Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stadsplanering för småföretagande

 
Idag skulle jag vilja ta er med på en liten digital stadsvandring längs en av alla "onödiga" gator som vi har i Göteborg. En gata som inte är ett "stråk" och som, om den hade byggts idag, förmodligen hade blivit en renodlad bostadsgata utan några lokaler i bottenvåningarna: Nordhemsgatan.



Nordhemsgatan ligger mellan Linnégatan och Vegagatan. Den börjar nere vid Masthuggskajen och sträcker sig upp över Kråkestadsberget och slutar på Nordenskiöldsgatan, efter en av stadens brantaste backar. Den delen av gatan som går över Kråkestadsberget är definitivt inget A-läge. Trots den geografiska närheten till Linnégatan och Långgatorna så gör topografin att genomströmningen av människor är låg.

Hade dagens stadsfientliga projektledare fått bestämma hade det naturligtvis inte funnits några som helst lokaler här (eller kvartersstad heller för den delen). Tvärsäkert hade man förklarat att "det inte finns något underlag" för verksamheter i det här läget (och att terrängen omöjliggör kvartersstad). Men nu råkar det ändå finnas lokaler här, så vi kan ju ta en promenad tillsammans och se hur det ser ut. Vi börjar nere vid Prinsgatan, vid foten av Kråkestadsberget.

Nordhemsgatan 37



Masthuggets Färg, färg och parfymer. Två små lokaler har byggts ihop med lokalen mot Prinsgatan.

Nordhemsgatan 39



Lokalen används som el- och soprum.

Nordhemsgatan 41



Föräldraföreningen mot narkotika, ideell förening som hjälper föräldrar och anhöriga till barn som missbrukar. Man organiserar bl.a. självhjälpsgrupper och ordnar föreläsningar. Den andra lokalen i huset används som el- och soprum.

Nordhemsgatan 43



Linnéateljéerna, konstnärskollektiv. Här huserar regissören Daniel af Wåhlberg och animatörerna Jakob Bastviken och Lindor Tidäng. Daniel af Wåhlberg ligger bland annat bakom Fågelskådaren (en homoerotisk kortfilm om en fågelskådare) och en dokumentärfilm om Ölands historia:



Jakob Bastviken och Lindor Tidäng har bland annat varit med och animerat filmerna Tussilago, Vem? och Metropia:







Nordhemsgatan 44A



Sue Ellen, hipp frisör. Lokalen har byggts ihop med lokalen mot Prinsgatan. Enligt uppgift har det funnits frisörverksamhet i lokalen kontinuerligt i över hundra år. Sue Ellen har legat där sedan 2009.



Khayyam Books, bokhandel med internationell litteratur för hemspråksundervisning. Namnet kommer från den medeltide persiske filosofen Omar Khayyam. Distribuerar böcker på albanska, arabiska, bosniska, kroatiska, kurdiska, persiska, polska, ryska, serbiska, somaliska, turkiska, thailändska och vietnamesiska. De har öppet vardagar mellan 13-17.



Lärobok i thailändska från Khayyam Books

Nordhemsgatan 44B



En man vid namn "Bosse H." hyr den ena lokalen och vill inte berätta vad han sysslar med därinne. Spännande!



Den andra lokalen används som cykelrum. Mindre spännande.

Nordhemsgatan 45



Kakafon Records, musikstudio. Bolaget ger enligt sin egen beskrivning ut "...ord och ton färgade av folkliga traditioner som via slingriga omvägar jorden runt förr eller senare slagit rot i svensk mylla. Instrumental musik, visor och poesi. Originellt, traditionellt, experimentellt." Den tongivande artisten är trubaduren Lucas Stark, vars spännande livshistoria man kan läsa mer om på www.lucasstark.se



Nordhemsgatan 46



Relativt nybyggt hus. Finns ingen lokal men ett cykelrum i botten.

Nordhemsgatan 47



Dan Lissvik, musikstudio. Musikern Dan Lissvik, ena halvan av hajpade bandet Studio och en drivande kraft bakom skivbolaget Service, har sin studio här. Går du förbi och ser en kille med en konstig mössa som står och kedjeröker så är det förmodligen han.



Bredvid i samma hus ligger vad jag misstänker är en lokal som omvandlats till bostad.

Nordhemsgatan 48



Studentbostäder. Nybyggt hus. Finns ingen lokal men ett cykelrum i källaren.

Nordhemsgatan 49



Reggie & Friends
, vintagekläder. Riktigt bra ställe att fynda på. Fina grejer och inte så dyrt. Trevlig och avspänd stämning.



Vulgo, queerfeministiskt bokcafé. Lokalen har byggts ihop med en lokal mot Övre Djupedalsgatan.



Vulgo vill enligt egen utsago "...vara en sambandscentral för queerfeministisk, antirasistisk, frihetlig socialistisk aktivism, teoribildning och kultur i Göteborg. Vi har en bokhandel och kafé, där kulturarrangemang och politiska samtal sker på regelbunden basis. Här är det möjligt att sälja sina stickade vantar, egenknopade smycken, fanzines m.m."



Längre upp på tvärgatan ligger fler lokaler, bland annat har gitarristen Ola Bjurman sin gitarrverkstad Dr Guitar där.



Ola Bjurman in action på Jazzå (innan ljudkänsliga grannar lyckades stoppa livemusiken).

Nordhemsgatan 50



PG Väst, ideell förening för hivpositiva och deras närstående. Utöver två anställda jobbar också två volontärer här.

Nordhemsgatan 51-53



Nordhemsskolan. Denna pampiga skola i nationalromantik uppfördes åren 1914-1916. Arkitekterna Arvid Bjerke och R.O. Swensson stod för ritningarna. Skolan är bl.a. känd för sin satsning på ekologisk mat och den årliga loppisen som arrangeras av skolans musikklasser. Varje år ordnas också en rockkväll där eleverna uppträder:



Nordhemsgatan 52



Biopatikliniken Louise, alternativmedicin. Här erbjuds ett rikt utbud av alternativ medicin: frekvensmedicin, örter, näringstillskott, homeopati, radioni, biopati, zonterapi, akupressur, öronakupunktur, massage, magnetterapi, alternativ immunologi, alternativ psykologi, antiaging, kinesiologi och även något som kallas "Watts håranalys". Den som föredrar vetenskapligt beprövad medicin kan i alla fall njuta av de vackra blommor som alltid brukar stå utanför lokalen.

Nordhemsgatan 54

Ser ut att ha varit någon sorts lokal i botten tidigare.

Nordhemsgatan 56



Kyss Johanna, design och smycken. Kyss Johanna startades 2006 och har nu enligt egen utsago "...nordens största sortiment av märkessmycken på nätet". Precis där trapporna ner till Linneakyrkan börjar ligger deras showroom och kontor. Här sitter Carin, Sandra och Mirela och arbetar.

Nordhemsgatan 58



Konstnärsateljé. En ung kvinnlig konstnär som arbetar med mangainspirerad konst håller till här.



Bredvid ligger en lokal som omvandlats till bostad.

Nordhemsgatan 60



Konstnärsateljé. Här hittar vi konstnären Klas Parknäs. Klas cykel brukar ofta stå mycket olämpligt parkerad framför ingången. Enligt hans hemsida studerade han teater och opera under flera år innan måleriet tog över. Efter konststudier vid Löftadalens måleriskola och KV konstskola i Göteborg har han arbetat heltid som konstnär sedan 1992. Han beskriver själv sitt konstnärsskap såhär: "Konstnärsuppgiften har för mig blivit att röja fri källan. Vad som kommer ur källan är bara att ta emot. I denna mening har måleriet givit mig en nära och generös arena att möta livet".

Klas leder också workshops i "nybörjarskap", som beskrivs såhär:

Vi tränas sedan vi är små att bli experter på vad en yttre uppdragsgivare vill att vi ska göra. Att ta emot ett inre uppdrag, kreativitet, inspiration förutsätter ett tillstånd av nybörjarskap, ja till och med osäkerhet och omdömeslöshet. Vi får hjälp att minnas ett tillstånd av oss själva vi kan ha glömt. Tillsammans utmanar vi begränsande föreställningar om begåvning och engagemang och möter nytt innehåll av förmögenhet, glädje och inre uppdragsgivare.

Konstnär Klas Parknäs vägleder oss i en workshop där vi genom upplevelser i bild, musik och ordexperiment öppnar oss för en ny syn på begrepp som kreativitet, inspiration, begåvning, att vinna, undra och lära. En föreläsning som varvas med praktiska uppgifter och diskussioner. Rekommenderas inför bland annat utvecklingssamtal, omorganisation, nystart - eller av ren generositet.




I samma hus ligger också vad som verkar vara en lokal som omvandlats till bostad.

Nordhemsgatan 62



Sincerely Yours, musikstudio. Här ligger den smärtsamt coola indiepop-labeln som startades av killarna bakom The Tough Alliance och bland annat ger ut air france, jj och team rockit.





I samma hus ligger också vad som verkar vara en lokal som omvandlats till bostad.

Nordhemsgatan 63



Dynamic duo, musik och nöjesarrangemang. Konsultbyrå som jobbar med teknisk koordinering av evenemang, festivaler etc. Här jobbar Anders, Staffan och Carolina.


Falk Data
, it-konsult och datorservice. Soliga dagar sitter Stefan (truckerkeps) och Edward (pipskägg) utanför och röker.



Barn i nöd, ideell förening. En kristen insamlingsstiftelse som funnits sedan 1971 och stödjer social verksamhet över hela världen. De beskriver sin vision som "...att bedriva socialt hjälparbete och kristen mission genom att främja barn- och ungdomsvård och fostran eller utbildning samt utöva hjälpverksamhet bland behövande."



Längre in på tvärgatan ligger AQE Keramikateljé som gör vacker och dekorativ keramikkonst, ofta på temat "björnar i ballonger". AQE står för Annette Quiding-Ekenberg.

Nordhemsgatan 64



Adas trädgård, trädgårdsskötsel De håller också kurser och föredrag om trädgårdsskötsel. På hemsidan presenterar de sina "favoritväxter", en för varje månad på året.



Adas Trädgård

Nordhemsgatan 65



Sorelle Coffe Store, kaffeleverantör. Systrarna Susanne och Pernilla Palmkvist driver agenturen för Circi och erbjuder också utbildningar och kaffeprovningar för sina kunder. Här berättar de själva om sin verksamhet:



Nordhemsgatan 66

Ingen lokal.

Nordhemsgatan 67



Val Val, städservice. Ett familjeföretag som startade 2003.



Mandorla, massage/avslappning. Här kan man dessutom få behandling mot "ekonomisk stress" av Viveca hennes personal.

Nordhemsgatan 68



Mat mm., catering.  Ägs och drivs av kallskänkan Anna Svensson sedan starten 1995. Anna hade tidigare även viss servering i lokalen, men ägnar sig nu uteslutande åt catering.



Mat mm



Ayni Friskvård, massage/avslappning. Lokalen håller på att genomgå en renovering och det är oklart när den kommer att öppna igen.

Nordhemsgatan 69

Ingen lokal.

Nordhemsgatan 70



Kulturbolaget, musik och nöjesbokning. Legendariska klubben KB i Malmö har växt till ett litet nöjesimperium med lokalkontor bl.a. just på Nordhemsgatan. Här jobbar bl.a. Daniel, som vi ser här på väg ut ur lokalen.

Nordhemsgatan 71



Pasta e cotorni, restaurang och kontor. På Christer Franssons krog äter man inte bara gedigen italiensk mat. Här kan man också ge sig på vinskola, grappaprovning och till och med italiensk språkkurs.

Nordhemsgatan 72



Här ligger en lokal som omvandlats till bostad.

Bredvid ligger vad jag misstänker är en lokal som omvandlats till soprum och föreningslokal.

Nordhemsgatan 74



Four, design och smycken. Här har Hanna, Karin, Ellen och Malin sin verkstad och sitt showroom. Öppet lördagar 12-15 men går man förbi någon annan gång och ser att det är någon inne så är det bara att knacka på och komma in.



Four

Nordhemsgatan 76



Det något indragna huset som ser ut att vara från 1950-talet har kontorslokaler mot gatan och i korsningen med Nordenskiöldsgatan ligger Storken, ett familjeföretag som grundades 1950, där man kan hitta det mesta som man behöver för att ta hand om små barn.

Nu är vår promenad över. Jag hoppas det varit intressant.

Många projektledare i byggsektor och byråkrati är som bekant fientligt inställda till lokaler i bottenvåningarna. Med dagens bostadsbrist är det nästan alltid en mer lönsam och säker investering att lägga ytterligare en bostad, istället för en lokal, i bottenvåningen. Man kan sätta en hög hyra/pris och det kommer ändå alltid finnas efterfrågan.

Det finns ett fåtal ställen i staden där efterfrågan på lokaler är så stark att det är mer lönsamt att lägga en lokal i botten, det är de som kallas "A-lägen". På dessa platser trängs de mest kapitalintensiva verksamheterna och man får ut maximalt med lokalhyra.

Stadsfientliga projektledare i det byggindustriella komplexet vill därför inte bygga lokaler i B-, C- eller D-lägen och om det ändå finns lokaler där sedan tidigare så vill man omvandla dem till bostäder. Detta är en stor anledning till att nya områden blir så trista och att gamla områden, i t.ex. Majorna, stegvis förvandlas till enahanda bostadsenklaver.

Långsiktigt är detta en idiotisk strategi. En blandning av bostäder och verksamheter i närområdet är en mycket viktig del av en stadsmiljös attraktivitet, det har empiriska studier visat. Motståndet mot att bygga nya lokaler och den kontinuerliga omvandlingen av gamla lokaler gör gradvis fastighetsbeståndet allt mer oattraktivt. En ständigt växande bostadsbrist kan dock täcka upp för detta. Än så länge.

"Bostadifieringen" skapar också en mer sårbar stadsstruktur. Som modernismens fiasko har visat så kan tidens dom vara hård över stadsmiljöer som saknar flexibilitet och som inte kan förändras i takt med det omgivande samhället och växlande ekonomiska konjunkturer. Trots att nästan alla politiker sjunger småföretagandets lov så låter man samtidigt stadsfientliga projektledare förstöra det som ofta är själva förutsättningen för småföretagandet - små, billiga lokaler.

Om ni träffar på en sådan här stadsfientlig projektledare så får ni försöka att långsamt och pedagogiskt förklara att det faktiskt kan finnas en poäng med lokaler i B-, C- och D-lägen - trots att inga av de stora multinationella handelskedjorna vill etablera sig där.

Nordhemsgatan är bara en av många "onödiga" gator i Göteborg. Hade de stadsfientliga projektledarna fått bestämma så hade alla dessa verksamheter fått stänga igen och flytta någon annanstans. Frågan är vart. Många av dessa verksamheter hade inte fungerat ute i något avlägset industriområde.

Hur många småföretag och hur mycket kulturliv har vår stad idag just tack vare små, billiga lokaler? Hur många fler småföretag och hur mycket mer kulturliv skulle vi kunna ha? Hur mycket skaparkraft och talang flyttar från Göteborg varje år - eller flyttar aldrig hit - för att någon stadsfientlig projektledare suttit i sin villa i Askim och filosoferat sig fram till att "det inte finns underlag" för fler lokaler? Det önskar jag att våra ekonomiska och politiska makthavare kunde ta sig en funderare på.



Sincerely Yours -  Nordhemsgatan

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Olof Antonson (18 Juni 2012 01:11):
Intressant! Faktum är att jag haft tankar på att göra en liknande "kartläggning" av verksamheterna i mina egna kvarter efter att ha läst inlägget om Älvstrandsmodellen och de "onödiga" lokalerna för några veckor sedan. Det vore kul att spinna vidare på det här och titta lite noggrannare vad som faktiskt finns i vår omgivning, och som vi ofta tar för givet. Något som i regel tyvärr omöjliggörs när det byggs nytt ...
+5
Mats O. (18 Juni 2012 07:08):
Dags att börja lagstifta om att det måste finnas ett visst antal kvadratmeter lokalyta i alla nybyggen av flerbostadshus.
 0
Krister (18 Juni 2012 07:57):
Lokalhyran per kvm i de illustrerade exemplen är c:a 1/2 av vad hyran blir i ett nybyggt hus. Hur löser man detta dilemma?
Skall hyresgästerna/bostadsrätterna betala mellanskillnaden?

Eller skall byggherren ändå tvingas bygga lokalerna? Risken är då att underskottet på lokalerna ändå finansieras via hyresgästerna.

I det långa loppet tjänar samhället totalt på att det blir lokaler i gatuplanet, men den tilltagande butiksdöden vad gäller småbutiker gör att ekvationen inte går ihop!
+1
Tobias Axelsson (18 Juni 2012 08:19):
Många av verksamheterna ovan kan aldrig flytta in i ett nybyggt hus, men det finns det ju andra verksamheter som kan. Efter 50-100 år är lokalen lagom ruffig och billig för något "alternativt".
Lite som frityrolja som säljs vidare i flera led, från lyxkrog när den är ny till gatukök i fjärde generation. Problemet vi har idag är väl att frityroljebilen fått motorstopp och att bilmekanikern på hörnet ersatts av en lägenhet med nedrullade persienner...

Om staden beslutar att uteslutande bygga tätt i kvarter skapas förutsättningarna för verksamhetslokaler automatiskt, kapitalstarka på kort sikt och kapitalsvagare på längre sikt.
+1
Johannes Hulter (18 Juni 2012 09:24):
Det är ju marknadspris på lokaler. Vilken hyra som sätts beror helt på marknaden. Det är som med bostadsrätter. Gamla "billiga" bostäder kostar ofta mer än nya "dyra".

Så vitt jag kan se så är problemet knappast att en lokal är "dyr" i sig själv (jämför med cykelrum, förråd etc). Problemet är att det inte är lika lönsamt som andra alternativ, en till bostad eller en något mindre bruttoarea (vilket sänker produktionskostnaden något).

Att lokaler saknas i nya hus torde ha samma orsak som att de gemensamma utrymmena (trapphus etc) är minimala - den som bygger vill maximera vinsten på varje kvm och det gör man med bostadsyta. Men för den förening som köper fastigheten är det knappast ett problem med en lokal (eller stora gemensamma utrymmen).'

De ekonomiska faktorerna bakom lokalbristen är förstås intressanta. Men att bara konstatera ett problem är ju inte samma sak som att lösa det. Vi behöver många små lokaler (vilket i sin tur borde pressa lokalhyrorna nedåt generellt i beståndet). Frågan är vilka incitament som krävs för att säkerställa detta?

Man kan använda både piska och morot. Kombinera en lokalnorm (jfr p-normen) med lokalsubventioner (behöver inte vara direkt ekonomiskt stöd, kan också vara tillstånd för extra bostadsvåning etc).

Läs gärna debattartikeln jag skrev tillsammans med bla Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier: http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​436965-​bygg-​hogt-​och.​.​ De är med på tåget, det handlar bara om att skapa rätt förutsättningar.
+1
Matthias H. (18 Juni 2012 10:53):
Jättespännande Johannes, tack.
+1
Olof Antonson (18 Juni 2012 11:18):
I dokumentärfilmen "The Social Life of Small Urban Spaces" nämns att "fler våningar" användes i New York som incitament för att få byggherrar att anlägga en plaza i anslutning till byggnaden. I filmen analyseras sedan vilka av dessa platser som fungerar bra eller dåligt: http:​/​/​vimeo.​com/​21556697

(Tipstack: Niklas S)
+2
Patrik Höstmad (18 Juni 2012 11:27):
Fascinerande mycket verksamheter. Jag har brukar gå förbi på gatan då och då och jag ska villigt erkänna att jag säkert missat hälften av verksamheterna du sammanställt.

Det är till en betydande del verksamheter som inte vänder sig till flanören på gatan. En liten oansenlig skyllt på dörren är i vissa fall allt som skvallrar om verksamheten. Och det är en delförklaring, att den stadsfientliga projektledaren, kommunikatören på Älvstranden, eller politikern i sin villa inte ser alla verksamheterna som faktisk finns. Det finns en risk att det bara är Linnégatan eller 2:a långgatan som de sporadiskt besöker och bilden av vad stad är blir därefter: Stråk och onödiga gator.
 0
Joakim Haglund (18 Juni 2012 13:43):
Bra exempel för yimbys accepterade teorier, men lite väl polemiserande. Jag tror inte att det handlar om "stadsfientliga projektledare", snarare om grundläggande mekanismer företagsamhet. Igår på filodofiska rummet talade de om en bok vid namn Micro motives and macro behavior som behandlar just sådana här processer. Alla vill göra det bästa för sig, men det leder till en sämre utveckling för alla. Det är just för att parera sådant som vi behöver framsynt politik.
+1
Johannes Hulter (18 Juni 2012 14:04):
Joakim: Ja, visst handlar det i grunden om en "fångarnas dilemma"-situation. Jag försökte lyfta fram makro-perspektivet också. Men jag tror nog ändå att det också finns ett visst utrymme i processen där den individuella projektledarens personliga hangups spelar stor roll. Planprocessen är inte alltid så rationell som man tror (eller hoppas).
 0
Olle Jansson (18 Juni 2012 14:13):
Du menar Thomas Schellings bok från mitten av 1970-talet, Joakim? Vet inte om jag personligen ger så värst mycket för spelteorins möjligheter att utifrån hypotetisk-deduktiva exempel på ett adekvat sätt förklara och finna lösningar på sociala problem men jag har inte läst boken så jag skall kanske skall hålla tyst om den saken.
+4
Patrik Höstmad (18 Juni 2012 14:15):
Joakim: Ja, visst är det polemiserande - men inte "lite väl". Det är oerhört beklämmande när en projekledare i "ett helägt kommunalt bolag med uppgift, av Göteborgs Stad, att leda och driva arbetet med utvecklingen av Norra och Södra Älvstranden." gör dessa uttalanden redan långt innan stadsdelarna börjar ta form och det enda vi har en vision om en Jubeleumspark. Jag hade förväntat mig att en projektledare på kummunägda Älvstranden just skulle vara en av de mekanismer i processen som ska kunna lyfta blicken bortom det lokala projektet, den nuvarande vinstmaximeringen och se till framtidens behov. Jag förväntar mig bättre förståelse för och ett större engagemang för hela stadens bästa från projektledare på Älvstranden.
+1
Johannes Hulter (18 Juni 2012 15:09):
Patrik: Joakim är ju inte från Göteborg och känner nog inte till bakgrunden (som länkas i början av inlägget...).

Jag bör väl tillägga att jag inte menar att alla projektledare är stadsfientliga. Men det finns de som är det. Det finns personer vars mål och värderingar inte stämmer överens med de som anges i översiktsplanen och som vägrar anpassa sig till den. Det är inget att hymla med.
 0
Niklas S (18 Juni 2012 19:25):
Bra inlägg! Digital stadsvandring av det här slaget kanske blir ett återkommande tema?
 0
Joakim T (18 Juni 2012 19:37):
Fast jag tycker det är lite skönt med vissa oaser i stan också. Men absolut måste det finnas verksamhetslokaler i områden så de inte blir helt döda. Men som jag nästan uppfatta det i nån tidning idag som du var med i på baksidan var att det nästan skulle vara regel med lokaler i bottenvåning. I en blandstad måste alla sätt att bo och verka finnas..även jag som vill bo på botten....våningen av ett hus.
+1
Olof Antonson (18 Juni 2012 20:08):
@Joakim T: Samtidigt finns det ju faktiskt möjlighet att bo på botten i nästan varenda nybygge (för att inte tala om det som uppförts sedan efterkrigstiden och som utgör huvuddelen av det totala byggnadsbeståndet i tätorterna). Sedan har vi nästan 10 stycken stadsdelar i Göteborg som sanerades och ersattes med renodlade och lugna (läs: döda) bostadsområden i direkt anslutning till stadskärnan.

Det är lite som diskussionen om att alla inte vill bo i stan. Man förleds att tro att utbudet av det som efterfrågas av de olika grupperna är jämlikt, men det stämmer inte. Om man ser till olika byggnadstyper i Sverige, så utgör det man kan kalla kvartersstaden bara 6 promille (enligt Boverket) av det totala byggnadsbeståndet. Villor utgör hela 90%. De resterande 10 procenten, den del som utgör stadsbebyggelsen, består till största delen av lamellhus (dvs förortsbebyggelse). Dessa är inte sällan inordnade i en modernistisk stadsstruktur och har i regel bostäder i bottenplan.

Gårdshus skulle kunna vara ett sätt att erbjuda människor att bo på botten i centrala lägen samtidigt som man inte gör avkall på urbanitet, möjlighet till företagande, levande gatumiljöer osv.

Edit: Även om samtliga byggnader i stan skulle ha lokaler, så kommer ändå inte horder av stadsflanörer att invadera varje gatstump. Sedan tycker jag nog att Nordhemsgatan är lite av en "oas", men det har ju med läget uppe på berget att göra snarare än hur mycket lokaler som finns där. Olika lägen har olika förutsättningar, och det är bra för mångfalden. Valet måste heller inte stå mellan fullbelamrat med lokaler eller total avsaknad av dem.
+1
Johannes Hulter (18 Juni 2012 20:08):
Joakim: Det finns gott om "oaser" i vår stad, om du med det menar platser som inte präglas av stadsliv och en blandning av funktioner. Läs t.ex: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​0​2/​mangfald-​eller-​enfald_​985.​.​.​
eller http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​3/​urbofobi_​1118.​html

Om du gillar att bo i bottenvåningslägenheter så är du bara att gratulera. Det finns hur många som helst (och de är ofta billigare). Jag ser dock inget egenvärde i att kämpa för frånvaro av stadsliv om man nu befinner sig i en stad.

Även om man inför en lokalnorm så finns det inget som hindrar att man har en lokal mot gatan och en lägenhet mot gården i bottenvåningen (för de som vill ha det). Eller att det ligger en lokal bredvid en lägenhet i samma hus.
 0
Joakim T (18 Juni 2012 21:02):
Nä det är sant. Bor själv i Haga och det är ju mot gården som är trevligt..mot gatan är det helt öde. Inte ens bilar får parkera där.
 0
Olof Antonson (18 Juni 2012 21:18):
Varför är det öde på parallellgatorna till Haga Nygata då? Finns det någon anledning att vistas där om man bortser från detta stråk? Kan det finnas ett samband månntro mellan öde platser och gator med totalt igenmurade bottenvåningar?
 0
Johannes Hulter (18 Juni 2012 21:38):
Joakim: Ok, då verkar vi vara överens. :)
+1
Joakim T (18 Juni 2012 21:45):
Bra artikel förresten.
+3
Paul Göransson (18 Juni 2012 22:00):
Kanonbra research och artikel! Många större bolag som idag endast letar efter A- eller B-lägen hade dessutom aldrig funnits om de inte kunnat starta upp med låga kostnader i C- eller D-lägen. Det finns en poäng att erbjuda bolag att kunna vandra genom lägeshierarkin utan att för den skulle tvingas starta i en lagerlokal vid Sisjön.
+1
Karl H (18 Juni 2012 22:20):
Intressant att läsa om C-lägeslivet på Nordhemsgatan. Kanske skall man tacka topografin (eller kanske framförallt berget husen står på) att gatan fortfarande har liv i bottenvåningarna. Står man på Plantagegatan och tittar ner mot vattnet på Nordhemsgatan stöter man på samma exempel som i Haga med garage, tvättstuga eller boende i de nya husen. Husen som har bytt ut de gamla har inte haft stadsliv på agendan.
+2
Johannes Hulter (18 Juni 2012 22:55):
Karl h: Ja, lokaltätheten beror nog på att det är en ganska oriven gata. De enda nya husen som har lokaler är 13 (första lång) och 32 (plantage). Nr 25 (kanske det fulaste huset i Göteborg) har dock ett härligt p-garage i botten, så där finns möjlighet att omvandla några p-platser till något kul... :)
 0
Fredrik Svensson (19 Juni 2012 10:57):
Det är öde på parallellgatorna till haga nygatan för att det är byggt så. Haga är till 80-90% byggt på 80-talet komplett med markplanslägenheter. Det är lite som disneyland, där man har en kuliss som visas upp för besökande och en baksida som de besökande inte ska behöva se.

För några veckor sedan hjälpte jag några turister som stod vid hagaöstergatan och undrade var "the old town" var. Det undrade jag med :)
 0
Olof Antonson (19 Juni 2012 13:31):
We riv it away, bort with the old in with the new ... Men samtidigt så är det ju fortfarande den befintliga stadskärnan som är vår gamla stad (och som vi på många sätt förvanskat).
 0
Matthias H. (19 Juni 2012 13:41):
Men jag tycker faktiskt att vi har en del old town som jag tror att turister tycker är mysigt. I princip allt innanför Vallgraven förutom Nordstan är väl old town?
 0
Olof Antonson (19 Juni 2012 13:58):
Ja, exakt, det är ju 1600-talsstaden. Västra Nordstan, bebyggelsen längs hamnkanalen osv.
+1
Krister (19 Juni 2012 14:19):
Igår var det ett program på TV om Stockholm centrum före bygget av tunnelbanan. Bilder från Sergels Torg, Malmskillnadsgatan m.fl före och efter rivning av alla gamla byggnader. Hjalmar Mehr var drivande för rivning av allt gammalt. Hantverkare och småföretag drevs bort från centrum.
Ersattes av kontor och breda genomfartsgator.
Tur för Gbg att vi bevarat staden inom Vallgraven relativt intakt.
+1
Matthias H. (19 Juni 2012 14:58):
Krister, visst har vi bevarat mycket mer i området innanför Vallgraven, dock är ju Arkaden och Grand Hotells rivningar rent brottsliga. Men Stockholm har ju i gengäld klarat sig mycket bättre utanför själva city än vad GBG gjorde. 5-6 stadsdelar sveptes ju helt sonika bort i GBG. Det revs lika mycket hus i absoluta tal i GBG som i Sthlm men det pratas det inte mycket om. Jag tycker att SVT borde kunna visa filmer från hur GBG såg ut också, det är något jag ska påtala för dom.
 0
Olof Antonson (19 Juni 2012 15:12):
Anders Wahlgren har ju gjort en dokumentärserie om Göteborg,"Staden i våra hjärtan", där han tar upp rivningarna och intervjuar folk som bor i Haga, Masthugget osv: http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​3CUSnqrv3BQ

Jag har filmerna på VHS-kassetter, men de finns numera även att köpa på DVD.

Rivningarna i Göteborg pågick ju från tidigt 50-tal med Gröna gatan till en bra bit in på 80-talet med Haga och Olskroken. I Stockholm besinnade de sig redan i början av 70-talet vad jag förstår.
+1
Karl (19 Juni 2012 19:34):
Precis, det är mycket snack om just Klara men Göteborg och egentligen de flesta andra städer också drabbades i själva verket hårdare än Stockholm av rivningsvågen. I Stockholms finns, utanför Klara och Jakobs församlingar, fortfarande en sammanhängande innerstad i vilken en besökare från 1940-talet utan vidare skulle känna igen sig. Få städer i Sverige kan tyvärr säga detsamma.
 0
Hans Jörgensen (19 Juni 2012 21:01):
Såg också Anders Wahlgrens film från 92 igår. TV-licensen kändes för en stund väl värd. Lysande, och lärorikt om Sthlm. Känns så aktuell ännu, för resonemangen kring stadsliv.

Wahlgren inflikade en idé om att återuppbygga någon gata med sin "urpsrungliga" stenhusbegyggelse, och drog en parallell till efterkrigstidens Warszawa.

Jesper skrev väl en krönika i vintras med sådana förslag för vår innerstad.
När jag såg Wahlgrens film tänkte jag främst på Nordstan, och Östra Hamngatan. Det finns ju foton och kanske ritningar på en del av husen och "palatsen".
Invändningen kanske är att det då skulle vara en kuliss, som inte motsvarar insidan. Men hellre en sådan kuliss än den dagens fasad. Det är ju insidan som räknas (Nordstans galleria), eller hur ;) Men även insidan kan ju förändras med annat än genomkommersiellt innehåll. Bibliotek t ex.

På tal om Östra Nordstan, så nämnde en av Stadsmuséets guider det under en stadsvandring förra sommarn, att de personligen föreslog just något sådant precis innnan rivningarna skulle sätta in. De hade vissa förslag på hur den äldre bebyggelsen kunde bevaras och på nåt vis kombineras med inglasad galleria.
+2
Håkan Tendell (19 Juni 2012 22:08):
Att riva 70-talsbyggnader och återuppföra den ordinarie staden (vad det nu egentligen är, med tanke på att även städer genomgår evolution) är förvisso en intressant tanke, men skulle man inte kunna finna en kompromiss som i princip kan tilltala de flesta inblandade, nämligen att staden bekostar en förhållandevis billig men ändå stadsmässig utforming av befintliga fasader i Östra Nordstans omkrets? Vad kan det kosta att få Nordstan att se ut som ett ståtligt palats från 1880-talet med tinnar och torn? Eller ännu hellre blanda stilarna så att en del ser ut som t.ex. 1745, annat som 1880 och ytterligare annat som 1923. Reklam skall naturligtvis tillåtas utanpå fasaderna, näringslivet måste främjas, men då helst som väggmålningar eller neonskrift, vilket får ögonen att jubla.

Sedan är det naturligtvis inte förbjudet att ta ett helt annat grepp och göra om såväl Nordstan som Arkaden, NK och Kompassen till ett gäng futuristiska skyskrapor på 40 - 60 våningar, delvis klädda av gigantiska bildskärmar som lyser upp i kvällsmörkret.

Ett tredje alternativ, det allra billigaste, är förstås att behålla de låga 70-talskartongerna med sina grå och beiga slätstrukna fasader.
 0
Mattias (19 Juni 2012 23:56):
Visst skall gamla byggnader bevaras men hela stadsdelar som består av eftersatta kåkstäder är inte något att spara på. Masthugget, Haga och Olskroken var exempel på sådant innan rivningarna. Tvättunna på gården och gemensam dusch i källaren var standard. Lägenheterna luktade mögel och var fuktangripna, lyhört och dåligt isolerade.

Anser att det räcker med dom delar av Haga som sparats, det är varken ekonomiskt eller socialt försvarbart att spara för stora sådana områden.

Nu finns det istället fina stadsdelar med många lägenheter relativt nära centrum. Stadsvandringen här ovanför hade t.ex. inte kunnar genomföras utan den moderniseringen som gjordes under 1900-talets andra hälft.
+1
Johannes Hulter (20 Juni 2012 00:06):
Mattias: Att enstaka byggnader rivs och att alla byggnader renoveras med jämna mellanrum är ju inget konstigt, det har du rätt i. Men att riva hela stadsdelar åt gången ger sällan goda resultat. Bättre då att renovera och bygga till.

Att vissa av de områden du nämner var i dåligt skick berodde ju på medveten misskötsel under flera decennier (eftersom det var bestämt att de skulle rivas). De hus som sparades och renoverades är idag för det mesta betydligt mer attraktiva än de nya "moderna".

Det riktigt stora problemet var - och är - att de nya hus man bygger är så trista, saknar lokaler i botten etc. Människor är inte nödvändigtvis mot förändring - om den är till det bättre...
+1
Anonym (21 Juni 2012 02:19):
Såhär behandlar Göteborg småföretagare som försöker bedriva verksamheter i sina lokaler:
http:​/​/​www.​svt.​se/​nyheter/​regionalt/​vastnytt/​nio-​butik.​.​

8 månader för att riva bort buskaget i mitten och måla bussfiler på en gata som inte ens behöver bussfil. Dessutom en av de sista centrala gator som fortfarande hade bra läge att bedriva annan handel än sån som i huvudsak lever på helgshopping. Företagarna hade inte förvarnats (vem hade det förresten innan det var ett faktum att vi ska få extra vägskatt och stan grävas upp på alla centrala ställen där framkomligheten med bil kan strypas), kommunen godkände tom ansökan om uteservering denna sommar i det som nu är en grusgrop efter att glatt debiterat ansökningsavgiften.

Nej, Göteborg är inte en stad som bryr sig om småföretagare som jag själv. Det enda riktigt viktiga här är att jaga iväg bilister till förorterna oavsett vilka som drabbas och hur. Vart tusan är den här stan på väg? Rasar i företagarbarometrar och livskvalitetsmätningar. Jag börjar ge upp. Dags att flytta verksamheten till Kungsbacka eller Stockholm där man är välkommen.
 0
Mats O. (21 Juni 2012 07:26):
Anonym

Med tanke på att 5000 familjer per år lämnar Göteborg och flyttar till Kungsbacka, Partille, Lerum, Härryda och Kungälv så ligger det något i det du säger.
Låg- eller nollinkomsttagarna flyttar in och höginkomsttagarna flyttar ut.
+1
Hannes Johansson (21 Juni 2012 08:42):
Att prata om att alla minsann inte vill bo i stan och att det måste finnas lugnare, eller öppna, platser även i en stad, tycker jag är ungefär som om man skulle läxa upp ett svältande barn om riskerna med frosseri när det mottar en brödbit. I båda fallen kanske man har rätt i sak, men givet kontexten är det helt irrelevant och direkt olämpligt.
 0
Daniel Andersson (24 Juni 2012 09:28):
Nordhemsgatan lyfts här fram som ett exempel på hur trevligt det är med lokaler i gatuplan och hur det ger idéella föreningar och konstnärer med små ekonomiska muskler en chans. Samtidigt kan man se inlägget som en illustration av ett av huvudproblemen för blandstaden: Hur skall vi få företag att välja lokaler i gatuplan och (därmed) fastighetsägare och planerare att bygga så när det till och med i ett så centralt läge som ovan varit lönsamt att omvandla lokaler till lägenheter? En stor del av handeln är inte småföretag längre, se tex gamla mjölkaffärer och speceriaffärer som ersatts av livsmedelshallar, och de större företagen väljer ofta lägen i köpcentrum och industriområden. En tanke kunde vara att förbjuda externa köpcentrum och industriområden (för 'lättare' verksamheter) och kanske förbjuda storföretag också. Men det vore knappast att gynna företagsamheten. Mer rimligt är att utöver att kräva lokaler vid nybyggnation också fundera på hur lokaler i blandstaden kan utvecklas så att de blir attraktiva för fler företag och deras kunder. Annars tror jag kampen för fler lokaler i gatuplan får svårt att leda till framgång .
+1
Johannes Hulter (24 Juni 2012 12:34):
Daniel: jag har lite svårt att hänga med i ditt resonemang. Det är mer lönsamt att omvandla till bostäder ja, men det beror ju på bostadsbristen. Innan vi åtgärdat den kommer det fortsätta vara mer lönsamt med bostäder. Men lösningen är ju inte mer komplicerad än att inte tillåta omvandlingar av lokaler. Det skulle bara vara ett av många exempel i samhället där vi låter allmänintresset sätta gränser för vinstintresset.

Sedan tar du upp strukturomvandlingar av näringslivet, och visst stämmer det att mjölkbutiker inte finns längre men å andra sidan tillkommer ju nya näringar - det är ju precis det mitt inlägg visar. Varför man skulle behöva förbjuda storföretag förstår jag inte alls. De fyller olika men lika viktiga funktioner. Småföretag är faktiskt en viktigare samhällsekonomisk och sysselsättningsmässig kraft än vad många verkar inse.
+1
Sven R (24 Juni 2012 12:39):
Daniel A: Till saken hör ju att Nordhemsgatans fastigheter är över 100 år gamla. Lokalerna är små och har bärande murar. De är därför inte lika flexibla som motsvarande lokaler i nybyggda hus.

Det räcker med att kommunen inte tillåter bostäder i gatuplan i nya detaljplaner (när man bygger vid gata alltså). Byggherrarna kan själva förvalta möjligheterna som detta ger. I många lägen är det ju ingen katastrof om det blir förråd. T.ex så skulle det ju plötsligt bli ekonomiskt motiverat att bostadsentréer görs större och mer inbjudande. Som exempel kan man ta Tietgenkollegiet i Köpenhamn som (vad jag vet) inte har några kommersiella lokaler utan bara gemensamhetsfunktioner (tvättstugor osv) i markplan. Se här:

http:​/​/​farm4.​staticflickr.​com/​3443/​3260​28570​7_​6d9357da.​.​

Kanske att man också måste reglera hur fasaden ser ut. T.ex att minst 50% av längden måste vara fönster så att vi inte riskerar att få helt slutna murar på vissa fastigheter.
+1
Johannes Hulter (24 Juni 2012 12:41):
Men du har helt rätt i att man utöver en lokalnorm även bör göra det lönsamt för byggare att bygga lokaler (för det är det som är problemet, inte fastighetsägare eller hyresgäster). Att lägga på en eller flera bostadsvåningar är ett enkelt sätt att göra det.
+1
Daniel Andersson (24 Juni 2012 18:26):
Jag tycker det är rimligt att ytor i bottenplan byggs så de kan användas som lokaler för att ge maximal flexibilitet (bokaler). Frågan är om det alltid skall krävas att de används som just lokaler. Det är klart att detta kan göras, tex på sätt som ni nämner, men det kan innebära en extra kostnad som då i slutändan fördyrar boendet. Samma argument som anförs mot parkeringsnormen kan användas mot en lokalnorm. Lokaler i gatuplan är trevligt, men vore det inte bättre om vi kunde skapa bättre förutsättningar för att lokalerna skall kunna bära sig själva än att fundera ut diverse sätt att direkt eller indirekt subventionera dem?
 0
Johannes Hulter (24 Juni 2012 20:11):
Daniel: Jag ser inte motsättningen. Varför skulle man vilja "tvinga på" lokaler för att sedan inte se till att de kan fyllas med liv? I vems intresse ligger det? Naturligtvis ska man göra både-och.

Sedan är du inne på en intressant sak, vilka regler som ska gälla för de "nya" lokalerna? Ska man specificera "kontor, handel" etc eller är det OK att använda lokalerna som föreningslokal, förråd, cykelrum etc? Jag lutar nog åt det senare (i likhet med dig antar jag). Det viktiga är ju att möjligheten finns där och att det går snabbt och billigt att ställa om till extern verksamhet.

Samtidigt är fastighetsstrukturen seg. Även en "liten" omställning (t.ex. från förråd till atljé) blir en ganska stor satsning för en liten BRF och det är osannolikt att man skulle göra det bara för att få in en medioker konstnär som hyresgäst.
+1
Magnus Blombergsson (26 Juni 2012 00:40):
Tack för intressant stadssafari, Johannes! Den visar hur lokalbehoven och -användningen varierar över tid, beroende på bostadbrist, miljölarm och diverse reglerande planeringskrav. Det viktiga för gatulivet är att den fysiska möjligheten till lokaler finns, och att användningen kan ändras utan detaljplanearbete à la NIMBY. Husen ska stå i hundra år och nybyggnadsårets inkomstmaximering (just nu oftast bostadsrätter) behöver inte vara marknadsmässig ett eller tio decennier senare.
Kanske det är lokalanvändningens tillåtna miljöpåverkan och stadsmiljöpåverkan som ska regleras i detaljplan, inte om själva verksamheten är en jazzklubb, kontor, dagis eller gruppbostad.
 0
KRISTER (26 Juni 2012 09:09):
Den omfattande byråkratin vid ombyggnad/ändring från lokal till bostad är ett stort hinder. Därför satsar byggherrarna inte på lokaler i gatuplanet. Fastighetsskatten för lokaler 1% men för bostäder 0,4% av taxeringsvärdet. Massor av lokaler överallt i staden står dessutom utan hyresgäster vilket pressar ner hyresnivåerna. Några tomma lägenheter finns däremot inte. Ännu en orsak finns i risken för rån/inbrott. Affärsmännen vill helst samlas i köpcenter med gemensam bevakning. En butik eller serveringslokal i gatuplan är mer utsatt för brott än en som ligger i ett köpcenter.
 0
Patrik Höstmad (26 Juni 2012 09:48):
Det rör på sig! Inlägget är uppe på rikstadsnivå: Pagrotsky twittrar
https:​/​/​twitter.​com/​leifpagrotsky/​status/​217360​0​390​217.​.​
+2
Patrik Höstmad (26 Juni 2012 09:50):
KRISTER: Har du några referenser som styrker dina påståenden om att massor av lokaler står tomma, att affärsmänen helst vill samlas i köpcenter, och att lokaler i gatuplan är mer utsatta för rån/inbrott?
 0
Johannes Hulter (26 Juni 2012 14:04):
Patrik: Kul! :)
+1
Johan Bengtsson (26 Juni 2012 22:24):
Daniel Andersson: Jag tror att man skall förbjuda stora externa köpcentrum. De verkar förstöra förutsättningarna för butiker i blandstad.

Om man tittar på t.ex. Allum i Partille så finns ju massor med små butiker där - klädaffärer, skomakare och liknande mindre butiker och
verksamheter. Varför skulle de inte lika gärna kunna ligga på en blandstadsgata som beskrivs här i artikeln??
+2
Erik Funck (27 Juni 2012 00:06):
Johan: Jag tror att det finns betydligt mindre radikala, mer ekonomiska och smärtfriare sätt än att lagstifta bort köpladorna. Istället för att tvinga företagarna in i snäva och odynamiska lagramar (och ropa högljutt att litet är bäst!) så kan vi ge förutsättningar för mindre verksamheter kan bli fler och, gemensamt, bilda motpol till köpladornas dominans. I en tätare mer blandad stad blir det mindre attraktivt att tränga o köa sig genom stan i sin bil till köpladan i motsats till att bara "springa ner på hörnet" (eller några kvarter bort) för att handla sina varor. Ska man istället bjuda på 50-årskalas, bröllop eller annat stort arrangemang så är kan det ju kanske värt att masa sig till storvaruhuset.

In med lokalnorm och ut med (bil-)parkeringsnorm!
 0
Mats O. (27 Juni 2012 07:42):
Erik: problemet är att dom flesta svenskar idag inte har möjligheten att "springa ner på hörnet" och göra sina inköp.
+1
Johan Bengtsson (27 Juni 2012 08:06):
Erik Funck: Jag vill inte att vi omedelbart skall riva alla köplador. Men jag vill att vi skall sluta bygga dem. Nu! Det finns inte underlag för ett oändligt antal butiker, och många av dem som idag finns i köpcentrum skulle lika gärna kunna finnas i blandstad. Jag har inget emot stora butiker, men varför måste de ligga i stora köpcenter? Sprid ut dem, och blanda dem med bostäder och andra verksamheter.
 0
Johannes Hulter (27 Juni 2012 22:57):
Den nuvarande politiska majoriteten i kommunen har faktiskt infört ett moratorium för externhandel. Nu påverkar det kanske inte så mycket eftersom det redan byggts en hel del. I Norge har man också, vad jag hört, en betydligt tuffare reglering för externhandel. Jag har inget emot att man stoppar externhandeln, men det bästa vore förstås som Erik är inne på, om vi kan skapa ett ökat investeringstryck i den befintliga staden (och våra centrala förnyelseområden). Jag tror dock inte att det går att vända den nuvarande negativa feedbackloopen med ökad utspridning om man fortsätter att tillåta etablering av perifera bostadsenklaver och externhandel.
 0
Mats O. (27 Juni 2012 23:11):
Ett problem är väl att dagens affärer tenderar till att bara bli större och större till ytan.

Det började med möbelhandeln på 60-talet, IKEA slog ut dom små möbelaffärerna. Sen på 70-talet kom matstormarknaderna och ersatte dom små mataffärerna. Sen kom byggvaruhusen och slog ut järnaffärerna. På 80-talet kom dom stora vitvaru- och hemelektronikkedjorna som slog ut dom små radio- och TV-handlarna. Nu senast är det dom megastora sport- och fritidskedjorna som kommer att slå ut dom små sportaffärerna.

Finns det plats för dessa jätteaffärer inne i en stad ?
+1
Johannes Hulter (27 Juni 2012 23:27):
Mats o: Nordstan är väl det största köpcentrumet i norra Europa? Jag tror det går att integrera. Problemet är nog inte affärerna utan bilarna. För bilburna kunder är det lättare med en låda+markparkering längs med en motorled. Dessutom är det billigare för företaget. Det ena ger det andra. Bilberoende kunder skapar bilberoende handel. Allt hänger ihop.
 0
Mats O. (28 Juni 2012 06:54):
Man måste nog få en "kritisk massa" först av konsumtionsbenägna barnfamiljer som bor i centrum/staden. Högre populationsdensitet helt enkelt för att möjliggöra större utbud/efterfrågan för handel i city.

Cityhandeln fungerar dåligt om staden mest befolkas av pensinärer, singelhushåll, ungdomar etc.

Tror Frölunda Torg är större än Nordstan. ?
+3
Johannes Hulter (28 Juni 2012 09:12):
Mats: Nordstan är stööööööööööörst. :) Enligt wiki har Nordstan en omsättning på 3,4 mdr, Frölunda torg ligger på 2.

http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Nordstan
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Fr%C3%B6lunda_​torg

Men min poäng är väl egentligen inte att man ska bygga fler Nordstan, utan att det går att integrera även ytkrävande handel i stan om man gör det rätt.

Sedan skulle jag gärna se att viss volymhandel hade showrooms inne i stan och erbjöd hemkörning. Det skulle minska transportbehovet något enormt. Tänk om IKEA hade ett IKEA Showroom inne i stan, några våningar i ett hus där man kunde provsitta stolar, provligga sängar och köpa servetter och batterier. Sedan skulle man bara beställa hemkörning av stolen/sängen. Det vore något. :)
+1
Olof Antonson (28 Juni 2012 11:32):
Det där var ingen dum idé, Johannes!
+1
a.o.f (7 Juli 2012 01:38):
Kan inte någon starta en förmedlig för butikslokaler av typen i artikeln. Det är fullständigt omöjligt att hitta lediga lokaler av den här typen.
+1
Tobias Axelsson (7 Juli 2012 11:52):
@a.o.f
Håller med! Nu när Boplats byggs om borde man vara flexibel och möjliggöra en start av Lokalplats med ytterst små kodmodifieringar.
Jag ska faktiskt ta och e-posta Boplats och se om dom, eller fastighetsbolagen, tänkt på det här...
 0
Tobias Axelsson (7 Juli 2012 13:28):
@Mats O.
Sedär ja. Och ändå hade "a.o.f" problem att hitta lokaler. Taskig marknadsföring från Objektvisions sida kanske?

En annan aspekt är att Objektvision verkar ha en tydlig företagarprofil. Föreningar som kan tänka sig hyra lokaler i D-lägen har nog inte mycket att hämta där.
 0
Mats O. (7 Juli 2012 15:23):
Tobias

Vill man hitta lokaler som idrotts- eller kulturförening (eller nån annan förening) så är det bättre att i första hand ta kontakt med Idrotts- och föreningsförvaltningen som finns i Kviberg.
 0
Dana (3 Februari 2013 14:41):
Läsvärd artikel för en "gammal" göteborgare.
 0
Rasmus Larsson (21 Juni 2013 11:31):
Enligt http:​/​/​www.​ratsit.​se finns på Nordhemsgatan ännu många fler verksamheter, 56 aktiebolag, 32 handels- och kommanditbolag, 131 enskilda firmor samt 44 övrigt (mest bostadsrättsföreningar, några dödsbon samt ett antal ekonomiska och ideella föreningar.)

Det dolda näringslivet som inte syns i gatuplan är alltså mycket stort.
+5
Andreas - (4 Oktober 2013 00:41):
Ja, det här med att det endast erbjuds lokaler i A-lägen är ett stort bekymmer. Alla verksamheter börjar i det lilla.
Är man som småföretagare med automatik hänvisad till stadens ytterkanter och dess stora industriområden för att hitta lokal av annan typ än butik eller kontor?
Alla vill inte sitta i Sisjön, Aröd, Tagene eller dylikt industriområde. Se t.ex. alla de verksamheter som huserar på Nordhemsgatan. Några bedrivs säkert på deltid och personerna i verksamheten vill säker ha närheten - närheten mellan verksamhetslokalen, bostaden och kanske ett förvärvsarbete.

Det känns som om vår stad verkligen vill minska antalet lokaler, men samtidigt förhoppningsvis främja företagandet i vårt samhälle. Men ekvationen med att minska denna typ av lokaler och samtidigt främja näringslivet går tyvärr inte ihop.
Vår stad verkar vilja minska antalet lokaler både genom att inte bygga nya lokaler och dels igenom att riva/förändra de lokaler som finns.
Ett exempel är den nuvarande fastigheten på Götaverksgatan 1. Det är Göteverkets gamla truckverkstad - som är en fastighet med ypperligt bra lokaler för mindre producerande verksamheter. Fastigheten har alltså inte fokus på lokaltypen butik och/eller kontor. Denna fastighet vill man nu riva, men samtidigt inte bygga nya lokaler i de planerade bostadshusen på Götaverksgatan.

Jag driver själv ett antal verksamheter som kräver "grövre" lokaler i gatuplan med "rejälare" ingångar. Inte en "fin" liten butik eller en kontorslokal ett par våningsplan upp.
Jag har dessutom flera personer i min bekantskapskrets som hämmas av att realisera sina affärsidéer på grund av att de inte finner några lämpliga lokaler att hyra.
Några andra vänner bedriver sina verksamheter från bostaden. Men de hämmas av att inte kunna expandera (utöka sin verksamhet, anställa etc för att skapa sysselsättning i vårt samhälle), då tyvärr inga lämpliga lokaler finns att tillgå.

Så kort och gott - vart är blandstaden?
Ska vi endast bo samt ha lokaler för butik och kontor i vår stad?

I dagens samhälle, och på dagens globala marknad, är många verksamheter dessutom inte avhängda det lokala kundunderlaget. Jag har nämligen förstått att många byggherrar annars refererar till just kundunderlag i valet av att bygga lokaler eller inte. Deras val kanske också handlar om huruvida det är ett A-läge eller D-läge om lokaler ska byggas eller inte.
Men lokaler i "sämre" lägen behövs, trots att inget lokalt kundunderlag finns.
Ett micobryggeri, en glasstillverkare eller en prototypverkstad för elbilar eller liknande finproduktion kan lika väl ligga mitt i ett bostadsområde. Lokalen behöver dessutom inte vara hundratals eller tusentals kvadratmeter stora. För så stora ytor har ingen mindre verksamhet varken behov av eller råd med.
Varför ska som sagt dessa verksamheter hänvisas till okreativa och otillgängliga industriområden i stadens ytterkant?
Tänk tillbaka när skomakaren huserade i gårdshuset på vår innergård, möbelsnickaren nere på hörnet vägg i vägg med cykel- och mopedreparatören samt skräddaren nere i källarlokalen.

Jag citerar den artikel som jag länkar in längre ner i detta inlägg:
"När vi idag pratar om närproducerat menar vi i princip livsmedel. Förr producerades det mesta vi konsumerade i vår närhet. Många av de mest attraktiva adresserna i de mest spännande städerna var en gång industrilokaler."

http:​/​/​www.​adasweden.​se/​nyheter/​branschspaning/​manufac.​.​

Inlänkad artikel en intressant, givande och tankeväckande artikel om blandstad, manufacturing cool etc. Att vi medborgare i dagens samhälle aldrig ser våra vardagsting tillverkas. I dag ses tillverkning som antingen smutsigt eller ovärdigt för oss i ”kunskapssamhället”, samtidigt som vi mystifierar och idoliserar det handgjorda.
+2
Johannes Hulter (4 Oktober 2013 13:14):
Andreas: Tack för väldigt intressanta kommentarer! Det vore mycket spännande att höra mer om din syn på detta, utifrån din erfarenhet som entreprenör, ta gärna kontakt med oss eller skriv mer och skicka in: info@gbg.yimby.se
+2
Matthias H. (4 Oktober 2013 14:02):
Ja Andreas, hoppas också att politikerna läser det du skriver. Väldigt kul att höra att det finns behov av lokal om pris o läge känns rätt. Och det är ju det man kan vänta sig. Återstår bara att politiker och tjänstemän på Älvstranden o byggbolagen också fattar det...
+2
Krister (4 Oktober 2013 14:49):
Ute i de Nordöstra förorterna finns ett stort antal bostäder men ganska få lokaler. Borde finnas möjligheter att skapa verksamhetslokaler där. Många invandrare har erfarenheter från hemlandet i olika hantverksyrken som ej kan utnyttjas i Sverige p.g. av bristen på billiga lokaler.
Det behöver inte vara så hög standard på dessa lokaler.
 0
Johannes Hulter (4 Oktober 2013 15:50):
Kan förresten lägga till att det skett en del förändringar på gatan.

Linnéateljerna har bytts mot IMAGO (ett företag som säljer ballonger).

Reggie&Friends har bytts mot en thailändsk massagesalong.

Klas Parknäs har flyttat ut. Lokalen kan hyras på korttidskontrakt för den som är intresserad.

Barn i nöd har bytts ut mot någon sorts alternativ medicin.

Ayni friskvård har bytts mot ett showroom för exklusiva kläder.

Här händer det grejer! :)
+1
Byggherren (4 Oktober 2013 19:46):
Lite tröttsamt med detta återkommande snack om byggherrarna och trötta projektledare som motståndare till stadsbyggnad och som företrädare för allt det onda. Diskussionerna här på Yimby tenderar tyvärr allt för ofta att bli idealistiska och naiva. Jag jobbar som projektledare på en av Sveriges största bostadsutvecklare och byggherreorganisationer och har varit ansvarig för flera projekt i och omkring Göteborg. Tillika är jag medlem i Yimby sedan flera år, är en sann Göteborgsvän med ett stort intresse för staden, dess olika delar och brinner för stadsutveckling. Jag står bakom Yimbys tankar till stor del, men upplever som sagt att det tenderar att bli för naivt i många fall.

Vad gäller lokaler i bottenplan är jag ganska pragmatisk. Jag ser det som stadens ansvar att skriva in det som bestämmelser i detaljplanen. Byggherreorganisationer är inga ideella organisationer. Flera av de stora "drakarna" är privata bolag som är börsnoterade (och det kan man ju tycka vad man vill om men så är det ju), de måste leverera tillräcklig avkastning till sina ägare som annars flyttar sitt kapital och sina intressen någon annanstans. Affärsmässigheten innebär ju naturligtvis att man med givna förutsättningar (t ex en detaljplan) försöker skapa en så bra affär som möjligt. Finns det inte inskrivet ett krav om t ex lokaler kan man knappast skylla bostadsutvecklarna för att inte bygga lokaler.

I vissa lägen finns det inte "marknad" för lokaler. I andra lägen finns det marknad, eller kommer att finnas. Där är det viktigt tycker jag att man skriver in bestämmelser om detta i detaljplanerna. Möjligtvis måste markpriset anpassas därefter, betalningsviljan och förmågan hos byggherrarna för marken beror ju sig på hur helhetskalkylen ser ut. Det kan alltså innebära en sämre affär för kommunen att sälja marken om detaljplanen har för många begränsande bestämmelser. Här har kommunen ett ansvar att stå på sig, men också kanske att anpassa markpriserna i de fall man verkligen vill skapa "levande " stad. Och det tror jag inte är i alla lägen, vissa lägen lämpar sig väl för detta, andra sämre. Att skrika efter lokaler överallt känns inte relevant.

Skall försöka skriva ett längre inlägg vid tillfälle om detta med byggherrens roll i det hela, vi tenderar ofta hängas ut på ett tråkigt sätt. Och det finns väl visst fog för det historiskt sett, men jag upplever faktiskt en attitydförändring hos många kollegor i branschen. I takt med att stadsbyggnad fått en alltmer framträdande roll på dagordningen och har ett större allmänintresse går det ju knappt att undvika att ta del av diskussioner om god eller dålig stadsbyggnad.

Jag tror utmaningen ligger i att göra ett attraktivt att bygga lokaler för alla inblandade parter. Ur vårt perspektiv så är det ju så att om man har ett större område där man skall bygga under flera år så vill vi ju skapa en attraktiv stadsdel/kvarter att bo i och då är lokaler med t ex restauranger/barer efterfrågat. Jag tror stenhårt på att vid t ex kommunala markanvisningar ge större delar åt en aktör men att skriva in krav om x andel lokaler i bottenplan, kanske ett max antal våningar som får byggas, men att i övrigt inte ha så många bestämmelser. Mer som i Tyskland. Här i Sverige styrs det för hårt, många planbestämmelser gör det dyrt att bygga. Vill man skapa stad, tillåt hög exploateringsgrad, högre hus, stor utformningsfrihet, ge större enklaver till de med muskler som kan bygga mycket och snabbt, men skriv in bestämmelser om lokaler på flera ställen i bottenplan. Och anpassa markpriserna därefter så att bolagen har en affär. Annars är ju tyvärr ingen intresserad, så är den krassa verkligheten.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Oktober 2013 20:45):
Tyvärr, Byggherren. Det är inte upp till dig var företagare får och inte får etablera sig. Det är däremot ditt ansvar som byggherre att låta verksamhetslokalerna bli uppförda. Gärna till ett rimligt pris, så att även småföretagande främjas.

Mer odemokratisk text har jag inte läst sedan Ayn Rands "Och världen skälvde".
 0
Matthias H. (4 Oktober 2013 20:59):
Byggherren, jag antar att du syftar på mitt inlägg. Naivt säger du, det må så vara men med tanke på i princip allt som byggts i denna stad sen många decennier tillbaka har varit direkt stadsfientligt så tycker jag att du och ditt gebit ska rannsaka er själva j..ligt hårt. Hade jag på mitt jobb agerat tvärtemot det som efterfrågas så hade jag jagat bort kunder och blivit avskedad. Det hade hänt inom ett halvår.

Men ni har år efter år producerat skit utan att straffas ett enda dugg eftersom bostadsbristen är så stor och att ni haft politikerna bakom er. Naivt...jag blir förbannad när du säger så, riktigt förbannad.
+2
Johannes Westlund (4 Oktober 2013 21:49):
Med tanke på den obekväma sanning som uppenbarar sig i t ex den statliga rapporten "Sega Gubbar" och nu senast i Fredrik von Platens totalsågning av branschen så är det nog inte i lokalerna eller de "många" bestämmelserna som ni byggherrar kan hämta de verkliga vinsterna. Börja med att till exempel se till att minimera waste enligt t ex Lean så att era arbetare inte ägnar halva dagarna åt att klia sig i huvudet och undra vart deras material är. Sluta klaga på regleringar och krav som kostnadsdrivande när det finns rapporter som visar att det knappast är där problemen ligger. Sluta stoppa huvudet i sanden.
+3
Olof Antonson (4 Oktober 2013 21:51):
@Byggherren: Skriv gärna ett inlägg på ämnet, så kan vi publicera det som en krönika. Det är bra för diskussionen att bryta olika perspektiv. Det är sällan någon från byggbolagens sida diskuterar de här frågorna med oss övriga medborgare, eller överhuvudtaget kommunicerar alls. Därför blir det nog en hel del antaganden, eftersom vi utomstående egentligen bara kan bedöma resultatet av det ni bygger.

Texten kan skickas till: info@gbg.yimby.se
+1
Rasmus Larsson (5 Oktober 2013 00:33):
Ett problem är att de stora exploatörerna är helt anpassade till den planerings om gällt under hela tiden från andra världskriget till nu, att bostäder byggs i bostadsområden, kontor i kontorsområden, butiker i butiksområden och andra verksamhetslokaler i industriområden. Det betyder att de har en affärsdivision för varje bebyggelsetyp. I affärsdivisionen som bygger bostäder finns därför ingen med kompetens att göra en korrekt marknadsbedömning av efterfrågan och lönsamhet på lokaler av olika typer på en plats där man projekterar bostäder. De finns i de andra 3 affärsdivisionerna. Resultatet blir att man förlorar massor med pengar genom att man missar att bygga lokaler där de skulle vara extremt lönsamma om de var av rätt typ och storlek. Och de gånger man faktiskt bygger något så blir det fel, det blir fel storlek eller andra egenskaper som inte fungerar som de ska. Och även de gånger det blir rätt så sitter ju de som vet hur man får dit rätt hyresgäster i en annan affärsdivision så därför står lokalerna istället outhyrda under lång tid pga bristande marknadsföring eller för att ingen vet hur man säljer lokaluthyrning.
 0
Byggherren (5 Oktober 2013 09:29):
Emanuel och Mattias H, era reaktioner på mitt inlägg talar ju tyvärr för sig självt. Ni har ju en i det närmaste fientlig inställning till bostadsutvecklare och byggherrar. Dessutom verkar ni inte förstå vad jag försöker säga. Jag försöker nyansera bilden som målas upp i artikeln (och här på Yimby generellt) något. Och ja, den är ofta naiv, för det finns så otroligt många aspekter som aldrig överhuvudtaget berörs eller som byggs på rena helt felaktiga antaganden. Jag är för attraktiv stadsbyggnad och för lokaler i bottenplan (där det finns en marknad för dessa). Att lägga allt ansvar på byggherrarna blir väldigt enkelspårigt. Självklart har dessa ett ansvar, men om vi vill komma någonstans så måste alla dra ett strå till stacken och kommunerna som har planmonopol har som jag ser det det största ansvaret.

Och jag vet inte vad ord som odemokratiskt och att byggherrarna bör straffas kommer in i bilden, det får ni gärna förklara för mig?

Rasmus Larsson; det du skriver om organisationer ser väldigt olika ut från bolag till bolag, och som helhet stämmer det inte. Att inte korrekta marknadsbedömningar görs är ett antagande som är taget ur luften. Detta är ju något som företagen jobbar väldigt mycket med. Finns det en efterfrågan och betalningsvilja för lokaler så är det klart att lokaler planeras in.
+1
Myndigheterna Motarbetar Småföretagen. (5 Oktober 2013 10:26):
Ringön skall omvandlas från industrimark till bostäder. Kommunen äger marken och arrenderar ut densamma. Nu ämnar de inte förnya arrendena när arrendetiden går ut. Då kommer c:a 200 företag att bli hemlösa.
+1
Emanuel Alfredsson (5 Oktober 2013 10:55):
Kom ner på jorden, Byggherren!

De stora byggdrakarna går sällan in och stödjer företagande om de inte gör över 100% vinst och upptar en yta av ett mindre samhälle (IKEA, Coop, Allum etc.). Bara storföretagande klarar av det.

Småföretagande kräver bara en lokal på bottenplanet på ca. 50 kvadrat och det är dem nöjda med. Det gillar inte de stora byggdrakarna, då vinstintresset kräver externhandelsmodellen för att dem skall vara intresserade.

Därför är det bara de stora byggdrakarna som stödjer t.ex. Förbifart STHLM, som om det byggs, bara kommer att vara externhandeln till fördel.

Det är inte fientlighet. Det är fakta.
 0
Johannes Westlund (5 Oktober 2013 15:37):
Vad jag förstått ska Ringön endast kompletteringsbebyggas. Området borde naturligtvis saneringsrivas till stor del om det ska bli bostäder där. Nuvarande bebyggelse är helt enkelt av så otroligt usel estetisk kvalitet att få vill ha den i sin trädgård. Det är alltför mycket korrugerad plåt på stålribbor. Trafiklösningarna i området måste också ses över. Hur som helst kan de mindre verksamheterna beredas plats i en ny kvartersstad om man skulle vilja. Att behålla Ringön i sin nuvarande är som jag ser det omöjligt. Oavsett om det finns 200 företag där så går det inte att ha så central mark så underutnyttjad. Låt det växa stad där och skapa förutsättningar för 400 eller 1000 småföretag!
 0
Mats O. (5 Oktober 2013 15:38):
Blanda inte ihop korten och gör tillgången till lokaler i bottenplanet som en betydelsefull fråga för nyföretagande.
För det är det inte.

Dynamiska städer växer av andra krafter, oftast för att det finns dynamiska människor som har idéer. Att arbetslösa människor ska starta caféer eller frisörsalonger i lokaler med subventionerade hyror är oftast bara konstgjord andning för att snygga till statistiken.

Jämför USA:s mest dynamiska stad, Seattle, med den minst dynamiska staden, Detroit. Båda har ungefär 700.000 invånare, ingen av städerna anses som speciellt cool utan är större delen av året blåsiga regnhålor. Båda städerna är uppbyggda kring varsin storindustri, Boeing respektive General Motors.

Ändå toppar Seattle alla mätningar över nyföretagande och livskvalité medan Detroit ständigt ligger i botten över fattigdomsstatistiken; varför ?

Varför valde Microsoft och Nintendo att lägga sina huvudkontor i Seattle och inte i Detroit där lokalhyrorna för en fastighet är avsevärt lägre än Seattle ?

Varför har det inte startats upp mängder av nya företag i alla dom tomma lokalerna i centrum och förorter i Detroit, hyrorna kan ju knappast ha varit nåt problem ?

I Seattle startades kaffekedjan Starbucks i ett garage på 1970-talet och Jeff Bezoz grundade Amazon hemma i sovrummet i samma stad 20 år senare.

I Detroit har hela staden, eller det som är kvar av den, dragit på sig offerkoftan, gråter ut och säger att man är diskriminerade och kräver ännu fler federala (statliga) stödinsatser.

Jag hoppas inte Göteborg kommer att vara ett Detroit om 20 år men man vet inte....
+2
Olof Antonson (5 Oktober 2013 18:33):
@Mats O: Givetvis är tillgången på billiga lokaler betydelsefull för nyföretagande (och småföretagande i allmänhet). Där är du ute och cyklar vill jag påstå. Nystartade verksamheter, entreprenörer, konstnärer eller vad som helst har normalt sett inte massor av pengar i början. Därför är detta viktigt, annars riskerar vi att kväva många potentiella verksamheter i sin linda. Det går heller inte att dra likhetstecken mellan billiga lokaler och subventionerade arbetsmarknadsåtgärder.

Sedan haltar jämförelsen med Detroit en aning eftersom staden tappat omkring hälften av sin befolkning sedan 60-talet. Det krävs mer än billiga lokalhyror! Befolkningstäthet, och inte minst framtidstro är minst lika viktigt.
+1
Hans Jörgensen (6 Oktober 2013 09:39):
Intressant jämförelse mellan Seattle o Detroit.
Men jag tror inte det är så enkelt. Ekonomi är väl en större helhet där små, medelstora och storföretag samspelar. Där tror jag att en framgångsrik lokal ekonomi (i en region eller stad) bygger på att alla delar i kedjan finns och fungerar. Större företag ger upphov till en stor tjänstesektor, etc. Detta kan säkert behandlas av någon som är mer kunnig på området.

Men om som i Detroit den tyngre industrin försvagas, och under lång tid, så kan tänkas att det får negativa konsekvenser för hela staden då även småföretagarna. Att de har tillgång till billiga lokaler hjälper inte om underlaget/köpkraft försvinner från de som jobbade i industrin. Lite förenklat.
Däremot, om det finns en fungerande sfär av stor/medelstora företag (som i Gbg) alternativt att det finns en mängd statliga myndigheter och bolag (Sthlm), då kommer mindre företag att frodas - om de har förutsättningar i form av prisvärda lokaler. Om de förutsättningarna saknas riskeras dålig tillväxt i småföretagarsfären, med risk för ensidigt beroende av större företag. Om sedan de större företagen går omkull- ja då kan man i värsta fall hamna där Detroit hamnat. Det är ju möjligt att det ploppar upp en del nya verksamheter i Detroit just nu eller i framtiden, men det bästa måste väl vara om de små företagen får bra förutsättningar samtidigt som de större företagen går bra.
+1
Hannes Johansson (6 Oktober 2013 10:18):
Som sagt, billiga lokaler är inte den enda förutsättningen för småföretagande, men likväl en förutsättning. Därutöver krävs den viktigaste tillgången, som är kreativa, kompetenta och drivna människor. Kolla bara på Berlin eller Londons East End, som blivit Europas startup-hubbar. Om tillgång till både billiga lokaler och kreativa människor såväl som en ryggrad av lite större och etablerade företag finns, då börjar det hända grejer.


Dessvärre tycks Göteborg just nu snarare försöka lugna de konservativa, ängsliga bostadsägare som blir nervösa inför all slags förändring än att locka hit människor med framtidsambitioner, och mycket riktigt går flyttågen av unga, utbildade och kreativa människor härifrån, till Stockholm eller ut i världen.
 0
Sven Renquist (6 Oktober 2013 13:46):
"Billiga lokaler"? Menar ni prisvärda? Företag vill ha rätt lokal till rätt pris. Att bara prata om billighet leder fel eftersom kvalitet kostar. Min bedömning är att Göteborg inte saknar gamla lokaler på industriområden, däremot moderna kontor i attraktiva lägen.
 0
Hannes Johansson (6 Oktober 2013 14:02):
Jag tror vi menar "billiga". Helst också prisvärda. Min bedömning är att Göteborg saknar både moderna kontor och billiga lokaler i attraktiva lägen. Problemet är att de billiga lokalerna inte ligger i attraktiva lägen som lockar människor, och människor behövs nästan alltid för att småföretagandet ska blomstra.
+1
Olof Antonson (6 Oktober 2013 14:13):
Det behöver givetvis finnas olika former av lokaler, och med olika prisnivåer, till exempel för att tillgodose etablerade företags behov av att expandera. Men även stora bolag behöver börja sin verksamhet någonstans: Hewlett-Packard startade i ett skjul i Palo Alto i slutet av 30-talet.

Det är främst i det äldre beståndet som detta nytänkande kan ske. Men även dessa verksamheter behöver kanske flytta någonstans i ett senare skede. Det som byggs nytt idag kanske är främst en angelägenhet för franchise-kedjor och liknande, men även dessa lokaler kommer antagligen att bli gamla och "billiga" någon gång i framtiden.

Sedan är det ganska uppenbart att det efterfrågas lokaler med överkomliga hyror i ett urbant sammanhang. Många vill kanske inte sitta ute i något industriområde i periferin, särskilt inte om deras verksamhet skulle kunna bedrivas minst lika bra mer centralt, och på så vis även bidra till stadslivet på ett annat sätt.
+2
Olof Antonson (6 Oktober 2013 22:16):
 0
Mats O. (6 Oktober 2013 22:35):
Jo, fast han känns mest som en pittoresk detalj, en som råkade bli kvarglömd trots strukturrationalisering och stadsförnyelse, ungefär som dom fiktiva skrothandlarna i en populär TV-serie från Haga i Göteborg på 1970-talet.

Jag ogillar när man börjar prata om behovet av billiga lokaler, den som vill bedriva en verksamhet i centrum får vara beredd att betala vad det kostar. Kan man i sin verksamhet/företag inte dra in tillräckligt med pengar för att klara hyran så måste man nog se över hela sin affärsmodell alternativt avveckla firman. Inte ropa på subventioner och stöd.
+1
Olof Antonson (6 Oktober 2013 23:47):
+2
John T (7 Oktober 2013 08:43):
Jag tycker att Byggherren har en viktig poäng i att ett tungt ansvar vilar på kommunen i denna fråga. Det är ett kommunalt intresse med verksamhetslokaler i stadsmiljön - billiga eller inte - och det värdet kan inte internaliseras enbart till en byggnad alla gånger. Där för borde man värdera detta i kommunen, ställa krav på det som bedöms rimligt, och sen ta en del av ansvaret för kostnaden genom att med markpriser skapa attraktiva byggrätter trots kraven om lokaler som kanske inte byggherren egentligen vill bygga.

Vill också säga att jag tycker att vissa av svaren på Byggherrens inlägg känns onödigt hätska. Att kalla honom/henne för odemokratisk bara för att man agerar efter spelets förutsättningar är inte särskilt konstruktivt. Jag kan hålla med om att man många gånger borde ta ett större samhällsansvar, men det är faktiskt kommunen vi i så fall borde rikta den hårdaste kritiken mot som inte ställer stadsmässiga krav på byggena.
+1
Johannes Hulter (7 Oktober 2013 09:23):
John T: Håller med. Jag tycker Byggherren har en del poänger (även om jag tycker hen har fel i vissa slutsatser). Företag ska tjäna pengar till sina ägare, det är deras syfte. Vill vi att de samtidigt ska skapa samhällsnytta så är det vår uppgift att reglera den spelplan de verkar på så att det händer. Det är vårt (politikens) ansvar. Att ropa på samhällsansvar från marknaden är meningslöst. Det är som att be en tiger visa återhållsamhet.

De "projektledare" jag tänkte på när jag skrev inlägget var ffa den kommunala förvaltningens, mer specifikt Älvstranden Utveckling (vilket man ser om man följer länken). Men oavsett huvudman så var min poäng lite att visa att argumentet "det saknas underlag/efterfrågan etc" inte stämmer. Det finns efterfrågan på lokaler. Problemet är att marknadspriset på bostadsyta är högre. Därför kommer byggaren att försöka maximera bostadsytan i alla projekt, på bekostnad av allt annat. Vill vi ha annat i husen så måste vi reglera det. Det är också viktigt att komma ihåg att byggarens och fastighetsägarens intressen inte alltid överlappar. Byggaren vill maximera vinsten vid ett specifikt försäljningstillfälle. Fastighetsägaren vill ha ett högt värde över tid. Byggaren har ingen anledning att bry sig om det långsiktiga värdet på "läget" (stadsmiljön), bara att kapitalisera på läget maximalt och sedan dra. Fastighetsägaren däremot är beroende av att värdet på läget (stadsmiljön) bibehålls eller ökar över tid. Tyvärr är det byggarna mer än fastighetsägarna som styr i dagens byggsektor.
 0
Rasmus Larsson (7 Oktober 2013 15:29):
Det pågår något intressant kring detta i Stockholms Stad

Gå in här och tanka ner ärendedokument och framför allt bilagorna under punkt 7

http:​/​/​insynsverige.​se/​stockholm-​sthlmbusiness/​protoko.​.​
 0
Andreas - (21 Oktober 2013 16:40):
På tal om entreprenörskap och tillgången på överkomliga centrala lokaler (ej butik och kontor) citerar jag Torsten - ur artikeln som du Olof Antonson länkade in här ovanför den 6:e oktober.

- Det borde finnas möjligheter för unga att starta upp oprövade grejer. Sådana möjligheter försvinner när man tar bort sådana här platser. Det är en stor begränsning för hela samhället.
 0
Andreas - (21 Oktober 2013 17:08):
Johannes Hulter och Matthias H:
Varsågod - jag delar gärna med mig. Men vad ska jag säga. Mitt tidigare inlägg berör det mesta - helhetssituationen angående lokaler (ej butik eller kontor) för entreprenörer och småföretagare.

Jag samtycker med er att politiker (likväl som tjänstefolk inom Göteborgs Stad samt privata fastighetsägare och dess anställda) bör ta till sig av denna forumtråd, precis som ni skriver.

För visst - det må kanske vara våra politiker som sätter detaljplan/stadsplan etc. Men det är ändå var mans och var kvinnas enskilda tanke och handling som räknas. Privata kommersiella näringsidkare likväl som medborgare i vår stad Göteborg.
Det är upp till var och en av oss "dra sitt strå till stacken", oavsett vad någon annan eventuellt har sagt eller inte sagt (planerat eller inte planerat).
Vi kan inte säga att det är "utanför mitt bord" och blunda för situationen - skylla på någon annan.
Det är först när man själv har ansträngt sig, har gjort vad man FAKTISKT kan och när man kan stå rakryggad för sin handling som man kan börja "beskylla" någon annan för att inte göra sitt jobb. T.ex. är det först när privata fastighetsutvecklingsbolag/ägare först har gjort vad de faktiskt kan som de kan börja beskylla (eller självklart hellre bedriva coaching och lobbying) politiker m.fl. för att t.ex. inte göra rätt planering i staden.

Bara för att man driver en kommersiell privat näringsverksamhet (oavsett publikt ägande eller ej) kan man, om man bara själv vill, bedriva en för samhället hållbar och socialt ansvarstagande affär och verksamhet.
Vart har företags samhällsansvar tagit vägen? CSR - Corporate Social Responsibility. Konkret alltså och inte i något "fint" dokument i form av en CSR-policy - arkiverad i en pärm eller skriven på en hemsida "för syns skull".

När det gäller samhällsansvar (lokalt samhällsansvar) har fastighetsägare här i Göteborg mycket att arbeta på. Här finns det en marknadsposition för den fastighetsägare som önskar förnya sig :) Japp, jag bjuder på den idén ;-)
+2
Andreas - (22 Oktober 2013 10:52):
Min känsla är att fastighetsutvecklingsbolag, fastighetsägare, fastighetsförvaltare etc inte är intresserade av innovation. Hur innovativ är egentligen fastighetsbranschen när det kommer till frågan om vilka aktörer som ska få finnas i vår innerstad - det kanske är en berättigad fråga.

Jag kan tänka mig att investera tid i syfte att träffa den fastighetsaktör som är intresserad av nya idéer - kopplat till ändamålsenliga centralt belägna lokaler (ej butikslokaler eller kontorslokaler) för entreprenörskap och småföretagande.

Förutom alla småföretagare i Göteborgs näringsliv har vi hela plantskolan av nya innovativa företag. T.ex. via makerkulturen, makerspaces och övriga inkubatorer m.fl. i Göteborgs innovationssystem.
Vilka är morgondagens arbetsgivare som vårt samhälle ska förlita oss på? - när "storföretagen" som våra tidigare generationer har förlitat sig på inte "tillhandahåller" en arbetsplats till gemene man/kvinna. Mitt siande som lekman säger att vi inte kan förlita oss på att dessa "tidigare storaktörer" till arbetsgivare kommer erbjuda vårt samhälle arbete i den utsträckning som krävs för att minska vår arbetslöshet och i synnerhet vår ungdomsarbetslöshet. Istället handlar det om att skapa ett innovativt, kreativt och hållbart samhälle i en blandad stadsbild. Företagande, innovation och entreprenörskap (oavsett verksamhet och bransch) i vår innerstad med en blandad stadsbild (inte bara butiker/kontor).

