Utskrift från gbg.yimby.se
....

Solljus, smittohärdar, husmödrar och lamellhus

 



YIMBY har tidigare belyst det orimliga i att Boverkets byggnadsregler kräver direkt solljus - istället för tillräckligt dagsljus - för alla bostäder som byggs. Det är ett krav som försvårar byggandet av en tät och fungerande blandstad och som förstör vissa av kvartersstadens kvaliteter. Gräver man vidare för att hitta det underlag som ligger till grund för kravet måste man gå långt bakåt i tiden. Boverket hänvisar till en rapport från 1964 om solljus, smittohärdar, husmödrar och tre mycket speciella lamellhus i Malmö. Häng med på en tidsresa ett halvsekel bakåt och upptäck den mycket bräckliga grund som delar av våra byggnadsregler står på.

Som bakgrund finns mer att läsa i de inlägg som YIMBY tidigare publicerat och som på ett eller annat sätt behandlar kravet på direkt solljus: Hur fokus på solljus och solvinklar ger glesa uppbrutna kvarter, hur solljuskravet påverkar den höga täta stad som YIMBY vill bygga i Göteborg och Stockholm och att fokus borde ligga på dagsljus istället för direkt solljus.

Här fokuserar vi nu på det underlag som låg bakom införandet av ett krav på direkt solljus i de svenska byggnormerna.
 

Bostad och sol

Om man frågar Boverket efter underlaget bakom kravet på direkt solljus så hänvisar de till rapporten "Bostad och sol. Undersökningar av soltillgångens betydelse för lufthygien, inomhusklimat och trivsel" av Lennart Holm, Gunnar Pleijel och Hans Ronge (Byggforskningen , Rapport 100, 1964).



En rapport från 1964 som påverkar vår möjlighet att bygga tät blandstad ett halvt sekel senare.
 

Lennart Holm, professor i arkitektur vid KTH, var på 1950- och 1960-talen verksam i en räcka av undersökningar och utredningar om hur människor använder bostäder och bostadsområden och hur man bäst bör planera dessa. Han var den sociala ingenjörskonsten personifierad och arkitekten bakom miljonprogrammet. 1969 blev han generaldirektör för det då nyinrättade Statens planverk, vilket är föregångaren till dagens Boverket. Den vid publiceringen framlidne docent Gunnar Pleijel hade haft solberäkningar som specialitet och Hans Ronge var professor i hygien vid Lunds universitet.

Rapporten undersöker solljusets betydelse för bostäder och de människor som använder dem utifrån bakteriologisk-epidemilogiska, klimatologiska och sociologiska aspekter. Det positiva med rapporten är att den har använt en hyggligt vetenskaplig metodik och att den därigenom går att följa och granska. Dessutom slår den ihjäl de flesta myter om det direkta solljusets positiva verkan. Men till sist kvarstår två dåligt underbyggda slutsatser som värderas märkligt som motivering för ett krav på direkt solljus.
 

Bakterier och sol

Den bakteriologisk-epidemilogiska aspekten är föreställningen om att direkt solljus kan minska bakteriehalter och därmed minska smittospridning. Det framgår av rapporten att det på den tiden till och med fanns speciella lampor med starkt UV-ljus som skulle rensa luften från bakterier. Eftersom direkt solljus ger skador på DNA är dess bakteriedödande effekt reell, men fönsterglas släpper inte igenom mycket av de verksamma våglängderna samtidigt som solen inte når de flesta av bakteriehärdarna. Dessutom sker den huvudsakliga smittspridningen genom kontakt mellan människor. Sammantaget är den direkta smittoreningseffekten liten och kan "kompenseras och sannolikt vida överträffas av allmän snygghet och renlighet." Dessutom, precis som vi tidigare gjort, konstaterar författarna att D-vitamin inte bildas i huden av solljus bakom fönsterglas.



Husmor hade länge instruerats i att hålla städat och rent ...



... för att på 1960-talet ha ett sinne för renlighet och ordning.

 

Klimat och sol

Ur klimatologisk synpunkt konstaterar rapporten att solbelysta rum kan bli obehagligt varma men att det går att lösa med lämpliga avskärmningsanordningar. Rum som inte är solbelysta får jämnare klimat men "fodrar längre eldningsperiod". Författarna är tydliga med att solljus på sommaren är oönskat, på vintern obetydligt, och att det endast är kring vår- och höstdagjämningen de ser möjliga fördelar. Hela undersökningen mynnar ut i slutsatsen att skillnaderna i klimat mellan rum med och utan direkt solljus kan övervinnas med värme- och ventilationssystem.
 

Värderingar och sol

Slutligen har vi de sociologiska aspekterna och nu börjar vi närma oss motiveringen för vårt krav på direkt solljus. Vi kommer titta på två intervjuundersökningar som gjorts i grannskapsenheten Baronbackarna i Örebro och i lamellhus i Lorensborg i Malmö.
 

Grannskapsenheten Baronbackarna, Örebro

En förstudie om åsikter kring sol gjordes 1956 i bostadsområdet Baronbackarna i Örebro. Området är en fulländad grannskapsenhet byggd 1953-57. Enligt länsstyrelsens beskrivning av Baronbackarna sågs hemmet som en arbetsplats för mammorna och stor möda lades vid kökets utformning liksom hur rummen låg i lägenheten.



Baronbackarna ... (Bildkälla: Örebro stadsarkiv)



... på 1950-talet när det begav sig.
 

Intervjuer gjordes i 282 av hushållen där de boende fick svara på frågor om sol eller saknad sol. Ska man sammanfatta undersökningen kort så man säga att de boende vill ha lagom med sol men att spridningen är stor. För den kategori som har minst direkt sol (0-2 timmar) tycker ändå hela 70% det är lagom för kök, 45% för vardagsrum, och 50% för sovrum. Och hypoteser faller: "Det är förvånande att man inte uppskattar kvällssol mera, då man ju använder vardagsrummet huvudsakligen på kvällen som finrum."

Man noterade ingen ökad användning av kök med sol jämfört med kök utan sol, förutom mellan kl. 7 och 8 samt kl. 17 och 18. Detta förklarar man med att "Man kan förmoda att husmor gärna dröjer sig kvar i köket efter morgonmålet och kvällsmålet med någon syssla som hon egentligen inte behöver utföra just där." och att "Tydligen förlägger husmor vissa sysslor som inte är bundna till något speciellt rum till något av dessa rum under tiden de är soliga." Det lyser igenom om och om igen i rapporten att man tänkte sig att husmors arbetsplats var i bostaden.



Bostaden var husmors arbetsplats.

 

Lamellhus i Lorensborg, Malmö

Så kommer vi slutligen till tre lamellhus ställda i led med adress Stadiongatan 61 och Vendelsfridsgatan 12 och 13 i Malmö. Dessa lameller består dels av genomgångslägenheter, dels av södervända enkelsidiga lägenheter med ett rum och kök, samt norrvända enkelsidiga lägenheter med ett rum med kokvrå. Det var inte en tillfällighet att de norrvända hade kokvrå och de södervända kök. Man drog helt enkelt konsekvent ner storlek och standarden för nordvända lägenheter för att inga barnfamiljer skulle vilja bo där och utsätta sina inspärrade barn för solbrist.



De tre solbelysta lamellhusen i Malmö. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)



Planlösningen i lamellhusen. Norr är uppåt i bilden.
 

I undersökningen genomförd 1961 har 191 hushåll intervjuats fördelade på 105 i 3 rok (genomgående), 23 i 1 rok (södervända) och 63 i 1 rokv (norrvända). De boende fick bl.a. betygsätta olika egenskaper hos den egna bostaden.

Procent positiva (+) resp. negativa (-) omdömen av egna bostaden. 3 rok är genomgående, 1 rok är södervända och 1 rokv är norrvända.
 

Som synes är det inga större skillnader i omdömen förutom i kategorin solighet där de norrvända lägenheterna får ett mycket sämre omdöme. Undersökningen visar framförallt att de flesta hushåll utan sol klarar av att avgöra att bostaden saknar sol.

Noterbart är att ventilation och vädring samt luftens renhet från lukt, sot, damm fått bättre omdöme i de norrvända lägenheterna. Men rapporten genomsyras av att man inte ska fästa vikt vid de resultat som visar sig bättre för de norrvända bostäderna: "1-personshushållen i 1-rummarna redovisar färre sjukdomsfall i de norrsidiga lägenheterna än i söderlägenheterna. Några slutsatser bör dock inte dras av dessa skillnader."

Slutligen kommer vi till de två frågor som hela regleringen bygger på. Eftersom detta är grunden för hela kravet på direkt solljus så redovisar jag frågorna som ställdes och resultaten i detalj. Den första frågan löd

I det här huset finns 1-rumslägenheter dels mot norr, dels mot söder. De skiljer sig väsentligt i solighetsavseende. Tycker Ni att Er egen lägenhet får för lite eller för mycket sol, eller tycker Ni att soltillgången är sådan Ni vill ha den?

Svarsfördelningen blev

Hushållens svarsfördelning i procent. 1 rok är södervända och 1 rokv är norrvända.

Den andra frågan löd

Skulle ni hellre vilja ha en 1-rummare av typen mitt emot Er?

Resultatet visar att inget av de 23 hushållen i söder ville byta medan 42 av 63 hushåll i norr ville byta (dvs. 2/3).

Det bör observeras att söderlägenheten är större och har bättre standard - den har kök istället för kokvrå. Detta noteras i rapporten men problematiseras inte ytterligare i analysen och värderingen av resultaten. Dessutom har de södervända lägenheterna i det sydligaste lamellhuset (närmast på bilden nedan) en fri utsikt till skillnad från övriga längenheter som ser rakt in i ett lamellhus. Det fanns ett fjärde lamellhus (längs bort i bilden nedan) där de norrvända lägenheterna har fri utsikt men detta hus var av någon anledning inte del av undersökningen.



Tre av fyra lamellhus var inkluderade i undersökningen men inte det fjärde med fri utsikt åt norr.
 

Undersökningen ger inte i närheten av ett renodlat svar på i vilken grad avsaknad av sol är en tillräcklig grund för önskan om byte av lägenhet. Önskan om byte kan lika gärna handla om önskan av större lägenhet med bättre standard och fri utsikt.

Det saknas inte önskemål om norrvända rum. Undersökningen visar också att hushållen i flerrumslägenheterna vill generellt ha kök i norr eller söder, vardagsrum i söder och sovrum i norr eller öster.



Det är värderingar gjorda 1961 av hushåll i dessa byggnader som har använts som motivering för ett krav på direkt solljus. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)

 

Stadsplanering och sol

Tills slut kvarstår två motiveringar för direkt solljus. Den fösta är att smuts syns i sol och då städar man. Eller för att citera två underbara meningar ur rapporten

Solinstrålningen har en stimulerande effekt på renligheten och lockar till fönstervädring.
och
En god belysning är en nödvändig förutsättning för renhållningen och en dålig belysning undergräver sinnet för renlighet och ordning.
Att en dålig belysning skulle undergräva sinnet för renlighet och ordning är hygienism och social ingenjörskonst i sitt esse.

Den andra motiveringen är att 76% av hushållen i norrvända lägenheter har gett ett negativt omdöme i kategorin solighet och att 2/3 vill byta norrlägenhet till en (soligare och större) söderlägenhet, vilket sammanfattas som

Rum utan sol uppmärksammas som bristfälliga, och brist på sol i en lägenhet förekommer som motivering för önskan om lägenhetsbyte.

 

Rapporten avslutar med att göra en värdering av en eventuell reglerings inverkan på stadsplanering och ekonomi. Det konstateras att normer för solljus kommer göra huskroppsorientering och lägenhetsutformning beroende av varandra. Därmed minskar frihetsgraden i stadsplaneringen genom att diskriminera vissa orienteringar och minska frihetsgraden i valet av hustyp. Man säger att det är omöjligt att beräkna den ekonomiska effekten av inverkan på stadsplaneringen, men man gissar att det i vissa fall till och med kan vara avgörande för om ett område ska kunna exploateras.

Hela rapporten genomsyras av tanken på att bostäder finns i lamellhus och punkthus som inte nödvändigtvis följer gatustruktur och därmed går att rotera i lämpligt vädersträck. Detta ska ses i ljuset av att lamellhus och punkthus var det huvudsakliga spåret i det snabbt industrialiserade och standardiserade bostadsbyggandet.



Walter Gropius hade stakat ut riktningen för stadsplaneringen och 1958 bestod 2/3 av bostadsproduktionen i Sverige av lameller med 3 lägenheter per trapplan, s.k. trespännare.

Undersökningarna och rapporten Bostad och Sol mynnade till slut ut i ett specifikt krav som infördes i Svensk Byggnorm 1980, SBN80. Regleringen har sedan reviderats ett antal gånger och senast 2006 då vi fick den formulering som fortfarande gäller i den nu aktuella BBR19.

6.323 Solljus
I bostäder skall något rum eller någon avskiljbar del av rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus.

Kravet har stegvis skärpts över tid och detta har skett utan att nytt underlag inhämtats. Den senaste skärpningen skedde 2006 och motiverades endast med ökad attraktivitet, vilket vi skrivit om tidigare. Underlaget för påstående om attraktivitet kom tydligen från tre lamellhus i Malmö år 1961.
 

Framtidens ljusa stad

Hygienismen växte fram under det tidiga 1900-talet som en reaktion på bristande sanitära förhållanden. Men den stannade inte vid de sanitära problemen utan hygien blev lösningen på allt från psyket, moralen och rasen till bostaden. Världen skulle renas från allsköns lort på såväl moraliska som samhälleliga plan. Behovet av solljus var en hörnsten både som direkt stärkande för livskraften och moralen men också som indirekt medel för att synliggöra det orena.

Det var med hygienismen som grund som de svenska funktionalisterna propagerade för direkt solljus och en ny stadsplanemodell i sitt manifest Acceptera (1931):

Vi har tidigare påpekat hur äldre stadsplaner framtvingat en stor procent bostäder, som aldrig nås av direkt solljus. Numera måste vi oavvisligt ställa den fordran på ett bostadsområde, att det så planlägges, att varje lägenhet får tillräcklig tillgång till sol och luft, ett krav som helt och hållet omkastat de äldre stadsplanebegreppen, vilka laborerade med slutna kvarter och rumsbildande gatuanläggningar.

Rapporten Bostad och Sol bygger vidare på denna tradition men försöker hålla ett vetenskapligt förhållningssätt. En efter en faller hypoteserna om det nödvändiga med direkt solljus, men de klarar inte riktigt slänga ifrån sig oket, utan letar febrilt efter en vetenskapligt grundad motivering. De hittar detta i utvärderingar av boendes värderingar kring solljus. Men de använder resultatet märkligt.

Det de borde tagit fasta på är att 30% är nöjda med solen i de norrvända lägenheterna och att 1/3 inte vill byta till en solig söderlägenhet med bättre standard. Det borde ju rimligen betyda att vi kan bygga en del av bostäderna utan direkt solljus och ända behålla den attraktivitet var med kravet på direkt solljus motiveras. Det är fördelaktigare att erbjuda en variation av bostäder med olika solljusförhållanden för att matcha olika människors olika preferenser och behov än att endast matcha en svag majoritets preferenser och behov.

Men egentligen är det helt meningslöst att idag utgå från en rapport om värdering av sol i lamellhus med husmödrar i början av 1960-talet. Det blir speciellt irrelevant för oss som vill bygga framtidens täta blandstad. Det som är mest frapperande är att Boverket på 50 år inte uppdaterat sitt underlag. Vid byggandet av vår täta blandstad dras vi fortfarande med att 42 av 63 personer i tre lamellhus i Malmö 1961 ville ha en soligare och större lägenhet med bättre utsikt.



Gissningsvis blir den egna bostadens direkta solljus värderat högre och som viktigare i miljöer som denna än i en levande blandstad. (Foto: Jon Cederberg - YIMBY)
 

Hur ser det då ut hos våra nordiska grannar? Norge (TEK10) och Danmark (BR10) reglerar endast dagsljus, inte direkt solljus, och man har istället tagit upp problem med solljus så som värme och reflexer. Finlands byggbestämmelsesamling är lite svårtolkad då förordningen talar om dagsljus men i de kompletterande föreskrifterna kommer en anvisning som innehåller en formulering om direkt solljus: "Ett bostadsrums behov av direkt solljus står i proportion till rummets bruksändamål." Jämfört med våra grannländer så framstår Sverige som unikt i vår dyrkan av det direkta solljuset.

Det enda rimliga vore att omgående häva det dåligt underbyggda kravet på direkt solljus och istället fokusera på att få tillräckligt med dagsljus i våra bostäder - precis som våra västliga grannar.



Det är dags att släppa det direkta solljusets förenklade linjer och vinklar och istället fokusera på sammantagna boende- och stadskvaliteter (inklusive dagsljus). (HÖGA HUS 2.0, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad.)

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Malmö, Yimby Stockholm och Yimby Uppsala.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
+5
Johannes Westlund (7 Mars 2013 01:52):
Vad som slår mig är att bostaden inte längre ens med bästa vilja kan anses vara en arbetsplats, eller ens en plats där människor spenderar mycket tid under vardagarnas ljusa timmar. Därför borde i så fall ljus regleras mera när det gäller arbetsplatser, om det nu är viktigt. Vilket det inte verkar vara. Jag tycker vi bör följa Norges exempel och ställa krav på att dagsljuset når in. I övrigt är det hög tid att rulla ut kvartersmattan!
 0
Erik Johansson (7 Mars 2013 09:33):
Johannes: Förutom vid frukost och middag då, som nämns i rapporten? Kan ju meddela att våran familj äter middag i det rum som är trevligast, dvs där det är mest dagsljus. På sommaren får vardagsrummet kvällssol då sitter man gärna där, det sker inte på vintern.

Överlag tycker jag att det faktiskt är mycket trevligare i fristående hus som mitt än i kvarterslägenheter. Jag håller med om att slutna kvarter har en stor fördel bullerisolering, men det är inte så viktigt i förorten.

Jag vet inte hur det skulle fungera att bygga in E4:an, och andra infartleder till Stockholm i ett "slutet kvarter", men jag hoppas det skulle vara fördelaktigt för miljön runt dessa motorleder. De förpestar ljudmiljön hundratals meter runt omkring.
+2
Jakob (7 Mars 2013 10:20):
Vad säger Boverket och ansvarig minister?
+4
Harald Enoksson (7 Mars 2013 10:23):
Erik, jag kan meddela att vår familj helst äter middag på balkongen och därför vill jag förbjuda att man bygger bostäder utan balkong.
+2
Kami Petersen (7 Mars 2013 11:38):
Bra jobbat! Har också frågat Boverket om bakgrunden, men inte fått svar. Väcker frågor om hur väl byggreglerna generellt är underbyggda.
+1
Daniel (7 Mars 2013 11:50):
Höga Hus-dokumentet är intressant. Väldigt intressant. Skriver Stockholm liknande skrifter?

Som dokumentet skriver så kan höga hus också ta ner solljus om det byggs rätt.

Lägenheter med sol är oftare attraktiva än lägenheter utan sol, men det är ju inte som så att dagens solfria lägenheter står utan boende, eller att dom mår sämre än andra.
+5
Tobias Axelsson (7 Mars 2013 12:03):
Bra grävt, Patrik!
+3
Jon Cederberg (7 Mars 2013 12:19):
Verkligen,

annat som väcker obehag är den idag näst intill islamistiska uppfattningen att varje lägenhet ska skötas av en hemmafru, kallad "husmor". Att dessa hemmafruar kunde hållas kvar på sin plats i köket genom att förse det med direkt solljus framhålls som någonting odelat positivt.

Man kan också reflektera över att det fjärde lamellhuset i Lorensborg, Dammfrivägen 63 A-C, som avsiktligt valdes bort i beslutsunderlaget har norrvända lägenheter med utsikt mot Malmös innerstad.
+5
Jon Cederberg (7 Mars 2013 12:41):
...och Erik, förorten ÄR förort just på grund av bristen på kvartersstad. Punkthusen och lamellhusen skapar till som du säger, till skillnad från slutna kvarter, inget som helst skydd mot buller, varken i utemiljön eller innomhus. Utan träd ingen skog. Utan punkhus och lamellhus ingen förort. Och utan kvarter ingen stad.

Sen får du ta fram en linjal och rita ut hur många innerstadskvarter du får plats med mellan ditt fristående hus och E4:an så du inte skriver "bygga in E4:an, och andra infartleder till Stockholm i ett "slutet kvarter"". Vaddå ett?
Men du har rätt, trots den modernistiska toerin att grönområden och impediment skulle skydda bostadsområden från vägarnas buller, talar praktiken ett annat språk. Atlasområdet på Norrmalm i Stockholm är exemplarisk motsats som fungerar i praktiken. Längs den bullrande Sankt Eriksgatan koncentrerar trafik, stadsliv och kommers medan de närmaste gatuhusen effektivt skyddar bostadsområdet bakom från buller, dålig luft och annat bilisterna tillför staden. Detta byggdes en gång i tiden som nybygge med skillnaden mot efterkommande modernisktiska experiment, inklusive Lorensborg, att det både har urbana kvaliteter av stadsliv och suburbana kvaliteter av lugn.
Så kan vi bygga längs vägarna i förorterna också.
 0
Johan Eriksson (7 Mars 2013 14:41):
Johannes Westlund skrev: "Vad som slår mig är att bostaden inte längre ens med bästa vilja kan anses vara en arbetsplats, eller ens en plats där människor spenderar mycket tid under vardagarnas ljusa timmar". -Va!? Förutom att en massa människor jobbar hemifrån med sina datorer så är mitt boende + arbete klart relevant till både påståendet och artikeln:

Jag bor i en 1:a mot gården i ett hus byggt 1930 på östra Södermalm på förstahandskontrakt vilket vid en första anblick kan låta som bara fördelar för många. "Priset man får betala" är att solen bara når 2:a våningen mot gården några ytterst få timmar på eftermiddagen. Detta är ett jätteminus då jag jobbar hemma som bildkonstnär och författare = Trots funkisprinciper kommer inga vare sig nya eller gamla "lagar" ändra på det faktum att om jag bor så här (vilket många gör) och har ett fritt yrke så får jag vackert ta bristen på sol.

Om jag var anställd på ett kontor tex så får jag automatiskt större rättigheter och har också rätt att ställa krav på min arbetsmiljö. Men det förutsätter alltså att "arbetsplatsen" ligger i en separat och för ändamålet byggt hus. För dem som tar med sig laptoppen hem till en lgh som min, eller för konstnärer öht, kommer det aldrig finnas tillräckligt många behovsanpassade lokaler utan man får helt enkelt "gilla läget" bara!
+6
Jan Wiklund (7 Mars 2013 15:37):
Johan: Självfallet är Johannes lite för snabbt kategorisk. Olika människor ställer väldigt olika krav på sina lägenheter. Det är just därför vi ska vara lite försiktiga med lagar om saken.

Om du till exempel tycker din lägenhet är för mörk för ditt speciella yrke kanske du kan fundera på att byta med någon för vilken mörkret inte spelar nån roll jämfört med det centrala läget?

Lagar och bestämmelser bör vara till för att värna kollektiva intressen, sådana som inte kan omvandlas i ett pris. Plus förstås säkra sådana kvaliteter som inte går att ha koll på som potentiell köpare/hyrare, typ hållfasthet och material i väggarna.

Enda skälet att bryta mot den principen är att det råder säljarens marknad för ögonblicket. Köparen behöver alltså en viss hjälp. Men förhoppningsvis är detta inget evigt, som den här paragrafen som gällde även när det rådde köparens marknad i Stockholm i början av 70-talet.
+3
Daniel (7 Mars 2013 15:39):
Johan Eriksson. Du får nog byta lägenhet mot en soligare i lamellhus om du vill. Själv jobbar jag i en lokal på 350kvm och med 5 fönster. Man har inga rättigheter att kräva solljus på sin arbetsplats.
+5
Herbert Tingesten (7 Mars 2013 17:46):
Utmärkt grävt, och bra artikel att kunna referera till i debatten.
+8
Patrik Höstmad (7 Mars 2013 19:16):
Som sagt ska man akta sig för att vara kategorisk om hur vi använder våra bostäder. Det finns så många olika behov, preferenser, liv och faser i livet. Framförallt Boverket ska inte vara kategorisk. Jag tycker mig se en tendens att de vill skapa ett boende som är perfekt för en medelsvensson som inte finns. Två av tre får bestämma.

Jag tycker man borde kunna se direkt solljus som en extra kvalitet som vissa (många?) uppskattar men som inte är en nödvändig funktion. Direkt solljus är att likställa med kvaliteter som balkong, trevlig innergård, kakelugn, utsikt mot vatten, stukatur i taket, spegeldörrar, hög takhöjd, mm.

Kami: Boverket tog två mån på sig att få ihop ett svar och en hänvisning. Ingen har väl frågat på 50 år så jag gissar att de fick leta i länge i katakomberna. Jag måste beröma Lars Estlander på Boverket för ett fylligt svar.
+5
Hannes Johansson (7 Mars 2013 20:26):
Jag tror jag har påpekat det i någon annan tråd tidigare, men jag säger det igen: Det tycks mig som om många glömmer helhetsbilden när de svarar på vad som är boendekvaliteter. När frågan ställs riktas uppmärksamheten oftast (enligt mina egna uppfattningar) mot direkta kvaliteter som storlek, solljus, tystnad, standard osv. Man tänker inte lika mycket på saker som närhet till jobb, vitalitet i området, service, kommunikationsmöjligheter osv. Trots att dessa faktorer är direkt påverkade av hur stads- och boendemiljöerna utformas. Man kan höra saker som "ja, jag trivs med min bostad, men det är synd att det inte finns mer kultur/det är långt från centrum/det är dålig kollektivtrafikanslutning", eller för all del saker som "nja, bostaden är väl inget vidare, men den ligger ju i alla fall centralt, och det gjorde att jag valde den". De allra flesta hade säkert velat bo i en friliggande villa med hög standard och där miljön i den omedelbara närheten är lugn och tyst, mitt i den mest levande och vitala delen av centrum. Problemet är naturligtvis att vitalitetens medium är staden, och det blir ingen stad om man bygger friliggande hus med optimala solvinklar i varenda lägenhet. Man kan inte både ha kakan och äta den, så enkelt är det.

Man kan också se det såhär: Det Erik Johansson och Johan Eriksson talar om som fördelen med direkt solljus i bostäderna är attraktiviteten i det. Men det är ju bara att se vilka bostäder som är mest eftertraktade, och det är inte de friliggande lamellerna i förorterna. Det har ju självklart att göra med tillgång och efterfrågan, teoretiskt skulle det ju kunna vara så att det faktiskt är fler som vill bo i soliga förortshus än i centrala kvartersstadshus, men att det finns så försvinnande få av de sistnämnda att söktrycket därför blir så högt. Hur det än är med den saken är det ju uppenbart att det är de bostäderna som är mest eftertraktade. Hur stor del av Sveriges bostadsbestånd låg nu i kvartersstad, var det inte under 2 procent? Siffran har dykt upp flera gånger här på Yimby.
+3
oskar (7 Mars 2013 20:28):
Nu är jag förbryllad. På vilken typ av arbetsplats är det positivt med direkt solljus? Det måste väl ändå vara fler kontor där direkt solljus är ett direkt problem. Samma borde ju gälla för arbete i hemmet.
+1
Johannes Hulter (7 Mars 2013 20:37):
Hannes: Här står det: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​3/​urbofobi_​3118.​html

Det finns inga siffror på bostadsnivå men på husnivå. Det är mindre än 8 procent av flerbostadshusen och mindre än 6 promille av alla bostadshus som är gathus i kvartersstad. Vad gäller andelen bostäder så kan man titta på byggnadsår för att få en grov bild, både i Stockholm och Göteborg är såvitt jag vet ungefär 2/3 av bostäderna från den funktionalistiska epoken (1940-1980). Tittar man på den yta som tas upp av olika stadstyper så består Göteborgs kommun till 17% av gles stadsbebyggelse och till 1,1% av tät stadsbebyggelse (som kvartersstad) enligt GBG:s statistiska årsbok.
+1
Matthias H. (7 Mars 2013 20:40):
Oskar, håller med. Jag sitter en bit in i kontorslandskap för jag vill absolut inte ha gassande sol på mig eller behöva kisa för att kunna se nåt. Jag har fått flera chanser att sitta vid fönster men tackat nej varje gång.
+4
Mikael Van Den Hoogen (7 Mars 2013 21:17):
Min förra lägenhet låg i söderläge med direkt solljus. Det var rent ut sagt ett helvete, det gick inte att få ner lägenheten under 25 grader på sommarhalvåret. Kan tilläggas att det inte var en genomgångslägenhet, så vädra gav inte riktigt den effekt man kunde önska.

Mitt förra kontor hade direkt solljus och samma fenomen.

Ge oss valmöjligheten för tusan! Bygg stad där även de ljusskygga trivs
+4
Dan (7 Mars 2013 22:17):
Johan Erikson: "Jag bor i en 1:a mot gården i ett hus byggt 1930 på östra Södermalm på förstahandskontrakt"

Åh nej, stackars sate som tvingats bosätta dig i innerstan på ett eländigt förstahandskontrakt! Hur ska du ta dig ur det här? Det är ju inte som att du bara kan byta den mot en 4:a i Årsta vilken dag som helst, eller jo det är det i och för sig, men ska det verkligen få gå till så i det här hetsiga SAMHÄLLET. Vi borde anordna en stödgala för innerstadskonstnärer med D-vitaminbrist och riva gamla stan till förmån för en soldränkt parkeringsplats.
+4
Oscar A (7 Mars 2013 22:28):
Yimby borde kontakta ansvariga politiker och få dem att läsa denna artikel! Idiotisk regel.
+5
Johannes Hulter (7 Mars 2013 22:43):
Dan: Jag tror du missförstår Johan en smula och dessutom är din ironi i lite aggressivaste laget. Johan påpekade ju bara hemmet faktiskt är en arbetsplats för många och att det kan vara ett stort minus med för lite solljus. Han avslutar ju med att påpeka att väljer man att bo som han gör så får man "gilla läget".
+1
Johannes Westlund (7 Mars 2013 22:49):
Jag undrar hur vanligt förekommande det är med att arbeta hemifrån, egentligen. Det känns som att vi inte skulle ha rusningstrafik på morgonen om det vanliga var att folk stannade hemma. Jag misstänker, utan att ha kollat, att gruppen som arbetar hemifrån annat än undantagsvis är mycket liten.

I övrigt vill jag förtydliga att det jag vill ha sagt är att det är rimligare att ställa krav på tillgång till dagsljus på arbetsplatser om nu sådana krav ska ställas. Det är trots allt där majoriteten av den arbetande befolkningen spenderar dygnets ljusa timmar. Eller har jag fel?
+2
Patrik Höstmad (7 Mars 2013 23:45):
Johannes W, jag tycker det är rimligt att ställa ett absolut krav på dagsljus i bostäder och ett krav om möjligt mht arbetets karaktär på arbetsplatser. Tillgång till direkt solljus behöver inte regleras alls.

Arbetsmiljöverket har svaren på dina funderingar.

Arbetsmiljön 2011:
Arbete hemifrån
Hela eller i stort sett hela arbetstiden 2%
3-4 dagar per vecka 1%
1-2 dagar per vecka 4%
Högst några timmar per vecka 23 %
Arbetar inte hemma 71%
http:​/​/​www.​av.​se/​dokument/​statistik/​officiell_​stat/​arb.​.​

Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2009:2 reglerar dagsljus på arbetsplatser.
"Dagsljus
9 § Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt, ska det normalt finnas tillfreds­ ställande dagsljus och möjlighet till utblick."

Det finns ett helt stycke om godtagbara undantag (fotolabb, bergverkstad, kylrum, affärs­centra(!), mm) och hur avsaknad av dagsljus kan kompenseras.
http:​/​/​www.​av.​se/​dokument/​afs/​afs20​0​9_​0​2.​pdf

EDIT: BTW Jag ska jobba hemma i morgon. Jag måste alltid flytta från favoritplatsen i vardagsrummet till ett litet rum mot norr när solen tittar fram. Och idag åkte persiennerna ner på jobbet. Det går inte ha sol i samma rum som en datorskärm. :)
+2
Daniel Andersson (7 Mars 2013 23:47):
JW: Många universitetsstudenter studerar i hemmet dagtid. Föräldralediga med barn är en annan grupp som tillbringar dagtid i hemmet. Pensionärer är en stor och växande grupp som ofta är i hemmet dagtid. Ickearbetande en annan. Två dar i veckan är de flesta lediga; en del av den tiden tillbringas säkert i hemmet. Det är inte riktigt så enkelt att de flesta bara använder hemmet som en övernattningsplats.
+2
Göran Johnson (8 Mars 2013 09:04):
Mycket bra genomgång. Jag har själv jobbat en hel del i sydligare länder under senare år, där jag noterar hur man anstränger sig att stänga solljuset ute. Nu jobbar jag hemifrån med arbetsrum åt söder med alltför mycket sol, så nu måste jag rulla ner persiennerna. Åt norr har jag en underbar utsikt helt utan sol, vilket är helt fantastiskt, särskilt att se de solbelysta fasaderna i norr.
Håller helt med om att solljus borde ersättas av dagsljus.
+3
Oskar (8 Mars 2013 11:37):
Det som byggs idag tror jag är mer baserat på byggbolagens egna undersökningar om preferenser hos sina köpare. Och mindre på grund av lregelverk. Fetishen för "söderläge" kommer därför lika mycket "bottom up" tror jag. Men personligen skulle jag vilja slå ett slag för norrlägena. Åtminstone i lägengeter med fri utsikt.
+3
Anders Gardebring (8 Mars 2013 13:00):
Oskar:
Ett problem med att ställa frågor är ju att få svarar nej på det här:
* Vill du ha nära till vatten?
* Vill du ha utsikt mot vatten?
* Vill du ha nära till grönområden?
* Om du har bil, vill du kunna parkera den utanför dörren?
* Tycker du om när det är tyst?

Med det ovan går det ju alldeles utmärkt att bygga ett miljonprogramsområde men det säger egentligen ingenting om preferenser. Där är t.ex. spacescapes studier långt mer intressanta: http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​4/​den-​populara-​staden_​10​41.​h.​.​
+3
Matthias H. (8 Mars 2013 13:14):
Anders, precis. Som man frågar får man svar. Och där är nog en del av problemets kärna.
+3
Alexander Åkerman (8 Mars 2013 13:33):
Om detta är sant så kan man ifrågasätta boverkets trovärdighet. Är de krav och normer som de står upp för verkligen rationella och bygger de på aktuell vetenskap?
+2
Jan Wiklund (8 Mars 2013 14:01):
Dom hade under en tid ett organ knutet till sig som kallades Stadsmiljörådet, som ifrågasatte en del av modernismens käpphästar. På många sätt var detta råd en pionjär för mycket av det Yimby står för. Det lades ner 2008, "utan vettig förklaring" som Christer Ljungberg uttrycker det. Förmodligen ifrågasatte det för mycket.
 0
Johan Bengtsson (8 Mars 2013 17:18):
@Johannes Westlund: så hushållsarbete är inte arbete? Det är nog risk att många känner sig förolämpade av ett sådant påstående...
 0
Johannes Westlund (8 Mars 2013 17:56):
Definitionsmässigt så utför man ett arbete varje gång man motverkar en kraft. Men jag betraktar det som underförstått och implicit att förvärvsarbete avses.

Vidare så går det ju att i oändligheten diskutera marginalfall. Javisst. Någon procent arbetar mest hemifrån. Men det är knappast vanligt förekommande. Det vanligaste är ändå att man tillbringar sin arbetsdag någon annanstans än i hemmet. Alltså är det i första hand på arbetsplatser som krav på dagsljus borde ställas. Om det ska ställas. Detta utesluter dock inte att det ställs krav på annat också...
+4
Hannes Johansson (8 Mars 2013 18:32):
Vi kan väl helt enkelt konstatera att det inte verkar finnas några rationella anledningar att kräva direkt solljus i alla bostäder, utan att styra in debatten på irrelevanta begreppsanalyser eller analysera marginalfall.

Är det en fråga om attraktivitet så finns det ju som påpekat många saker som är attraktivt som vi inte via lagstiftning tvingar fram i varje bostad. Tittar man dessutom på söktryck och kvadratmeterpris så verkar det uppenbart att det är bostäder i "centrala" (och då menar jag inte närhet till någon geografisk koordinat, utan närhet till utbud av service, arbete och nöje) områden som är mest attraktivt i dagsläget. Det kan vi konstatera samtidigt som vi förstår att det inte finns någon bostad i hela världen som är attraktiv för precis varenda individ i alla skeden av livet.
+2
Daniel Andersson (8 Mars 2013 20:07):
Dagens regler (inklusive de för brf:er) är väldigt inriktade på att lägenheter skall användas som primärbostad. Det kan vara rimligt att alla skall garanteras en viss lägsta standard i sin bostad. Men, det finns även de som kanske bor en bit utanför stan och vill ha nånstans att övernatta när de ibland jobbar sent, eller kanske har gått ut. Likaså de som bor i en stad, men ibland jobbar i en annan stad och föredrar att ha en lägenhet att sova i där framför att ta in på hotell. För dessa ändamål kan ett enklare utrymme duga - kanske till och med utan fönster - men sådant kan inte byggas med dagens regler. Ett alternativ kunde vara övernattningsrum på arbetsplatsen, men det brukar inte uppskattas av brandmyndigheterna.
+5
Hannes Johansson (8 Mars 2013 20:41):
En viss lägsta hälsostandard och säkerhetsstandard, självklart. Och den lägsta nivån tycker jag ska ligga högt. Men det är ju som påpekat ingen som har visat att direkt solljus är varken en säkerhetsfråga eller hälsofråga. Är det en hälsofråga så tycks hälsoeffekten snarare vara negativ, om något. Förutom att solljus då uppmuntrar husfrun att städa oftare, vilket känns som ett ganska förlegat och krystat argument.

Så, varför är det rimligt att lagstifta om en godtyckligt vald parameter för att höja en uppfattad attraktivitetsstandard, som dessutom uppenbarligen är väldigit individ- och situationsbaserad och som man kan konstatera har en negativ eller åtminstone starkt begränsande effekt på andra hållbarhetsfaktorer? Vari ligger rimligheten?
+1
Rasmus Larsson (9 Mars 2013 01:43):
Intressant, direkt solljus är alltså en avsiktligt konstruerad kvinnofälla. Feminister bör rimligen helt ta avstånd från direkt solljus i bostäder.
 0
EL (9 Mars 2013 09:15):
Nej kravet på direkt solljus i varje lägenhet kan slopas. Vi har ju genomlevt även denna vinter utan sol och utan att ta skada. Men visst är det fint att snart kan man gå ut med morgonkaffet på balkongen (österläge förmiddagssol) och titta på utsikten över Göteborg och höra fågelkvittret från skogsdungen nedanför.
+1
Ragnar Lind (9 Mars 2013 09:44):
Och jag får erkänna att västerläget här är rätt trevligt. Ett härligt dagsljus i lägenheten, och när solen sedan kommer är den inte så varm. Solnedångarna är fantastiska, aldrig lika.
Syftet med de här bestämmelserna var gott, vi får kanske inte glömma det. Punkthus- och lamellhusmiljöer har sina kvalitéer, särskiilt de mer småskaliga miljöerna från 30- och 40-tal. Felet var att de blev det enda saliggörande i stadsplaneringen. Det blev för mycket och för ensidigt. Vi behöver också kvalité i form av gatuliv och variationsrik stadsmiljö. Och alla prioriterar vi olika och har olika behov. Kompletterar man förorter på ett klokt sätt kanske vi kan få både och?
 0
Matthias H. (9 Mars 2013 10:45):
Ragnar l, klokt skrivet. Och ja, d blev alldeles alldeles för mycket av punkt-, skiv- och lamellhusbyggande och är än idag.
 0
Hans H (9 Mars 2013 14:28):
Felet med lamellhus är om de finns centralt och om de är byggda på ett sätt som förhindrar framtida förtätning, eller om området antas vara färdigbyggt för all framtid. Att bo i ett lamellhus nära en stadskärna är alldeles utmärkt, eftersom man har närhet till service men har fördelarna med att slippa insyn med mera som kommer av tätare bebyggelse. Men om staden fortsätter växa blir det som finns bortom de nästan centrala lamellhusen bedrövligt, iom att det inte kommer finnas mycket service i närheten, utan det blir en förort och sovstad.

Men bygger man lamellhus och har en bra plan på hur man kan förtäta ett område i framtiden, så tycker jag definitivt att de har sin plats.
 0
Rasmus Larsson (10 Mars 2013 00:44):
Största problemet med lamellhus och punkthus är att det blir extremt otäcka utomhusmiljöer vintertid. Finns inget vindskydd någonstans. Byggnadstyperna är helt olämpliga i Sverige. Som hotellbyggnader på en solig charterort och endast använda sommartid kan de säkert ha sin plats.
+1
Johannes Hulter (10 Mars 2013 09:21):
Med tanke på att ca 40 procent av alla flerbostadshus i Sverige är just lamellhus så kommer det nog dröja innan det blir brist på dem... Ca 92 procent av flerbostadshusen är friliggande: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​3/​urbofobi_​3118.​html
 0
EL (10 Mars 2013 10:38):
Ett försök gjordes i Kortedala på 80-talet. Sprängrivning heter det. Var med själv.
+2
Rasmus Larsson (10 Mars 2013 13:08):
Hade en längre diskussion med en 76-årig förespråkare av förortsfunkis igår. Och hennes huvudargument vara att det är extremt viktigt att man har friliggande huskroppar arrangerade så att vinden kommer åt överallt och kan blåsa rent från smog och luftföroreningar. Jag försökte påpeka att vi numera inte har samma problem med luftföroreningar eftersom vi har mycket miljövänligare bränslen och avgasrening samt att vi allt mer går över till bränslefria energisystem. Så smog är inte längre ett problem vi måste lösa med vindens hjälp. Men hennes motargument var att vi kan inte lita på att det inte blir en återgång till en situation med omfattande smogbildning och därför måste vi fortsätta bygga så vinden kommer åt.

Solljus var hon också för, men det var mer på nivån att "det är ju trevligt när solen skiner in". Det primära var att vinden ska kunna blåsa rent.
+2
Hans H (11 Mars 2013 13:27):
Rasmus: Att vinden kommer åt är en nackdel vad gäller föroreningar i partikelform. Om vinden inte får röra runt partiklarna så faller de ner till marken, och det är på så sätt som "gröna lungor" fungerar, dvs trädkronor minskar vindhastigheten och får partiklar att falla ner. Och gräs ser till att hålla kvar partiklarna, genom att gräset håller kvar fukt och håller nere vindhastigheten allra närmast marken. Så det är inte magi som får växtlighet att rena luft, utan vanlig fysik.

Och stadskvarter funkar också bra som lungor iom att de håller nere vindhastigheten. I synnerhet om det finns lite grönt eller vatten i närheten som kan binda partiklarna.

Men damens argument håller naturligtvis om man skulle ha en lokal källa till föroreningar i grannskapet, en kamin, eller öppen spis t.ex.
 0
Rasmus Larsson (11 Mars 2013 14:45):
Aha, så partikelproblemen på Hornsgatan kan delvis bero på att det är så blåsigt där med hela gatan öppen mot vatten i båda ändar?
+1
Jimmy (11 Mars 2013 18:27):
Den som uppskattar solljuset mest i min södervända miljonprogramslägenhet är nog katten, som alltid står att finna på fönsterbänken bakom gardinen. Så det skulle kunna vara ett argument. Det argumentet känns också ungefär lika relevant som att husmor ska få ljus vid sin arbetsplats (köket) efter att herren i huset gått till sitt arbete och sönerna gått till skolan.

Det känns ju som man gör utredningar av allt även idag. Varför inte göra en ny om solljus, och en om parkeringsnormer när man ändå håller på?
 0
Lomma (11 Mars 2013 22:53):
Jag tror man får konstatera att lägenheter i stor utsträckning inte är tomma dagtid. Även äldre, arbetslösa och sjuka behöver bo.

Något som kanske är självklart för somliga, men möjligen inte för alla, är att ju längre norrut man befinner sig desto lägre solhöjd vid samma klockslag (undantag morgon och kväll sommartid). Nordeuropa behöver därmed större mellanrum mellan husen, för en given hushöjd, än Sydeuropa om man vill ha direkt solinflöde i lägenheterna - åtminstone vintertid.

Fönstrens storlek och utformning borde dock ha betydelse. Om det nu endast är ETT rum som byggnormerna kräver ska ha direkt solinflöde, så torde man kunna påverka även med hur man designar fönstren. (Norrlägen med stora fönster är kanske inte så energieffektivt, men såvitt jag vet populärt som konstnärsateljéer.) Om det är så att svenska städer är mer utglesade än spanska av delvis det skälet att solhöjden här i norr bidragit till en glesare stadsbild, så borde fönstertekniken vara något primärt i sammanhanget? Är det inte sol (det är ofta molnigt i Sverige) så åtminstone dagsljus i viss mängd, men vilka ljusvärden är det som gäller?

Hans H: Det är väl de mycket små partikelfraktionerna som är skadligast? Dessa torde vara benägna att sväva omkring i luften lång tid. Kanske når de minsta partiklarna markytan främst i samband med nederbörd?
+1
Anders Gardebring (12 Mars 2013 08:27):
Lomma:
Stora fönster är kanske kul om man är exhibitionist men det är ju inget som alla är. Har hört folk vid flera olika tillfällen (bl.a en diskussion mellan två personer på en buss) där de pratat om att de ser det som ett problem i sin bostad i Hammarby Sjöstad här i Stockholm.
Men det handlar ju inte om allt eller inget, kolsvart eller helljust utan om att människor har olika preferenser. Därför blir solljusreglerna också så fel då de tvingar på en norm som ganska många faktiskt inte vill ha.
 0
Rasmus Larsson (13 Mars 2013 16:29):
Glasväggar kan ju numera göras i princip lika energi-effektiva som vilken annan vägg-konstruktion som helst så det inte längre något argument för att inte ha jättefönster mot norr. För 40 år sedan var det lite annorlunda när hela Sverige skulle energi-effektiviseras för att minska oljeimporten. Då blev det väldigt viktigt att bara ha smä fönster mot norr och så mycket direkt solljus som möjligt rakt in från söder.
+8
Rasmus Larsson (28 Mars 2013 18:42):
Den här artikeln rekommenderas numera som intressant läsning av folk som jobbar i regeringskansliet :D
 0
Petter (4 Maj 2013 16:54):
Krav på dagsljus är givetvis rimligt, då det har en avgörande effekt på fysiskt välmående. Kroppen behöver veta vilken tid det är. En bostad med för lite ljus kan exempelvis ge sömnstörningar. Det visades tydligt i ett avsnitt av "Rummet formar dig" på SVT. Men de sa inte ett ord om direkt solljus...
+3
Fredman (23 November 2015 21:00):
Jag har börjat måla akryl på äldre dar. Tyvärr bor jag högt upp i huset och har jag arbetsrummet i söder vilket innebär att jag måste fälla ner för persiennerna när det blir sol, för då blir det helt omöjligt att se färgerna. Funderar på att hyra en atelje med norrfönster som är garanterat utan sol i stället.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter