Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Program för Distansgatan Marconigatan

 
Yimby har just lämnat in ett yttrande över Program för Distansgatan Marconigatan. Yttrandet är ett resultat de diskussioner som vi haft på forumet. Stöd gärna Yimbys yttrande genom att maila Stadsbyggnadskontoret på sbk@sbk.goteborg.se.

Det är snabba ryck som gäller! Sista dag för synpunkter är idag, den 19e februari.

 

Program är steget mellan Översiktplanen och detaljplanerna. Det är i detta steg som Yimby gärna skulle vilja se tydliga stadsplaner där är gator, kvarter, fastighetsindelning, torg och parker finns tydligt angivna. Istället får vi en ganska löst formulerad plan som främst anger de värden man vill skapa enligt en så kallad "värdebaserad stadsutvecklingsmodell". Den fysiska planen som ska skapa dessa värden är tyvärr i stora delar oklar och det mesta är angivet med glatt färgade fält som är lite luddiga i kanten.



Plankartan är lite luddig. Kartan finns högupplöst på SBKs hemsida, men det hjälper inte. Den är fortfarande luddig.
 

Men givetvis har max våningsantal på bebyggelsen angivits. Det som tydligt händer i programstadiet är att ett ogenomträngbart virtuellt lock lägger sig över planområdet.

Yimby har trots allt gjort ett försök till återkoppling med förbättringsförslag. Yttrandet följer i sin helhet.
 

Yttrande

Yimby Göteborg ser positivt på att förtätning och komplettering av bostäder och verksamheter föreslås i programområdet. Vi ser även positivt på att vikt läggs vid att stråks kopplingar till omgivningarna förstärks. Vi noterar även att det i många delar är svårt att ge en tydlig återkoppling då programplanen i mångt och mycket är otydlig och genomgående använder vaga termer som till exempel "utgångspunkten är", "ges möjlighet för" och "eftersträvas". Vi har likväl identifierat ett antal positiva aspekter med planen och ett antal nödvändiga förbättringar.

Det är mycket positivt att markparkeringarna utmed Dag Hammarsköldsleden och Marconigatan omvandlas och får nya kvarter med bostäder, verksamhetslokaler och allmänna ytor. För att säkerställa att huvudgatorna Distansgatan och Marconigatan blir stadsgator, enligt Översiktsplanens intentioner, är det viktigt att öppna och aktiva bottenvåningar med verksamheter i den nya bebyggelsen ställs som ett tydligt krav och inte bara anges som något som eftersträvas.

Marconigatan är angiven som en huvudgata i programförslaget och har ca 10000 bilar/dygn vid senaste de senaste årens trafikmängduppskattningar. Det är högst troligt att väl slutna kvarter med tillgång till tyst sida kommer att krävas på grund av trafikbuller. Om radhus ska vara aktuellt är det viktigt att dessa byggs stadsmässigt i slutna kvarter, förslagsvis med flerbostadshus med verksamhetslokaler i bottenvåning på kortsidorna. Fastighetsbredden bör begränsas och minsta antal våningar fastställas för att bibehålla tillräckligt hög exploatering. Med krav på varierat uttryck blir stadsradhus, som idag är en bristvara i Göteborg, ett trevligt inslag i området.

Det är oförsvarbart att programförslaget begränsar områdets förtätningspotential genom att ange maximalt antal våningar för ny bebyggelse (generellt 6-våningar och 4-5 våningar vid Flatås torg) och för påbyggnader på befintliga byggnader (1-2 våningar, undantagsvis 3-4 våningar). Det finns i programmet ingen motivering för de valda begränsningarna av våningshöjder. Det är rimligt att bebyggelsens höjd ska lämnas öppen precis på samma sätt som byggnaders placering i horisontalled längs marken har lämnats öppet. Byggnadshöjder ska istället avgöras efter mer noggranna studier i detaljplanerna så att reella förtätningsmöjligheter inte försummas.

Den uttalande uppdelningen av trafikstrukturen i fyra delområden (lugn trafik med bilfritt bostadsområde, Distansgatan och Marconigatan, Flatås torg, samt gång- och cykelvägar) befäster tyvärr gamla trafiksepareringsidéer från det befintliga områdets planläggning. Behovet av att behålla denna separering bottnar i den befintliga bebyggelsens avsaknad av halvprivata och skyddade gårdar. Trafikseparering, vägar i trädstrukturer och separata gång- och cykelvägar verkar förödande på genomströmmingen av människor genom områden och mellan områden och därmed den upplevda tryggheten. För ökad trygget med fler människor borde större fokus ha lagts på att förbättra stadskvaliteter inom den befintliga bebyggelsestrukturen. Vi ser därför gärna att man arbetar tydligare med att skapa stadsgator och en tydlig gatustruktur som är inbjudande och inom vilken det är lättare att orientera sig. Gatorna behöver inte nödvändigtvis vara helt öppna för biltrafik.

Yimby Göteborg ser med spänning fram mot de detaljplaner som vi hoppas dyker upp omgående.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Karl H (19 Februari 2013 11:40):
Jag har inte satt mig in i programmet, men måste bara säga att Marconigatan har stor potential att bli ett starkt stråk för fler än bilister om förtätningen fokuserar på vad gående och cyklister attraheras av vad gäller stråk. Magkänslan är att man inte tänker på detta i programmet..
 0
Hans H (19 Februari 2013 22:17):
Ja, Marconigatan har mycket goda förutsättningar att bli bra om man hade vilja och möjligheter att omdana vägar och lite av de befintliga fastigheterna och använde hela utrymmet mellan dagens hus till att sätta upp en rad med kvarter där dagens väg går och att man hade en storgata på ena sidan av de nya kvarteren som huvudstråk och en lite mindre gata på andra.

De befintliga husen skulle jag vilja omdana så att det blev lokaler längs med storgatan, nerdragna persienner är inte en stämningshöjare längs med ett stråk... fast det kanske är för lågt i tak i lägenheterna för att de ska passa som lokaler.
 0
Mats O. (19 Februari 2013 23:04):
Totalt orealistiskt att sitta och önsketänka att befintliga hyreslägenheter på bottenplan skulle byggas om till lokaler i en situation som dagens Göteborg med stor bostadsbrist.

Utvecklingen går ju snarast åt andra hållet, att det är lokaler som byggs om till lägenheter.
 0
Hans H (19 Februari 2013 23:18):
Ja, mina drömmar här är ganska orealistiska. Men kanske hade det varit möjligt att sälja in planen till de befintliga hyresgästerna genom att ge dem förtur till andra lägenheter. Och de befintliga hyresgästerna är bara ett av många hinder för att drömmen skulle kunna genomföras.

Men det är billigt att drömma och möjligheterna för hur det skulle kunna se ut ska helst inte ignoreras helt.
 0
Karl H (20 Februari 2013 00:05):
Ja, Mats O. Hans Hs tankar är orealistiska sålänge Göteborg saknar konkreta och tydliga stråk- och kopplingstänk i översiktsplanen. Alla detaljplaner hamnar ju i samma fälla oavsett storlek. Man glömmer omvärlden och löser enbart planområdets problem. Om bara några strategiska planerare på kommunen hade suttit ner EN dag och dragit några streck med stråk som binder ihop staden så hade Hans Hs drömmar bli realistiska för nästa generations planerare som tar över skutan.
 0
Sven R (20 Februari 2013 00:57):
Karl H. Varför skulle fastighetsägarna göra om sina bostäder till butiker bara för att planerarna börjar tänka i stråk? Det finns ingen ekonomisk uppsida. Sedan så är stråktänkande inget som planerare saknar precis. Läs vidare i det här planprogrammet så finner du stråk i parti och minut.
 0
Karl H (20 Februari 2013 01:28):
@Sven: Jag sa aldrig att jag vill tvinga fastighetsägare att omvandla sina bostäder till butiker. Jag sa att om man uttalar Marconigatan som ett framtida blandstadsstråk kan ju nästa detaljplan snappa upp det och ställa krav som hjälper/styrker stråket. När inget uttalas klipper ju nybyggda hus av de tankarna oavsett vad de befintliga fastighetsägarna vill omvandla till..
Se exempel från tidigare exploatering längs Marconigatan:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​11/​framtidens-​frolunda_​2774.​h.​.​
Min åsikt är att staden behöver bli tydligare på att säga vad de tror på. Det hjälper ju fastighetsägarna att ta rätt beslut på kort och lång sikt.
 0
Sven R (20 Februari 2013 02:10):
OK, jag förstår. Jag håller med dig fullt ut. Chansen att bostäder spontant omvandlas till butiker ter sig minimal. Enda chansen är att kommunen ger fastighetsägaren något annat i gengäld. Vilket ju är fullt möjligt. Det finns exempel på omgjorda miljonprogram där nya byggrätter villkorats med ombyggnader av befintliga hus.
 0
Mats O. (20 Februari 2013 07:25):
Problemet med områden som Flatås är densiteten, befolkningstätheten. Den är för låg. Man måste klämma in minst 10 Hongkong-skyskrapor i området fyllda med lägenheter och folk för att kunna få liv i nya gångstråk och lokaler i markplan.

Det som funkar i "utanför-centrum-områden" är oftast en mataffär, pizzeria, frisersalong och en lokal för hemtjänsten. Det blir så när områdena fylls av pensionärer och singelhushåll.
 0
Johannes Westlund (20 Februari 2013 12:23):
Å ändra sidan klarar exempelvis Sävedalen att ha två matvaruhus, ett par tre kiosker, tre-fyra matställen, bank, mäklare, caféer, två bilhandlare, cykelhandlare, jaktbutik... Och några skyskrapor finns inte så långt ögat når. Och närheten till allum är påtaglig, några handlare har slagit igen. Men knappast till följd av brist på skyskrapor, snarare är det den gamla vanliga tragedin med stora kedjor som använder ekonomiska muskler för att konkurrera med ex öppettider. Så det finns ju uppenbarligen lokala stråk som fungerar utan enormt underlag med ganska rikt utbud.
 0
Mats O. (20 Februari 2013 16:00):
Jo, Göteborgsvägen som går genom Sävedalen är en ganska livaktig affärsgata, så det är ett exempel på en lyckad "utanför-centrum-område". Det har säkert också med att göra att dom boende i Sävedalen utgörs av fler barnfamiljer och fler höginkomsttagare.
 0
Gunnar Einarsson (23 Februari 2013 13:50):
Får man fråga om det i programmet finns en enda tanke på spårreservatet längs Dag Hammarskjöldsleden?

Hansson vill använda det för sin pendeltågsförgrening från Västlänken till Särö och det är också en tänkbar sträckning för stadsbana.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5340 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter