Utskrift från gbg.yimby.se
....

På spaning i Frihamnen

 





Frihamnen är egentligen en sagolik plats. Man kan sitta helt ensam ute på den mittersta av pirerna och det är så stilla att man kan höra fisken slå mot ytan. Rätt som det är så hörs ett dån av en racingbil som övar på racingbanan som numer huserar på Bananpiren. Sen blir det tyst igen, bara ett svagt dån av trafiken på Göta älvbron och i centrum. Ibland hör man tåg på hamnbanan bakom. Till sist, sakta sakta glider Stena Scanrail in med sitt dova dunkande. Här i Frihamnen får man ta del av det sista av den en gång så levande innerhamnen, i alla fall för ett ögonblick. Jag kommer på mig själv att känna att jag antagligen kommer att sakna denna plats när vi förhoppningsvis relativt snart kommer att förädla denna öde yta till en levande innerstad.











Här vid den gamla kranen, som numer är ett enda stort fågelbo, kan fantasin verkligen ta fart. Det var många år sedan som kranen användes, men ännu står den kvar som ett ofrivilligt monument från den gamla hamnstaden Göteborg. Den här kranen borde förresten k-märkas.




Mitt i en åker, i Frihamnen.






De som tror att Frihamnen är en grå och trist plats har helt fel. I bland annat "Älvstadendokumentet" som presenterades nyligen pratar man om att man vill göra park av Frihamnen till 2021. Det kanske inte behövs göras så himla mycket i så fall, låter man det bara vara övergivet i nio år till så har nog naturen skapat oss en naturpark. En djungel mitt i stan.

På tal om park så är det väl helt okej att göra park av en del av Frihamnen, halva Kvillepiren ovan till exempel. Men det förutsätter ju att det skapas mycket tät innerstad runtomkring. Man kan liksom inte bara göra en park. Här sitter det folk i vår stad och gör den ena vackra visionen efter den andra om tät blandstad i Frihamnen och så resonerar Älvstaden till slut fram att allt ska bli en park?





Även det här stora hamnskjul 113 väcker fantasin till liv. De mäktiga balkongerna gör ju detta till ett mindre arkitektoniskt underverk om man ska överdriva en aning. Sen den murade logotypen för Göteborgs hamn, kanske en av de snyggaste logotyperna som gjorts?









Skyltarna mot Newcastle och Kristiansand finns kvar, likaså gränskontrollen. Det ser fortfarande nytt ut. Det var inte länge som englandsbåten överlevde här. Men det är inte helt dött här, inte så sällan anländer kryssningsfartyg till Frihamnen. Faktum är att Frihamnen inte är så jätteöde som man kanske tror. Här finns en kryssningshamn, båtbutik, kontorshus, radiokanal, racingbana(!), frakthamn, bussparkering, SVT och en jäkla massa kaniner och måsar. Så helt öde är det inte i väntan på den stora stadsutbyggnaden.




Nu till det viktiga. Frihamnen är länken mellan de centrala stadsdelarna på Hisingen och centrum. Kvillestaden ovan bör byggas vidare in över Frihamnen och där möta centrum i en ny utbyggd innerstad. Det får inte byggas fler porslinsfabriker eller Sannegårdshamnar nu, då funkar det inte. Det gäller att hitta kvaliteterna (inte särskilt svårt) i den fungerande kvartersstaden som vi har i Göteborgs innerstad och den vi har i Kvillestan och bygga vidare på dessa. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, det blir inte rundare.




Viktigt att i utbyggnaden inspireras av och bygga vidare på Kvillestans kvartersstad men även viss utformning med landshövdingehusstil. Om man dessutom i den befintliga stadsdelen rustar upp och bland annat byter ut all plåt mot trä på fasaderna...........






Tankeillustration över tänkbara utbyggnadsåtgärder i Frihamnen. 



