Utskrift från gbg.yimby.se
....

Älvstranden utvecklas

Publicerad: 2012-02-27
90 kommentarer
 
Skribent: Johannes Åsberg
*EXTRA* Det går nu att se planen på kommunens hemsida *EXTRA*




Snart får de sällskap...

På torsdag 1 mars så kommer detaljplanen för Skeppsbron äääääntligen på utställning. Efter sju sorger och åtta bedrövelser så är nu projektet redo att genomföras. Den 1 mars kommer att bli en historisk dag för Göteborg. För första gången på hur länge som helst så har man nu en riktigt stadsmässig plan som bygger vidare på den täta, funktionsblandade kvartersstaden. Kinesiska Muren och Merkurhuset får dessutom stå kvar, så vi får en bra mix av gammal och ny bebyggelse.

Jag kommer att skicka en blomma till de ansvariga planarkitekterna som gjort ett riktigt hästjobb för att brotta igenom den här planen, jag uppmanar alla stadsvänner att göra likadant. Skicka gärna några uppmuntrande tillrop till våra politiker också så att de ser till att klubba igenom den här fullständigt lysande planen. Den 2 mars kan ni ta del av den färdiga planen på Älvrummet 11:45 - 12:45. Gå gärna dit och uttryck er glädje över att Göteborg äntligen får lite mer riktig stad.

Förhoppningsvis kan utvecklingen på Skeppsbron ge inspiration till utvecklingen av andra delar av staden. Norra Masthugget har redan fått en fin plan av Stadsbyggnadskontoret, nu gäller det bara att politikerna kastar vansinnesplanen från Riksbyggen i papperskorgen och sätter igång och bygger. Kan man bygga levande, blandstadskvarter på Skeppsbron så borde det ju gå att bygga levande blandstadskvarter på andra ställen.



BYGG!



SLÄNG!

Visionsarbetet med Centrala Älvstaden, som snart har pågått i två år och producerat kopiösa mängder visionära visionerande visioner, börjar så smått närma sig slutet. Det har blivit dags att komma fram till något konkret och användbart. Kanske kan man få lite inspiration av det konkreta stadsbyggandet på Skeppsbron.

Projektledaren Bo Aronsson verkar dock mer intresserad av att bevara Frihamnens öppna vidder, än att faktiskt bygga vidare på Göteborgs innerstad. I senaste numret av Miljöteknik lyfter han fram vikten av (har ni hört den förut?) "öppna platser". Trots att han ser ut att hålla på att blåsa bort i Göteborgsvädret önskar han sig ändå ännu fler "öppna platser":



“
Det gäller att inte överexploatera. Det kommersiella trycket är självklart stort, men både experter och medborgarna vill ha öppna tillgängliga platser mitt i staden, säger Bo Aronsson.
”


Ja, eller hur? Det verkligt viktiga är ju att inte "överexploatera" när man bebygger den mest centrala delen av landets näst största stad. Det vore ju verkligen en katastrof. Särskilt med tanke på att "öppna platser" är en sådan bristvara i tätorten Göteborg, som till 70 procent består av grönyta. Jag kommer osökt att tänka på ett citat av Jane Jacobs ur Death and Life of Great American Cities:

“
In orthodox city planning, neighborhood open spaces are venerated in an amazingly uncritical fashion. Ask a zoner about the improvements in progressive codes and he will cite incentives toward leaving more open space. Walk with a planner through a dispirited neighborhood and though it be already scabby with deserted parks and tired landscaping festooned with old Kleenex, he will envision a future of more open space.

More open space for what? For muggings? For bleak vacuums between buildings? Or for ordinary people to use and enjoy? But people do not use city open space just because it is there and because city planners and designers wish they would.
”


Så "öppna platser" i alla ära, men Frihamnen är naturligtvis en alldeles utmärkt plats att bygga en pendang till Skeppsbron på. Vattennivåerna är lika lite ett oöverkomligt problem där som här. Det har bl.a. Sweco visat med sina tre scenarier för Frihamnen, i projektet "Klimatanpassad stadsstruktur". Allt är möjligt. Det är vi som sätter gränserna för oss själva.

"ATTACK"




"RETRÄTT"



"FÖRSVAR"

Gå med i YimbyGBG Facebook
Delicious
Pusha

YimbyGBG om: , , , , ,

Bloggar om: , , , , ,

Kommentarer:
 0
Jan Jörnmark (27 Februari 18:59):
Länken: "Ligger 17 år efter Malmö..." "Kan kanske börja säljas 2016/17..."

Och Skeppsbron - 13 år efter byggstart av tunneln har vi nått stadiet där man kan börja överklaga.

Det har verkligen gått osannolikt snett med utvecklingen här i stan.
 0
Johannes Åsberg (27 Februari 19:06):
Men kan man sälja byggrätt utan detaljplan? Annars måste de ju fixa en detaljplan först och hur hade de tänkt klara av det till 2017? Det är ju bara fem år dit. Den tiden hinner man ju knappt ha en inledande workshop på...
 0
Anders Norén (27 Februari 19:28):
Skriva kontrakt om över- eller upplåtelse av mark kan man göra utan detaljplan. Det är t.o.m. mycket vanligt att detaljplan bara upprättas om man redan har ett färdigt avtal med en exploatör! Givetvis villkoras köpet med att en detaljplan faktiskt upprättas.
 0
Johannes Åsberg (27 Februari 19:34):
Anders: Aha! Ja, då verkar det mer rimligt. Eller hur man nu ska se det... :)
 0
Pär Ekström (27 Februari 19:39):
Ryktet säger att det är alldeles för lite lägenheter. Skall bli skoj att se planen.
 0
Göran Åhman (27 Februari 22:03):
Puh...
+4
Håkan Cullberg (27 Februari 23:54):
Johannes@ att "bygga" glest och mer av öppna ytor mitt i centrala staden i Frihamnen. Är detta resultatet av alla internationella gäststyckares insatser. Bra Johannes att Du lyfter fram detta. Klart att vi ska ha öppna ytor, spännande rumsligheter, torg, gröna ytor, trädalléer på kajerna mm, men då mellan hus, byggnader och kvarter formade efter en organiskt växande stadplan, precis som i Venedig. Betr Skeppsbron, så kunde man naturligtvis ha ökat exploateringen i detta centrala läge, precis som jag föreslog att man skulle göra genom att bygga längre ut på pirerna och skapa våra nya hamnkvarter, precis som förr. De höga exploateringskostnaderna hade då slagits ut på en större byggnadsmassa. Man måste våga om man ska bygga stad. Ångesten tillhör förgången tid. Det är inte för sent att bygga mer på kajen utanför Skeppsbron. Gör ett kompletterande detaljplaneprogram och uttöka exploateringen - det behövs!
4 personer gillar detta
+4
Olof Antonson (28 Februari 00:56):
Skeppsbron har verkligen potential. Jag är särskilt nyfiken på terminalen för skärgårdstrafik. Det känns lite som att cirkeln är sluten: http://img194.imageshack.us/img194/3073/otterhall.jpg
4 personer gillar detta
 0
Niklas Svensson (28 Februari 10:15):
"Det gäller att inte överexploatera. Det kommersiella trycket är självklart stort, men både experter och medborgarna vill ha öppna tillgängliga platser mitt i staden, säger Bo Aronsson"

Komik på hög nivå. Undra vilka "experter" han hänvisar till, och vilket underlag han hämtat in från medborgarna för att kunna säga att vi vill ha massa öppna ytor överallt. Nu gäller det verkligen att hålla tillbaka de komersiella krafterna så de där hemska investeringarna hamnar på annan ort. Vi måste ju få lite kontrast till det enormt högexploaterade centrum vi har idag... tjena.

Visserligen skulle jag faktiskt kunna tänka mig att en hyfsat stor och högljudd del av invånarna i det till synes småbonniga Göteborg skulle säga sig vilja ha öppna platser och parker. Varje gång nåt planeras i centrala stan brukar det ju hojtas en hel del efter just öppna ytor, parker, promenadstråk och annat när folk drömmer sig bort till någon av den handfull varma lediga sommardagar då det ska sittas och slappa, strosas omkring, käkas glass, mysas, och kanske gås på nån typ av utomhuskalas. Man förundras över varför folk inte använder den stora uppsjö som redan finns av dessa saker innan de ska ha mer. Tycks alltid finnas en tro att nya öppna platser ska bli så mycket sjysstare och mer välanvända än de som redan finns. Det kopplas inte att det kanske är den öppna platsen som sådan ger tomhet, blåsighet, allmän ödslig oattraktivitet och sprider försämrad upplevd tillgänglighet i stan. Eller så ser man kanske helt enkelt inte skogen för alla träd.
+1
Fredrik R (28 Februari 10:48):
Jag tror att själva språket är en av Yimbys värsta fiender. Det är helt enkelt väldigt lätt att formulera sig på ett sätt som får tomma ytor att låta lockande för gemene man. "Luftigt" låter bra och "trångt" låter dåligt, trots att de flesta i praktiken tycker precis tvärtom.

Visserligen går det att hitta negativa ord om stora ytor, exempelvis "ödsligt", men motsvarande positiva ord om den täta staden växer tyvärr inte på träd.
1 person gillar detta
 0
Patrik Andersson (28 Februari 11:04):
Fredrik: "Hållbar, stimulerande, trivsam, barnvänlig, vacker, tillgänglig, vindskyddad, ..."
 0
Fredrik R (28 Februari 11:07):
Patrik: Hehe, tack. Problemet är väl att det av de orden bara är "vindskyddad" som har en uppenbar koppling till tätheten. De andra kunde lika gärna en nimbyit använda om den glesa staden.
+3
Jens Ekengren (28 Februari 11:10):
GS (gammalt språk): "öde". NS (nyspråk): "luftigt".
GS: "nära". NS: "trångt".
GS: "inte gångavstånd". NS: "Bara tio minuter med bil!"
GS: "Snårskog", NS: "Ovärdeligt grönområde"

Fler exempel?
3 personer gillar detta
 0
Jan Jörnmark (28 Februari 13:00):
Sanningen är väl den att stan domineras politiskt av krafter som inte vill se ett alltför expansivt Göteborg. Läste häromsistens att Platzer vill bygga ett ordentligt höghus (drygt 20 våningar) i Norra Gårda, men fått signalerna politiskt och från SBK att dom "inte hade tid" med det just nu.

Oviljan från den politiska majoriteten till expansion blir väl ännu tydligare nere på Skeppsbron, där vi väl kommer att sluta med 350 nya lägnheter, vilket ger kanske 320 färdigställda framåt 2020 efter alla överklaganden. Över en 25 årig planeringstid ger det ett snitt på 13 färdigplanerade lägenheter/år.
 0
Mats O. (28 Februari 14:34):
Här vill ingen bygga.

"Jag tror att marknadskrafterna styr här litegrann"

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=10..
 0
Daniel (28 Februari 16:34):
Det kanske inte är särskilt produktivt att arbeta igenom en plan hela tiden för att några byggare har ändrat sig hela tiden.
Planen för Anders Personsgatan, inom kv. Norra Vulkan. Platzer har redan fått bygglov för detta projekt, men sedan kommer man springandes med ett tillägg att bygga på tomten bredvid så förstår jag att man tycker att dom kunde ha kommit med detta förslag på kv. Östra Vesta samtidigt som dom ansökte om ändring av kv. Norra Vulkan. Dessutom så kommer ju ett 20våningarshus att stjäla mycket tid och energi från kommunen då det precis har byggt dyra bostadsrätter precis bredvid.
 0
Niklas Öhrström (28 Februari 18:13):
På vilket sätt skulle öppna platser vara mer tillgängliga än gator? Om det hade varit frågan om befintliga grönområden som nu används till rekreation i stor omfattning så kan man ju förstå det.

Men så är det väl inte idag? Det låter nästan dummare än att inte bebygga Heden.

Fast en poäng är det förstås. En stad är inte bara exploatering. Det krävs ordentliga stråk och gator och dessa kräva sin bredd. Där stråken möts kan torg byggas (även om de inte måste vara överdimensionerade). Däremot kan man dra på ordentligt på det som är kvartersyta.

Angående Hammarkullen så är det väl en rätt tydlig signal om att staden är i skriande behov av en stadsplan som på allvar läker samman staden till en sammanhängande stad. Varför bygga så långt ut när det finns gigantiska ytor centralt?
 0
Daniel Bergqvist (28 Februari 21:30):
Ja vem initierade arbetet att konstruera en plan för exploatering i Hammarkullen? Baserat på vad? Politiskt floskler om integration? SBKs resurser är begränsade och det svider att höra att prioriteringsordningen är så katastrofalt dåligt underbyggd.
 0
Krister (28 Februari 21:56):
Bakgrunden till beslut om Hammarkullen:
Marken i Hammarkullen var näst intill gratis
Genom rationellt byggande kunde hyrorna hållas på rimlig nivå
Angereds centrum var redan byggt och Hammarkullen låg i närheten.
 0
Krister (28 Februari 22:01):
Rättelse: Angereds centrum byggdes efter Hammarkullen.
 0
Daniel (28 Februari 22:51):
Jag gissar på att arbetet med Hammarkullen har lite med vissas syn på integrationsarbetet. Det finns några som tror att integrationen löser sig så fort man bygger bostadsrätter bland hyresrätter. Sedan tänkte man inte på att någon måste vara intresserad av att köpa en bostad där också.
Yimby har lagt ner ganska mycket arbete på det som gjordes i Hammarkullen, och stadsplanearbetet kan inte fokuseras på några enstaka kvarter i Göteborg där hus redan står, utan det är hela kommunen som ska leva.
 0
Mats O. (29 Februari 06:51):
Daniel B

Det är väl allmänt känt att stadsbyggnad i Göteborg handlar om att bygga bostads- och äganderätter i nordost och hyreslägenheter i Askim/Billdal.
Så ser SBK:s prioriteringsordning ut nu. Centrum får vänta till 2017....
 0
Mattias Bolander (29 Februari 09:20):
Goteborg.se verkar ha uppdaterat dokumenten om Skeppsbron i dag:
http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLL..
 0
Johannes Åsberg (29 Februari 10:11):
Mattias: Tack för tipset! Det ser ju riktigt bra ut... :)
+3
Håkan Cullberg (29 Februari 12:22):
Kul att byggnaderna på Skeppsbron, verkar få riktiga tak - äntligen!
3 personer gillar detta
 0
Daniel (29 Februari 13:43):
Bra plan.

Synd bara att spårvägen är överklagad.
+3
Olof Antonson (29 Februari 13:56):
Jag kommer att korka upp en flaska champagne när väl spårvagnen dönar förbi kverulanterna på Surmunsgatan.
3 personer gillar detta
 0
Agneta Wiberg (29 Februari 14:26):
Skeppsbroförslaget ser väldigt trevligt ut. Särskilt gläder jag mig åt att Merkurhuset och Kinesiska Muren föreslås få vara kvar..Jag instämmer med Håkan Cullberg om att husen ser ut att få "riktiga" tak. Sedan är jag väldigt förtjust i när gavlarna på husen är mot vattnet. Jag hoppas på putsade hus oxå..
 0
Fredrik R (29 Februari 14:44):
Förlåt en okunnig, men vad är ett riktigt tak?
 0
Johannes Åsberg (29 Februari 15:50):
Fredrik: Jag antar att de menar ett tak som inte är platt, googla "sadeltak".
+2
Håkan Cullberg (29 Februari 15:57):
Fredrik@ jag menar ett tak med rejäl lutning - sadeltak. Andra tak, som mer eller mindre platta tak kan också vara riktiga tak - rent tekniskt, men är ofta förknippade med modernismen och all dess "fyrkantiga lådor". De fyrkantiga lådorna i grått, vitt och rött byggs överallt i Sverige alldeles oavsett vilken landsända det gäller. Varje landskap/ort ska naturligtvis ta vara på sin byggnadstradition och utveckla den över tid. Takmaterial och färg är olika beroende på landsända.
2 personer gillar detta
 0
Fredrik R (29 Februari 16:06):
Håkan: Då är jag med. Vad beror egentligen modernismens platta tak på? Är det inte rätt dumt på våra snöiga breddgrader?
 0
Karl Karl (29 Februari 16:18):
Ser la mest jäkligt glest ut?
 0
Johannes Åsberg (29 Februari 16:47):
Karlkarl: Menar du Skeppsbron? Glest är väl inte riktigt det ord som jag skulle använda, exploateringen är nog högre än på de flesta andra ställen i stan. Men om du tänker på området närmast kajen så gör det mig inget att man lämnar det ganska fritt för tillfället. Där finns det plats för nya hus om tio-tjugo år. Det är bara bra att man inte bygger allt på en gång.
 0
Fredrik R (29 Februari 16:58):
Johannes: Inte för att vara sån, men tror du verkligen att man kommer att få bygga ett endaste litet skjul framför någons framtida älvutsikt? Där har du nackdelen med att inte bygga allt på samma gång...
+1
Olof Antonson (29 Februari 17:02):
Antar att "glesheten" närmast vattnet hör ihop med att man vill få det till en sorts motsvarighet till Aker Brygge i Oslo: http://2.bp.blogspot.com/_L_KOKt6Ri6k/TUYm-61Of_I/AAAA..

I planen menar de att bebyggelsen bör trappas upp mot Otterhällan, och då ter det sig logiskt att placera lägre byggnader framför de högre.
1 person gillar detta
 0
Johannes Åsberg (29 Februari 18:53):
Fredrik: det finns hus bakom de som byggs nu också, det märker man om inte annat när man läser samrådsredogörelsen... Men det gick ju att bygga iaf. Dessutom kommer det ju att byggas skjul vid kajen så din farhåga verkar ogrundad. :) Nu vänder vi blicken mot norra masthugget... :)
 0
Johan (29 Februari 19:04):
Ser gôrbra ut. Riktiga stadskvarter, småskalig fastighetsindelning, förbud mot bostäder i bottenplan, bevarande av både Merkur och Kinesiska muren. T.o.m. hålen i fasaderna mot älven är borta.
Enda felet jag kan se är några meningar i kvalitetsprogrammet om hur viktigt det är att majoriteten av husen inte försöker tävla mot fantastiska solitärer som Riverton och Rosenlundsverket. Alltså en direkt uppmaning om att arkitekturen ska vara slätstruken.
Whites förslag för Riverton ser rätt horribelt ut också.
+2
Olof Antonson (29 Februari 20:04):
@Johan: Antar att du menar Otterhall? Riverton känns inte riktigt som en "fantastisk solitär" i dagsläget :D
2 personer gillar detta
+1
Johannes Åsberg (29 Februari 22:01):
Olof: Men det skulle kunna vara det. Om man bara plockade bort den den bruna plåten som man satte upp på fasaden någon gång på 80-talet. Det är ett riktigt snyggt hus under (du hade någon bild på det tror jag).
1 person gillar detta
 0
Johan (29 Februari 22:42):
@Olof: Nä, det var ju en smula ironiskt förstås. Men din missuppfattning kanske också var ironisk?
Som Johannes säger har byggnaden genomgått en stor försämring, men då behöll man i alla fall formerna. Det nuvarande förslaget är att förvandla Riverton till ett svart rätblock. Inga vinklar som över- eller understiger 90 grader får existera. White var uppenbarligen så nöjda med sin insats med Rättscentrumbyggnaden närmast Gamla Ullevi att man beslutade sig för reprisera den.
 0
Olof Antonson (29 Februari 22:53):
@Johan: Jag anade det, men kunde inte låta bli :)
Det är synd att byggnaden förvanskats till oigenkännlighet. I det äldre fotot/vykortet jag länkade (http://img194.imageshack.us/img194/3073/otterhall.jpg) ser byggnaden ut lite som Otterhalls lillebrorsa, och jag tycker mig kunna se liknande akroterier på taket. Om någon har tillgång till fler referensfoton så vore de trevligt.
 0
Olof Antonson (29 Februari 23:10):
Hittade detta fotot från 1939 på en tradera-auktion: http://uf.yimby.se/gbg/3c1bc5f5-c647-443f-9d4c-6a672b2..

Hade fel om akroterier på "Riverton", det var bara hörnena på räcket. Jämför med hur det ser ut 2012: http://s.yimby.se/gbg/274/b8235c6a-615c-11e1-9b41-a915..
Lite synd även att det läckra glaspartiet försvann från Otterhall - de runda fönstren längst upp. Kopparplåten är i och för sig ett ganska trevligt tillskott.
 0
karl (1 Mars 08:45):
@Johannes
Jag tycker först å främst att dözonen mellan husen och vattnet är väl bred. En andra lindholmsallé, fast med hus bara på ena sidan.
Dözonen kompletteras med relativt breda gator även på tvärsen och ytterligare en(fast med i mina ögon högre urban potential) boulevard bakom den enda raden med kvarter.

Ganska glest tycker jag följaktligen är en riktigt bra beskrivning.
+1
Johannes Åsberg (1 Mars 08:53):
Karl: Vi kan väl enas om att kajområdet är glest planerat medan resten av området inte är det? Jag tycker det är att föredra att bebygga ena halvan tätt och lämna andra halvan öppen än att bebygga allt halvglest. Kajområdet finns ju kvar att exploatera i ett senare skede om man vill det, jag tycker det kan finnas en poäng i att inte ta allt på en gång (åldersblandad bebyggelse, Jane Jacobs blablabla).
1 person gillar detta
+1
Peter B (1 Mars 23:10): Online
Tycker man skulle kunna göra som i Frankfurt längs Main - anlägga en smal parkremsa precis vid vattnet (och fimpa miniparken) längs större delen av älvstränderna, istället för dessa evinnerliga, karga kajer : http://g.co/maps/w9p8y

Kungsparken nere vid vallgraven på somrarna är väl bland våra mest populära rekreationsstråk?
1 person gillar detta
+2
Agneta Wiberg (2 Mars 11:17):
Peter B. Jag tycker att man ska återställa hela kajen med dom vackra gatstenarna som bitvis finns kvar..Detta minner om äldre tider då kajen var en arbetsplats och dom bohuslänska stenarbetarnas slit. Dessutom är det oerhört vackert med väl utförd stensättning. Man får också en bättre direktkontakt med vattnet utan skymmande växtlighet. Gärna växtlighet men inte för nära kajen. Sedan.. bevare oss också från hemska moderna räcken längs kajkanten.
2 personer gillar detta
+2
Agneta Wiberg (2 Mars 11:38):
Angående "Riverton".. Den byggnaden var från början ett bostadshus. Sedan byggde man om huset till hotell.. Klädde det i den hemska bruna plåtfasaden. Mitt förslag är att ta bort plåten och låta huset återfå den ljust gråputsade fasaden som det hade ursprungligen. "Otterhall", var från början gulputsat..Sedan klädde man huset i koppar.Detta funkar väldigt bra, blir bara vackrare med tiden. Husen kallades för "Stora och Lilla Skyskrapan" Och är säkert tänkta att komplettera varandra..
2 personer gillar detta
+2
Olof Antonson (2 Mars 12:07):
Det verkar även som att det fanns planer på att bygga en pendang till Otterhall, ungefär som Kungstornen i Stockholm, men att dessa planer aldrig genomfördes.

Om man tillåts drömma lite: http://www.jeha.net/goteborg/visionOtterhall.jpg
2 personer gillar detta
+1
Gunnar Einarsson (2 Mars 12:48):
Olof, tack för att du hittade oljemålningen! Jag tycker fortfarande att det där borde byggas. Helt seriöst. Runda huset är ju ändå inget att direkt spara på.
1 person gillar detta
+1
Johannes Åsberg (2 Mars 13:23):
Det var Jesper som hittade den där fantastiska visionen av Otterhällan i art deco, det är en muralmålning som finns i portuppgången till Kungsgatan 8 (tror jag det var...).
1 person gillar detta
 0
Olof Antonson (2 Mars 13:34):
Ja, det är Jespers bild. Det hade varit intressant att få veta mer om historien bakom.
 0
Emanuel Alfredsson (2 Mars 13:59):
Någon som på allvar vill återskapa visionen på SketchUp?
Vill gärna se det.

inb4 Painting got SWAG!
 0
Agneta Wiberg (2 Mars 17:56):
Jag är uppvuxen på Kungsgatan 8 Vad jag vet finns målningen fortfarande kvar.. Det fanns också en målning av den villa som fanns innan man byggde det huset. Tyvärr fattade inte dom som renoverade trappuppgången det så den målningen klistrades över med väggväv..Det ska finnas en annan målning på väggen mittemot oxå..Det är ett hamnmotiv på den..
 0
Olof Antonson (3 Mars 13:01):
Kenny Genborg skriver om Skeppsbron i sin blogg (och uppmärksammar Yimby): http://blogg.gp.se/kennygenborg/2012/03/02/vem-vill-ba..
 0
Hundägare (4 Mars 14:19):
Jag kommer att överklaga Skeppsbron. Det blir mycket trevligare (och skapar fler öppna hundrastarplättar) om vi river nuvarande bebyggelse och ersätter de med tre punkthus med garageportar mot gatan. Det blir en fin pendang mot Västra Eriksberg. Det går då även att göra en fin logga för området!
 0
Jens Ekengren (6 Mars 15:44):
Hundägare: med totalt fem hus, det mittersta ungefär dubbelt så högt som de yttre, kan vi få till en fin siluett som skulle kunna symbolisera alltför mångas inställning till sina medstadsbor...
 0
Hundägare Surbrunnsgatan (16 Mars 08:36):
Jag och vovven promenerar längs kajen varje morgon kl. 06.30.
Det har blivit mycket lugnare sedan Götatunneln byggdes. Riktigt mysig vårpromenad! Flera gräsplättar vore dock lämpligt.
 0
Patrik Andersson (15 April 10:07):
Tydligen så kommer lägenheterna på Skeppsbron att bli väldigt dyra.

Det är komplicerat att bygga på redan använd mark som inte förberetts för dagens sätt att bygga. En massa ledningar i området som måste dras om då de nya byggnaderna har djupa parkeringsgarage i två plan under markytan. Kostnaderna för arbetet lednings(om)dragningar och översvämningssäkring har dragit iväg till det dubbla av vad som först uppskattades. Man befarar att det kan bli ännu fler utgifter då Götaverkens tidigare verksamhet i området kan föra med sig obehagliga överraskningar, t.ex. med storskalig sanering av förorenad mark som följd. Till detta kommer att kajen är förankrad med stag bakåt in i berget som går under hela området, vilka kommer behöva brytas för att få dit garagen. Merkurhuset är kvar som lågpunkt och än är det inte löst hur man kan undvika att det blir en vallgrav runt huset vid den nya extemhögvattennivån man ska beakta. Osv, osv, osv, ...

Idag är byggföretagens kostnad för mark och anläggningsarbetet per kvadratmeter lägenhetsyta på Skeppsbron ungefär dubbelt så dyrt som det hittills dyraste någon betalat (vilket är Stora Torp pga marken såldes på marknaden utifrån en form av anbudsförfarande och då är Stora Torp okomplicerat byggande på ett fält i ett mycket populärt område). Det hade behövts dubbelt så många våningar (ca 14 våningar) på Skeppsbron för att få ner priserna till det normala. Detta ville byggföretagen (liksom Yimby i yttrandet) ....och där om någonstans hade höga hus fungerat med Otterhälla som fond!

Jag ser en risk att Skeppsbron blir en besvikelse som kommer ses som ett segregerat reservat och därmed blir ett argument hos många mot fortsatt förtätning i centrum.

Man kan fråga sig varför kommunens politiker och planerare låter det bli så här? Förstår de inte? Eller är det så här de vill ha det?
 0
Mats O. (15 April 13:05):
Frågan är väl då om det blir dyrt eller jättedyrt att bo i dom nya bostäderna som byggs i Skeppsbron.

Personligen fattar jag inte grejen med att betala så mycket i månaden för sitt boende som till exempel hyresgästerna gör hos Kjell Andersson Byggnadsfirma AB (KAB) på Friggagatan. Men jag antar att det är val man gör under en period av sitt liv, några år kanske.

Själv betalar jag 50 kr i månaden per kvadratmeter i avgift för min bostadsrätt. Mer vill jag som normalinkomsttagare inte betala för mitt boende.
 0
Olof Antonson (15 April 15:45):
@Patrik: Det är så illa alltså? Låter onekligen som att det kan gå prestige i det här projektet, och att det kommer att kosta mer än det smakar.

Edit: Spontant tänker jag på byggnader med träkonstruktion. Det kanske hade varit något om det är såpass omständligt och oekonomiskt att bygga < 14 våningar?
 0
Karl H (15 April 16:14):
@Patrik: Det låter som om svaret är att inte bygga det där gigantiska P-garaget och låta folk som inte är beroende av bil flytta dit. Det vore även logiskt om man reflekterar över:
-hur centralt området ligger
-att vi bygger ovanligt bra kollektivtrafik (spårväg OCH färjeterminal) till området.

Vad jag förstår kommer Merkurhuset och Kinesiska muren få ta skiten för att byggnationerna blir så dyra eftersom de troligvis är upphovet till varför P-garaget har fått ett annat läge.

Sedan känns detta som en stadsarkitektfråga. Om Björn Siesjö vågar har han ju alla möjligheter att gå in och säga att: "vi ska bannemej inte ha något P-garage här om kostnaderna blir så höga som det blir!"

Det borde ju vara en viktig fråga att ge så många som möjligt chansen att ,rent ekonomiskt, kunna bo på Skeppsbron. Eller? Varför vänta med att säga detta om det är det man (i Bo Aronssons gäng) tänker med Centrala Älvstaden?
 0
Mikael Kreutz (15 April 19:59):
Mats O: Jag bor hos KAB på Friggagatan. Jag sökte lägenhet på Boplats i fyra år utan att få något, innan Friggagatan stod klart. Så när chansen på förstahandskontrakt äntligen dök upp tvekade jag inte en sekund. Visst är det lite dyrt (~180kr/kvm) men jag trivs väldigt bra och värderar det centrala läget, samt varmgaraget. Det är ju synd att ett så fantastiskt stadsbyggnadsprojekt har fått svärtat rykte p.g.a. bristfälligt utförande av vissa entreprenörer.

Karl H: Eller så kanske Siesjö kunde gå in och säga -"vi ska bannemej inte bygga lägre än 14 våningar!" Garaget behövs, kanske inte främst för de boende men för alla företag som finns i området och fyller upp den befintliga P-platsen.
 0
Daniel Andersson (15 April 20:50):
P-hus istället för P-garage?
 0
Karl H (15 April 22:55):
Mikael Kreutz: Det där med hushöjden har jag bara helt gett upp, men självklart får Siesjö säga det.

Om det nu är företag som behöver parkeringsplatserna och inte det boende är det väl rimligt att de får pröjsa kalaset och inte de som inte har bil men som köper en lägenhet här, eller?
Eller kommer det vara så att behovet av parkering inte är så stort i området när man är tvungen att pröjsa typ 50 spänn i timmen (idag 10kr/h) för att stå där?
+1
Sven R (15 April 23:26):
Har jag kommit till Nimby.se? Självklart är det dyrt att bygga längs älven. Det gick bra att bygga 7-våningshus med underjordiska garage på Eriksberg så det kommer säkert att funka på Skeppsbron också.
1 person gillar detta
+1
Patrik Andersson (15 April 23:52):
Sven R: Det är ingen som betvivlar att det kommer att byggas och det är väl ingen som säger nej. Poängen är att ett och annat hus borde fått sticka upp mot 15-20 våningar för att få ner kostnaderna per kvadratmeter lägenhet. Särskilt som man nu tvingar fram två våningar underjordiskt garage och att byggnaderna ska ta en stor delen av kostnaden för infrastrukturen i marken. Ingen av bostäderna på Norra Älvstranden har varit i närheten av de byggkostnaderna per kvadratmeter lägenhet som Skeppsbron kommer att få. Självklart går det bygga billigare längs älven med fler våningsplan - och det hade varit önskvärt ur mångfaldssynpunkt.
1 person gillar detta
 0
Daniel Andersson (16 April 00:03):
Fler P-arkar längs kajen är en annan möjlighet. Fast då försvinner älvutsikten från de nya lägenheterna, så ett P-garage längre in på området är nog mer ekonomiskt. Eller så använder vi Götatunneln som parkeringsplats med hiss upp till Skeppsbron. (Längsgående parkering på vägens båda sidor i båda tunnlarna. Borde bli en hel del platser.)
 0
Karl H (16 April 00:08):
Sven:?
Lösningen är inte som på Eriksberg. Nu har man valt lägga P-garaget som en separat anläggning under kajen istället.

Det e la en rimlig fråga att dryfta om ett underjordiskt garage innebär klart mycket högre exploateringskostnader?
Det är väl rimligt att ställa frågan om vi verkligen skall bygga så mycket (dyra) parkeringsplatser om vi samtidigt bygger ut kollektivtrafiken? Är det NIMBYitiskt?

Varför kan vi inte bygga upphöjda innergårdar med två våningar p-yta under men lokaler utåt gatan om det blir sjukt mycket billigare?

Eller varför inte samla så stora P-anläggningar som denna närmare tunnelmynningen (Järnvågen) istället och då i form av P-hus?
 0
Sven Renquist (16 April 00:46):
Patrik, "Poängen är att ett och annat hus borde fått sticka upp mot 15-20 våningar för att få ner kostnaderna per kvadratmeter lägenhet."

Ok. Tycker du att fasaderna ska vara av plåt också, apropå en tidigare diskussion vi hade? Då blir det ju ännu billigare. Min poäng är att det måste vara OK att projekt i innerstaden blir dyra, så länge de är möjliga att genomföra. Den typ av krasst ekonomiskt tänk du har riskerar bara att rättfärdiga massa billiga lösningar som förfular stadsbilden. T.ex så skulle en jämnhög husmassa på 14 våningar helt förta Otterhällans verkan som fond i stadsrummet.

Skeppsbron kommer även med en genomsnittlig höjd på sju våningar att bli en av stadens mest högexploaterade stadsdelar. Finns goda möjligheter att välja bra och dyra lösningar. T.ex så är det en självklarhet att man planerar ett stort p-garage eftersom det är en nödvändighet om det affärsidkare ska vilja finnas på Skeppsbron. Det finns inga andra p-garage i närheten när P-arken ryker.

Jag hade också gärna sett att ett och annat hus blivit 15-20 våningar högt. Men det är ju ett rent arkitektoniskt övervägande. Det är mycket tveksamt om kostnaden per m2 hade gått att få ner på det viset.
 0
Sven Renquist (16 April 00:54):
Karl H:

Parkering ska finnas både under kaj och under husen. Ja om det går att göra sjukt mycket billigare och lika bra så finns det ju inget som hindrar detta. Jag tycker ändå att det är en stor skillnad på att ha parkering i samma hus som man bor/jobbar i eller om man måste promenera några kvarter bort. Jag förstår inte var detta överdrivna snåltänk kommer ifrån? Att ha parkering i källargarage blev standard redan på 60-talet och vi borde inte bygga sämre idag.

Ditt förslag att ha p-garage i markplanet med butiker utåt funkar inte, kvarteren är för små för att kunna rymma både och i samma plan. Och ditt förslag att bygga ett p-hus bakom Järntorget låter som slöseri med älvutsikt. Jag är ingen expert men man kan ju anta att den valda lösningen är ett sätt att hantera flera problem: parkering, översvämningsrisk och grundläggning på lera. Att låta parkeringsgaraget dubblera som kaj (eller om det är tvärtom) är ganska smart faktiskt.

Om jag har fattat det rätt så kommer det att bli ungefär lika många p-platser som finns idag, c:a 1200 st. Då tillkommer ändå ca 400 lägenheter och ca 30 000 m² hotell, kontor och
handel.
 0
Patrik Andersson (16 April 07:35):
Sven, det var mycket åsikter jag fick mig tillskrivna :)

"Tycker du att fasaderna ska vara av plåt också, apropå en tidigare diskussion vi hade?" Nej.

Jag anser mig inte ha ett krasst ekonomiskt tänkande, möjligen ett krasst socialt tänkande. Det intressanta att här går i min mening ett krasst socialt tänkande (via ekonomi) hand i hand med ett krasst arkitektonisk tänkande angående hushöjder.
"Min poäng är att det måste vara OK att projekt i innerstaden blir dyra, så länge de är möjliga att genomföra." Är inte detta ett krasst eknonomiskt tänkande? Bara för att det är ekonomiskt möjligt att bygga dyrt är det OK att göra det?

Jag har inte förespråkat en jämnhög husmassa utan att enstaka hus ska få sticka upp. Jämnhögt på 14 våningar är lika illa som jämnhögt på 3 eller 7 eller you name it.

"Jag hade också gärna sett att ett och annat hus blivit 15-20 våningar högt. Men det är ju ett rent arkitektoniskt övervägande. Det är mycket tveksamt om kostnaden per m2 hade gått att få ner på det viset."
Att få ner kostnaden på det viset är exakt vad byggföretagen ville. Risken är dock nu att man nu väljer billiga lösningar på annat för att få något så när rimlig prissättning på en bostadsmarknad med utplanande/vikande priser. Det är är även möjligt att byggföretagen avvaktar att sätta spaden i marken. På grund av de höga kostnaderna per kvadratmeter lägenhet har Skeppsbron blivit ett riskprojekt.

"Att låta parkeringsgaraget dubblera som kaj (eller om det är tvärtom) är ganska smart faktiskt." Här håller jag helt med dig!
 0
Sven Renquist (16 April 08:23):
Som sagt, det går inte att få ner genomsnittliga m2-kostnaden genom att vissa hus byggs 20-25 våningar höga. Betänk att det nybyggda höghuset vid vagnshallen i Gårda sänktes från 33 våningar till 13 av kostnadsskäl. Och ja, jag tycker att man bör kunna få bygga så dyrt man vill. I det här fallet handlar det dock inte om lyx utan bara att läget kräver dyra tekniska lösningar.
 0
Patrik Andersson (16 April 08:38):
Sven, det går visst att få ner kostnaden med vissa högre byggnader. Speciellt på Skeppsbro eftersom grundläggningen redan från början är så omfattade.
 0
Sven Renquist (16 April 09:30):
Konstigt att så många höghus har kapats ner av kostnadsskäl då.
 0
Daniel (16 April 09:38):
Huset i Gårda sänktes av Mats Odell. Dom hann inte att gjuta Odellplattan.
 0
Gunnar Einarsson (16 April 09:44):
Omdragning av ledningar, storskalig sanering efter Keillers mekaniska, kajen förankrad med stag bak i berget...

Ja, men bygg då inga garage! Långt ifrån alla kör bil och vem vet om särskilt många ens kommer ha råd om ett par decennier. Det finns massor av potentiella byggprojekt i centrum, så varför måste två våningar garage prompt finnas just här? Varför inte bara hugga av den gordiska knuten?
 0
Gunnar Einarsson (16 April 09:56):
Sedan vill jag bara stämma in i Wibergs inlägg ovan (2 Mars 11:17). Vill också se att kajen bevaras som äkta Göteborgskaj med Bohusgatsten, pollare etc. Däremot tycker jag inte det behövs några grönområden alls. Detta är Skeppsbron med hög exploatering och dramatiska höjdskillnader upp mot Otterhällan. Renodla det istället.
 0
Daniel Andersson (16 April 10:49):
En pendang till Nordstans p-hus vid den västra tunnelmynningen vore logisk. Nordstan har 2700 P-platser; ett motsvarande hus skulle alltså kunna serva både Skeppsbron och en stor del av Norra Masthugget. Att man får gå en bit är i mitt tycke snarast en fördel: Det behövs för folkhälsan och gör också kollektivtrafiken mer konkurrenskraftig. Naturligtvis skall det finnas handikapplatser på Skeppsbron, men de bör kunna gå att fixa i gaturummet.
 0
Gunnar Einarsson (16 April 11:01):
Agneta, Olof m.fl, så visionen av Otterhällan finns som väggmålning på Kungsgatan 8? Då måste jag gå dit och besöka!
Särskilt som det rörde sig om mer än fria fantasier. På grundval av 1915 års stadsplan tänkte man sig på 20-talet faktiskt ett antal imponerande skrapor här vars stadsbildsverkan undersöktes från stad och älv, skriver Garellick i Bilden av Göteborg I, s. 109. "På krönet tänkte man sig ett 18 våningars höghus", sannolikt med andra ord just det hus som står i blickfånget på bilden.

Sedan kom förstås den slätstrukna funkisen och förstörde alltihop, men tänk om man någon gång framöver ändå fick förverkliga dessa "ultramoderna" art deco-planer från förr. :)
 0
Gunnar Einarsson (16 April 11:16):
Daniel Andersson: Fast var exakt anser du att ett sådant P-hus bäst kan placeras? Direkt ovanför tunnelmynningen kanske, eller inne bland kvarteren?
Ser man på plankartan för norra Masthugget så utgör sträckan mellan Lagerhuset och tunnelmynningen ett litet murrigt område med betydande stadspotential, men området är som sagt litet.
http://gbg.yimby.se/Publishing/FileStore/211/4dabf95d-..
Risken är möjligen att ett P-hus skulle suga hela musten ur denna Järntorgets spännade baksida.

P.S: Sedan vill jag fästa uppmärksamheten på att SBK:s plan för Masthugget tycks innebära att ytterligare några äldre fastigheter i Pustervik rivs av någon anledning. Såvitt jag vet är de från 1800-talet. Förstår inte hur någon kan komma på tanken att riva gamla hus i dagsläget. Är illa nog att hälften av kvarteret revs så sent som i början av 90-talet.
Förvisso är hörnhuset Järntorgsgatan-Brogatan renoverat till oigenkännlighet, men ändå.
 0
Daniel Andersson (16 April 11:42):
@Gunnar Einarsson: Har ingen bestämd åsikt. Det är som du säger flera stråk som strålar samman bakom Folkets hus, så det är extra viktigt vad som händer där. Ett P-hus vore kanske fel då, även om jag föreställer mig att man kan använda första våningen till butiker/verksamheter.
I programmet för Norra Masthugget behandlas trafikplatsen vid tunnelmynningen ganska utförligt. Den har kapacitetsproblem och är en barriär i stadslandskapet. Planen är att bygga en till bro över Oscarsleden ett halvt kvarter längre västerut och leda trafiken i en cirkulation via båda broarna. Mellan broarna, över leden planeras ett hus (för att göra Järnvågsgatan mer stadsmässig och koppla bättre mot kajen). Det kanske vore en lämplig plats, det är ju ett väldigt utsatt läge?
 0
Olof Antonson (16 April 12:28):
Det är ett väldigt strategiskt läge vid Pustervik. Förhoppningsvis kan Skeppsbron, Kungs höjd och Järntorget knytas samman. Ett stort parkeringsgarage där har - beroende på placering - potential att fullkomligt fördärva de planerna.
 0
Daniel (16 April 15:20):
Ett problem med phus är att folk inte parkerar i dom i den omfattningen som alla vill. Folk klagar på att det inte finns parkeringsplatser i centrala Göteborg, samtidigt så gapar många parkeringshus tomma (t.ex. kaserntorget, pedagogen, osv.)
 0
Gunnar Einarsson (16 April 15:50):
Daniel Andersson: Det var precis den platsen jag tänkte på. Frågan är dock om vi vill ha ett parkeringshus mitt i fonden från Götaleden mot tunneln räknat. Andra placeringar i denna del av "Norra Masthugget" ger dock upphov till att flertalet gator bara får en levande sida (om än mildrat av eventuell lokalförekomst) och dessutom en trist motsatt fasad som de boende skall leva med.
Förstår logiken i att placera ett P-hus här nära Götatunnelns mynning, men det är ju ingen tvingande logik. Samtidigt har ju ett P-hus, som Olof säger, onekligen potentialen att fördärva hela den sammanlänkande potentialen i det känsliga området.
Föreslår att vi helt enkelt struntar i ersättning för Skeppsbrons två garageplan. De som flyttar in får väl ta P-platsbristen med i beräkningen.
 0
Patrik Andersson (16 April 15:58):
Sven, kostnaden för markarbeten i området per lägenhetsyta minskar med ökad lägenhetsyta (vilket man kan åstadskomma med fler våningplan). Grundläggningskostnaden (+ lite annat) ökar generellt med antalet våningsplan. Frågan är då på vilket våningsplan som minimum för den totala kostnaden hamnar. Skeppsbron har så pass omfattande markarbeten och initial grundläggning att det minimumet hamnar på ett högt våningsplan.

Vad gäller det kapade våningarna i Gårda så har jag för mig att man slog i taket för vad investeringskostnaden fick vara i det aktuella projektet och mindre om det var lönsamt eller ej. Eller?

Karl H, mfl ang. diskussionen om bilparkering: Lösningen med p-garage under området är nog en ganska bra idé. Merkurhuset är på väg ner i leran och Kinesiska muren är på väg att flyta ut i Älven. Så flytande kan vi inte bygga idag. Dessutom är alla rörande överens om att vi måste förhålla oss till framtida extrema högvattenlägen. Lösningen blir att bygga en högre och extremt stabil grundkonstruktion som håller området med byggnader på plats och över högvattenlinjen. Då är det inte så stor merkostnad att göra denna grundkonstruktion ihålig för p-garage.

Jag tycker det mesta på Skeppsbron verkar vara bra genomtänkt förutom begränsningen på hushöjderna.
+1
Gunnar Einarsson (16 April 16:25):
Tittar på plankartan för Skeppsbron och tycker nog att den egentligen inte är så bra. Man har har expanderat markytan ut i älven för att anlägga platser utan motivering eller proveniens ("Nocken"), samt onödiga grön- och parkområden. Närmast älven ligger utslängda mindre båthusbyggnader (?) och vem har egentligen bett om badhus, "soltrappa" eller skridskobana? Vad skall allt det här gå på, något som i slutändan bara kommer att slå tillbaka som högre boendekostnader? Att helt utradera den gamla kajen är väl inte att ta hänsyn till befintliga stadsmiljöer?
http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjans..

Tvärtom hade jag endast velat ha följande: Återbyggnad av sammanlagt tre kvarter, varav två redan är delvis bebyggda (Merkur, Kinesiska muren), spårvagn längs Stora Badhusgatan i riktning mot Lilla Bommen (anslutning mot Södra Hamngatan är onödigt) och upprustning/återställande av den traditionella Skeppsbrokajen, möjligen med Träpiren återskapad. Allt det där "extra" behövs inte och får bara planprocessen att dra ut på tiden.
1 person gillar detta
 0
Sven Renquist (16 April 18:55):
Gunnar, vad menar du med "samtliga tre kvarter"? Merkur och Kinesiska muren är två kvarter, men vilket är det tredje? Rosenlundsverket eller Keillers mek verkstad? Känns lite svårt att återföra dessa till sitt utseende från la belle epoque...
+1
Gunnar Einarsson (16 April 20:29):
Jag menar Keillers mekaniska verkstad, det stora kvarteret till höger, som sagt (på planen korsat av en spårvagnsdiagonal), men vars konturer syns tydligt på typ Google, Eniro eller Hitta. Eftersom företaget etablerades på 1840-talet och lokalerna revs först på 60-talet så hann de aldrig ersättas med något från la belle époque för oss att efterlikna.
Därmed inte sagt att vi inte själva kan se till att kvarteret för första gången uppfylls med idel tjusiga Jugendhus. ;)
1 person gillar detta
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Skriv in kommentar