyder att Göteborg faktiskt har problem med strukturer som verkligen har ett begränsat intresse för att bygga. För Hallandskommunerna -framförallt Kungsbacka- har expansion varit normalillståndet ända sedan Göteborg gick in i väggen 1970 (när visionen om Nordost kollapsade). Helt klart skapar det olika attityder till utvecklingens möjligheter.

Jag har ofta menat att det var naturligt att Göteborg blev defensivt vid den tiden, problemet är bara att vi blivit kvar i det menatala tillståndet mycket längre än nödvändigt. Vi utvecklade ju också en mycket stark anti-expansions ideologi här i Gbg - se krönikan i länken längst ned i det här inlägget.

I vilket fall som helst är naturligtvis det menatala tillståndet ett bekymmer idag, där håller jag helt med Joakim F (som skrev 00.05 i natt). Hur det kan hanteras är en mycket intressant fråga.
http://www.yimby.se/2011/05/kronika-arkitektur--moral_..
 0
Daniel (23 Augusti 2011 15:56):
Nu kanske man inte ska hylla kungsbacka för mycket. Att dom lyckas bygga enstaka kvartershus ska man nog sätta i sitt samband med hela deras bostadsbyggande.
75% av bostäderna i Kungsbacka är småhus. 70% av bostäderna köper man. Och man bygger 4ggr så många småhus som flerbostadshus. Så om man bygger ett hus med 50 lägenheter, och 200 villor så kanske det inte är särskilt bra samhällsutveckling.
Siffrorna är från Boverkets rapport om halland
 0
Jan Jörnmark (23 Augusti 2011 16:38):
Daniel, det är så dom har växt sedan villadrömmen gjorde slut på Nordost¨på 1970-talet. Då blev det Kungsbacka och Mölnlycke som växte istället. Det vore ju smått ironiskt om det blev dom som byggde en ordentlig stad också, när Göteborg tvekar om det också. Det håler verkligen på att byggas intressanta grjer därnere.

Utvecklingen är ganska makalös efter våra förhållanden, kolla animationen:
http://www.h.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.a..
 0
Mats O. (23 Augusti 2011 17:22):
@ Daniel , Jan J

När det gäller Kungsbacka så bygger dom inte bara stad utan även hyreslägenheter i sitt centrum. Det kommunala bolaget Eksta har nu fått direktiv om att öka takten när det gäller hyreslägenheter. Tidigare byggde Eksta även bostadsrätter men det ska upphöra nu.

Vi kommer kanske få en situation där Kungsbackas unga inte längre behöver söka sig till Göteborg för att hitta en billig liten lägenhet utan kan stanna i hemkommunen livet ut.

1-0 till Kungsbacka alltså medan Göteborgs politiker har satt sig på avbytarbänken för att fundera på allt som är viktigt, såsom evenemangsstråket, ostindiefararen, Liseberg, ny arena, nya hotell....
 0
Matthias H. (23 Augusti 2011 17:58):
Daniel har naturligtvis delvis rätt. Det finns mängder att göra i Kungsbacka beträffande riktigt stadsbyggande men Söderstaden är ändå något som står ut och det är kul.

Jag lurar fortfarande på att skicka in lite artiklar till lokaltidningarna här i Kungsbacka beträffande förslag om hur centrum bör utvecklas så att den fina gamla innerstaden klarar sig. Det finns förtätningsmöjligheter minst sagt.

Kolla är ett stort, stort område med Kba-mått som ska bebyggas inom de närmaste åren, jag hade dock hoppats på att det skulle bli bättre än de planer som nu finns med tanke på hur Söderstaden har blivit hyllad unisont.

Häftig länk Jan, har inte sett den sidan förut.
 0
Ingrid Höglind (23 Augusti 2011 20:06):
Ja det är nog precis nu man ska göra sin röst hörd om Kungsbacka. Staden är ju närmast att betrakta som en byggarbetsplats från nu när torget börjar rustas upp och många år framåt. Jag tycker det är viktigt att man tänker till så det gamal fina bevaras och spännande nytt kan komma till, och att det då blir arkitektur med stort A. Sedan har det också glunkats om att Kungsbackaån ska inlemmas bättre i stadsbilden. Det gillar jag och hoppas få se det också i verkligheten!
Annars ska kanske Kungsbacka inte yvas. Innerstadsplaneringen har diskuterats i långt över trettio år ... Men det är bra att man nu ÄNTLIGEN kommer till skott. :)
 0
Joakim Forsemalm (23 Augusti 2011 20:34):
Det intressanta med Kungsbacka och kanske framförallt med Halland är ju idén om att vara sin egen, utanför storregionen (i o f s så är ju Kungsbacka en del av GR-samarbetet). Olikt Karlstad, exempelvis, för visst blir väl Värmland en del av Västra Götaland vad det lider. Hallands kommuner/städer borde vara intressanta studieobjekt av den anledningen. Kungsbacka är på gång att ta fram ett utvärderingsverktyg för nybyggnation (de tre hållbarhetsdimensionerna) vilket också är intressant (det gör Göteborg på ett sätt också i form av sina "check-matriser"). Detta för att svara Ingrid om att det är dags att tänka till. Kv Valand kan bli kul också, men det återstår att se. Kul formulerat av Mats O - att Göteborgs politiker satt sig på avbytarbänken. Kanske skall de sätta sig i skolbänken: är det snarare inte mer för frågorna bildade politiker staden behöver än en till professionell? Och på det en annan inställning: låt det ta tid att bygga det som behövs. Alla kan inte flytta hit just nu, nej, så är det. Men de som gör det kommer till en hög kvalitet, en riktig hållbarhet osv. Är det verkligen så bråttom? Varför? På tal om mentala föreställningsvärldar..
 0
Håkan Cullberg (23 Augusti 2011 23:44):
Nån som vet vem som är arkitekt för de två första projekten i Jans krönika
Berlinmuren eller Porslinsfabriken? de högexploaterade kartongerna.
Miljonprogram eller Eriksberg? - den ljusa höga kartongen längst ut, som ser ut att ha kommit redan på 60-talet.

De ansvariga arkitekterna, vilka de nu är, borde träda fram o försvara sina alster som de signerat.
 0
Sven R (24 Augusti 2011 00:57):
Erseus ligger bakom miljonprogramshuset. Porslinsfabriken har Semrén & Månsson som ritat.
 0
Johan (24 Augusti 2011 01:43):
Semrén & Månsson ritade den första delen av Porslinsfabriken. Del två som syns på Jans bild och som förutom "Berlinmuren" innebär ett totalt fibercementhaveri (http://bit.ly/pylF1H), är ritad av Arkitektbyrån.
 0
Krister (24 Augusti 2011 07:33):
Om man önskar bygga om/bygga nytt i centrala delarna av staden får man räkna med minst 10 år av överklaganden och revideringar innan byggnation kan påbörjas. Råkar man ha en tomt i utkanten av staden kan projektering m.m. reduceras till hälften. Om man bygger i grannkommunerna så går det troligen ännu fortare. På grund härav växer befolkningen i Kungsbacka, Härryda, Partille m.fl grannkommuner betydligt fortare än i Gbg.
 0
Jan Jörnmark (24 Augusti 2011 07:42):
Enskilda arkitekter binds av normer, lagar och debatter/överklagandemöjligheter som begränsar deras möjligheter i enorm grad. Själv bor i ett tornprytt sekelskifteshus nära Avenyen, där det slamrar runt spårvagnar mest hela dagarna och på nätterna sparkar festprissar på flykt från evenemangs- och restaurangsstråket sönder våra kära cyklar efter bästa förmåga.

Bullret innebär -för att ta upp tråden från Arnsmar i dagens GP- att här hade man knappast kunna bygga alls idag. Hade man ändå gjort det hade arkitekterna ändå tvingats rita ett hus som i princip saknade fönster. Med andra ord: vi är alla bundna av vårt institutionella system, som helt domineras av Croziers' onda cirklar.

Vilket för övrigt också gör att området mellan Avenyen och Vasaparken idag sannolikt hade lämnats obebyggt, eller möjligen utrustats med fyra hus i en "stadspark", efter tre decenniers debatt och överklaganden. Det är också svaret på vad som händer om vi inte bygger: folk flyttar till Kungsbacka, Malmö, Oslo eller Stockholm. Inte minst gäller det unga och kreativa människor - själv har jag nu i åratal bekymrats av hur mina Industriella Ekonomi studenter (från Chalmers) försvinner till någon av dessa städer när de är klara.

Hade lösningen funnits i ett lågt byggande hade delegationer idag rest till Filipstad, Söderhamn och Laxå för att se framtidens städer.

Jag vill också tacka alla de som kom igår. Skitkul, och det var som mest inte långt från hundra personer där. För att visa att det finns tryck i den här frågan och att skapa tryck mot förändring är opinionsbildning det bästa vi kan ägna oss åt - om tio år kanske vi t o m har Skeppsbron bebyggd. Hahaha förresten: en polare från Karlstad (som förresten uppvisar en sorgligt svag tillväxt jämfört med Kungsbacka) bodde på hotellet nere vid Skeppsbron i samband med WoW. Han skrev på min Facebook-wall att han kände sig som Snake Plissken när han gick hem i tomheten därnere... Man kan ju fråga sig om det är så vi vill framstå för våra besökare?
 0
Niklas S (24 Augusti 2011 08:27):
Fibercement, det nya eternit?
 0
Jan Jörnmark (24 Augusti 2011 09:43):
Nu skriver jag mitt andra långa inlägg här på morgonen, men blev upplivad av debatten igår.

Tycker att Joakim Fs notering om Karlstad-Kungsbacka är intressant, och den illustrerar också rysligt väl skillnaden mellan att växa och stagnera.

Skillnaderna mellan de båda städerna är bedövande. 1968 hade Karlstad 71000 invånare och Kungsbacka 27000. Idag ligger de båda kommunerna på 85700 respektive 75500 invånare. Första halvåret 2011 ökade Karlstad med 22 personer, Kungsbacka med 486.

Värmland, som Karlstad ligger i, har förlorat befolkning sedan 1960. Under första halvåret i år utmärkte sig landskapet som att vara den del av Sverige som minskar snabbast, t o m snabbare än Norrland. Människor flyttar i växande grad till Norge, som suger upp arbetskraft, och det är mot Oslo som Värmland allt mer orienterar sig. Som värmlänning vet jag bara alltför väl hur problembilden ser ut: I slutet på 1970-talet var vi dussintals unga människor som flyttade till Gbg för att studera. Jag kan räkna de jag vet flyttade tillbaka på ena handens fingrar.

Mellan 1970-1990 stagnerade Karlstads befolkningstal fullständigt, men den har sedan växt igen eftersom man förlade ett univertsitet dit vid den tiden. Universitetet har nu nått sitt kapacitetstak eftersom konkurrensen med liknande universitet i Örebro, Trestad o s v hårdnar. Det är naturligtvis svårt att rekrytera bra lärare eller att skapa fungerande forskning/kreativa miljöer i en sådan begränsad omgivning, vilket skapar naturliga hinder för växtkraften. En annan transfusion genomfördes också häromåret när Konsumentverket flyttade till Karlstad. Utvärderingarna av flyttens effekter har inte varit alltför positiva.

När jag pratade med en representant för ett av de stora byggföretagen i Sverige berättade hon om varför man inte satsade i Karlstad. Analysen var att staden växer, men bara på bekostnad av grannkommunerna - det finns alltså ingen naturlig kraft däruppe. Det gör naturligtvis att risknivån i projekten ökar. Nu ska ändå positiva drag i byggandet framhållas: ett lokalt företag drev igenom ett snyggt projekt i Inre Hamn, som är Karlstads motsvarighet till Södra Älvstranden häromåret. Själv skulle jag gärna bo där (se en av länkarna längst ned) om jag någonsin flyttade till Värmland igen (vilket tyvärr knappast kommer att hända). Ni kan också se från länken att lägenhetsförsäljningen går hyfsat - men egentligen bara i de översta våningarna, vilket reflekterar Karlstads svaga utveckling. Ändå kan jag slås av att det händer mer i Inre Hamn än det gör på vår egen Älvstrand.

Det om stagnationen, och de begränsningar som stagnation innebär (stora delar av övriga Värmland befinner sig i ett sorgligt tillstånd). Jämför man sedan med Kungsbacka är det som att jämföra natt och dag. Kungsbacka har en ung och snabbväxande befolkning med goda inkomster, man befinner sig i en ongivning som också växer, och man har uppenbarligen en ledning som både vågar och inser kostnaden i att inte ta beslut. Dessutom är inte tillväxten knuten till kataklysmiska pengar (Jacobs!), vilket den ju är i Karlstad, som behöver ett universitet eller ett statligt verk då och då för att inte helt stagnera. Risken med kataklysm pengarna beskrev ju Jacobs för länge sedan och gäller också här: det som genomförs är artfrämmande i omgivningen och riskerar därför att inte kunna generera några uthålliga positiva effekter.

Kungsbackas tillväxt är däremot både naturlig och uthållig, och kan därför leda till en mycket mer långsiktig planering från flera aktörers sida. Resonemangen kring de båda städernas (och länens) utveckling ger därför intressanta insikter i varför stabil tillväxt är det bästa tänkbara tillstånd som stadsbyggnad kan pågå och planeras i.

http://www.bryggudden.com/
http://nwt.se/varmland/article952108.ece
 0
Johan (24 Augusti 2011 15:58):
Nu skulle jag snarare säga att Kungsbacka är problemet snarare än idealet. Kommunen fungerar utmärkt som exempel på kranskommunernas parasitära egenskaper. Jobben skapas i Göteborg. Hur växer kranskommunerna? Genom att ständigt ösa på med nya villamattor. Man lyckas slå två flugor i en smäll och skapar på samma gång ett bilberoende och ett segregerat samhälle.
 0
Daniel Bergqvist (24 Augusti 2011 18:35):
@Johan: eller så vänder man på steken och ser Kungsbackas skärgårdsnära villamattor som en tillgång, ett sätt för företag i GBG-området att locka hit den rätta arbetskraften. Bilberoendet blir som påtalats svårt att komma ifrån, men andelen resor med kollektiva färdmedel kan ändå öka från dessa områden. Tänk om Säröbanan funnits kvar, precis som Saltsjöbanan (sthlm) gör idag.
Segregation bör inte per definition stämplas som något negativt, för då hade det sannolikt inte funnits. Dessutom vet vi ju att segregation kan handla om olika saker, mer eller mindre kopplade till hur vi planerar städer och hur människor faktiskt väljer att leva, av fri vilja.
 0
Jan Jörnmark (24 Augusti 2011 23:38):
Johan, om inte Göteborg bygger bostäder kan det inte vara ett parasitärt beteende - snarare ett beteende som är nödvändigt för att regionen ska kunna utvecklas. Vilket i och för sig är exakt detsamma som Daniel B redan skrivit. Men det tål att upprepas.
 0
Mats O. (25 Augusti 2011 07:46):
@ Johan

"Jobben skapas i Göteborg". Ja, just nu är det så men hur blir det i framtiden ? Framtidens jobb kanske i högre grad kommer att skapas i kranskommunerna. Ett väldigt dynamiskt område är längs motorvägen mellan Landvetter flygplats och Mölnlycke. Postens stora paketterminal har flyttat hit och G-P:s tryckeri står på tur.

För Kungsbacka är det så klart problematiskt att i en kommun som har 75.000 invånare så är den största privata arbetsgivaren ICA Maxi på Kungsmässan.

Om det är så att arbetsplatserna i högre grad kommer att flytta ut från Göteborg, och dom nya jobben skapas i kranskommunerna, ligger nog Göteborg illa till i framtiden.
 0
Daniel Bergqvist (25 Augusti 2011 11:07):
På tal om villamattor...även de kan förtätas :)
http://www.blocket.se/lund/Student_hus_35506012.htm?ca..

Optimerat för vår tids regelverk, Jan?
 0
Mikael Bigert (25 Augusti 2011 11:55):
Hej!
Johan o Daniel, det kanske är så att det är meningen att Kungsbacka ska växa. Eller hur ska man tolka Gbg-politikernas jättesatsning Västlänken, som egentligen bara ger restidsvinster för en grupp: Folk som kommer söderifrån med tåg in till Haga?

Annars håller jag med Jan J m fl. Det behövs sannerligen byggas roligare i Gbg.

Mikael
 0
Gunnar Einarsson (25 Augusti 2011 14:11):
Som alltid en lysande artikel av Jan Jörnmark med åtföljande, ytterst läsvärd diskussion!

Jag skulle sedan vilja fråga Håkan Cullberg vad han egentligen menar med en "Göteborgsarkitektur" och vad en sådan kunde vara. Finns det ens en särskild byggnadstradition i Göteborg, som mitt i den "rara" idyllen alltid har varit en internationellt inriktad stad i viktiga avseenden?
Jag skulle föreslå att det i varierande mening kanske faktiskt existerar en viss egenart och den hittar man i så fall i stenstaden, i bevarade delar av Vasastan, Lorensberg och Linnéstaden.
Mitt intryck är att då Stockholms fasader framstår som putsade och relativt sparsmakade är det typiska i Göteborg istället nakna mönstermurade tegelfasader men på detta ett prunkande överflöd av ornamentik, något som för övrigt också går igen i landshövdingehusen, fast då företrädesvis utfört i trä. Det gäller allt från kalkstensvolut till förkroppade lister, fönsterinfattningar, maskaroner och gjutjärnsräcken.
Är jag något på spåret här i förhållande till huvudstaden och rikets övriga städer eller det bara fördomar och inbillning? Helt säker är jag inte själv.
Jag är dock ännu mindre säker på om det ovanstående utgör exempel på vad Håkan skulle välja att kalla "Göteborgsarkitektur" och därför skulle det vara intessant att höra honom själv utveckla begreppet.
Att jag sedan är en sucker för renässansinspirerade gavelpartier och även skulle vilja utforma det blivande Göteborg just på det viset är ju allmänt känt, vare sig det nu är särskilt Göteborgsunikt eller ej.
 0
Johan (25 Augusti 2011 14:19):
Här väckte man ingen större entusiasm ;)

Daniel: Om Sverige hade haft låg arbetslöshet och det stora problemet hade bestått av att locka till sig arbetskraft hade jag varit med på resonemanget. Som det ser ut nu så tror jag att jobb kommer att locka till sig folk oavsett om de får bo i skärgårdsnära villamattor eller inte.
Segregation vill jag bestämt hävda är negativt. Värdet av den sociala dimensionen hos blandstaden trodde jag att yimbys medlemmar var överens om. Sen kan det precis som du säger vara så att segregationen är sprungen ur den fria viljan hos folk, men friheten att välja att bo omiljövänligt och segregerat måste då vägas mot de negativa konsekvenser som detta medför. Hur man löser den ekvationen kanske beror lite på ens politiska inställning.

Jan: Nu tror ju jag att bostadsproduktionen hade varit högre i Göteborg om det inte varit för att just Kungsbacka och andra kranskommuner lockar till sig folk med sina villamattor. En lösning är att kommunerna i storgöteborg kommer överens om ett begränsat småhusbyggande. Skulle det leda till minskad attraktivitet för regionen i stort? I alla fall inte om man ska tro exemplet Stockholm som bygger betydligt större andel flerbostadshus, men uppenbarligen inte har några som helst problem med att locka till sig folk.

Mats: "Ett väldigt dynamiskt område är längs motorvägen mellan Landvetter flygplats och Mölnlycke. Postens stora paketterminal har flyttat hit och G-P:s tryckeri står på tur."
:(
 0
Daniel (25 Augusti 2011 14:25):
@Gunnar. Det finns småsaker som gör att man direkt ser på foton om en bild är tagen i göteborg eller stockholm.
Färgsättning och blanda puts med tegel (eller att ha olika fasadmaterial i största allmänhet, stora portar m.m. är typiskt göteborgskt.
Då undrar ni kanske vad jag menar med stora portar, och det är egentligen ganska enkelt. Medan stockholmshusen har en-två trappuppgångar, så har göteborgshusen en trappuppgång och en gårdsinfart.
http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?gatubild&gvX=6581825..
http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?gatubild&gvX=6403557..

Sedan är alla husen i stockholm gula eller röda, eller alternativt någon fräck vit färg.
 0
Olof Antonson (25 Augusti 2011 14:42):
Ja, varför inte: Få det att synas i byggnadernas fasader att vi är i Göteborg, och inte vilken dussinstad som helst. Spinna vidare på flensburgtegel, stenstaden, landshövdingehus, havet, hamnen, industrin och internationella influenser som satt sin prägel. Låta det möta dagens Göteborg. Landshövdingehus i en skrud av arabisk arkitektur? Bygga vidare på kanaler i nyexploaterade områden? Offentliga byggnader med inslag av gult tegel? Inspireras av de bohuslänska byggtraditionerna (Masthugget var länge i princip byggt som ett fiskarläge med klättrande bebyggelse)? Det finns så ofantligt mycket att bygga vidare på.
 0
Daniel Bergqvist (25 Augusti 2011 15:25):
@Johan: Sverige har låg arbetslöshet bland de inkomstgrupper som kan tänkas betala det pris som gäller för "skärgårdsnära villamattor".
Jag la in en brasklapp om att segregation inte alltid bör stämplas som något negativt eftersom den uppträder i olika former av olika anledningar. Men jag kan tyvärr för lite om segregation för att sätta en prislapp på den. Däremot är min utgångspunkt att kostnaderna för miljöpåverkan och infrastruktur till periferin överstiger kostnaderna för segregation. Visst är stadens sociala dimension viktig, det är ju lite av stadens signum, dess varumärke, något som jag absolut tycker är relevant att lyfta fram.
 0
Gunnar Einarsson (25 Augusti 2011 15:26):
Tack Daniel, du kommer verkligen med väsentliga synpunkter! Ja, blandningen i utförandet, det ecklektiska, är göteborgskt. Sedan är givetvis inte bara fasaden utan husens strukturella utförande av betydelse. Typiskt i Göteborg är som sagt gårdsingången å ena sidan och den iögonfallande portalen till huvuduppgången å den andra. Gårdsingången leder så till en eller flera kökstrappor mot gården, ofta i utskjutande halvrundel, varifrån huvudtrappans stora våningar samt gårdshusens mindre lägenheter nås. Huvudtrappan kan dock ofta vara belägen även i anslutning till gårdsingången och nås då från sidan av denna.
Bra observation där av skillnaderna mellan typiska Göteborgs- och Stockholmsfasader. Precis min upplevelse också.

Olof Antonson: "Få det att synas i byggnadernas fasader att vi är i Göteborg och inte vilken dussinstad som helst...".
Exakt. Det finns något krasst köpmannamässigt yppigt och materialistiskt sensuellt i våra Göteborgshus som vi borde ta vara på och inse att det ligger ett andligt egenvärde i.

"Arabiska" landshövdingehus, hehe! Glöm inte åtskilliga i Schweizerstil och med lökkupoler, också! :-)
 0
Daniel (25 Augusti 2011 16:29):
Man kanske ska gräva upp ringökanalen igen?
 0
Niklas Svensson (26 Augusti 2011 11:00):
@Johan (24 Augusti 15:58): Problemet är väl inte att det byggs villamattor och flerbostadshus efter förortsmodell för folk som vill bo så, utan att det BARA byggs villamattor och flerbostadshus efter förortsmodell. Det är bra att människor ges möjlighet att bo såsom de trivs. Det stora problemet är att det som har överlägset störst efterfrågan i förhållande till utbud, tät blandstad, inte byggs överhuvudtaget. Ännu värre att det med nuvarande system och normer (såväl officiella "byggtekniska" som sociala normer i samhället i allmänhet) är nästan omöjligt, rent av olagligt, att producera den täta blandstad som väldigt många trivs bäst i och helst vill ha. Tyder på fundamentalt systemfel.
 0
Mats O. (26 Augusti 2011 12:29):
@ Niklas

Slutet för villamattorna ?

http://cornucopia.cornubot.se/2011/08/buy-now-or-be-pr..
 0
Jan Jörnmark (26 Augusti 2011 18:38):
Johan (igår 14.19) det du vill ge liv åt är egentligen den produktionsbegränsning (kartell) som fanns mellan grannkommunena på 1970-talet. Mölndal och Gbg hörde till de som på alla sätt sökte begränsa villabyggandet, för att fösöka fylla sina tomma miljonprogramslägenheter. Följden blev att man öppnade dörren på vid gavel för Kungsbackas expansion.

Under de decennierna -1970- 1980- och 1990-talen- skapades regionens nya företag/arbetsplatser framförallt utefter de (då) nybyggda motorlederna i stråket Åbro-Jolen- Fässberg-Sisjön-Högsbo. Här fanns nya verksamheter som Astra, Santa Maria, Quematic, Musikservice, Mölnlycke-SCA Health o.s.v. Någon parasitism handlade det absolut inte om, det här var ett nytt geografiskt område utanför den gamla kärnan, och hade inte Kungsbacka/Mölnlycke kunnat skapa attraktiva bostäder hade de här företagen inte blivit kvar i Stor-Göteborg. Vi fick helt enkelt en tidstypisk Edge.

I slutänden (1998-2001) var det tvärtom utmaningen från det här området som gav impulserna till att förnya city. Ericsson annonserade i den här vevan att man skulle flytta från Örgryte till Jolen. Beslutet aktiverade rätt kretsar i Göteborg, och blev startskottet för att man istället öppnade det kraftigt förfallna Lindholmen för Ericsson. När bygget stod klart blev det grunden för en stark förändring på Norra Älvstanden.
 0
Jan Jörnmark (5 September 2011 14:23):
Hoppas ni såg det jag skrev i GT igår. Dela den gärna vidare.
http://gt.expressen.se/kultur/1.2549492/har-finns-plat..

Otroligt, förresten... Här får jag hatmail från folk som tycker att jag vill förstöra barnens grönytor. Är det något jag alltid varit rädd för är det just att låta barn leka på p-platser.
 0
Johannes Åsberg (5 September 2011 14:38):
Jan: Du kan inte citera lite hur hatmejlen? Det vore intressant att se... :)
 0
Jan Jörnmark (5 September 2011 15:08):
Jag mailar dig direkt Johannes. Annars har jag blivit både mordhotad i min egen gästbok och dödförklarad på Flashback, så jag klarar mig nog den här gången också.
+1
Olle Jansson (5 September 2011 15:19):
Det är klart att det är viktiga att bygga mer punkthus-i-park centralt så att även de människor som inte vill bo centralt och mitt i staden kan göra det.

Eller vänta nu...
1 person gillar detta
 0
Jan Jörnmark (5 September 2011 15:24):
Exactemente, Olle.
 0
Matthias H. (6 September 2011 07:15):
Det du skrev i GT Jan tål att skrivas om igen och igen och igen tills staden har fått tummen ur. Ofattbart att folk skriver till dig och är arga, dom kan inte läst artikeln för egentligen räckte det med att titta på bilderna för att förstå vad du är ute efter. Det handlade väl inte om en enda grönyta som skulle bort. Men genom sig själv känner man andra, ibland läser jag bara artikeln till nånting som inte intresserar mig så mycket och drar slutsatser ifrån det. Det är kanske inte så smart.
 0
Krister (6 September 2011 07:41):
I en riktig stad skall även finnas arbetsplatser så man slipper pendla alltför långt mellan bostaden och arbetet. Det verkar som om de flesta debattörer här har glömt detta!
 0
Matthias H. (6 September 2011 13:20):
Krister, märkligt uttalande. Du pratar som att vi befann oss i ett samhälle med ett bruk där de flesta i samhället arbetade/arbetar. Det är ju väldigt långt ifrån hur förhållandena ser ut i dagens storstäder.
 0
Krister (7 September 2011 08:36):
Ang. arbetsplatser kontra bostäder (se ovan)
Eftersom industrin är på väg ut ur Gbg och stora ytor blir lediga när de lagt ner, vet jag att många mindre och medelstora företag har problem med lokalerna. De har behov av lokaler med inte alltför hög hyra per kvm som ligger bra till. Det rör sig om hantverkare av olika slag, serviceföretag, företag i byggbranchen som rörläggare, elektriker, plåtslagerier etc. Dessa företag behöver bilar i sin verksamhet och har svåra problem med köerna i Tingstadtunneln. Det bör väl ligga i Yimbys intressen att även intressera sig för var verksamhetslokaler bör placeras likaväl som bostäders placering?
 0
Jan Jörnmark (8 September 2011 21:08):
Krister 08.36 - Håller med fullständigt.
 0
Sven Renquist (8 September 2011 22:11):
Krister, byggstart för Mariehomstunneln är planerad till 2014 och Västlänken 2018. Både ryms inom det västsvenska paketet. Skatten i sig kommer att minska trängseln över älvsnittet. Så varför oroas över hantverkarna? Kostnaden för skatten är så liten att den lätt kan föras över till kunderna.
 0
Mats O. (10 Oktober 2011 10:14):
En fastighetsägare ger sin syn på Göteborg:

http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/tanka-r..
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Skriv in kommentar