Huruvida bilismen i Göteborg har minskat eller ökat efter att vägtullarna infördes vet inte jag. Oavsett vad har jag länge beskådat parkeringshus och garage när jag rört mig runt om i vår stad. Både innan och efter vägtullarna står vissa parkeringsgarage ej fullbelagda - oavsett tid på dygnet. Frågan jag ställer mig själv - kan man nyttja dessa extremt centralt lokaliserade markytor och fastigheter till något annat, som istället främjar vår stads utveckling?
Apcoa (f.d. Europark) visualiserade sin vision via den här filmen, som jag tycker har många bra idéer och nytänkande:
http:​/​/​youtu.​be/​cMTq4GHgOf4
Så om den fastighetsaktör som är intresserad av att träffas dessutom har parkeringshus i sitt fastighetsbestånd kan vi även diskutera affärsutveckling av parkeringsgarage :)
 0
Johannes Westlund (23 Oktober 2013 00:53):
Europark lyckas mest bara reproducera det 50 år gamla och numera obsoleta bilsamhället. Vilken dystopi. Att leva sitt liv i ett p-garage. Vilken härlig lekplats för barnen... Vilken tillgänglighet till samhället alla som inte är intresserade av eller har möjlighet till att köra bil kommer få. Nej... Europark får gärna fortsätta drömma. Helst tills den ekonomiska verkligheten försätter dem i konkurs.
+2
Andreas - (23 Oktober 2013 22:36):
Ja Johannes Westlund - låt Europark försöka uppnå vad de vill, så länge det känns bra för dem och så länge de inte "trampar någon annan på fötterna" eller "kliver innanför någon annans sfär".

Ett tips är att inte ta Europarks visualisering ordagrant. Läs (lyssna) istället mellan raderna, lyft blicken och tänk brett. Var innovativ och kreativ - utanför boxen.
Deras presentation sår i vart fall frön till vad dessa oftast mycket centrala fastigheter (parkeringshus) går att använda till. Användas till annat än att förvara bilar i. Bilar som förhoppningsvis dessutom minskar i vår gemensamma stad Göteborg. I vart fall förhoppningsvis bilar som drivs på fossila bränslen.

Om det t.ex. är överflöd på lokaler för butik och kontor i centrala Göteborg (eller i vart fall obalans i förhållande till lokaler för hantverk, finindustri, verkstäder, workshops etc) kan t.ex. parkeringsgarage lätt användas till annan verksamhet. Parkeringsgarage är dessutom "grova" och väl passande till verksamheter som inte behöver "fina" kontor.

Från mitten av 90-talet började industrin kring internet börja byggas upp. Vi har sedan dess haft stora framgångar inom informationsteknologin. Många tjänsteföretag och produktbolag har skapats kring IT - både ur perspektivet teknik och produktion samt ur perspektiv som kommunikation, marknadsföring, försäljning etc. Till dessa verksamheter med sin bas i och omkring internetbranschen har kontorslokaler varit passande att bedriva sin verksamhet i.

De senaste 15 åren är det vi människor som har använt informationsteknologin - använt de tjänster/produkter som dessa företag har skapat på sina kontor.
Det är således vi människor som har varit den stora användargruppen. Men nästa stora användargrupp av informationsteknologi är inte vi människor. Nästa stora användargrupp är saker - prylar, ting och objekt. Termen för detta brukar kallas för "Internet of things" eller "Web of things".

Grovt sagt har våra senaste femton år alltså handlat om 1:or och 0:or (ettor och nollor). Digitala produkter och digitala tjänster har skapats av aktörer, som vi sedan har använt. Oftast använt på en skärm (dator, smartphone, surfplatta, smart-tv etc).
Kommande decennier (vår nästa industri och våra framtida arbeten) kommer återigen handla om analoga produkter ("things"). För att skapa dessa analoga produkter, som samspelar med digitala produkter/tjänster, behövs material (metall, plast, grafen etc) samt verktyg (svarv, borrmaskin, fräs, 3D-skriver etc).
Vi går alltså från att arbeta med bitar (ettor och nollor) till att återigen arbeta med atomer.
Eller - går "från" är fel ord. Kommande år kommer handla om att kunna kombinera ettor och nollor med analoga prylar. Få saker att "leva".
Kort och gott: Tiden går i cykler. Tider kommer och tider går. Tider återkommer. Tider upprepas.

Ja, och vad har nu allt detta jag nu skriver om med ämnet "Stadsplanering för småföretagare" att göra.
Jo, för att skapa dessa morgondagens arbetsgivare (som till en börja är små och/eller medelstora) behövs lokaler som idag saknas i centrala Göteborg. Centralt belägna lokaler där våra nya mekaniska verkstäder, finindustrier, protypverkstäder, små workshops och dylikt kan husera.

** Några tips att förkovra sig i:

- Internet of things:
http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​2ZeeC8yxjbo

- Digitalisera din fysiska produkt eller tjänst. Tillför sedan mervärde:
http:​/​/​www.​natverkande.​nu/​digitalisera-​fysisk-​produkt-​.​.​

- Från bitar till atomer:
http:​/​/​www.​adasweden.​se/​nyheter/​aktiviteter/​fran-​bits-​.​.​

- Manufacturing cool:
http:​/​/​www.​adasweden.​se/​nyheter/​branschspaning/​manufac.​.​

- Makerkultur:
http:​/​/​www.​natverkande.​nu/​ordlista/​makerkultur

Visst - man kan vifta bort att näringslivet kommande decennier inte behöver en blandad stadsbild i Göteborg. Men du som tror det kan ha lika fel som Thomas Watson, VD för IBM, hade år 1943 då han uppskattade att behovet på världsmarknaden var fem (5) datorer.
Likväl som när vi i Sverige tio år senare (mitten på 1950-talet) byggd BESK-datorn och uppskattade Sveriges datorbehov till två eller tre stycken.
Eller lika fel som många hade under 1990-talet som då trodde att internet bara var en fluga. Eller att spel bara är "lek" - folk som sa att spel är inget man kan livnära sig på. I dag är spelindustrin en etablerad näringsgren i Sveriges ekonomi.
Var öppensinniga. "Andra vet bättre" - som Markus "Notch" Persson, VD för Mojang, hade sagt :)

Mojang omsätter ca 1,5 miljard SEK på sitt spel Minecraft. Vilket "traditionellt" kontorsföretag gör det? Välkommen till nya ekonomin, när hubotar (humana robotar) börja spottas ut på löpande band på någon liten parallellgata i centrala Göteborg med D-läge på lokalen ;-)

- Om någon säger att det inte går, så går det. Om någon säger att det kanske går, så går det troligtvis.
http:​/​/​www.​oppnaaffarer.​se/​sager-​nagon-​att-​det-​inte-​ga.​.​


Återigen - var positiv :)
 0
Johannes Westlund (24 Oktober 2013 01:00):
Visst; man kan ha garage till mycket. Ett garage är ju en fastighet precis som alla andra fastigheter och som sådan kan man ju omvandla dem till att användas för andra syften eller bygga om dem. Men vi har ju också fysiska lagar att ta hänsyn till. Man kan inte både ha en parkeringsplats och en mekanisk verkstad på samma parkeringsruta. Och då försvinner lite av innovationens skimmer. Det är inte särskilt innovativt att till exempel slå ut de döda betongväggarna och ersätta med glas och göra en handelslänga ut mot gatan. Eller för all del dela av 50 kvadratmeter för en verksamhetslokal av det grövre snittet. Det är ju bara att göra i den mån det fungerar. Inte konstigare än att omvandla handelslokaler till bostäder och tvärt om.

Europark försöker dock sälja idén om att vi kan behålla alla parkeringar samtidigt som vi dessutom har mysiga caféer i betongöknen och dessutom har lekplatser och alltihopa blev plötsligt gratis (hur det ska gå till när inte ens p-normen lyckats sänka p-kostnaden till noll framgår inte) och dessutom lyckas de klimatkompensera med pengarna de inte får in. Det finns någon slags mörk materia i den ekvationen och det är att de tänker sig (i vanlig ordning) att alla andra som inte kör bil ska betala för detta kalaset indirekt. Och så kan vi ju inte riktigt ha det...
+1
Mats O. (24 Oktober 2013 07:29):
Apropå stadsplanering för småföretagande:

Fastighetsbolaget Mölndala (kommunalt ägt) som ska bygga om det gamla Papyrus industriområde till en blandstad med bostäder och en del affärer och företag säger nu att man ändrat planerna och ska riva ytterliggare 14 gamla hus. Skälet är att husen är för stora, som man säger, det är svårt att bygga om dom till lägenheter.

Man hade ju kunnat tänka sig att en del såna gamla maskinhallar och liknande varit lämpliga för start-ups till en billig månadshyra.

Ganska typiskt för vår tid att man räknar på varenda kvadratmeter och att det ska gå att hyra ut till högsta möjliga pris.
 0
Krister (24 Oktober 2013 08:41):
En allt större del av detaljhandeln med sällanköpsvaror sker numera över internet. Detta gör att omsättningen i de fysiska butikerna minskar och butikerna läggs ner. Särskilt drabbade är butiker i centrala lägen med höga hyror. De blir utträngda från 2 håll, dels från stormarknader och dels från internethandeln.
 0
Krister (24 Oktober 2013 08:50):
Vad gäller verksamhetslokaler (verkstäder, tillverkning, livsmedelsindusti) så finns många bestämmelser vad gäller buller, hygien, ventilation m.m. som gör att fastighetsägaren måste anpassa lokalerna i efterhand till hyresgästens behov. Omfattande ombyggnader måste då utföras vilket den tänkta hyresgästen ej har några möjligheter att finansiera. Innan verksamheten får startas måste nödvändiga tillstånd inhämtas från berörda myndigheter. Denna process kan ta flera månader och den tänkta hyresgästen tappar då intresset och hyr av någon mindre seriös fastighetsägare som sopar dessa problem under mattan.
+1
Andreas - (26 Oktober 2013 12:19):
Krister:
Vad krävs det för tillstånd (kommunalt, statligt eller dylikt) för att bedriva t.ex. en prototypverkstad, tillverkning av mekatronik, 3D-verkstad eller annan "finindustri" i en lokal? Oavsett om verksamheterna ligger i en kreativ innovativ centrala stadsdel eller i ett ytterområde.
Tillstånd för hantering av livsmedel är jag fullt med på.
 0
Andreas - (26 Oktober 2013 12:32):
Johannes Westlund:
Som sagt - låt Europark (eller för all del vem som helst) sälja in vad de vill. För det är sedan upp till var och en av oss medborgare att faktiskt "köpa" eller faktiskt inte(!) "köpa" vad en aktör än må försöka sälja in. Som så medveten människa jag kan vara, så "köper" jag heller inte dåliga saker.
Men som en kreativ, innovativ och öppensinnad medborgare förädlar jag gärna fragment av andras idéer tillsammans med andra, i syfte att vi kan göra än bättre saker och med målet att skapa utveckling i vårt gemensamma samhälle (inte avveckling).

Var positiv :)

*klart slut för mig i denna delfråga*
 0
Mats O. (26 Oktober 2013 12:36):
"kreativ innovativ central stadsdel eller i ett ytterområde"


*suck* Det är när man slänger ur sig såna här citat som folk blir skeptiska till Yimby.
 0
Krister (27 Oktober 2013 06:25):
Industri vill ingen ha, smutsar ned och sänker bostadspriserna.
+1
Andreas - (14 November 2013 23:23):
@Krister
Jag ser att vissa målgrupper betalar mer för en bostad - om det finns tillgång till varierade typer av lokaler i dess direkta närhet.

Varför vill "ingen" ha industri Krister?
Skäms vi för produktion - att se vart, hur och när de saker vi konsumerar tillverkas? Är industri och produktion något smutsigt eller ovärdigt för oss i dagens samhälle?

Har du besökt en industri idag? Min bild är att det är skillnad på en produktionsanläggning år 2013 jämfört med för t.ex. trettio år sedan - eller kanske bara tjugo år sedan.
Har du Krister någon annan erfarenhet?

Transparent Factory är en produktionsanläggning belägen i Dresdens stadskärna. Transporter till fabriken sker via stadens spårvagnsnät. Fabriken är ett arkitektoniskt landmärke i staden och innehåller utöver en ultramodern produktionslinje även lokaler för underleverantörer och andra företag. Men även konferens, musik, teater, restaurang etc.

Jag citerar:
Tänk er en stad där människor skapar med sina händer och sin kreativitet de varor vi behöver i våra liv framför våra ögon, där jeansen är färska istället för nya och sitter som ett andra skinn, där du bestämmer bokens omslag, dina sneakers är så unika att de kopieras av mindre fantasifulla, där din musik pressas medan du väntar och du vet vem som gjort svetsfogarna på din cykel. En plats folk kommer för att besöka för att alla vet att här gör man världens bästa; Ja vad då? Det får ni avgöra.

Av Christian Riedl, frilansande service designer, utbildad på Stenebys möbeldesign och Business & Design Lab. Utvecklar nya möjligheter för kreatörer.


Skulle det inte kunna vara fullt möjligt, och därmed fullt genomförbart, att saker vi konsumerar också produceras i Göteborgs innerstad?
 0
Andreas - (15 November 2013 00:21):
@Mats O.
Har du besökt någon av Göteborgs kreativa mötesplatser - där en stor del av vår stads innovativa näringsliv huserar?
 0
Mats O. (16 November 2013 10:31):
Andreas

Jag förstår inte din fråga. Vill du ha nån tävling om vem som kan namedroppa flest sköna hipsters-företagare innanför vallgraven ?

Vad jag menade (26/10) var att framgångsrika företag likaväl kan komma att utvecklas i ett garage i Västra Frölunda eller i en lagerbyggnad i Mölnlycke.

Sen finns det givetvis fördelar för många utvecklingsföretag att sitta i samma "kluster" på Lindholmen eller Chalmers Teknikpark.

För övrigt har inga framgångsrika företag skapats av människor vars största problem är att dom gnäller över att dom får betala för mycket i hyra för sina lokaler.
 0
Andreas - (16 November 2013 13:26):
@Mats O.
Nejdå - absolut ingen tävling, namedroppande etc.

Du har så rätt i att framgångsrika verksamheter kan utvecklas på så gott som vilken plats som helst, samt oavsett hyresnivå.
 0
Krister (17 November 2013 08:27):
I senaste numret av Fastighetstidningen finns artiklar om att E-handeln riskerar att slå ut butiker i centrala delarna av staden. Vad gäller sällanköpsvaror köps nu 5-10% via nätet och man väntar att denna siffra stiger snabbt. Små butiksytor i centrum har ingen plats i detta scenario.
+1
Rasmus Larsson (18 November 2013 02:45):
Små butiksytor i centrum och på andra platser har börjat fyllas med hantverkare. Dvs tjänstedetaljister kan man kalla dem. Allt från kvartersbagerier till möbelrenoverare. E-Handeln kommer slå ut all lönsamhet i den rena detaljhandeln. Men det spelar ingen roll för småföretagare kan, till skillnad från stora kedjor, mycket enkelt bli Value Added Resellers, dvs paketera en vara utan förtjänst tillsammans med en tio gånger så dyr tjänst med mycket hög lönsamhet.

Tidigare jobbade detaljister ofta med ett koncept där man säljer t ex en spis dyrt med bra vinst och sen bjöd man på transport och installation. Den modellen är snart död, istället kommer det bli allt vanligare att man får spisen gratis som en del i leveransen av köksarkitektens design och köksbyggarens montage och installation. E-handeln har ingen konkurrensförmåga när det gäller skräddarsydda unika tjänster kopplade till en specifik fysisk plats.

Den här utvecklingen kommer göra att efterfrågan på mindre butikslokaler som kan fungera som showrooms för tjänsteleverantörer i alla typer av lägen kommer öka dramatiskt framöver.
 0
Andreas - (24 November 2013 10:49):
@Rasmus Larsson
Tack för din framsynthet och för bra inlägg.
 0
Andreas - (24 November 2013 11:00):
Inte bara mindre showrooms för tjänsteleverantörer (hantverkare och övriga producenter m.fl).
Utan även mindre showrooms för t.ex. distansföretag (t.ex. e-handel (elektronisk handel som t.ex. telefonförsäljning, webbförsäljning m.m.)) där de kan visa/presentera sina produkter och/eller tjänster - och där du sedan får tjänsten utförd på den plats du önskar, eller produkten hemskickad från showroom'ets storlager utanför staden.
 0
Mats O. (27 November 2013 20:57):
E-handeln väntas öka med 18% i år.

Undrar hur mycket utslagning det blir bland affärerna ?

http:​/​/​www.​di.​se/​artiklar/​20​13/​11/​27/​postombuden-​fasar.​.​
+1
Hans Jörgensen (27 November 2013 22:21):
E-handeln slår nog inte jämt över alla sorters butiker. Det kan ju tänkas att externhandeln drabbas mest.
Som Andreas var inne på, det kommer nog alltid finnas önskan att kunna se produkten live. Och då gissar jag att många vill kunna röra sig i klassisk blandstad. Det ger ju liksom ett mervärde/upplevelse som inte fås på annat sätt. Upplevelsen av att springa över en enorm parkeringsplats i Bäckebol eller Sisjön kanske väger lättare mot e-handeln.
Jag själv handlar inte mycket online (kanske är en vanesak, men nej jag vill se eller prova saken det gäller), mer än resor och sånt som är klart smidigt att fixa hemifrån.
 0
Andreas - (2 December 2013 16:30):
@Hans Jörgensen
Ja, vi människor är analoga och visuella.
Jag förmodar att vi vill använda våra sinnen när vi handlar våra produkter (även kanske tjänster (hantverkare, producenter etc)?).

Så se, känna, smaka, lyssna osv i fysiska butiker kommer troligtvis behövas även i framtiden. I vart fall troligtvis vid förstagångsköp - kanske inte vid återköp av samma produkt.
 0
Andreas - (2 December 2013 16:32):
Amazon är på väg in i Sverige - det är endast en tidsfråga.
Aktörer som Amazon och övriga "lagerhus" anlitas mer och mer frekvent till att husera både mitt analoga lager (fysiska produkter) och mitt digitala lager (big data).

I syfte att både gestalta och förstärka tidigare exempel/inlägg med att det behövs små showrooms i staden och där lager kan ligga utanför staden kommer här en YouTube - för inspiration:
http:​/​/​youtu.​be/​98BIu9dpwHU

Med detta scenario, som i någon skepnad också endast är en tidsfråga (om så flera år), behöver varken jag själv eller butiken eller någon anställd person på något externt fraktbolag distribuera varken en analog produkt eller digital produkt från lagret utanför staden (som jag köpt i showroomet mitt i staden) till min bostad.


PS. Om jag köper produkten i det centrala showroomet är troligtvis produkten hemma vid bostaden tidigare än jag är hemma med kollektivtrafiken, som jag främst använder. DS.
 0
Olof Antonson (3 December 2013 00:48):
Intressant film. Frågan är dock hur en sådan leverans skulle fungera utan att varan blir stulen i en stadsmiljö ...
 0
Daniel Andersson (3 December 2013 07:01):
Vår brf skall just till att bygga vindslägeheter. Kanske skall övertala dem att bygga landningsytor på taket för distributions-UAVer när vi ändå håller på. Har någon svensk standard etablerats ännu för hur sådana ytor skall utformas?
 0
Krister Malmqvist (11 Juni 2015 08:06):
Småföretagen har svårt finna lokaler i nybyggda områden. Hyrorna där är för höga för dem. Däremot finns många områden i rätt sunkiga miljöer där småföretagen ligger tätt. T.ex. Ringön, Linnarhult lite norr om Hjällbo, i Tuve och Säve, Kållered m.fl. Det är ofta i större tidigare industri och lagerlokaler som man etablerat flera mindre företag. Hyrorna är mycket lägre än i nybyggda lokaler. Ofta motarbetar SBK och övriga myndigheter sådana etableringar genom att inte tillåta nödvändiga ombyggnader. Vad anser övriga Yimbymedlemmar om denna problematik?
 0
W Wallin (4 Juli 2015 18:56):
I veckan redovisades en utredning om hur medborgare vill bo.
61% vill bo i "nära" delar till staden och med bra kommunikationer. Man tänker då på mer anpassade bostäder för olika behov. Samtliga sa man var missnöjda med dagens utbud, inge kunde hitta den bostad man önskade.
Samtidigt kommer vi ihåg den utredning man gjorde av Allmännyttan på sent -90 tal. Man frågade hur hyresgästerna önskade bo. 70% svarade att de ville bo på annat sätt än i Miljonprogram.

Så Herr U Kamne, hur står det till med "alla vi, som skall bygga den nära staden". Att säga man måste bygga i centrum för att minska bilåkandet, håller inte, man (61%), vill bo utanför staden, med god kommunikation.
Är det svårt att begripa, eller är det bara för Dig att använda "Tolkningsföreträdet" här också i retoriken.
"VI" trodde Du kunde detta med hur bostadssökande vill bo innan Du tar och planterar din syn på bostadsbyggandet och boendet för alla "VI".

W Wallin
 0
Patrik Höstmad (4 Juli 2015 20:22):
Undersökningen är svag. Det är ca 15% i Stockholm som bor i innerstaden men 39% som vill bo där. Det är 85% som bor nära staden men bara 61% som vill det. Det är tydligt vad som är bristvara och vad som borde byggas i högre grad: Innerstad.

Här är källan: United Minds undersökning för NCC. Frågan ställd "Bor du eller skulle du vilja bo i innerstan?" Dessutom har man inte tagit hänsyn till de olika prislägena, många kanske vill undvika prisläget - mer innerstad skulle trycka ner priserna. http:​/​/​www.​ncc.​se/​contentassets/​27dd90​2b6ab146deafa573.​.​

Någon journalist borde också fråga NCC vad deras motiv med undersökningen är. Varför initierades den? Vad vill de visa med undersökningen? Hur tycker NCC att man ska tolka och förhålla sig till resultaten? Osv. Min hypotes är att NCC vill ha fram mer byggbar mark i mellanstaden och gärna kör med standardiserade punkthus med närhet till innerstaden utan att själva bidra till den.
 0
W Wallin (8 Juli 2015 09:28):
Du glömde undersökningen Allmännyttan i Göteborg, som de har gjort, som kom fram till att 70% av deras hyresgäster inte, vill bo på det viset. De som begärde den undersökningen trodde fel och lade ner publikationen.
NCC vill nog som alla andra bolag som har bostadsbyggandet, som affärsidé, att påvisa att det svenska systemet är åt fanders, precis som alla andra byggbolag tycker.
Som Du också vet Höstmat, har den svenska byggregel verksamheten utvecklats något enormt, mot vad den ursprungligen var avsedd för. Man har de senaste 25 åren riktat in sig på att styra över byggherren istället för att se till att byggandet förenklats och blivit till fördel för medborgare. Boverket har många anställda och deras ambitioner har styrts om, av endast en person. Då blir resultatet det vi har idag.

Vad undertecknad vill komma med och belysa, är att de är inte kommunala tjänstemän och inkompetenta politiker (läs Grönings artikel i Expressen), som skall tala om för medborgare, bostadssökare och de, som vill flytta hemifrån, var, hur och när de kan få en bostad. Inte heller några "crackheads" i YIMBY, som har synpunkter på hur man skall bygga Fri Hamnen, Masthuggskajen och andra centrala delar. nDet är byggherren som skall finansiera, bygga och erbjuda sin kund det som byggherren tror sig vara ensam om och ha en viss fördel av andra i branschen. Det kallas för ett främmande ord "Konkurrens".
Det skall och måste finnas en marknad, som är baserad på de bostadssökandes behov, socialt och ekonomiskt och medborgares olika skeden de har i livet. Då kan man inte bygga t ex Synvillan.
Du glömde också att säga att "alla", som svarade sa att de kan inte finna den bostad de söker.
Har själv alltid ställt frågan till 20 -30 åringar när det har passat. Samtliga jag har frågat säger att det finns inte den bostad, som de söker.
Sen kan Ulf Kamne stå och säga som "Hoenekker", på sin tid. Att nu skall vi bygga för Er.
W WALLIN
+2
Patrik Höstmad (8 Juli 2015 11:12):
W Wallin, du verkar leva i drömmarnas värld. Du har länge pratat om förändring av reglerverk och planprocess, men jag har inte sett ett spår av det efter Magnussons utredning. Så länge läget ser som det gör är det via påverkan på medborgare, politiker och tjänstemän som det går att påverka detaljplaneringen. Notera också att alla byggnader ingår i ett sammanhang och hur det ska se ut måste vi lösa tillsammans, alternativt lägger vi alla kostnader för infrastruktur på byggherren. Du verkar vara intresserad av att bygga villor i Torslanda, hur mycket är du beredd att betala tillbaka lite för väg 155 som det allmänna har finansierat? Eller problemen bilarna från dina fastigheter ställer till med inne i Göteborg. :-)

Jag håller med om att oligopolet borde brytas upp, att fler små byggherrar borde få bygga i Göteborg, att bygglov ges direkt utifrån en översiktsplanering, mm, men inser samtidigt att det måste vara en diskussion och planering av hur det offentliga rummet och sammanhangen ser ut. Fastigheter är inte isolerade öar utan sammanhang, därför måste fler än byggherren och dennes kund(er) inblandade i delar av planeringen, även vad gäller reglering inom fastighet.

Men jag ger dig rätt att fel saker regleras, det är onödigt klånfingrigt och jag ser fram emot en ev. förenkling.

Efter som du kallar personer i Yimby för "crackheads" så får jag också vara tydlig: Du beter dig som en "rättshaverist" i hur du agerar, skriver och formulerar dig. Tror du att någon längre orkar lyssna? Det skulle var jag då... ;-)
 0
Krister (21 Juli 2015 08:38):
Ett stort antal lokala torg är drabbade av minskad verksamhet eftersom butiksytorna är för små för att etablering moderna butiksgallerior. De planerades för 50-100 år sedan då det fanns specialbutiker i olika brancher. Numera är enskilda butiker alltmer sällsynta. Många torg i staden har därför minskat i attraktivitet till förmån för Frölunda Torg, Allum, och Sisjön. Man bör stödja de lokala torgen genom att kommunen underlättar ombyggnader som passar handelns och småföretagares behov.
+1
Matthias H. (21 Juli 2015 11:42):
Krister, men för att det ska bära sig vid Radiotorget och liknande torg behöver vi förtäta rejält i anslutning till dom. Och då inte med mer bedrövliga antistads punkt-, lamell-och skivhus utan med riktiga slutna stadskvarter.
 0
W Wallin (21 Juli 2015 12:34):
Bra skrivet på slutet.
De stads fientliga tjänstemännen är tyvärr många. De utgår från att man skall bygga ett visst antal hus och bostäder och då, kan man teoretiskt komma fram till, att det själva införa i Planarbetet, att det inte kan vara behövligt med små lokaler just där.
Samtidigt som kostnadsläget, även för hus byggda lång från centrum och har EU s högsta kvadratmeter kostnad, gör att det är lätt att förklara, varför man inte vill ha verksamhetslokaler.

Får vi däremot en byggnation, som motsvarar behovet av bostäder och lokaler, kommer vi att få en levande stad.
Men då måste man först ställa krav på kommunen, att endast ta fram byggbar mark och inte att kommunala tjänstemän, skall ha synpunkter på vad och hur byggherren skall bygga. Byggherren skall absolut inte vara inkopplad i det kommunala Planarbetet.
Det arbetet skall skötas långt innan byggherren kommer med bygglovsansökan.
W Wallin
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5342 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter