Utskrift från gbg.yimby.se
....

Infillism

 
"Infill" är arkitektlingo för att peta in en byggnad i ett redan bebyggt område. Ofta rör det sig om mer eller mindre outnyttjade impediment (SLOAP=space left over after planning) som tas i anspråk för ny bebyggelse. Även nybyggen på gamla tomter inne i en kvartersstadsstruktur kallas ofta för infill.



Här kommer det kanske någon gång ett infill...

En iakttagelse man lätt gör är att infills, särskilt på tomter i den befintliga kvartersstaden, tenderar att bli bättre ur ett urbant perspektiv, än nyexploatering på jungfrulig mark. Studerar man de lyckade byggen som trots allt finns från de senaste decennierna så märker man att de i hög grad är just infills i kvartersstad.



Landsvägsgatan 5-3, 1990-tal



Södra vägen 4


Bebygger man en enskild, liten tomt inne i en kvartersstadsstruktur så blir resultatet i större utsträckning lyckat än när samma byggare ska göra något i ett nytt område. Längs Linnégatan är till exempel en stor del av husen relativt nybyggda men eftersom man i stor utsträckning följt kvartersstadsstrukturen och har publika gatuplan så märks det inte så mycket.



Linnégatan 59-57, ca 1980 (Semrén och Månsson).



Nordenskiöldsgatan 25-23. Förmodligen inte världens vackraste hus, men det bidrar till den urbana strukturen.

Det här är naturligtvis inget konstigt. Den stora skillnaden är ju just kontexten. Finns det redan en levande, tät blandstad runtomkring och brandgavlar direkt mot tomtgränsen så är tröskeln för att bygga urbant lägre. Samtidigt så är man ju med och skapar kontexten genom det man bygger. Hade inte tidigare generationer byggt urbant så hade det inte funnits någon urban kontext att anknyta till. Och det vi gör idag kommer att påverka kontexten för morgondagens generationer.

När ett infill-projekt funkar så gör det det eftersom det måste förhålla sig till ett begränsat utrymme och en urban kontext. Har man 20x20 meter att jobba på så finns det helt enkelt inte plats att fransa ut och skapa en massa nya impediment (eller "utforska nya spännande rumsligheter" som det brukar heta). Man tvingas använda marken effektivt. Finns det dessutom en urban kontext är det inte lika svårt (lätt är det aldrig) att övertala diverse stadsfientliga projektledare att följa och fortsätta den urbana strukturen i omgivningen.

Infills ger också möjlighet för mindre byggare att komma in på marknaden, byggare som inte kan vara med och slåss om de gigantiska projekten och som lätt knuffas undan av det stora byggoligopolet - t.ex. i den institutionaliserade variant av kartellbildning som kallas Älvstrandsmodellen.

Så, om det nu är så bra med infills, varför inte bara göra infills? Ja, det låter kanske konstigt men det är precis det vi möjliggör om vi upprättar en stadsplan. För det är det en stadsplan gör: skapar utrymme för - och en kontext till - infills. Och det var så vi byggde våra städer under hundratals år, innan modernismens tabula rasa-planering. Hus har lagts till hus och skapat kvarter efter kvarter av urban struktur. Det är bara att den modernistiska parantesen varat så länge nu att vi verkar ha glömt bort det. Det framgår dock med all önskvärd tydlighet av jubileumskartan från 1923 som visar hur Göteborg såg ut 1921 (rött är trähus, lila är stenhus).



Kartan visar nämligen inte bara befintlig bebyggelse utan även den fastställda stadsplanen; de gator, kvarter och tomter som man hade tänkt sig att bygga i framtiden. Zoomar vi in på det som idag kallas Linnéstaden så ser vi att många tomter fortfarande var obebyggda 1921.



Men man visste vart man var på väg, var gatorna skulle gå och var husen skulle ligga. Den här övergripande stadsplanen gjorde att tomterna kunde bebyggas oberoende av varandra. Exploatörerna vågade satsa på en urban utformning eftersom de visste att de inte skulle bli stående med ett ensamt hus på en åker, utan att staden skulle skjuta upp runtomkring efterhand.



Aschebergsgatan, tidigt 1900-tal. Mot söder.


Det är det modet dagens beslutsfattare behöver ha. Modet att säga: "Här ska staden ligga" och sedan ta fram en stadsplan utifrån beprövade planprinciper och låta staden växa fram - infill efter infill.

Korsningen Övre Husargatan/Nordenskiöldsgatan, 1902. Mot norr.



Korsningen Sveagatan/Nordenskiöldsgatan 1904. Mot norr.



Korsningen Linnégatan/Nordenskiöldsgatan, tidigt 1900-tal.
Mot väster.



Linnégatan mot Skansen Kronan, tidigt 1900-tal. Mot nordost.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (15 Oktober 2012 08:31):
Linnégatan 57-59 är snyggt! Smälter in i omgivande bebyggelse.
Jfr med Östra Hamngatan, östra Nordstan byggt ungefär samtidigt.
+3
Ola E (15 Oktober 2012 09:34):
Apropå Linnégatan och infill, kolla på linneakyrkan! (Det kanske aldrig var ett regelrätt infillprojekt, men ändå) Älskar när man fyller upp kvarteren med mer okonventionella funktioner, typ kyrkor och skolor. Kvartersstadens dynamiska mångfald när den är som bäst.
 0
Johannes Hulter (15 Oktober 2012 09:39):
Ja, den är extremt fin. Det är ett kollektiv som bor där och sköter den sociala verksamheten, de har haft öppet torsdagkvällar (om jag minns rätt) och det är väldigt trevlig stämning, alla sorters människor i olika åldrar. Passa på att gå in någon gång när de har öppet.
 0
Niklas S (15 Oktober 2012 13:00):
Se där då lärde en sig något nytt. Hade ingen aning om det tidigare, men jag bor i ett "infill". Ett lite avigt sådant bestående av ett kvarters kortsida som delats upp i två olika infills, typ. Om det går att säga så.

Första bilden från Brunnsparken har ju faktiskt fått någon form av tillfällig verksamhet med odling, trapphäng och cafevagn (gott kaffe!). Bra sätt att använda ytan tills någon får tummen ur.

Nu väntar vi även på en artikel i DN "Infill har blivit ett sätt att leva" ;)
 0
Johannes Westlund (15 Oktober 2012 13:07):
Det låter som ett rationellt sätt att bygga på. Dagens miljon-projekts-metod ger absolut inte urban stad. Den främsta styrkan med infills-metoden är att små byggare får utrymme. Det är inte orimligt att förutom rent vinstdrivande byggare kommer även ideella sammanslutningar att vara med. Över lag så blir byggandet mer greppbart för varje enskild privatperson och i bästa fall skapas känslan att vi bygger Göteborg mer tillsammans, istället för att vi blir påprackade Göteborg av politiker, tjänstemän och byggjättar.
 0
Daniel Andersson (15 Oktober 2012 14:21): Online
Infillism - både infidelism och finalism.

http:​/​/​infidelisme.​blog.​lemonde.​fr/​
 0
Rabin K (15 Oktober 2012 15:59):
Intressant! Tyvärr har man inte riktigt samma ambitioner i dagens byggprojekt som förr, dock kan det vara värt att tänka på att man faktiskt kan göra detta på nuvarande bebyggelser. Det finns lamellhus lite överallt i staden som man skulle kunna göra just "infills" mellan och göra dessa till kompletta kvarter för attraktivare gatustråk. Inte minst på det växande Hisingen.
 0
Christopher (15 Oktober 2012 17:52):
Väldigt intressant skrivet om Linnegatan, eftersom man sällan tänker på att flera av huset faktiskt är nybyggda eftersom de smälter in så bra. istället fastnar ökat på enstaka äldre hus vackra fasader, undermedvetet tror man sedan att mer eller mindre alla Linnegatans hus är betydligt äldre än vad de i själva verket är.

Håller helt med om att politikerna måste våga säga "Här (Hisingen? Älvstranden? Olskroken? Mölndalsvägen?) skall staden ligga!" och därefter måla upp en karta med en RIKTIG stad, 90% kvartersstad, butiker, parker torg fontäner - you name it! Ingen förortsskit.
Och sedan låta arkitekter och byggherrar få staden att växa hus för hus, likt en nysådd gräsmatta.
 0
Johannes Hulter (15 Oktober 2012 17:52):
Rabin k: absolut! En stadsplan får gärna fortsätta ut förbi "Älvstaden" och "kvarterisera" de ändlösa husiparkområdena runtomkring, så att en urban struktur kan växa fram även där. Man kan ju utgå från det rutnät som fanns planerat för Hisingen på jubileumskartan...
 0
Johannes Westlund (15 Oktober 2012 19:25):
Det finns gott om ställen att förtäta i Göteborg. Jag la om cykelvägen hem (så att jag får ta två olika vägar om dagen, mycket mer stimulerande) och cyklar numera längs Delsjövägen. Och oj vad det finns gräsmattor och strössel i park att göra stad av! Och detta är alltså inte mer än 10 minuter cykel från korsvägen! Det är helt otroligt.
 0
Bo Aronsson (15 Oktober 2012 20:24):
"Linnégatan mot Skansen Kronan, tidigt 1900-tal. Mot nordost." Intressant bild! Hur var det - var det Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen eller kringboende som stoppade förslaget på bostadsbebyggelse på de gamla rivningstomterna för några år sedan?
 0
Johannes Hulter (15 Oktober 2012 22:01):
Bo: Det var väl ffa en ovilja att ta konflikt med arga bostadsrättsägare. Vi skrev om det för fyra år sedan när det var aktuellt: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​6/​skansberget_​50​5.​html

Men som vi sa då också, det aktuella punkthusförslaget var ju inget vidare och hade inte direkt berikat området. Fullständigt ourbant och oinspirerat.

Det man borde göra är ju naturligtvis att i all enkelhet återbebygga rivningstomterna med hus inspirerade av de landshövdingehus som stod där fram till slutet av 60-talet. Ett sådant förslag skulle säkert få större folkligt stöd än den lågbegåvade idén att ställa ut ännu fler av dessa erbarmliga punkthus, som man ju envisas med att strössla ut precis överallt.
 0
Gunnar Einarsson (16 Oktober 2012 07:49):
Johannes, för att gå ännu ett steg längre, inte bara "inspirerade" utan vad sägs om att rent av uppföra kopior av tidigare landshövdingehus (fast modernt inredda)?
Om det stannar vid "inspirerade" kan det lätt tolkas som carte blanche att uppföra några slags trista tegel- eller putsbaracker, vilka inte direkt skulle pryda sluttningen upp mot Skansen Kronan.
 0
Gunnar Einarsson (16 Oktober 2012 07:59):
En tomt som omedelbart hade kunnat bebyggas vore för övrigt den vid Lilla Risåsgatan direkt ovanför Villa Ideborg där det idag ligger en parkeringplats. Har bestämt för mig att här låg ett fristående landshövdingehus till långt fram på 90-talet eller så. Annars får ni motbevisa mig.

Hände mycket dumt i den här stan ännu på 90-talet, exempelvis förödelsen av Fiskhamnen...
 0
Johannes Hulter (16 Oktober 2012 10:19):
Gunnar: Men, men... inser du inte att du skulle innebära... PASTISCH! Och det strider ju på något outgrundligt sätt mot kosmos moraliska lagar. Nej, jag tänkte förstås på något som på ett mer subtilt och sofistikerat sätt samspelar med den tradition som landshövdingehusen representerar: http:​/​/​www.​wilundia.​se/​wp-​content/​uploads/​20​11/​10​/​tynn.​.​ ;)
 0
Jesper (16 Oktober 2012 11:27):
Gunnar: vid Lilla Risåsgatan stod ett fristående landshövdingehus kvar en bit in på 70-talet, dvs flera år efter att betongkomplexet bredvid hade färdigställts. Tomten har sedan dess bara fungerat som parkeringsplats. Det hade varit ett utmärkt infill att rekonstruera det ursprungliga huset.
 0
Emanuel Alfredsson (16 Oktober 2012 20:24):
Kungsbacka har en infill just nu som man planerar att ha... parkeringsplatser på.

Jag hade velat se en fem våningar hög byggnad med p-hus, lokaler och kontor. En liten skrapa dvs.
 0
Gunnar Einarsson (17 Oktober 2012 07:29):
Johannes: Asgarv! Tappa inte bort den bilden förresten! Den är ju helt enastående. :D

Jesper: Visst hade det! En bit in på 70-talet, alltså? Då bommade jag m.a.o bara med ca 20 år när jag höftade på tidigt 90-tal. Fast har ändå något slags konstigt minne av det där huset sett i skymningen från Prinsgatan. Besynnerligt.

Har väl även nämnt dem förut, men väl fungerande infills får nog även sägas vara Plantagegatan 7 samt Kastellgatan 21 (påbyggnad av det gamla garaget från 20-talet). Undra om inte det senare samt Landsvägsgatan 3-5 (på bild ovan) borde vinna något pris för bästa senpostmodernism i Göteborg? :)

Och nu är jag ingen modernist, men Hotell Avalon är ju helt underbart. Nog det vackraste hus som har uppförts i Göteborg på senare år.
 0
EL (18 Oktober 2012 12:38):
Exemplen i artikeln är inga infills utan bygge efter rivning. I centrum finns ingen plats för infills av någon betydelse. 95 % av befolkningen i GBG måste bo utanför centrum ändå, skall det vara så svårt att fatta. Däremot skulle man kunna göra infills t.ex prova i Högsbo industriområde för att få bort ödsligheten kvälls och nattetid. Dessutom bedrivs ingen verksamhet som stör med buller och utsläpp.
 0
Johannes Hulter (18 Oktober 2012 15:21):
EL: Jag skrev ju klart och tydligt att begreppet även används om gamla tomter. Hur du fått uppfattningen att det bara är 5 procent som bor i Göteborgs centrum har jag svårt att begripa. Ett förslag är att du kollar upp dina siffror lite bättre på kommunens statistiksida. Naturligtvis finns det plats för fler, vi har som bekant en hel Älvstad att bebygga i centrala Göteborg. Men gärna infills utanför centrum också, varför inte i Högsbo.
 0
Johannes Westlund (18 Oktober 2012 17:26):
Hur många som får plats var är också en fråga om hur man bygger. Vill många få plats i centrum finns inget som hindrar det mer än regler och NIMBY's-diktatur. Om viljan finns trycker vi utan problem in hela Göteborgs befolkning i centrum. Vi har gott om obebyggd mark i den här staden.
 0
Hans Jörgensen (19 Oktober 2012 00:20):
Bilderna och kartorna är fullkomligt underbara.

Alltså, fotot på Aschebergsbacken. Det kallar jag vision.

"En risig backe. De va la trevligt - här ska vi fottsätta staden rätt upp!"

Footset.
 0
Gunnar Einarsson (19 Oktober 2012 11:21):
EL, det är rätt roligt att se hur människor som bor i Göteborgs glesplanerade tätortsområde ibland tänker och hur förvriden deras rumsuppfattning kan vara.

95% tvungna att bo utanför centrum? Rullade vi ut rutnätet idag så skulle det bara i Gullbergsvass bli ett 40-tal kvarter och då skulle vi ändå få plats med en rektangulär stadspark mitt inne i smeten.

Tänk nu att varje tomt längs gatorna bebyggdes med ett 6-våningshus som i Lorensberg eller Linné - "infill efter infill" som Johannes formulerar det - och räkna på antalet bostäder.

Många kvadratmetrar blir det.

Snarare är det väl så att med alla tomma eller halvtomma ytor så kan Göteborg få plats med hela Västsveriges befolkning centralt. Vårt problem är absolut inte utrymme, det är tvärtom var medborgarna skall komma ifrån för att fylla upp stadsarealen.
 0
Johannes Westlund (19 Oktober 2012 12:27):
Har alla här sett tankeexperimentet som gjordes i inlägget Quadrofobia (http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​9/​quadrophobia_​1178.​html)? Det visar hur mycket utrymme som finns att hämta i strösslet som större delen av Göteborg består av. Det mesta strösslet hade kunnat disponerats om så att vi hade haft utrymme för en internationell fotbolls-cup i varje kvarter! Kanske inte hade varit så dumt med tanke på Gotia i och för sig, men det blir ju inte mycket stad av det... Det är en otroligt bra påminnelse i alla fall om hur mycket yta vi slösar med. Det måste inte vara så.
 0
EL (21 Oktober 2012 17:22):
JÅ SDN Centrum 50000 innev. Storgöteborg 1000000 innev. Detta ger 5% i Centrum skall du FATTA det eller.
 0
Johannes Hulter (21 Oktober 2012 18:21):
EL: Haha, ja om du räknar så. Men då inkluderar du ju befolkningen i Kungsbacka, Kungälv, Stenungssund, Partille, Alingsås, Lerum, Lilla Edet, Härryda, Tjörn osv. Jag tänkte på centrala staden (dvs. Centrum inkl Majorna-Linné, vilket ger ca 100.000 inv) mot kommunens ca 500.000 inv.

Och så har vi ju plats för en hel innerstad till i Älvstaden (Gullbergsvass, Ringön, Norra Masthugget, Backaplan osv.). Så du behöver inte oroa dig det finns plats för förtätning. :)
 0
EL (27 Oktober 2012 06:28):
JÅ HaHa sån är du. Du skulle f-n i mej bli kommunalpolitiker så får du alltid rätt (och kunnat fortsätta förstöra GBG).
Fortsätt med vurmandet för cafestaden Göteborg. Staden som bebos av bohemer och flanörer långt ut på vänsterkanten. Tillåt mig skratta.
 0
Johannes Hulter (27 Oktober 2012 09:32):
EL: Såja, man måste ju kunna ha olika åsikter och argumentera om dem, utan att för den skull bli otrevliga mot varandra. Jag ber om ursäkt å min sida om du tycker jag varit ohövlig.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5376 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
12 November 11:45 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
6 November 22:25 av Hans Jörgensen
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck