Utskrift från gbg.yimby.se
....

På g i Gbg!

Publicerad: 2012-01-23
 
Skribent: Jesper Hallén
Januari har framtiden i sitt sikte och det finns bara en väg att gå, uppåt framåt. Jag var ute i snömyllret på Backaplan i lördags och noterade att den första nybyggda våningen på Östra Kvillebäcken börjar anas ovanför marken. Även Färgfabriksgatans nya gatuutformning var under färdigställande.

Mycket händer i stan den närmaste tiden. Vår stora filmfestivalvecka börjar på fredag och på torsdag invigs det nya hotellet i stora posthuset vid Drottningtorget. Säga vad man vill om det till synes avhuggna höghuset som sticker upp ur den kvartersstora byggnaden, men visst har man piffat upp själva originalhuset och därtill den stora fonden för Drottningtorget. Här är verkligen ett bra exempel på vikten av bra fasadbelysning vilket jag skrivit om innan. Plötsligt känns Centralstationen ganska liten när det stora ståtliga posthuset ståtar likt ett Versaille i den klara januariaftonen. Nu skulle jag ju haft en bild på just detta här men har inte hunnit ta en.







Okej, jag är fortfarande lite smått irriterad över att entrén inte är symmetriskt placerad i byggnadens mitt. Jag hoppas att det finns tekniska skäl till detta. Ett lyft för torget och entrén till Göteborg är det i alla fall, snyggt jobbat. Håll utkik här i dagarna förresten då Yimby kommer att ge er en första unik inblick inifrån det nya bygget! 
Göteborgare är positiva till fler höghus i stan.

I senaste numret av Direkt Press olika stadsdelstidningar kunde man läsa om vad folk tycker om höghus i stan. Merparten av göteborgarna ställer sig positiva till fler höghus i Göteborg. Hela 47% säger "Ja, absolut" på frågan om de vill se fler höghus i Göteborg. 22% säger "Ja, men inte för många". 13% säger "Okej, men bara i centrum". Bara 21% säger klart "Nej". Hela 77% är positivt inställda till höghus av någon form alltså. Var i stan man vill att höghus byggs är det däremot lite olika åsikter om. Bland Hisingens invånare till exempel vill många att höghus byggs men bara i centrum, medan andra tycker att just Hisingen och kanske framförallt Frihamnen med omnejd passar ypperligt för höghus. 

I centrala och i stadsdelar med innerstadsambitioner ser jag inte att ett högt hus kan vara skadligt för staden. Enkel matematik pekar på motsatsen. Högre hus rymmer fler människor = vilket skapar liv på gatan. Att det sedan kanske skapas en spännande silhuett och storstadsindikerande landmärke är ju egentligen bara bonus. Däremot om det byggs som ett ensamt punkthus i den glesa staden, blir fördelarna av ett höghus inte lika många. Då tappar det lite av sin mening.






Sen har ju tunnelbanediskussionen blossat upp en aning igen, vilket är nyttigt. Faktum är nog så här att om vi vill utvecklas som en storstad och växa oss både större och starkare så måste kollektivtrafiken tas till ny nivå. Göteborgare är ju lika stressade och vi har lika mycket att göra på dagarna som i Stockholm eller London och hinner således inte med att färdas i snigelfart. Det är ju en mindre plåga att ta vagnen förbi till exempel Hagakyrkans hållplats när man har bråttom.
Alltså, utöver spårvägen även antingen en tunnelbanevariant eller högbana, vilket Yimby för ett tag sedan visionerade om i pappers-GP.



En möjlig första sträckning på en stadsbana i Göteborg. Sedan om den går på pelare eller under jord spelar ju egentligen mindre roll.



GP:s trafikskribent Ulf Nyström skriver dock ned hela tunnelbanetanken totalt genom att säga att det är "i praktiken omöjligt". Istället kontrar han med att han med att det i år ska anläggas bussfiler på Södra Vägen, i Allén och på Övre Husargatan. Det är ju jättebra, men det räcker ju inte för att lösa det stora problemet. Det verkar som att vi har intalat oss själva att tunnelbana är något totalt omöjligt. Varför? Svårt möjligen, men aldrig omöjligt. Varken tekniskt eller ekonomiskt. Så det är bra att diskussionen förs. Det vore synd om man "glömde" bort att ens ta upp frågan bara för att det nästan blivit tabu att föra tunnelbanefrågan på talan. Det är kanske på sin plats att man gör en ny utredning i fallet, ni minns kanske utredningarna på 30- och 60-talet, tredje gången gillt? En tunnelbana under stan vore väl helt underbart. Det är ju en satsning man gör på framtidens Göteborg, men måste påbörjas idag. Så att säga att "Göteborg är för litet" biter in längre, staden ska växa och för det krävs förbättring på detta området.

När Anneli Hulthén tillträdde som kommunstyrelseordförande så uttryckte hon någonstans att Göteborg inom ett visst antal år skulle fördubbla sin befolkning. Jag minns inte hur många år det var och det var måhända uttryckt med glimten i ögat. Glimt eller inte, jag vill förstora Göteborg. På tio år har Göteborgs befolkning ökat med 48.000, vilket i sig är rätt många människor. Men det går för långsamt, vi vill väl bli ännu fler! Centrum måste både bli effektivare, tätare och rymma mångt många fler människor än idag. Folk vill bo i centrum, alltså skall vi bygga just här. Staden bygger vi inifrån och ut, så skapar vi ringar på vattnet.

Gå med i YimbyGBG
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
 0
Olof Antonson (23 Januari 10:46):
Det skall bli spännande att se hur det blir med hotellverksamheten i Posthuset.
 0
Daniel (23 Januari 10:55):
Hotellet kommer nog att göra gott i Göteborg, men det är lite synd att sidorna blir slutna. Där det förr fanns lokaler och affärer så blir det ju nu enbart hotellverksamhet. Det är lite roligt att dom människor som ska äta hotellfrukosten kommer att ha fönstret mot busshållplatserna utanför centralstationen.
 0
karl (23 Januari 12:23):
"En möjlig första sträckning på en stadsbana i Göteborg. Sedan om den går på pelare eller under jord spelar ju egentligen mindre roll. "

FEL!
över jord är realistiskt.
under jord är fullkommligt orealistiskt.
(ekonomiskt i alla fall...)

ganska stor skillnad tycker jag.
 0
Gustav (23 Januari 14:10):
Varför är under jord inte realistiskt? En s.k. "tunnelbana" behöver inte gå under jord enbart. Där det är lera och därför dyrt eller "omöjligt" att tunnla kan den gå över jord, där det inte är lera kan den gå under. Gbg har kunnat bygga Lundbytunnel, Tingstadstunnel, Götatunnel, Chalmerstunnel, Gnistängstunnel och snart en Västlänk genom halva stan, nog kan vi ha en tunnelbana också.
 0
Daniel (23 Januari 15:12):
Att gräva ner tunnelbanan i ett tråg längs med Nya Allén borde kunna vara en kostnadseffektiv lösning och sedan förlänga den längs med 1:a Långgatan. Hållplatsen Stigbergstorget kanske inte uppstår (men kanske närheten) innan den viker av mot Norra Älstranden. Där kan man gräva i Lindholmsallén bort till Backaplan.
 0
Sonny (23 Januari 17:04):
Karl: Ingenting är omöjligt" Det handlar inte om ekonomi eller teknik - det handlar om politik!
 0
Orange (23 Januari 21:36):
Att bygga en tunnelbana är så klart möjlig rent tekniskt.

Den stora frågan är vem som ska betala den? Ser man till ett riksperspektiv så finns det många stora investeringar som behövs under kommande år. Ska vi se till landets bästa så måste man fundera på hur vi får så mycket "bang for the buck" som möjligt för våra gemensamma skattepengar.

Är det värt t ex 60 miljarder för att bygga en tunnelbana? Vad får vi för pengarna om vi satsar på andra projekt?
 0
Niklas Öhrström (24 Januari 00:46):
Orange:

Jag skulle nog säga att det är ett riksintresse att Sverige har storstäder med fungerande infrastruktur. Det har under lång tid varit fokus på glesbygdens problem medan storstädernas problematik på riksplan glömts bort.

Varför inte åter ge stadsbidrag till bygge av tunnelbana (eller annat separerat trafiksystem på spår, dvs 'rapid transit') - mer sådant behövs i såväl Stockholm, Göteborg som Malmö. För 60 miljarder får man ungefär lika mycket rapid transit som idag finns i hela Stockholm.

För 60 miljarder får man givetvis betydligt många fler kilometer spårvagnsspår än tunnelbana men för en stad i Göteborgs storlek finns inte det valet. Där är rapid transit en nödvändighet. Om det sedan sker med tunnelbana, högbana eller banvall är en annan sak.
 0
Mats O. (24 Januari 08:39):
För 3750000 kan man numera köpa sig en egen barack i Göteborg, i två våningar !

http://www2.skandiamaklarna.se/beskrivning.aspx?guid=3..
 0
Daniel Andersson (24 Januari 15:02):
@Mats O: Det kanske är en arkitektonisk blinkning till de klassiska 'skokartongshusen' i närheten (V. Bräckevägen, Slånbärsvägen och Stenåldersvägen).
Radhus med en djup skåra som dessa är oekonomiska eftersom det ger mycket extra yttervägg som skall byggas och som släpper ut värme. Utan att man vinner mycket (Det finns ett sovrumsfönster och en dörr med fönster mot 'skåran'). Rent praktiskt känns det som en no-brainer att bygga igen skåran och vinna lite extra utrymme.
 0
Daniel (24 Januari 15:57):
Jag vill återgå till posthuset lite, och hoppas att omdaningen av detta hus skapar en push för att bygga lite större hus som kanske täcker ett kvarter ut till trottoarkanten, så att det inte blir det där mesiga fjanteriet alla inom byggsektorn håller på med att det ska kännas att man är i en stad, men samtidigt så ska det vara som att befinna sig på en fjälltopp i Norrland.
 0
Jan (24 Januari 16:55):
Daniel Andersson

Med skåran får man en ljudkomfort i "radhus" som närmar sig den man har i fristående villor. Man slipper tex. höra grannens TV om man inte önskar och man kan själv leva friare utan att behöva ta lika mycket hänsyn till grannarna. För många är det värdefullt.

Sedan är det en annan sak att det kunde göras snyggare och effektivare. Jag har sett lösningar där varje radhus har egna ytterväggar mot grannen men avståndet är litet och man har byggt över skåran och isolerat så man minimerar värmeförlusten.

Personligen skulle jag aldrig kunna tänka mig att köpa något av de fula husen till begärt pris.
 0
Olof Antonson (24 Januari 17:13):
Bättre då att de säljer byggsatser så folk kan gå loss = variation. Själv hade jag föredragit ett sånt här: http://farm8.staticflickr.com/7022/6460967981_a75c7034..
 0
Thomas E (25 Januari 10:14):
Jan, I flerbostadshus med "ljudklass A" hörs knappast grannens tv, Det borde vara betydligt enklare och billigare att uppnå det i radhus med bara en eller två gemensama väggar och inga trapphus eller hissar.
 0
Patrik Sterky (25 Januari 15:25):
Yimbyiter, en tunnel i lera är ingen jätte dyr lösning om den inte går under bebyggelse. Det blir än billigare om utrymmet tunneln grävs i är brett (gissningsvis ca7-10m åt vardera sida från tunnelns framtida sidoväggar, dvs ca 25-30 m brett område) så att man slipper komplicerad spontning. Allén uppfyller båda ovanstående kriterier bitvis.

Dyrare blir troligen anslutningarna vid GP-huset o vid Järntorget/Stigbergstorget.
 0
Johannes Åsberg (25 Januari 15:33):
Patrik: Gött, då tunnlar vi genom Allén. Hur kommer vi förbi V-länken?
 0
Daniel (25 Januari 16:12):
Jag är helt oförstående till varför det inte har gjorts några alternativa analyser på kollektivtrafiksituationen i Göteborg när ett sådant stort beslut som Västlänken skall tas. Jag undrar hur många procent av de tusentals som tar spårvagn/buss/tåg till jobbet varje dag som 2020 kommer att dra nytta av västlänken kontra en tunnelbana/högbana. Med tanke på att spårvagnstrafiken och busstrafiken redan idag går på knäna, hur kommer det se ut när biltullarna införs och när befolkningen har ökat ännu mer 2020. Inte sjutton löser en västlänk de problemen. Västlänken känns för mig extremt dyr med tanke på vad man får för effektivitetsökning jämfört med en tunnelbana. Varför inte dra in västlänken till korsvägen och bygga början på en tunnelbana/ nedgrävd spårvagnslinje som ansluter så får man det bästa av två världar??
 0
E K (26 Januari 11:07):
@Patrik
Har du eller någon annan koll på hur djupt Västlänken kommer att ligga runt Hagakyrkan?
 0
Daniel (26 Januari 15:35):
@Daniel. Är det något man har gjort i Göteborg så är det att analysera problemen. det är väl bara det att man har analyserat så mycket om allt att allt bara drunknar.
Västlänken kan bli en del av en ny tunnelbana, kanske med duovagnar.
 0
Daniel (26 Januari 15:37):
@Mats O. ang 24 Januari 08:39 om Londongatan.
Det är viss skillnad på dom byggda husen, och det hus som presenteras på Göteborgs hemsida.
http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLL..
 0
karl (26 Januari 17:20):
Till gänget som påstår att under jord är realistiskt.

vilken värld lever ni i? Jag vill ha en bra lösning under min livstid.... då jag med stormsteg närmar mej 30 och är på tok för medveten om vilket göteborg jag lever i föredrar jag en så billig och lättgenomförd lösning som möjligen möjligt.
följaktilgen högbana>tunnelbana.

:)
 0
Mats O. (26 Januari 18:18):
@ Daniel

Ja jisses, det var skillnad.

Hittar inte nånting om det aktuella projektet på Londongatan på byggherren Västkustvillans egen hemsida. Vill dom inte visa upp vad dom byggt ?

http://www.vastkuststugan.se/menu/sv/startsida.html
 0
Patrik Sterky (26 Januari 23:14):
Västlänkens exakta läge är inte bestämt, det skall göras i Järnvägsplanen som troligen drar igång till hösten. Jag har också tänkt att det skulle kunna bli ett problem, men jag är ganska säker på att den tunneln blir djupare ner eftersom man skall under kanalen o vill ha bra bergtäckning för stationen under Hagakyrkan.

En cut and cover tunnel behöver inte bli djupare än att taket ryms till markplan, gissningsvis ca 7 meter. Mer (ca 3-4m ytterligare) om man vill rymma ett Mezaninplan mellan markplan o spårens nivå.
 0
E K (27 Januari 10:17):
@Patrik
Kan det inte bli komplicerat att bygga en lertunnel ovanpå Västlänkens lertunnel? Det borde väl hur som helst underlätta om tunnlarna byggs samtidigt.

En stadsbanesträckning som är en favorit i mitt huvud är ju lertunnel Södra Vägen-Hagakyrkan övergående i bergtunnel Hagakyrkan-Linnéplatsen. En sådan sträckning skulle givetvis innebära komplikationer vid Hagakyrkan. Kanske blir det t.o.m. i praktiken omöjligt om man inte redan från början planerar för att en stadsbanetunnel ska in ovanför Västlänkens station.
 0
Patrik Sterky (27 Januari 16:51):
Västlänken är planerad att passera, i leran, ovanpå Götatunneln precis vid bergtunnelpåslaget (mitt emot Operan). När förstudien för Västlänken gjordes så identifierades sträckningen som nu har valts. För att underlätta den framtida tågtunneln fick Banverket Vägverket att förstärka taket på tunneln för en ringa merkostnad jämfört med att göra det i efterhand (tror det var 5 miljoner).

En liknande lösning bör därför vara möjlig i samband med bygget av Västlänken. Dock bör bättre utredningar för en framtida stadsbana i Allen göras. Inte minst för att utreda djup o möjliga gångar mellan de två stationernas plattformar.

Iden om att vika söderut in i berget till Linnéplatsen försvåras av att Västlänkens station, o att jag hoppas man reserverar mark för en framtids större 4-spårig station, gör att det blir väldigt tiggt med utrymme. Jag tror därför mer på att fortsätta till Järntorget o där antingen gå upp längs nedre delen av Linnégatan o in i berget under Hagabion eller fortsätta bort i 1a långgatan.
 0
E K (27 Januari 18:11):
@Patrik
Intressant! Då gäller det att sälja in stadsbaneidéer till politiker och tjänstemän, innan de hinner ta beslut om att förstärka eller inte förstärka Västlänkens tunnel i en möjlig stadsbanekorsning vid Hagakyrkan.

Beträffande en eventuell stadsbanegenväg i bergtunnel mellan Linnéplatsen och Hagakyrkan, har du säkert rätt i att det kan bli alltför ont om utrymme runt Hagakyrkan. Men att bygga lertunnel runt hela Haga via Järntorget, för att inte nå berget förrän vid Hagabion, måste bli ganska dyrt och omständigt?

Här är några idéer för hur en eventuell sträckning Allén-Linnéplatsen skulle kunna passera Hagakyrkan:

Stadsbanehållplats i Alléns lera, korsning norr om Västlänkhållplatsen:
http://uf.yimby.se/gbg/4f260477-83cb-40d0-ab17-74e7a73..

Stadsbanehållplats i berg under Handelshögskolan, tyvärr delvis ur bild :)
http://uf.yimby.se/gbg/4f260477-83cb-40d0-ab17-74e7a73..

Lertunnel i Allén stiger ned till berget i höjd med Vasaplatsen, bergtäckning upp till hållplats under Vasagatan:
http://uf.yimby.se/gbg/4f260477-83cb-40d0-ab17-74e7a73..

Notera att stadsbanetunnlarna har olika färg beroende på om de går i lera eller berg.
 0
Patrik Sterky (28 Januari 09:35):
@EK: Jag tycker dina idéer är upplyftande och intressanta. Jag kan inte bergtäckningskartan längs Övere Husargatan utantill, men det borde vara möjligt att gå denna väg.

Jag är dock mer osäker på vinningarna. Jag tror det är politiskt svårt att inte passera knutpunkten Järntorget. Egentligen ser jag frågan om Järntorget som knutpunkt som en intressant fråga nu när järnvägsstationen hamnar vid Haga.

En tanke jag haft är att försöka binda samman de två hållplatserna genom att förlägga den nya stationen i Allén mellan de två, och på så vis binda samman det hela. Men även om plattformarna blir drygt 100m och uppgångarna gör ytterligare 10-20m i vardera änden så kvarstår ändå ett par hundra meter att överbrygga. Här kan ni YIMBY:iter fundera på vad man skall göra.

Anledningen till att jag tror på Järntorget är att Södra älvstranden spåren kommer flytta en stor del av befintlig spårvagnstrafik så den missar Haga. I framtiden tror jag ändå det måste finnas linjer som går via Haga både västerut och mot Frölunda för bytande från tåget. Men detta är onekligen en komplicerad fråga.

Vad gäller byggkostnad så är inte bergbyggande så mycket billigare jämfört med cut and cover (snarare är cut and cover billigast om det inte kräver komplicerade åtgärder för att bevara annan byggnation). Framförallt är det dyrt att spränga bergrum i flera plan, likt det skulle bli under Haga.
 0
Signatur: Hansson (30 Januari 08:12):
Inressanta skisser, E K.

Men det borde vara möjligt att passera med en tunnelbana under Västlänken i Allens sträckning. Vad kan krävas av Västlänken för det? Lite tjockare botten i tunneln och kalkpelare i leran istället för betongpålar låter inte dyrt. Låter dedt rimligt?
 0
Mats O. (13 Februari 16:23):
Jaha... allt mindre på gång i Göteborg ?

http://www.byggnyheter.se/2012/02/minskat-bostadsbygga..
 0
Mikael Kreutz (13 Februari 20:46):
Mats O: Samtidigt skrev GP häromdan att fastighetskontoret ska utreda förutsättningarna för att bostadsbyggandet ska kunna öka med upp till 10 000 bostäder per år. Samt ifall de kan ingå avtal med byggbolag om en fastställd årlig bostadsproduktion.
 0
Sven Renquist (13 Februari 22:48): Online
Avtal om fastställd årlig bostadsproduktion... Första steget mot en kommandoekonomi? Vad händer med företag som inte vill öka sin ekonomiska risk genom att ingå detta avtal? Får inte de bygga alls? Det hela låter som socialistiskt flum.
 0
Mikael Kreutz (14 Februari 00:45):
Håller med, känns också som att det finns en risk att byggbolagen skulle få fria händer att bygga vad de vill så länge de uppfyller kvoten. Positivt dock att det utreds hur planprocessen kan effektiviseras.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.