Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg 2035: Gamlestaden, Kortedala, Bergsjön

 
Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035





Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön utgör ett av de fem fokusområden som Utbyggnadsplaneringen definierat som särskilt lämpliga för förtätning. Att det anses vara särskilt lämpligt för förtätning beror på att man anser att området idag har relativt god täthet och ett visst befintligt utbud av urbana verksamheter och service, samtidigt som det har relativt god kollektivtrafikförsörjning. Genom att förtäta kring detta område hoppas man så kunna med relativt små medel nå över några av de tröskelvärden man talar om där man uppnår en viss täthet som gör att serviceutbudet växer kraftigt.

Vi tittar närmre på vad planen säger för detta område som ligger så retsamt nära men ändå totalt avskuret från resten av innerstaden. Det finns onekligen potential kvar i området, även om det på senare år har blivit snarare mer avskuret från resten av staden än mindre, med Partihallsförbindelsen som senaste tillskott trafikspaghetti. Gamlestaden ligger i ett geografiskt ypperligt läge att knyta ihop en av staden, men hur ska man utnyttja denna potential maximalt?

I Utbyggnadsplaneringen har man studerat olika aspekter av de fem nyckelområdena, som befolkningstäthet, utbud av urbana verksamheter, pågående planering och utbyggnadspotential. För just det här området konstaterar man att det idag finns ca 45 000 invånare och 15 000 arbetstillfällen, att det finns mycket god tillgång till kollektivtrafik och att Gamlestads torg är och utvecklas än mer som en viktig knutpunkt. Samtidigt konstaterar man att området idag över lag är relativt glest, med få invånare och med undantag av vissa specifika punkter ett litet utbud av urbana verksamheter och funktionsblandning.

Den mest framträdande av dessa punkter är såklart ovannämnda Gamlestads torg. Här säger man att fördelningen mellan arbetande och boende är relativt jämn, befolkningstätheten relativt hög och utbudet av urbana verksamheter relativt stort.



Lustigt nog benämner man även Kortedala som en relativt blandad del av staden. Nyckelordet här är naturligtvis relativt och man frågar sig ju naturligtvis i förhållande till vad man kan anse Kortedala som relativt blandat. För Bergsjön, å andra sidan, medges att funktionsblandningen och befolkningstätheten är låg. Jämför man med innerstaden så har dock samtliga av delområdena mycket låg befolkningstäthet och mycket litet utbud av urbana verksamheter. Man kan ju knappast vara nöjd med att Gamlestadstorget har ett relativt gott utbud jämfört med en total öken.



Inledningsvis är Utbyggnadsplaneringen fullproppad med klockrena formuleringar om urbanitet och vitalitet och hur täthet och närhet är mycket viktiga parametrar för att få till en levande stad med stort utbud av service och andra verksamheter. Hur viktigt det är att man bygger så att så många som möjligt kan klara vardagen med så få transporter, och särskilt då biltransporter, som möjligt. Det är väldigt intressant, därför, att känna av hur rapporten förhåller sig till dagens stadsbild, och de projekt som just nu håller på att genomföras. Tyvärr kan jag inte låta bli att känna oron komma smygande just när jag läser några av de formuleringar man använder här.

Ta Kortedala, till exempel. Stadsdelen kallas alltså en "relativt blandad del av staden". Man får anta att det som får dem att dra den slutsatsen är att en liten klick service och verksamheter koncentrerats till Kortedala Torg. På en större skala, på stadsdelsnivå, kan man då tycka att det finns viss funktionsblandning inom stadsdelen. Men som vi vet så räcker det inte att funktionsblanda på stadsdelsnivå för att skapa urbanitet. Man kan förvisso kalla grannskapsenheter med viss verksamhet vid centrala torg för blandstad, men det är inte det som är blandstad av innerstadskaraktär, något som Stadsbyggnadskontoret själva diskuterat fint i deras skrift Stadsbyggnadskvaliteter.

Man har tidigare också genomfört så kallade stadsdelsdialoger, där stadsdelarnas invånare fått komma med synpunkter och utvecklingstips. En av de åsikter man tagit med sig därifrån för det aktuella området beskrivs såhär:

Kortedalas estetik och behovet av förtätning och trygghetsåtgärder kolliderar.

Sug på den en stund. Man förställer sig ju den kollisionen som en långtradare som kolliderar med en Lovikavante, men jag är inte så säker på att det är så man ser på det. Det är med all sannolikhet byggnaderna kring Kortedala Torg vars estetiska värden avses, dessa byggnader som tidigare omnämnts som så kulturellt värdefulla att ny bebyggelse i närområdet kraftigt måste begränsas. Man behöver ju inte vara rivningsivrare eller kulturmarodör för att tycka att det är en märklig prioritering, när en hel stadsdel alltså inte anses lämplig för utveckling, oavsett på hur goda grunder, på grund av estetiska preferenser. Vi får hoppas att det inte är den åsikt av de inkomna man först och främst fokuserar på i framtiden. Annars lär det vara mycket svårt att hitta platser att förtäta, över huvud taget.




Kortedalas estetiska värden kan man tycka vad man vill om. Men är de viktigare än värden som trygghet, tillgänglighet och hållbarhet?
 

Lika oroväckande är det när man tittar på vilka pågående projekt som finns i området. Man konstaterar i rapporten att det håller på att ske ett relativt stort tillskott av bostäder i området, men då utgörs alltså en stor del av detta bostadstillskott av projekten Kvibergsstaden och Kvibergs Ängar! Ur stadsplaneringssynpunkt är dessa projekt ett fullständigt fiasko och man verkar ha tänkt mer gated community för höginkomsttagare än urbanitet. Yimby har skrivit en hel del om området tidigare, bland annat har vi lämnat in ett yttrande.

Här kan vi nöja oss med att konstatera att projekten helt frångår Översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Kviberg. Vad är det som pekar på att man inte kommer behandla den aktuella Utbyggnadsplaneringen med samma respektlöshet när det i framtiden blir dags att ta fram detaljplaner för resten av mellanstaden? I så fall är ju Utbyggnadsplaneringen bara resursslöseri och en moraldödare för oss som sympatiserar med dess värderingar.

Så, runt 2000 av de 150 000 nya göteborgarna kommer tyvärr bo i Kvibergsstaden eller Kvibergs Ängar, så det är förlorade områden om man ser till Utbyggnadsplaneringens ambitioner om blandstad. De kommer tyvärr utgöra nya barriärer i området istället för att utnyttja sitt gyllene läge att bygga över barriärer och stadsmässiga sår. Som tur är finns det andra projekt i planeringsstadiet som är betydligt mer lovande. Vi tokhyllade nämligen detaljplanen för Gamlestaden som kom som en väldigt välbehövlig ljuspunkt i slutet av förra året. Nu är det bara att hoppas, hoppas, hoppas att man inte kompromissar bort de kvaliteterna som finns där och att man låter Gamlestaden bli den ypperliga utgångspunkt för en urbanisering och vitalisering för delområdet som det finns potential, och kunskap, till.




Antistaden Kvibergs Ängar: bortkastad potential.


Låt oss blicka framåt istället och inte gråta över spilld mjölk. Vad säger Stadsbyggnadskontoret om utvecklingsmöjligheterna för området? Gamlestadstorget lyfts fram som en uppenbar knutpunkt, och man förutspår att besöksintensiva kontorsnäringar kommer öka allteftersom området utvecklas och attraktiviteten höjs. Man föreslår att kontorsnäringar bör prioriteras särskilt i anslutning till det nya resecentrum som byggs.

Men det här sker ju till stor del i projekt som redan är planerade eller under genomförande. Frågan om hur man ska göra platsen ännu bättre lämnar man öppen. Inte heller i resten av området är man ännu särskilt konkret, och arbete för att konkretisera mera återstår (kom ihåg att detta ännu är en remiss). Man lyfter dock fram att den goda kollektivtrafiken gör att man bör fokusera förtätningen kring de befintliga torgen och hållplatserna.



Ur Utbyggnadsplaneringen.

I Bergsjön konstaterar man att fastighetsägarna vill bygga fler bostäder - med andra ord mer av det enda som idag finns i området. Man föreslår koncentrera dessa kring Rymdtorget som framhålls som en potentiell tyngdpunkt i området. Självklart måste man se till att bostäder inte är det enda som byggs här, och det betyder i praktiken att man måste kräva lokalanpassade bottenvåningar. Om man vill skapa levande stad så måste man sluta tala om bostadsområden och istället tala om stad. Jag ska hjälpa till att lösa ett problem som man lyfter fram.

I både Kortedala och Bergsjön har idag en övervikt på bostäder och
det är önskvärt med fler arbetstillfällen. Gärna lokaliserade så att de
hjälper till att stärka Kortedala torg och Rymdtorget.


Lösningen är mycket enkel. Lokalisera arbetstillfällena till samma byggnader som bostäderna man vill bygga vid torgen. Multifunktionella hus, alltså, såna som finns i en stad.




Kan fler bostäder göra Rymdtorget till en urban tungdpunkt i Bergsjön?


Vad tror ni om områdets utvecklingspotential de kommande 20-25 åren? Hur ska man knyta ihop Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön med resten av staden? Hur ska man skapa urbana värden inom området? Hur ska man komplettera så starkt segregerade och monofunktionella områden som Bergsjön? Själv tror jag på taktiken att kraftsamla kring de punkter som idag har flest värden, och sedan successivt expandera ut från dessa med tät, integrerad blandstad. Om man ska kunna uppnå tillräckligt hög täthet i resten av området krävs ganska omfattande komplettering, och frågan är om viljan och toleransen finns där, då man skulle vara tvungen att bygga bort många grönytor och andra kvaliteter som faktiskt uppskattas av de som bor där idag. Utgå hellre då från detaljplanen för Gamlestaden och låt den täta staden växa därifrån. Och framförallt: slösa inte bort en enda kvadratmeter till på anti-urbana projekt som skapar nya barriärer istället för att bygga över dem.




Låt det ske!
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Johannes Westlund (15 Maj 2013 02:56):
Jag tycker det är lite omotiverat mycket raljerande över påståendet om Kortedalas funktionsblandning. Jag har rört mig en del i området och vill bara tillföra lite som jag inte tycker framkommer.

Det är som sagt inte innerstad. Men Kortedala är inte så monofunktionellt som antyds. Det finns i själva verket två centrum-bildningar: Kortedala Torg och Citytorget.

Runt Kortedala Torg finns Hemköp, frukt&grönt-handlare, Bibliotek, samt ett par matställen och nån butik. Samt polis. Runt Citytorget finns stans bästa pizzeria, frisör, kiosker, ICA och nått ytterligare matställe. Utöver detta finns scoutkår, ett gäng skolor och förskola, ett par tre kyrkor och nått ställe precis nedanför Kortedala Torg med en pizzeria. Friskis och Svettis har jag för mig också. Samt ishall.

Med det sagt vill jag vara öppen med att jag inte tror på att förtäta Kortedala i nuläget. Det ligger inte tillräckligt nära innerstaden. Om trafikstrategin ska hålla kan inte SBK gå och strössla ut mer hus i förorterna. Det går helt enkelt inte. Det kommer bara bli mer bilberoende förort. Det enda jag tror på i området är Gamlestan. Där finns ändå någon form av möjlighet att skapa någonting bra. Det ligger i och för sig på tok för avskuret av allmän infrastruktur-öken. Men det går i alla fall att ta cykeln till och från området. Tröskeln att cykla till exempelvis Kortedala är fruktansvärt mycket högre. Inte minst rent fysiskt. Det är en mastig kulle för benen. Det blir nog fler bilar på 70-vägen upp snarare än fler cyklar...
 0
Daniel (15 Maj 2013 08:48):
Vill man skapa mer blandstad i Bergsjön/Kortedala/Gamlestan så kan man ju riva Göfabområdet, ett område som dränerar hela Östra Göteborg. Ö&B hade kunnat öppna en butik vid Kortedala Torg istället.
 0
Daniel (15 Maj 2013 08:55):
För övrigt så är Kortedala mer multifunktionellt än Norra Älvstranden. Stadsdelen har ju både fabriker och föreningslokaler utspridda överallt. Något som man inte hittar i nybyggda områden, och dessutom så omöjliggör byggarna/arkitekterna framtida föreningslokaler i nybyggda områden. Man är mer inriktad på funktionsseparering nu än vad man tom var på 40-80-talet.
+1
Hannes Johansson (15 Maj 2013 08:57):
Johannes: Jag har bott i Kortedala vid två tillfällen och i två år, så jag är medveten om torgen, vilket jag tyckte framgick i texten, men det kanske kunde poängterats bättre.

Hur som helst tycker jag, och egentligen Stadsbyggnadskontoret också om man läser deras texter, att blandstad inte endast är blandad på stadsdelsnivå. Grannskapsenheter som Kortedala är uppbyggt av kan knappast anses vara blandstad eller särskilt funktionsblandade, eftersom funktionerna i princip är uppdelade så att alla lokaler och all verksamhet är förlagd till ett litet lokalt torg, omgivet av monofunktionella bostadshus. Det är ju heller inte den täthet eller den typ av blandning som skapar attraktiva lägen för varken företag eller boende, generellt sett.

Det finns naturligtvis även de som trivs i områden som Kortedala, och det har vi pratat om flera gånger tidigare i Yimby, men det är ju intressant att notera att de flesta även bland de som säger sig trivas i såna områden söker sig in till innerstaden så fort de ska göra någonting. Det de flesta av de som trivs i t. ex. Kortedala verkar trivas med är alltså att bo och handla dagligvaror i Kortedala, men sen åker man in till stan så fort man vill ha nöjen eller göra mer shopping. Det är visserligen inte något fel med att trivas med det, men hur bra skalar det, om alla skulle bo så? Då skulle naturligtvis innerstaden antingen krympa eller i vart fall inte växa, och vips så försvinner hela poängen med satellitstäderna.
+1
Hans H (15 Maj 2013 13:52):
Hade man velat så hade man redan varit halvvägs med att bygga ihop Kortedala och Gamlestan. Men nu satsade man med Kviberg"staden" och Kvibergs "Ängar" på att bevara områdets karaktär istället, dvs man fortsatte bygga enklaver som det bara är tänkt att man ska sova i.

Jag kan därför inte riktigt ta deras ambitioner seriöst. Men jag är lätt att omvända, det är bara att presentera en riktig plan för hur områdena ska länkas samman. Förslagsvis då med hjälp av ett så urbant stråk som möjligt mellan Gamlestan och Kortedala. Att bara förtäta och hoppas på att staden kommer komma av sig själv funkar inte, utan man måste bygga stråk som är lätta för förbipasserande att använda.

Men egentligen tror jag att det är missriktade ansträngningar att försöka koppla ihop Kortedala och Gamlestan, utan det är bättre att bara koncentrera sig på Gamlestan, som har stor potential till riktigt stadsliv om man öppnar upp de avstängda stråken som redan finns i stadsdelen.
Men öppnar man upp stråken så bör man även bygga slutna kvarter för att få acceptabla ljudninvåer längs med stråken.

Konkreta förslag för Gamlestan:
Öppna upp Lars Kaggsgatan för genomfartstrafik https:​/​/​maps.​google.​se/​?​ll=​57.​733691,12.​0​160​5&spn=​0​.​0​0​.​.​ , men utforma vägen så att farten blir lagom (man kan använda Friggagatan som mall om man vill, jag snackade med en polis som hade en fartkontroll där och han kunde glatt meddela att han inte bötfällt en enda bil).
Komplettera befintliga fastigheter med huskroppar så att slutna kvarter i anslutning till gatan bildas, med en lagom dos lokaler dels för att bullerdämpa omgivningarna och dels ge möjlighet till butiker och annan verksamhet.

Samma sak men Brahegatan. https:​/​/​maps.​google.​se/​?​ll=​57.​729693,12.​0​13121&spn=​0​.​0​.​.​ Öppna upp för genomfartstrafik, men se till med hjälp av utformningen av gatan att trafiken inte vågar köra fort. Och får man bullerproblem så komplettera med bullerskyddande fastigheter och använd slutna kvarter som strategi för bullerdämpning och förtätning.

Kortedala och övriga yttre förorter i nordost skulle få betydligt närmare till riktigt stadsliv om man fick Gamlestan till ett riktigt mysigt ställe. Och de skulle därigenom kännas mindre avknoppade från Göteborg.
+1
Hans H (15 Maj 2013 14:24):
En tanke jag haft om förtätning av de norra förorterna är att spårvagnshållplatserna som sådana borde användas till affärslägen, lokaler och bostäder.
Många hållplatser är ganska otrevliga platser som ligger lite avsides... vilket är udda i om att det är de mest centrala platserna i områdena folklivsmässigt.

Så istället för att ha första byggnad 40-50 meter bort från hållplatserna, så borde man ha fastigheter med affärer och restauranger intill hållplatserna på 5-10 meters avstånd, med skyltfönster mot hållplatsen till. Så att de som sitter på spårvagnen, eller de som väntar på hållplatsen skulle kunna få en impuls att göra ett ärende dit.
 0
Johannes Westlund (15 Maj 2013 18:58):
I Gamlestan finns massor potential, det håller jag med om. Idén om att öppna Lars Kaggs är inte så tokig. Men jag är osäker på om Odinsgatan är en rimlig förebild. Jag tror snarare på ett smalt bilkörfält flankerat av cykelfält och periodiska avsmalningar/vägbulor.

Däremot håller jag inte med om Brahegatan. Den borde faktiskt förkortas och partiet närmast SKF blir då ett fint och levande litet torg. Typ mellan Artillerigatan och Götaholmsgatan.
 0
Håkan Tendell (15 Maj 2013 23:04):
Jag bodde på Kalendervägen 28 i Kortedala i slutet av 6o-talet fram till mitten av 70-talet. I närheten längs den gatan fanns en hel del lokaler (inte i höghusen, men i låghusen (åtminstone två snabbköp, en textilaffär, och en källarlokal med frukt och godis). Detta i kombination med närheten till Kortedala torg (där "allt" fanns: EPA, bibliotek, kiosk, fiskaffär, fotobutik, frisersalong och annat jag inte minns) framkallade en känsla av att bo i stadsmiljö, men visst var det så att man redan då insåg att det fanns något annat som liksom var den riktiga stan (som var en än mer spännande värld, där man gick på bio, på Liseberg eller äntrade någon av Stena Lines eller Sessanlinjens båtar.

I vår livstid kommer kanske Kortedala att bli ett med denna riktiga stad, så även om förtätning av innerstan bör prioriteras idag (till 80 - 100 %) kommer man väl förr eller senare till ett läge när man måste fundera på i vilken ordning Kortedala bör omvandlas.

En lösning skulle kunna vara att börja förtäta med blandstad i allt vidare cirklar kring Kortedala Torg och Citytorget så att ön Kortedala slutligen växer samman med halvön Gamlestan.

En annan lösning skulle kunna vara att efter fullbordandet av det blivande stadsmiljöparadiset Gamlestans torg fokusera på att bygga tät blandstad hela vägen från Artillerigatan, genom Bellevue och upp längs Kortededalavägen (en boulevardisering av den senare helt enkelt).

Jag vet inte vilket av alternativen som borde prioriteras framför det andra eller om det lämpligaste skulle vara att lägga hälften av resurserna på vardera alternativen och köra dem samtidigt, men då i halva hastigheten för respektive projekt.

Visionen om mångmiljonstaden Göteborg (vet ej hur många som delar den visionen, men jag ser den framför mig) innebär sannolikt att i princip hela Göteborgs kommunyta behöver förtätas. Svårigheten ligger kanske mest i att göra de rätta prioriteringarna för i vilken ordning det ska ske, så att utvecklingen på bästa sätt eller åtminstone på ett godtagbart sätt bibehåller och eventuellt stärker stadens goda framtidsutsikter.

Prioriteringar är dock meningslösa om de inte också paras med en stor portion action.

Men det är på gång nu. Mycket är på gång. Det känns som att en stor mängd byggkranar snart skall förmörka himlen över Göteborg. Jag längtar till den stunden.
 0
Daniel Andersson (16 Maj 2013 00:29):
Lägger upp en kartskiss med tänkbara ändringar i gatunätet jag gjort för en tidigare tråd:
http:​/​/​img39.​imageshack.​us/​img39/​60​/​gbgnosyd.​jpg
turkos prickad linje: huvudgata/-väg för motorfordon
orange linje: trafikleder som omvandlas till stadsgator/boulevarder
röd linje: ny gata/väg (prickad: i tunnel)
lila: järnväg flyttad till E6
ljusgrön linje: väg/järnväg som utgår (blir naturmark eller del av stad)
mörkgrön linje: promenadväg/vandringsled (schematisk sträckning)

Tanken är att maximera stadsdelarnas potential i form av närhet till naturen genom att skapa promenadvägar/vandringsleder genom de gröna kilarna. Barriärer reduceras så långt möjligt genom att flytta järnvägen samt genomfartstrafiken på Marieholmsleden till E6 samt en ny lågbro vid Lärjeholm (och vid Agnesberg). Utöver det självklara att göra trafikleder vid bebyggelse till stadsgator/boulevarder, föreslår jag att större vägar genom skogen tunnelförläggs för att skapa sammanhängande naturmarksområden. Konsekvent genomfört skulle det ge området unika kvaliteter. En enklare lösning kan vara fartreducerade passager för vandringslederna alternativt ekodukter.

Jag tänker mig sammanhängande bebyggelse mellan Bellevue och Kortedala samt mellan Gamlestaden och Lärjeån (det området förbises helt i utbyggnadsplanen. Utan E45 och järnvägen blir potentialen för stadsbebyggelse större. Ett frågetecken rör snabbspårvägen. Nya hållplatser ökar restiden till Angered. Den utgör också en barriär i området.
Kortedala (särskilt torget och industriområdet) kopplas mot Hisingen via den nya lågbron och tunneln. (En annan tänkbar länk är Nymånegatan-Backadalsmotet, men den känns mindre prioriterad.) En ny gata föreslås också mellan Kortedala och Utby. Kopplingen norrut mot Angered från både Kortedala och Bergsjön blir genare med tunnel ner mot Lärjeån. Huvudleden för trafik mellan Partille och Angered läggs så den stryker förbi både Rymdtorget och industriområdet istället för att som idag skära rakt genom ett grönområde.

I Kortedala finns flera gator som spärrats för genomfart som lätt skulle kunna öppnas. Det vore (antar jag) ett återställande till ursprungsutförandet. Samtidigt kan gatornas utförande ändras så att gående och cyklister prioriteras bättre. Bergsjön är mer genomgripande trafikseparerat, en totaländring av det vore dyr och kanske inte heller önskvärd. Ringvägen runt kan göras till mindre av trafikled och stadsgata där så passar, parkgata på andra. Teleskopgatan och Kvadrantgatan borde kunna kopplas ihop (anslutning till Teleskopgatans hållplats), liksom Stjärnbildsgatan med Rymdtorget (den vägen blir genare än den snabbare via Bergsjödals industriområde i min skiss).
 0
Daniel Andersson (16 Maj 2013 15:55):
Sen gäller det att det går att få ekonomi i byggprojekten också. Förtätning vid lokala torg och runt spårvagnshållplatser borde vara givet. Det vimlar inte av ytparkeringar som det går att bygga på. I Kortedala är det mycket vinkelparkeringar på lokalgator och nära hus, i Bergsjön är det istället parkeringsdäck. Det är tvivelaktigt att markvärdet är högt nog för att motivera P-garage utom vid torgen. Frågan är om det är rimligt med större underhåll på befintliga parkeringsdäck; kanske borde de istället rivas. Första steget borde vara att se till att p-kostnader synliggörs och motsvarar markhyran. P-plats skall till exempel inte ingå i hyran. På så sätt finns ett lagomt ekonomiskt incitament när folk väljer om de vill ha bil. De P-platser som frigörs kan bebyggas. Ett andra steg kunde vara att införa gatuparkering som är mer yteffektivt än parkering på tomtmark (som istället kan bebyggas eller användas som gårdsmark). Det bidrar också till att få ner hastigheten på trafiken. Intäkterna från gatuparkering kan bekosta ombyggnaden av gatorna till att bli gång- och cykelprioriterade. På lång sikt, när markvärdet är tillräckligt högt, flyttas p-platserna in i garage och gatuutrymmet kan istället användas till exempelvis breda trottoarer med uteservering.

Hur attraktivt är det att bygga vid trafiklederna? Gatuliv med stadspuls kanske säljer inne i stan, men på Almanacksvägen? Antagligen är bostäder längs högtrafikerade gator mindre värda samtidigt som de kostar mer att bygga pga bullerkrav. Dessutom exponeras de boende för högre halter av luftföroreningar. Denna typ av förtätning måste rimligen starta i mer centrala lägen som om det blir lyckat sedan kan sprida företeelsen utåt. Ur trafiksäkerhetssynpunkt kan det vara befogat att fartsäkra vägarna redan nu och det är antagligen ekonomiskt att ersätta planskilda korsningar som behöver större underhåll med plankorsningar.

Bergsjövägen och Ljusårsvägen är mindre trafikerade. Stadsradhus (typ Sankt Sigfridsgatan eller Kungsladugårdsgatan) kanske kunde vara något att bygga längs dessa? Lite mindre tät bebyggelse passar med tanke på att det är en bit till spårvagnshållplatserna samt att det skulle komplettera befintliga flerbostadshus.
+1
Johannes Westlund (16 Maj 2013 16:08):
Jag förstår fortfarande inte varför man prompt ska förtäta satellitförorterna. Det är strukturer som är extremt svårförtätade och förtätar man förstör man områdets kvalitet som bygger till stor del på glesheten. Samtidigt vill man lämna urbana hål á omkring 10 hektar vardera lite varstans i centrum, i Göteborgs absolut mest centrala och dyra lägen. Vill man nödvändigtvis subventionera Volvo så kan man väl göra det rena pengar istället för att göra det genom att förstöra stan. Vi behöver mindre av öar miltals från centrum, inte MER. Vi behöver färre människor i bilberoende enklaver, inte fler. Men det är kanske nödvändigt för att få lönsamhet i de enorma motorvägarna att man tvingar ut folk i bilberoendet.
 0
Daniel Andersson (16 Maj 2013 16:16):
Självklart skall centrum förtätas i första hand. Starkaste skälet för förtätning i förorten är att ge förutsättningar för de lokala torgen att leva. Utan dem blir livet i förorten mycket svårare för de som saknar bil.
Sen kunde man hoppas att Göteborgs förorter blev så attraktiva att fler ville bo kvar och att en del som idag flyttar till Kungsbacka, Kungälv och Ale valde att flytta dit istället.
 0
Erik Funck (19 Maj 2013 01:37):
Intressant karta Daniel men pendeln missar gamlestadstorget. Om den får svänga över älven lite tidigare kan vi både behålla den och få en ny station exempelvis vid bäckebol
 0
Daniel Andersson (19 Maj 2013 03:11):
@Erik F: Det var några år sedan jag gjorde kartan. Med nyinvigt dubbelspår till Trollhättan är det inte rimligt med någon flytt. Kanske i samband med ny höghastighetsjärnväg till Oslo eller om Bohusbanan byggs ut till dubbelspår via Kungälv.
 0
Gunnar Einarsson (19 Maj 2013 23:12):
Patrik Andersson, man kan väl vända på det och tala i termer av "urbaniseringspotential". Låt oss säga att Göteborg har förmåga att öka till max 750 000 invånare, givet förutsättningar och begränsningar i övrigt.
Förtätar vi innerstaden som Yimby vill, så skulle vi nog dock få plats med hela den befolkningstillväxten i vad som huvudsakligen är centrum. I det perspektivet blir all förortsförtätning egentligen bara en form av förlorad urbaniseringspotential som låser fast oss i en gles stadsstruktur.

Men jag håller nog med om att förortsförtäta i viss mån just runt torgen i syfte att dessa må bli livskraftiga (eller så ger vi helt enkelt upp om betongenklaverna). Tillgången till bil lär ju inte öka i framtiden.
 0
Matthias H. (19 Maj 2013 23:51):
Vi har en tråd angående snabbspårsutredningen. Jag la in en länk till en bild där över generalplanen. Den är kuslig mm fascinerande. Angered skulle blivit enormt ja.
 0
Daniel Andersson (21 Maj 2013 15:13):
@Erik Funck (19 Maj 01:37):
Några idéer på hur järnvägen kan dras:
http:​/​/​img692.​imageshack.​us/​img692/​2629/​screenshot20​13.​.​
Fredrikshamns skans vid älven är markerad med ljusgrönt.
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Fredrikshamns_​skans
Gamlestadens station samt tänkbara stationslägen i Backa är markerat. Även en station i Kärra är rimlig innan spåret går tillbaks över älven mot Surte station.
Varianten via Marieholmsbron kan kräva fler spår på bron. Sträckningen missar Gamlestadens station.
Den rakaste sträckningen blockerar älvstranden på en lång sträcka samt stör skansens koppling till älven. Stationsläget i Backa känns också sämre.

Min tanke är att Bohusbanan leds Ytterby-Kungälv-Bohus, norr om Fontinberget. På så sätt kan Hisingen förtätas utan Bohusbanan som barriär. Istället skulle en spårväg till Tuve kunna anläggas (längs Tuvevägen).
 0
Daniel Andersson (21 Maj 2013 15:21):
Att stänga av delar av E45 kan förefalla orealistiskt. Trafiken på framförallt E6 skulle öka vilket kräver fler körfält. Men, kanske minskar trafiken i framtiden och vi får ändå fundera på att 'downsiza' vägsystemet. En farhåga kan vara att sårbarheten i trafiksystemet för störningar ökar. Idag är E6 och E45 helt dominerande för den nord-sydliga trafiken norr om Göteborg. I Kungälv blir det kaos när vägen via motorvägsbron över Nordre älv stängs och all trafik leds genom stan förbi Bohus fästning. För att något sprida ut trafiken, föreslår jag en ny väg (och bro) från Ytterby till Säve samt mellan Surte och Lövgärdet. Flera nya lågbroar över Göta älv. En vägkoppling mellan Tuve och Länsmansgården ersätter Hisingsleden som jag menar skall utgå mellan Björlandavägen och Torslandavägen. (Sommarvädersgatan och Sörredsvägen bör räcka för den nord-sydliga trafiken. Hisingleden är redundant och når inga fastigheter som inte också nås från Sörredsvägen. Hisingsleden är en påtaglig bullerkälla samt barriär genom Svarte mosseområdet.)
En skiss:
http:​/​/​img7.​imageshack.​us/​img7/​6481/​screenshot20​130​521.​.​
Rött: Ny väg (streckad: i tunnel)
Grönt: Väg som utgår
Turkos: Nord-sydliga förbindelser
Lila: Tvärförbindelser (som den nord-sydliga trafiken kan ta vid trafikstörningar)
 0
En Som Inte Vet (22 Maj 2013 20:34):
Det går faktiskt inte att förstå hur "de" tänkt beträffande Kvibergs ängar. Det är en estetisk tillgång i den äldre regemente-bebyggelsen längs Kvibergsvägen som verkar förspillas med bullerskärmar osv. Istället för att satsa på ett mer urbant stråk där. Det måste finnas en mängd liknande miljöer t.ex. utanför Köpenhamn som de kunde ha tittat lite på, med alléträd och urbanitet värd namnet. Alla som sett grönskan lite norrut vid Öresund vet vad jag talar om.
 0
Janne (21 April 20:43):
Flyttade till Kortedala från Gårda 1954 9 år gammal till en tvåa med badrum från en etta med badrum i källaren tyckte det var himmelriket att vi de flesta av ungdomar med blandning från olika delar av Gbg gamla omoderna små lägenheter samlades på en plats det här var ju grunden till att gäng bildades du hade K-Torget som automatisk S-torget ingick,Citytorget (ganska bleka) samt K-Norra .Vi var inga helgon men vi hade "moral" något som var viktigt att ingen mobbing jag själv tog tag i ett par gånger i sådana som mobbade sina skolkamrater och fick slut på det men det var nog tack vare att jag var lillebror till XXXX och han och hans kompisar bråkade man inte med (det var inget våld) det var väl de var äldst . Men flyttade från K 64 och mina föräldrar flyttade till Olskroken 70 så hände mycket negativt . Varför ?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5347 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter