Utskrift från gbg.yimby.se
....

Avslumning och förslumning

 
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
Grunden för all avslumning är en slum som är tillräckligt levande för att kunna ha ett offentligt stadsliv med trygga trottoarer. Den sämsta tänkbara grunden är den trista miljö som skapar slum istället för att motarbeta den.



West End i Boston - efter totalsanering


I det här kapitlet diskuterar Jane Jacobs de konstruktiva och destruktiva krafterna i slumstadsdelar. Jacobs definierar aldrig begreppet ”slum” men det verkar som hon i första hand tänker på fattiga områden med omfattande sociala problem.

Jacobs är dock noga med att påpeka att ett område inte bör räknas som ”slum” bara för att det är fattigt. Tvärtom kan fattiga områden vara mycket välfungerande socialt sett. Hon är därför väldigt kritisk mot modernismens rivningshysteri och omfattande "slumsaneringar". Man löser inte slummens problem genom att riva den, då flyttar bara problemen någon annanstans. Det är andra saker som behövs.



North End i Boston - undgick totalsanering


Paradoxalt nog är avslumningen beroende av att slummen får behålla en tillräckligt stor del av sina sluminvånare. Den avgörande frågan är om tillräckligt många av affärsidkarna och de boende finner det önskvärt och praktiskt genomförbart att förverkliga sina egna planer där de är, eller om de måste flytta någon annanstans.


Jacobs verkar se stora och snabba befolkningsförändringar som något av huvudorsaken bakom förslumning. Den höga omsättningen av boende är också det som håller tillbaka slumområden och hindrar dem från att avslummas. Alltför många människor flyttar därifrån alltför snabbt och de som är kvar drömmer bara om att komma därifrån. Vill man hjälpa slumområden handlar det alltså framför allt om att få folk att vilja bo kvar i området.

Enligt Jacobs är dock avslumning en komplicerad process som inte bara har med områdets fysiska utformning att göra utan även invånarnas personliga relationer. Att det uppstår en känsla av samhörighet och stolthet över det egna området är av stor betydelse.

Om avslumningen kommer igång så blir resultatet det Jacobs kallar ”en gradvis självdiversifiering av den egna befolkningen”. Det växer fram en medelklass, men inte främst genom inflyttning av nya boende (gentrifiering) utan genom att de delar av den befintliga befolkningen som får det bättre ställt väljer att stanna kvar.

Idag svamlar politikerna om att ”locka tillbaka medelklassen”, som om ingen tillhörde medelklassen innan de lämnade innerstaden och köpte en villa med utegrill och därmed fick ett högre värde. Det stämmer att medelklassen håller på att fly innerstaden. Men städerna behöver inte ”locka tillbaka” någon medelklass och sedan vårda den ömt som en drivhusplanta. Det är städerna som skapar medelklassen. Men för att behålla den medan den växer, för att behålla den som en stabiliserande kraft i form av en diversifierad befolkning, måste man betrakta stadens invånare som värdefulla och värda att värna om där de är, innan de blir medelklass.


En annan destruktiv kraft som Jacobs lyfter fram är den diskriminering som drabbar slummens invånare. Den som bor i ett slumområde riskerar att få en stämpel och bli utsatt för diskriminerande behandling. Detta blir ytterligare en anledning för slummens invånare att ge sig av och bosätta sig någon annanstans om de får möjlighet. Självdiversifieringens positiva effekter uteblir och diskrimineringen lägger på så vis hinder för avslumningen och blir en självuppfyllande profetia.

Jacobs avslutar med att diskutera Ebenezer Howards utopi om trädgårdsstaden och hur den på olika sätt förhindrar en konstruktiv utveckling av stadens slumområden. Eftersom trädgårdsstadens ideologi är så stark bland arkitekter, planerare och tjänstemän fattar man konsekvent fel beslut när man försöker utveckla staden.



Reklam för Ebenezer Howards modellstad Welwyn Garden City.

Stadsplanerare, arkitekter och statstjänstemän får inte lära sig någonting som ger dem argument mot frestelsen att förinta tillfrisknande slumkvarter. Tvärtom: allt som gör dess människor till experter ökar frestelsen; för en slum som lyckas inleda ett tillfrisknande visar alltid – undantagslöst – upp exempel på arkitektur, användningsområden, bebyggelsetäthet, blandningar och verksamheter som är diametralt motsatta idealen hos den strålande trädgårdsstaden. Annars skulle den aldrig ha kunnat börja avslummas.


Här anger alltså Jacobs indirekt en avgörande ingrediens för att slumområden ska kunna övervinna sina problem – att den modernistiska stadsplaneringens strukturer aktivt förändras och byggs om.



Film om Pruitt-Igoe i St Louis, välkänt exemplet på misslyckad modernistisk slumsanering.

Alla inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Parkens funktioner
Bostadsområdets funktioner
Vad som alstrar mångfald
Behovet av blandade primära funktioner
Behovet av små kvarter
Behovet av äldre byggnader
Behovet av koncentration
Några myter om mångfald
Mångfaldens självdestruktivitet
Gränser och deras vakuumzoner
Avslumning och förslumning
Gradvis förändrande pengar och omvälvande pengar
Subventionering av bostäder
Erosion av städer eller utgallring av bilar
Visuell ordning: dess begränsningar och möjligheter
Hur man räddar ett betongghetto
Att styra och planera stadsdelar
Vilken sorts problem en stad är
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Uppsala och Yimby Stockholm.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Johan Eriksson (15 December 2011 21:47):
Om videon: Husen i filmen sprängs 1972. Samma år når T-banan i Sthlm Fittja och 1975 Norsborg med snarlika nybyggda modernistlameller färdiga för inflyttning......
+1
Anders Gardebring (15 December 2011 22:16):
Johan: Det tar onekligen en del tid för polletten att falla ned...
 0
Martin Ekdahl (16 December 2011 10:37):
Har sett denna film förut men kan inte undvika att gång på gång förundras över hur snabbt ett förfall kan förlöpa. Stackars Minoru Yamasaki. Det har inte gått så bra för hans byggnader...
 0
zep (16 December 2011 12:34):
Intressant att dom började riva Pruitt-Igoe samtidigt som miljonprogrammen var i full utbyggnad i sverige. synd att dom inte tog lärdom av omvärlden innan dom smällde upp skräpet. vi verkar varit ganska sent in i den där trenden.
men....
learning by doing.
 0
Mats O. (16 December 2011 14:33):
Franska rapgruppen justice video stress tolkar problemen på sitt sätt

http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​FU7bFpPJiww
 0
Alf . (16 December 2011 15:15):
Johan E.
Fittja, Norsborg och Norra Botkyrka har precis blivit utsatta för ett försök att lura iväg invånarna till 20 vårdjobb i Hedemora av Glesbygdsverket/Jordbruksverket som tror på en ny grönvåg och använder DN som informatör.

http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​hedemora-​har-​jobben-​-​-​botkyrka-​.​.​

För övrigt så har inte Hedemora jobben och miljonprogrammen kommer betyda mycket för Sverige länge till.
+1
Jan Wiklund (16 December 2011 22:09):
Nåja, 1972 var det mesta i miljonprogrammet byggt, och man började rulla ut kaninburar, dvs småhus, över åkrarna.

Det riktigt hemska är att arkitektkåren faktiskt läste Jacobs när boken kom ut, berättar Johan Rådberg i sin bok Doktrin och täthet i svenskt stadsbyggande 1875-1975. Och dom föll för den, och försökte på sitt haltande sätt göra som Jacobs sa. Men det vi fick var först Rinkeby - "mer stadsmässigt än vanliga förorter" - och sen Skarpnäck.

Man kan undra var svagheten fanns - om de ville äta kakan och ha den kvar, eller om de inte kunde läsa innantill; om de ville kombinera båda världarna och fick det värsta hos dem, eller om de aldrig förstod Jacobs' resonemang men bara tog fasta på några enkla slagord.
 0
Johan Eriksson (16 December 2011 22:20):
Alf:

Va? Fattar inte vad du försöker säga!?
 0
Karl (17 December 2011 01:54):
@Jan Wiklund: Gissningsvis var det Jacobs sa för radikalt för att omsättas i praktiken. Skarpnäck är väl ett bra exempel på det; man kan i Skarpnäck ana att man förstod problemen med de tidigare byggda förorterna, men samtidigt vågade man inte bygga så som Jacobs förordade - herregud, det var ju så man byggde på artonhundratalet. Det ödesdigra där var väl att man inte riktigt greppade att lite inte räcker - att man kan bygga stad eller inte, men inte få hälften av fördelarna genom att bygga något som liknar stad.

Det gäller ju förresten fortfarande. Trots alla vältaliga ambitioner bygger man inte stad, för femtio efter att Jacobs skrev sin bok är de åsikter som uttrycks fortfarande för radikala. Det är talande att den största stadsbyggnadsdebatten i Stockholm sen Norrmalmsregleringen till stor del har kommit att handla om att bevara en modernistisk motorvägskorsning mitt i centrala staden. Jacobs vänder sig väl i sin grav...
 0
Alf . (17 December 2011 04:05):
"Johan E
Alf, jag fattar inte vad du säger."

Det är en myndighet som kräver att hela Sverige ska leva (och storstäderna mycket mindre). Troligtvis är det dom som ser till så att miljonprogrammen i Sverige fylls varje år. Men många nysvenskar gör inte som myndigheten vill. Hedemora tar emot 800 flyktingar varje år och när de fått uppehållstillstånd så hamnar många av dom i Södertälje, Botkyrka och i andra miljonprogramsområden i Mälardalen säger kommunalrådet i Hedemora.

Vad kan glesbygdsverket göra då?
Jo dom utnyttjar tillfället att befolka glesbygden med en "genial" rapport i "antirasistisk anda"
Eftersom invandrarna bor i ett "lättbearbetat område" och man får stora ekonomiska bidrag när man kan tala sig varm om "integration" och "globala landsbygder." Kan man genom att skicka iväg några busslaster ifrån ett miljonprogramsområde hjälpa människor bort ifrån en "diskriminerande storstad" till ett glesbygds paradis där man använder "fas 3 för att lära flyktingar att cykla." Det hela kan sedan basuneras ut med "positiv mediebevakning". Samtidigt som all kritik är rasistisk och man kan få ännu mer pengar för liknande projekt där man kan locka iväg ännu mera folk ifrån städerna.

Rapporten har som mål att öka utflyttningen ifrån Norra Botkyrka till andra delar än Stockholms län men blir det framgångsrikt kan det "också reproduceras av andra
kommuner och på så sätt PÅVERKA FLYTTSTRÖMMARNA NATIONELLT."
Det vill säga bort ifrån Sveriges tillväxt kommuner och städer till krympande kommuner och ut i glesbygden.

Myndigheten är fientlig mot de tre (fyra?) storstadsområdena, andra städer i Sverige och Mälardalen. Den gör allt för att bryta urbaniserings trenden och starta en ny grön våg där folk ska lämna städerna och bo på landsbygden.

Det är en STADsfientlig myndighet och den borde läggas ner.

Det kanske var lite off topic men det handlar i alla fall delvis om miljonprogrammens användning idag.

(Glesbygdsverket är nerlagt men det verkar leva än.)
 0
Patrik Höstmad (17 December 2011 10:04):
Vi står eventuellt inför en ny våg av slumsanering. Miljonprogrammets renoveringsbehov är en tickande bomb. Bruksvärdesprincipen förhindrar effektivt nödvändiga investeringar tillsammans med önskade vinstmarginaler hos fastighetsägarna. I många av dessa fastigheter är en omvandling till bostadsrätter inte en möjlighet på grund av de boendes svaga ekonomi. Det finns risk för att vi inte bara får områden med ekonomisk svaghet utan också hela områden som är rent farliga och ohälsosamma. Enskilda fastighetsägare har redan nu fastigheter som är ohälsosamma på grund av eftersatt/uteblivet underhåll (fukt, drag, mögel, lukt, buller, ...).

Så vad gör vi? River igen? Kompletteringsbygger med fokus på att få igång områdets egen mikroekonomi? Ger lägenhetsinnehavarna äganderätt och därmed större möjlighet att själva påverka sitt boende? Jag är rädd för att ingen tar tag i problematiken förrän det är för sent och då kommer rivning anses vara enda utvägen. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver.

@Anders Gardebring: Ja polletten har väl fortfarande inte riktig fallit hela vägen ned.... :)

@Jan Wiklund: Det var kanske avgörande att man inte lägre trodde på de små verksamheterna/butikerna. Allt gick mot koncentration av funktion i samhället. Vi fick kvartersliknande bebyggelse, men till stora delar utan verksamheterna (vilka forfarande koncenrerades till ett centrum eller ett stråk).
 0
Johannes Hulter (17 December 2011 11:05):
Patrik: Ja, det där är den absolut största stadspolitiska frågan i vår tid. Men precis som du säger är inget speciellt intresserad av att ta tag i det nu (eftersom det är "jobbigt"). Men det kommer förmodligen vara det enda vi diskuterar 2030...
 0
Mats O. (17 December 2011 11:22):
Samma problem som i alla andra västländer. Fastighetsägare som struntar i långsiktigt underhåll av sina fastigheter. Förslummningen fortgår. Ansvariga politiker (i Göteborg Anneli Hulthén, s) som väntar på att staten (skattebetalarna) ska skjuta till pengar för upprustning av fastigheterna.

Till detta White man´s flight från förorterna, medelklassen som inte vill bo grannar med familjerna Kreti och Pleti och passar på att flytta lagom till det att barnen ska börja skolan. Att skuldsätta sig för flera miljoner är uppenbarligen inget problem för herr och fru Svenne.

http:​/​/​cornucopia.​cornubot.​se/​20​10​/​10​/​den-​vite-​mannens.​.​
 0
Jan Wiklund (17 December 2011 16:00):
Problemet fanns inbyggt redan från början. Eftersom man körde med monokulturplanering - villor för överklassen på ett ställe, radhus för medelklassen på ett annat ställe, och betonghyreshus för underklassen på ett tredje - få man helt naturligt förslumningsproblem när de sämst planerade områdena, dvs de som i realiteten är till för underproletariatet, åldras. De som bor där har inte råd att betala för upprustningen, och de är de enda som inte har något annat val än att bo där.

I en integerad stad där allt blandas med vartannat hade man givevis också haft fattiga människor. Men inte hela förfallna stadsdelar. Och därmed ingen slumproblematik.

Sen förbittras det hela ytterligare med de facto-förbudet mot näringsverksamhet i de förslummande stadsdelarna. Dvs förbudet mot att tjäna pengar och betala för upprustningen. Det kanske vore ett bra första steg - bygga massor av billiga lokaler för näringsverksamhet i de stadsdelar som är på väg utför?
 0
LK (18 December 2011 16:56):
Typiskt politikersnack, mer näringsverksamhet och starta eget bidrag i förorterna så fixar man problemen

ja tjena
 0
Jan Wiklund (19 December 2011 12:38):
LK - vill man missförstå är det så lätt att göra det, inga problem alls...

Ingen säger att det är de arbetslösa själva som ska starta företag. Dessutom gick hela inlägget ut på att förortsstrukturen gör det svårare att etablera något, bl.a. för att inga lokaler finns, men också för att ingen någonsin har ärende dit.
 0
Nekav (19 December 2011 21:33):
Mats O: Angående "White man´s flight " så kommer rasismen precis lika mycket ifrån dom som flyttat till Sverige.
Jag sysslar med anti-rasism och vet att det kommer ifrån båda håll. Sorgligt men sant! Hoppas att folk lär sig mer logiskt tänkande och med detta lär sig se ur andras ögon och då finna mer respekt för varann och ett lugn som icke-logiska personer saknar. Hoppas att skolan tar sitt ansvar och ser till att alla barnen får rejäla logik lektioner så att folkets intelligens höjs och problem kommer lösas på alla plan om logiken övas rejält.

Om landet ska gå bra så tror jag att folk måste blandas mer och känna tillhörighet och lojalitet till varann oavsett utseende/färg/bla bla osv.

God jul!
 0
Bo Ek (16 Januari 2012 19:01):
Undrar om Jane Jacobs teorier verkligen går att applicera på en jämförelsevis liten stad som Stockholm. Hon talar ju om storstäder av New Yorks, Los Angeles och Londons storlek. I inledningen av sin bok säger hon uttryckligen att hennes tankar rör storstäder och lite längre fram i boken påpekar hon att en stadsdel bör ha 100.000 invånare eller fler för att platsa i en verklig storstad. Det är inte många stadsdelar i Stockholm som är så stora eller täta. Förvånande nog är hennes teorier inte applicerbara på centrala delarna av staden (Klara-kvartern) som faktiskt fungerar hyggligt trots att den saknar äldre bebyggelse och uppvisar nästan total brist på boende. Kanske kan Jane Jacobs inspirera för att åtgärda Stockholms skriande brist på urbanitet, som primärt inte handlar om invånarantal eller fysisk storlek, utan mer om arkitektur och hur tätbebyggd staden är.
 0
Niklas Öhrström (16 Januari 2012 20:14):
Bo Ek:
Det kan ju förstås ses som subjektivt var gränsen för storstad går. Är det antalet invånare. Eller är det atmosfären. Gissningsvis tror jag att de flesta skulle klassificera Stockholms som en liten storstad. Och Göteborg på gränsen till att vara storstad. För min del kännetecknas en storstad av att man kan strosa runt väldigt länge utan att behöva träffa på någon man känner, dvs att det finns en möjlighet att vara anonym. Enligt den definitionen är Stockholm en storstad.

Södermalm har mer än 100.000 invånare. Man kan gott betrakta Östermalm och Vasastan som samma stadsdel (de hänger samman) och där bor det runt 100.000 invånare (Djurgården ej inräknat). Kungsholmen (kvarterstaden) har dock bara runt 30.000 invånare. Den fungerar än dock hyggligt IMO (det är inte storleken utan kvartersstrukturen som är avgörande).

Jag håller dock inte med om att Klara fungerar jättebra. Det är ett levande område under stora delar av dygnet, men sedan dör det rätt tvärt. Rätt ogästvänligt. Fast det har med avsaknaden från blandning av funktioner snarare än det skedde en totalsanering av området.

Tror absolut att Jane Jacobs kan och bör vara inspiratör. Och Stockholm kan under de närmaste decennierna växa till en relativt stor storstad (med Europeiska mått mätt). Då gäller det att inte flippa ur som man gjorde på på 30-talet och framåt.

http:​/​/​di.​se/​Default.​aspx?​pid=​255974_​_​ArticlePageProvi.​.​
+4
Jan Wiklund (16 Januari 2012 21:15):
... och framför allt skulle Stockholm ha varit en storstad om man inte konsekvent hade tillämpat de stadsplaneidéer som Jacobs varnar för - utglesning, funktionsuppdelning och massor av barriärer överallt.

Då kunde Stockholm ha sett ut så här: http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​sth1950​.​jpg
 0
Svenskamerikan (19 Mars 2012 14:58):
Ha! Jag bodde i huset till höger i första bilden från Boston's West End. Där har det byggts följande grannhus: http:​/​/​www.​equityapartments.​com/​media/​ma_​westendapartm.​.​
http:​/​/​www.​equityapartments.​com/​massachusetts/​boston-​a.​.​
 0
Svenskamerikan (19 Mars 2012 14:58):
Ha! Jag bodde i huset till höger i första bilden från Boston's West End. Där har det byggts följande grannhus: http:​/​/​www.​equityapartments.​com/​media/​ma_​westendapartm.​.​
http:​/​/​www.​equityapartments.​com/​massachusetts/​boston-​a.​.​
+1
Alf . (25 December 2013 22:29):
Från tv4 text tv.

"Samlingar av skjulliknande bostäder, tält eller husvagnar växer upp på allt fler områden i Stockholmsområdet. Det finns cirka 30 st främst i Kista/Rinkeby/Högdalen och Flemmingsberg. Det har blivit färre av sorten missbrukare, nu rör det sig om människor från andra EU länder. Allemansrätten täcker inte boplatserna."

Vad tycker Yimby om dessa boplatser?

Jag tycker att de är bra för stan och man borde på någotvis "hjälpa till" exempelvis införa stadsbostadsrätt, (ungefär som allemansrätten fast för bostäder i stadsområden/tätorter). Bättre att tillåta folk att försöka få tak över huvudet, fast det bara är skjul än att jaga runt människorna.

Vad tycker Yimby om skjul och "illegala bosättningar" i städer?
 0
David Nylund (26 December 2013 13:15):
Personligen anser jag att Yimby inte bör tycka alls i frågan. Det är ett socialt problem som knappast löses genom stadsbyggnadsmedel i första hand.
 0
Jan Wiklund (26 December 2013 20:24):
Eller kanske ett ekonomiskt - ett resultat av att EU värnar valutan före människorna...

Men visst är det även ett stadsbyggnadsproblem att det sedan början av 90-talet bara byggs 60% av vad folkökningen och behovet av ersättning av nerslitna hus borde göra rimlig.
+1
Alf . (28 December 2013 20:26):
Det borde faktiskt finnas något ställe i stan där sådana här lagliga platser kan finnas. Jag menar det blir ju inte bättre om man är "hemlös" och sedan måste man flytta runt på husvagnen en gång i veckan för att konmmunen hotar att flytta den.
Det finns ju även en del utspridda kojor, jag minns speciellt en, han verkade bo i godan ro, ganska centralt och sedan helt plötsligt kommer det en massa grävskopor och river träden runt omkring kojan och avslutar med att krascha kojan.

David Nylund
"Personligen anser jag att Yimby inte bör tycka alls i frågan. Det är ett socialt problem som knappast löses genom stadsbyggnadsmedel i första hand."

Ja, det är väl egentligen inte en så stor fråga i Sverige. Men det är en stadsbyggnads fråga samtidigt som det nog är politiskt också.
Utomlands kan det vara en stor fråga, favelor och annan slum med lösningen, riv ner allt och bygg nytt.
Men jag tror mest på staden ska låta det vara och tillhandahålla basinfrastrukturen. Toalett, rinnande vatten, el, nåt mer, i sådan här områden. Då kan områdena växa av sig själva.
Sedan ska det ju givetvis finnas bättre tillgång på riktiga bostäder.

Jan W
"att det sedan början av 90-talet bara byggs 60% av vad folkökningen och behovet av ersättning av nerslitna hus borde göra rimlig."

DN skriver att skjulboendet har minskat, men det är en ögonblicksbild.
http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​antalet-​som-​bor-​i-​skjul-​och-​hus.​.​
 0
Anders Eriksson (1 Januari 2014 12:30):
Det är ett sluttande plan att romantisera det där. Man ska ta det för vad det är. Ett stort problem och en boendemiljö som ingen skulle vilja uppleva. Campingplatser där det finns el, vatten, avlopp, sophämtning är en annan sak. Låt det stanna där. Man måste vara bra aningslös om man tror att slumbebyggelse förr eller senare försvinner av sig själv, bara för att man tillåter den.
+1
Jan Wiklund (2 Januari 2014 11:53):
Anders:

Man kan förstås göra som Sanjay Gandhi, egenmäktig son till Indira på 70-talet - förklara krig mot slummen med hjälp av brandbomber och bulldozers. Men det hjälpte ingen som bodde där. Eller man kan rusta upp husen ungefär som när de nerslitna husen i Stockholms innerstad renoverades på 70-talet, men det resulterade bara i att dom som bodde där inte hade råd att bo kvar.

Som David (och jag) säger här ovan är inte slum en stadsbyggnadsfråga i första hand. Det är en fråga om inkomstfördelning i landet. Om det finns mycket folk utan inkomster, så många att olika omfördelningsmekanismer inte orkar med, kommer slummen att sprida sig. Om de får inkomster, via full sysselsättning eller på annat vis, kommer slummen att försvinna.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck
Oskarsleden i Majorna
7 Mars 01:34 av Daniel Andersson