1. Lindholmsallén förlängs över Frihamnen och blir den stora boulevarden.
2. Kvillestaden (Brämaregården) växer in över Frihamnen och stegvis blir staden tätare...
3. ...och högre då Centrum växer in över Frihamnen, med hög exploatering.  
4. Lundbyleden grävs antingen ned eller däckas över, eller görs om till stadsgata.
5. Den önskade parken såklart, på Kvillepirens udde.
6. Det är en del snack om en ikon ute på Bananpiren, ja varför inte. Vad det ska vara är en annan fråga, en kub, ett museum eller en gigantiskt staty av Kurt Olsson kanske. Här illustrerat av en ny arena, Nya Nya Ullevi.
7. Något slags kanalsystem.
8. Hisingsgatan förbinds med Operan via en slags gata/bro/allé.



Till sist, huvudsyftet med detta inlägg. Det är dags för ännu en stadsvandring! Denna gången i just Frihamnen/Kvillestaden. Vi kommer på vår väg att ta en titt på norra Frihamnspiren, Lundbyhamnen, Porslinsfabriken, Moskén, Kvilletorget och mycket mer däremellan.


När? Söndag 17 juni kl 14.00 
Var? Frihamnens spårvagnshållplats
Hur? Spårvagn 5, 6 eller 10. Vandringen är öppen för alla och helt gratis.

Välkommen!



Framtidens Frihamnen enligt Yimby anno 2008.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Bengt (11 Juni 2012 08:19):
På Kvillepiren finns i dagsläget en kaj med ramp som möjliggör för tågvagnar att rulla ombord på fartyg...

Verkar som om förslagsställarna i sina gröna "Beppe-drmmar" förbisett detta och att denna anslutning till hamnbanan byggts för..
 0
Bengt (11 Juni 2012 08:22):
Överhuvudtaget verkar man totalt ha glömt bort hur transporterna till hamnen, störst i norra Europa efter Hamburg och helt väsentlig för näringslivet. skall ske...
 0
Emanuel Alfredsson (11 Juni 2012 09:10):
Man kanske kan tänka sig en planskild utformning med tågrälsen antingen över eller under leden.

En dubbelspårig lösning över leden vore nog klokt.
 0
Håkan Cullberg (11 Juni 2012 10:14):
Ser fram emot denna stadsvandring - bra initiativ Jesper!
 0
Peter U (11 Juni 2012 10:47):
Snyggt, men varför tre nya Schillerska på Bananpiren?
+4
Anders Svensson (11 Juni 2012 14:01):
Bra initiativ Yimby! Nu är rätta läget att börja en seriös diskussion om Frihamnen. Om allt går enligt vårt förslag i Älvstadsarbetet så kan man starta ett arbete kring en "RiverCity 2021" under hösten. Kan tyvärr inte vara med på söndag, men jag har vandrat mycket i Frihamnen och håller med om magin, men även potentialen. Park, visst, men även rejält med nya byggnader för både boende och verksamheter av olika slag. En ny koppling till Lilla Bommen behövs och ligger med i visionen. Schaktmassor kommer det att finnas gott om när man kommer igång med Västlänken. Delar av dessa kan användas för att fylla ut några av de nu alldeles för stora vattenytorna i Frihamnen. Men båtar vill vi ju ha om än inte för gods, så en hel del vatten blir det nog ändå kvar. Lycka till med er vandring!
+2
Matthias H. (11 Juni 2012 14:31):
Anders S, förstår det som att du arbetar med detta då du är på SBK. När du skriver "nya byggnader" blir jag orolig. Det låter som enskilda hus precis så som jag inte vill ha det. Jag vill ha riktiga stadskvarter, inte enskilda byggnader. Det är det vi slåss för på Yimby i nästan alla frågor. Det är det som är så viktigt att förstå. Och var det det du menade så är det olyckligt att du skriver nya byggnader för hos mig o många andra kommer då oron av att ni tänker singulära lamell-, skiv- eller punkthus. Sådana får inte byggas mer i Göteborg city.
 0
Fredrik Svensson (11 Juni 2012 15:33):
Fast jag måste säga att jag skulle tycka det vore lite trist om magasinsbyggnaderna skulle rivas. De kan med lätthet konverteras till allehanda verksamhetslokaler och skulle tillföra en betydande charm till området.
 0
Matthias H. (11 Juni 2012 16:04):
Fredrik S, håller med dig. Det kanske t o m går att bygga på dom. Men det är ju inte det jag vänder mig mot i Anders S inlägg.
 0
Fredrik Svensson (11 Juni 2012 16:18):
Matthias: Det var inte riktigt menat som svar på din frågeställning utan en mer generell kommentar på "tankeillustrationen".
+2
karl (11 Juni 2012 16:34):
Kartmontaget i slutet är magi.
+1
Anders Svensson (11 Juni 2012 16:41):
Bara för att klara ut nomenklaturen: Staden består kvarter och allmänna platser. Kvarteren består av hus. Det gäller att inte föra en diskussion där man inte ser skogen för bara träd. Det jag ville säga var att det är bra med en bred diskussion kring Frihamnen just precis nu. Sedan är det bra om staden kan bestå av både gammalt och nytt. Täta stadsmässiga kvarter och enstaka solitärer. Parker, gator och torg. Det, tillsammans med ett blandat innehåll och befolkade stråk, ger dynamik och stadsliv. Här har Frihamnen otrolig potential som sagt.
+2
Gunnar Einarsson (11 Juni 2012 16:58):
Anders S, Göteborg består till en så övervägande del av lameller, stendöda SCAFT-områden typ Annedal, "enstaka solitärer" och "parker" att det håller på att kväva hela stan. Och du vill bygga "både och"? Riktiga stadskvarter har ju inte nyplanerats i Göteborg sedan 20-talet.
Inte ett utströsslat punkthus eller husiparklamell till i centrala Göteborg! Sentida misslyckanden på Hisingen är illa nog.
 0
Agneta Wiberg (11 Juni 2012 19:25):
Oj, vilka underbara visioner! Det vore på tiden att man börjar bygga riktiga kvarter igen..En riktig stadsdel där människor kan trivas precis som i Kungsladugård.. Kartan du ritat gör mig varm om hjärtat.. Bara att sätta igång, vad väntar vi på??

Jag bara måste komma med på stadsvandringen..

Ps. Fina bilder! Ds.
+1
Håkan Cullberg (11 Juni 2012 19:28):
Håller med Karl om att kartmontaget är magiskt! Ser helt färdigt ut! som ett flygfoto av en befintlig stad.
Men bara för att man historiskt har använt vinkelhake och t-linjal för att rita kvarter, så måste inte den nya stadsplanen bli rätvinklig. Därutöver behövs spännande mellanrum, gator, torg och stadsparker.
Håller med Anders om att bygga i stadsmässiga kvarter, men allt behöver därmed inte bli likadant. Det finns alla möjligheter att forma en mer naturligt och organiskt växande stad.
Precis som Yimby föreslår så behöver man utveckla ett nytt planinstrument - en stadsplan - ett mellanting mellan översiktplan och detaljplan - en struktur med kvarters gruppering, som definierar den tänkta täta staden. Respektive kvarter måste i sin tur delas in i ett flertal fastigheter. Ett eller två trapphus skulle kunna utgöra en fastighet. De fördelas till olika byggherrar (och därmed arkitekter).
Självklart måste det även finnas som Anders påpekar enskilda byggnader som är solitärer. De befintliga magasinen kan med fördel integreras i den nya stadsväven och ge plats för dem, som inte har samma ekonomiska förutsättningar.
Då man bygger vid vattnet är det naturligt att forma staden genom att bygga öar med kanaler emellan.
Staden kan förses med mycket växtlighet, först i gatunivå med trädalléer utmed kajer, gröna gårdar och större parker i olika karaktär och storlek. På plan 5 kan man ordna stadsodlingar med ganska stor omfattning ? detta som ett komplement till det gröna i marknivån.
 0
Hans Jörgensen (11 Juni 2012 20:11):
Kartan öppnar verkligen upp ögonen för hur det kan se ut... att så många kvarter kan rymmas är fantastiskt.

I exploateringen av Frihamnen tror jag det är viktigt att allra först fastslå vissa 'randvillkor' så som: befolkningstäthet, kvartersstorlekar, gatustruktur, etc.

Fint att få med en vattennära park! Har faktiskt tänkt att det är inte så dumt att på nåt sätt använda och utveckla vassruggarna längs några av kanterna. Många av RiverCity-projektet lyfte fram det. Är väl antagligen därför som det blivit väldigt fokus på park i visionsrapporten som släpptes (som jag ännu inte läst men tror 'innehållet' framgått av artiklar och kommentarer).
Men som en del påpekat; om vi någonsin ska läka ihop staden över älven, då går det faktiskt inte att ha en park i större delen av det här området, det skulle ha ökat avståndet till Hisingen och gjort den till en ännu mer perifier ö än vad den är idag.
Så grönområdet på Kvillepiren är nog optimalt!
Om man ska gå in på mer detaljer, då tycker jag kanske att Kvillebäcken skulle tas tillvara men det kanske är tanken med kanalen? Jag ser gärna en rätt bred Kvillebäck där kanske älvsnabben eller liknande kan köra en bit in.

Vill jag också säga att jag ser en tillgång i de öppna vattenytorna, exempelvis från TV-huset och rakt över mot Packhuskajen. Det här området kan ju bli som ett litet innanhav, och jag ser gärna ett och annat större fartyg även i framtiden. Det behöver inte alls vara någon konflikt med fler lågbroar (gärna den vid Lilla Bommen/Operan-Frihamnen), eller rentav "flytbroar" som något slags kombo av bro och färjeskyttel.
+2
Johannes Hulter (11 Juni 2012 20:56):
En stadsplan är nog nödvändig om det inte ska urarta i punkthusplockepinn när det byggindustriella komplexet sätter tänderna i detta.

Som tur är så finns ju redan en alldeles utmärkt sådan - Håkan Cullbergs Viking Green City. Så det är ju bara att sätta igång... :)
 0
Hans-Olof Hansson (12 Juni 2012 00:05):
Snyggt! Speciellt att du fått till så mycket stad mot slutet. Det är annan än visionsrapporten det!
+1
Jesper Hallén (12 Juni 2012 18:23):
Fredrik Svensson: Håller med om att man bör bevara en del av de gamla hamnskjulen och även andra byggnader/ting i området. Illustrationen jag gjorde är mest för att visa på hur mycket stad man kan få in.

Själva Kvillebäcken tas tillvara och kan läggas i kanal. Sen föredrar jag personligen hellre en slingrig kanal än raka som på bilden ovan, ska skissa på detta :)
 0
Mats O. (12 Juni 2012 19:43):
Dom gamla hamnskjulen i Frihamnen ska givetvis stå kvar och fyllas med nya verksamheter.

Gillar idén om Lindholmsallén som Hisingens långa breda boulevard. Mycket är nytt på Lindholmen och ännu mer kommer att byggas nytt på Frihamnen men det finns en del gamla byggnader som ger karaktär på området. Exempelvis ESAB-huset från 1940-talet i sitt gula göteborgstegel.

Men ta bort gräset i Lindholmsallén och ersätt med en rejäl stenlagd gång, tänk Alicante eller Barcelonas breda boulevarder. På den stenlagda mittgången som ska inbjuda till promenader placerar vi ut lite glasscaféer och tidningkiosker och nån vinbar.
 0
Emanuel Alfredsson (12 Juni 2012 19:49):
Jag kan tänka mig flera studios i anslutning med SVT och MTG.
 0
Håkan Cullberg (12 Juni 2012 22:02):
Jesper@ här har du vårt förslag till förlängning av Kvillebäcken. http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​opEN7s_​Dm7Q Det korta filmklippet visar på en båtfärd från Göta älv och in i Kvillebäckens utflöde.
På denna stadsplanemodell ser man hur Kvillebäcken ringlar ut bland de högre husen till vänster i bild http:​/​/​www.​vikinggreen.​se/​wp-​content/​uploads/​20​12/​0​3/​I.​.​
Dessa enkla digitala bilder visar på möjligheten att kombinera både en tät, grön och hög blandstad med mycket vatten http:​/​/​www.​vikinggreen.​se/​20​11/​0​9/​26/​digitaliserad-​sta.​.​ klicka på bilden så kommer fler bilder
 0
Mats O. (12 Juni 2012 23:16):
Risken är tyvärr stor att dom goa gubbarna och goa tanterna som styr staden och dom kommunala bolagen bestämmer sig för att det räcker med att bygga följande:

1. En park
2. En sportarena
3. En parkeringsplats
 0
Hans-Olof Hansson (12 Juni 2012 23:47):
@Håkan
Gott om höga hus, BRA! Har du träd på höghustaken? Coolt!
 0
Håkan Cullberg (13 Juni 2012 00:09):
Hansson@ svar ja
+2
Håkan Tendell (13 Juni 2012 00:54):
När jag färdas fram på kanalen genom bebyggelsen i det digitala Viking Green City och blickar upp mot skyskraporna blir jag varm om hjärtat, och ser inte bara modellen för Frihamnen, utan också för stadsdelar såsom Gullbergsvass och Norra Masthugget: kanaler, kvartersstad, blandstad, hus högt och lågt; variation, dynamik, spänning, riktig stad: det nya Göteborg.

Scen 2: Det är natt. Någon på stadsbyggnadskontoret låser upp dörren till ett hemligt kontrollrum. Där inne finns en igendammad instrumentpanel med en rund röd knapp. På knappen står det: "Förvandla Göteborg till en världsmetropol". Den anställde torkar försiktigt av knappen med en våtservett och vänder sig om till sina kollegor.

"Är vi verkligen överens nu då om att vi skall göra det här?"

"Ja, för f-n, tryck ner knappj-veln, det här borde vi ha gjort för längesedan!"

"Javesst", säger en annan, "nu får de änna vara slut på det häringa velandet. De vore la f-n om inte vi göteborgare skulle kunna bygga en rekti metropolis. I framtiden, det säger jag er, ska man kunna navigera på Nordsjön me' hjälp av ljusen från Göteborgs skajlajn."

En kvinnlig politiker lutade sig fram mellan de anställda, sträckte ut sin arm och lät ett finger vila mot den blankputsade knappen. Så trycke hon till resolut, och maskineriet satte igång.
 0
Gunnar Einarsson (13 Juni 2012 09:38):
Ja, de smala gatorna, de höga husen och kanalerna i Viking Green City är verkligen en fest för ögat.
Vad jag undrar är hur Cullberg och andra ser på visionen idag. Utgör det en bas för stadsplan med många olika byggherrar och intressenter och därmed ett slutresultat som är mer eller mindre oförutsägbart eller är det i grund och botten tänkt som ett stort byggprojekt, om än detaljrikt och omväxlande?
Varför jag frågar är för att jag tvivlar på om det ens går att skapa levande stad av stora enskilda projekt, egentligen oavsett varierad arkitektur, svängda gator och kanaler. Jämfört där en mängd olika intressenter investerar i tomter och bygger efter eget huvud, syfte, investeringspotential, behov och smak (nåja, allt bör inte få gå igenom!) så kommer Det Stora Projektet alltid att ha kvar något artificiellt och tryckande över sig.

Sedan apropå VGC som modell för Gullbergsvass etc. VGC innehåller ett stort antal höghus. Tror nästan inte det kommer att finnas befolkningsunderlag för motsvarande i exempelvis Gullbergsvass, åtminstone inte om vi förutsätter en tät kvartersstruktur som ändå får anses vara det viktigaste.
Jag gillar också höghus, men eftersom det inte finns underlag för hur många som helst så borde vi kanske fundera lite på var vi vill ha dem? Frihamnen framstår förvisso här som ett starkt alternativ.
 0
Johannes Hulter (13 Juni 2012 11:06):
Gunnar: Bra synpunkt om Frihamnen! Men du lägger säkert själv märke till motsägelsen som uppstår med ditt a propos om Gullbergsvass? Vi behöver ju inte bestämma "var vi ska ha dem", vi kan ju skapa planmässiga förutsättningar för att bygga högt och se var det finns intresse att göra det.
 0
Gunnar Einarsson (13 Juni 2012 12:21):
Johannes, jo jag var medveten om motsägelsen. Jag menar väl mera var man kan uttrycka önskemål eller ge särskilt goda förutsättningar, såsom i Frihamnen och kanske vid Järntorget, men det är klart att eventuell höghusklusterbildning trots allt nog måste få bli en spontan process. Det vill säga om det inte rör offentliga byggnader, men då kanske höghus å andra sidan inte ofta blir aktuella.
 0
Håkan Cullberg (13 Juni 2012 12:22):
Håkan Tendell@ kul att Du vågar drömma
Gunnar@ hela vårt initiativ är till för att starta upp debatten om hur vår stad kan utvecklas. Detta är ingen färdig lösning ? det är en modell som alla kan ta till sig , förstå o ha synpunkter på, vara med o utveckla både innan och under lång tid i en utvecklingsprocess. Modellen är till för att var och en ska kunna bli delaktiga. Att vi dessutom valt att digitalisera hela modellen relaterad till stadens grundkarta är till för att kunna lyfta ut enskilda delar kvarter, hus, parker, mötesplatser, mellanrum, torg osv för en dialog, om hur just denna del kan utvecklas. Man kan då komma ner i en närskala i t.ex.marknivå, som alla kan förstå o förhålla sig till. Samtidigt får man en känsla om var man befinner sig innan staden ens är byggd. Staden kan successivt utvecklas i delar i många etapper -En helt öppen process där alla som vill kan bli delaktiga.. Återigen - detta är ingen färdig lösning utan en vision om vår framtida citykärna.
Titta gärna på dessa videoklipp från sopplunchen i Älvrummet den 28 okt 2010 när Tomas Lundberg o jag presenterar våra tankar om Det nya Göteborg - Viking Green City.
Del 1 är övergripande om hur vi kan skapa stolthet och framtidstro i Göteborg. http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​rJRhU2mbvpU
Del 2 Tomas berättar om hur staden är uppbyggd. http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​-​IxmQhAQL3g
Del 3 är dels fortsättning på Tomas presentation samt en avslutande och spännande diskussion med publiken. http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​g4VOAhiVLhc
 0
Johannes Hulter (13 Juni 2012 12:41):
Det är mycket frustrerande att man inte bara kan ta exv. Cullbergs plan och dra igång ett detaljplanearbete omedelbart. Vad är det vi väntar på? Enligt "visionsrapporten" så ska vi ju börja bygga här inom åtta år. Kör vi igång idag så hinner vi precis klart med alla förberedelser (överklaganden etc) på den tiden. Men nej, istället ska vi rulla tummarna i tio år först, för "stadsbyggande måste ju få ta tid" och "Rom byggdes inte på en dag" osv osv.
 0
Håkan Cullberg (13 Juni 2012 12:52):
Johannes@ det behövs även politiker som är modiga Fastighetsnämndens ordf Ulf Kamne (mp) bjöd in oss till Fastighetsnämnden för att presentera vår vision. Vi möttes av mycket positiva politiker från alla läger. Det var härligt att uppleva. http:​/​/​www.​vikinggreen.​se/​20​11/​10​/​0​3/​viking-​green-​city.​.​
 0
Gunnar Einarsson (13 Juni 2012 12:57):
Tack för svar, Håkan! Ja, då får väl den frågan anses som utredd. Skall bli kul ikväll att kolla klippen!
 0
Janne (13 Juni 2012 13:12):
Varför skall man bygga så mycket på alla dessa låglänta platser? Det är ju en usel investering eftersom de sannolikt är översvämmade om 50-100 år.
+3
Sven R (13 Juni 2012 14:50):
Janne: Redan på 1600-talet klarade man av att förvandla vattensjuk mark till gator och torg. Varför skulle inte det gå på 2000-talet?
 0
Håkan Cullberg (13 Juni 2012 15:08):
Hyllning till Er alla på Yimby som vågar att tänka annorlunda - som vill förändra - stå på Er - ge inte upp!
http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​4oAB83Z1ydE
 0
Janne (13 Juni 2012 15:57):
Sven: Vattenståndet har inte stigit så mycket sedan 1600-talet som det kommer att göra nästa 50-100 år. Om vi får 1-2 meter högre vattenstånd i havet inom hundra är så är det idioti att bygga nära älven. Dessutom riskerar vi att få högre flöden i älven.
 0
Sven R (13 Juni 2012 16:25):
Janne: Principen är samma idag som på 1600-talet. Marken fylls upp och kajer byggs. Skillnaden är främst att det går snabbare med dumpers än med häst och kärra.
 0
Fredrik Svensson (14 Juni 2012 13:40):
Det är väldigt mycket exponering i media just nu. Det är bra!
 0
Matthias H. (14 Juni 2012 14:44):
Verkligen. Det är riktigt bra.
 0
Rollo (14 Juni 2012 15:48):
Riv hela rasket och forsla bort alla gamla kranar och gammalt skräp. Gamla ruffiga industrikåkar är inget vi behöver spara på. Dom har sedan länge tjänat ur sin funktion.

Kupera terrängen, och bygg sen stort, flådigt, vräkigt, lyxigt och modernt med ordentlig kollektivtrafik. Fyll hamnstråket med caféer, restauranger, barer, och gör en stor båthamn för fritidsbåtar med alla tillhörigheter som det kräver. Och ha öppet dygnet runt!

Som kronan på verket en ordentligt hög byggnad som överstiger det lilla läppstiftet på andra sidan älven.

Vintertid, vräk på ordentligt med belysning!
 0
Tobias Axelsson (14 Juni 2012 16:01):
Krav på neonskyltar i detaljplan, kanske? :)
 0
Fredrik Svensson (14 Juni 2012 16:20):
Rollo: Jag tycker förvisso att man ska spara så mycket av det som redan finns. Åtminstone kranarna, magasinsbyggnaderna och kontoret. Skitfina byggnader och landmärken som adderar till charm i området.

Utöver det skulle jag gärna se en blandad bebyggelse i olika prisnivåer, i blandade höjder och sorter. Med en krona på verket ute på bananpiren. Landshövdningsskyskrapa månne?
 0
Sven R (14 Juni 2012 16:38):
Angående hamnskjul 113. Är det någon som vet när de maffiga balkongerna byggdes? Det ser ut som de är sentida tillägg, utan någon logistisk funktion. Eller?
+2
Mats O. (14 Juni 2012 17:28):
Rollo

Vi ska bygga blandstad !

Inte nån jävla Disneyliknande Celebrationstad för rika pensionärer från Askim som sålt villan och vill flytta in till stan.
 0
Patrik Höstmad (14 Juni 2012 17:37):
Bra med exponeringen i media!

Sven: Balkongerna måste ha tagit emot bananerna. Så visst har de haft en logistisk funktion.
 0
Olof Antonson (17 Juni 2012 00:33):
Jesper och jag var där idag en sväng inför vandringen, och de balkongerna är verkligen helt makalösa. Jag har aldrig tänkt på dem tidigare eftersom det inte blir att man ser byggnaden från det hållet så ofta. Stora portar leder ut till dem, och utan att veta, så tror jag att det Patrik skriver om funktionen stämmer ganska väl.

Frågan är vad de kan användas till i framtiden? De är stora nog att husera en hel orkester ...
 0
Sven R (17 Juni 2012 19:37):
Det jag menar är att räckena förmodligen inte har suttit där från början eftersom de är i vägen om man lastar med truckar. Samtidigt lutar de utåt på ett egenartat sätt. Varför detta? Bara för att det är snyggt eller har detta haft en särskild funktion?
 0
Olof Antonson (17 Juni 2012 20:34):
Det verkar som att räckena lutar på det viset för att på så sätt kunna kompensera för om lasten kommit lite snett (att den halkar ner på själva plattformen). Antar att de använt någon sorts kran för detta ändamål, eftersom det är ganska högt, och den kanske svajade ibland?
 0
Sven R (17 Juni 2012 22:05):
Ja, det kan stämma att man använde kranar. Då blir det logiskt.
 0
Håkan Cullberg (20 Juni 2012 15:26):
För Er som är med i facebook så kan Ni se mina bilder från stadsvandringen i söndags den 17 juni
http:​/​/​www.​facebook.​com/​media/​set/​?​set=​a.​10​150​99982389.​.​
 0
Hans Jörgensen (20 Juni 2012 21:24):
Aha, fast jag saknar (inte :) facebook, och vandringen kunde jag tyvärr inte hänga med på denna gång.

Men ser fram emot ett reportage här framöver.
 0
Jesper Hallén (20 Juni 2012 22:26):
Det kommer en mindre rapport om vandringen så småningom :)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5342 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter