Yttrande över Sisjön

Bland annat ifrågasatte vi diskrepansen mellan den uttalade ambitionen för stadsmässig centrumbebyggelse och de faktiska förslagen i detaljplanerna. Därför har vi nu skrivit ett yttrande som vi idag har skickat in till stadsbyggnadskontoret.

Läs yttrandet som PDF

YTTRANDE
 

Det är glädjande att se en plan för att utveckla Sisjön i mer stadsmässig riktning. Vi på Yimby uppskattar ambitionen att skapa mindrekvarter genom att skapa nya gator och att alla gator förses med dubbelsidiga trottoarer/GC-banor. Dock tycker vi det vore önskvärt att ta chansen att gå ännu längre i stadsmässig riktning när såpass omfattande nybyggnationer planeras.

Starkare betoning på gång- och cykelbanor

Nuvarande förslag ger intryck av att vara designat utifrån trafikflödesberäkningar. Detta är en viktig aspekt, men en utformning med mer enhetliga gatuprofiler längs kvarter med raka gångbanor, gatukanter och alléträdrader - som i den klassiska staden - vore mer estetisk och flexibel för framtiden. Gångbanor i tvära svängar genom korsningar signalerar att fordonstrafiken är normerande, medan genomgående raka trottoarer/gång- och cykelbanor visar att dessa grupper betraktas som likvärdiga (eller prioriterade) i trafiken, något som anges vara avsikten i planen, även om skisserna inte riktigt ger det intrycket.

Cirkulationsplatser är säkra (för bilar) och medger hög kapacitet, men ger längre sträcka för fotgängare och cyklister. De kan också uppfattas som otrygga av dessa grupper. Korsningar med trafikljus eller i mindre trafikerade lägen upphöjda ytor med "shared space" kan vara alternativ. Utrymmet närmast motorvägen (öster om Sisjömotet) skulle kunna nyttjas för parkering, då minskas behovet inne i området och trafiken där begränsas.
 

Yimby förutsätter att planerna för en utökad centrumfunktion i Sisjön också innebär att Sisjön blir en knutpunkt för kollektivtrafiken och att planerna samordnats med planer för framtida kollektivtrafik, t. ex. planer på spårväg i Fässbergsdalen. Busshållplatsen vid Söderleden bör placeras så nära den nya byggnaden som möjligt, med entréer mot busshållplatsen. Det ger en mer ombonad miljö för bussresenärer och annonserar också stadsdelen bättre mot Söderleden.



Exempelbild för busshållsplatser i nära anknytning till gallerientré som möter vägen, här Iso Omena i Helsingfors.

Det är viktigt att området knyts ihop väl med omgivande delar av staden. Det vore exempelvis önskvärt med fler passager mot Eklanda öster om Sisjömotet, som en gångbro mellan Södra och Norra Långebergsgatan och en gatubro söderut från Hulda Mellgrens gata. Sisjömotets utformning och bebyggelsen runt detta bör utformas så att barriäreffekten för fotgängare och cyklister minimeras. Naturliga huvudstråk att utveckla är Dag Hammarskjöldsleden - A Odhners gata - Sisjövägen, Stora Åvägen med fortsättning mot Mölndal samt Askims Sörgårdsväg - Askims Pilegårdsväg - Askims Industriväg.

Entréer bör primärt läggas mot gator och inte mot slutna privata gångstråk som endast är öpnna när butikerna är det. För att området skall vara mer levande och upplevas tryggt dygnet runt är det viktigt med verksamheter som är öppna kvällstid, t. ex. restauranger och bio. Det är av samma skäl högst önskvärt med fler bostäder i större delar av området på sikt. Större byggnadsvolymer bör splittras upp och ges en varierande och detaljrik utformning.

Stora ån förtjänar att framhävas som en ryggrad genom Fässbergsdalen. I det tidigare åkerlandskapet mellan Änggårdsbergen i norr och skogen i söder är det det område som har störst kvaliteter som naturmark eller att utvecklas till park. I den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen är ambitionen att skapa ett sammanhängande grönområde längs ån från Välen till Åbro.

Detta reflekteras i den aktuella planen med avsikten att skapa park längs Stora Åvägen som samtidigt skall hantera dagvatten/översvämningsflöden. Det vore i linje med översiktsplanens ambitioner att anpassa rutnätet i planen efter ån i stället för tvärtom. Möjligheten att skapa en promenadstig längs ån bör tillvaratas/skapas. Nya broar bör göras så höga att man kan paddla under dem (även bra ur översvämningssynpunkt).