Utskrift från gbg.yimby.se
....

Centralenområdet behöver stadsplanering

 
Extra! Filmerna över arkitektteamens presentationer om Centralenområdet finns nu upplagda på youtube.
Del 1: http://www.youtube.com/watch?v=4q_YDpXGM_g
Del 2: http://www.youtube.com/watch?v=R3U4-dTDQnU
Del 3: http://www.youtube.com/watch?v=00HY4xM4reo

Den 30 maj var vi ett stort antal nyfikna göteborgare som hade samlats i Älvrummet för att få se presentationen av tre arkitektteams idéarbete om Centralenområdet. Presentationerna finns att ladda ner från Älvstadens hemsida. Området har stadens bästa läge vad gäller kollektivtrafikförsörjning och området behöver utveckas till en befolkad blandstad för att stärka kopplingarna mellan innerstaden och Hisingen och Gullbergsvass. I inbjudan beskrevs området som

Det är ett av Sveriges och Nordens hetaste områden och har en riktigt stor potential för framtiden som internationellt, nationellt, regionalt och lokalt nav mitt i den göteborgska citykärnan.
Så vad gör arkitektteamen av denna möjlighet i ett av Nordens hetaste områden? Den inledande bilden är min fria tolkning av målbilden för åtminstone två av de tre teamen. Häng med på en granskning av arkitektteamens förslag.

Centralenområdet.

 

Det lite oklart vad det är för en stadsutvecklingsprocess som vi bevittnar. Projektledare för Stadsutvecklingsprogrammet för Centralenområdet är två personer från Stadsbyggnadskontoret. Men det är ungefär samma arkitektteam som var en del av RiverCity-workshopparna under visionsprojektet i Centrala Älvstadens regi. Man talar om idéarbete och inte planarbete. Det verkar som arbetssättet under visionsarbetet nu mer och mer spiller över till det som borde vara ordinarie planarbete. Det är i detta skede inte några konkreta planer vi bevittnar utan snarare idéer som vi eventuellt kan ta med oss i den oändligt långdragna diskussionen om stadsutvecklingen.

Enlig projektledaren Lena Jacobsson är inte heller stadsutvecklingsprogrammets slutprodukt en plan enligt PBL, utan ett mellanting mellan fördjupad översiktsplan och program. En handling ska tas fram under hösten som visar stadsbyggnadsidé, strukturplan med illustrationer och beskrivning. Processen ska förhoppningsvis – någon gång i framtiden – leda till en plan och byggande.

Teamen hade fått lite olika fokus att arbeta med. SLA/Henning Larsen Architects skulle behandla innehåll, täthet och skala, White/SpaceScape/West 8 skulle behandla vatten som kvalitet/tillgång och klimatanpassning och GüllerGüller/ZUS skulle behandla att överbrygga barriärer och skapa stråk. Vid presentationerna så visade de två första teamen en väldigt lättsam inställning till fokusuppgiften. Det var snarare ett totalt fokus på gröna stråk och gröna plättar. Lyckligtvis räddade GüllerGüller/ZUS delvis upp situationen genom att hålla sig till uppgiften och att utgå från staden och urbana stråk.

 

SLA/HLA

Redan i den inledande rubriken i presentationen sätter SLA/HLA tonen med

What if the identity of the central station area could be transformed from smog and hustle into butterflies and play?

Det är helt rätt inställning att minska på trafikapparaten men är det verkligen en trafikapparat i grönt som ska vara målet? Var är staden?

Här är "staden".

 

SLA/HLAs förslag handlar till största delen om hus-i-park, dvs. byggnader som ligger lite lagom slumpmässigt vridna i parkmiljö. Många av byggnaderna kopplar inte alls till gatorna utan får en liten grön kil mellan gatan och byggnaden. (Det brukar sluta med att dessa kilar blir parkeringsplatser när planen väl är klar.) "Kvarteren" är lite lagom öppna och uppbrutna.

Teamet ställer frågan

If we ask the planners of Gothenburg to transfrom phased out infrastructure to green space, what will the answer be?
och svarar själva
We think the answer from the citizens will be a YES!
Det har tydligen gått dem helt förbi att en inte obetydlig andel göteborgare vill se mer stad snarare än fler gröna ytor. Vi kan ju inte ersätta en trafikbarriär rakt av med en annan – om än grönare – barriär.

Parkmiljöer kan var underbara en vårdag då solen och tussilagon tittar fram, i skymmningen en sommarkväll då grilldoften sprider sig eller under promenaden en ruskig och färgsprakande höstdag. Men samma parkmiljöer kan även vara ogästvänliga och otrygga en mörk kväll i november. Därför bör parker och gröna områden vara något som man inte tvingas att passera igenom, utan något som man kan välja att uppsöka. Obrutna gröna stråk skapar obebodda miljöer som man tvingas att passera – även en sen mörk kväll i hård vind och horisontellt regn. I en stad där vi prioriterar gående och cykel är det mycket viktigt att vi skapar miljöer som upplevs bebodda och därmed trygga att trafikera. Annars blir motorfordonens hölje det skydd som väljs under våra många mörka timmar.

Parkstråk får inte bara en lokal effekt på tryggheten när man ska passera. Gräns- och barriärskapande parkmiljöer som helt bryter stadsväven sprider även negativa återverkningar vidare till stadslivet utmed gatorna som de anknyter till. Problemet kan spridas långt bort från gränsen och zoner av stadsvakuum skapas i omgivningen, vilket Jane Jacobs har beskrivit väl.

Trafikbarriären är ersatt av en parkbarriär.

 

Är det något man ska ta med sig från förslaget så är det Göta älvbron som park och att de vill se en överdäckad E45. Vikten av denna överdäckning för stadsutvecklingen i området har vi skrivit om tidigare i samband med analysen av trafikstrategin som är på remiss. Utan överdäckning kommer vi ha ett 90 meter brett trafikdike som skapar en barriär och som på grund av trafikbuller omöjliggör bostäder i området.

SLA/HLAs förslag är att använda överdäckningen till ett parkstråk. Som sagt så kommer även en park att vara en barriär om man inte arbetar målmedvetet med att trygga kopplingen mellan dess sidor (t.ex. med paviljonger och livliga gator som tydligt korsar stråket). Det är möjligt att överdäckning med park är en kostnadseffektiv lösning, men låt då resten av omgivningen bli tät stad med hög boendetäthet och inte hus-i-park.

Göta älvbron som park är inte en ny idé – men en idé värd att utreda vidare.

 

White/SpaceScape/West 8

Förslaget från White/SpaceScape/West 8 heter "Queen's Park" och även här får man en föraning om vart det bär hän. Med Göteborgs historia av blått och grönt på 1600-talet och stadens nuvarande gröna bälten motiverar man tanken om en utvidgning av gröna bälten. Detta är utgångspunkten för hela förslaget.

Parkstråket Kungsparken-Trädgårdsföreningen utanför vallgraven ska fortsätta över Drottningtorget (som blir Drottningparken) och vidare till Operan/Lilla Bommen för att kunna koppla till Jubileumsparken i Frihamnen och vidare mot Ramberget. Älvstranden görs till ett grönt promenadstråk. Dessutom tillkommer en tvärgående parkaxel parallellt med Göta älv på marken som frigjordes då Götaleden blev Götatunneln. Stråket ska gå hela vägen från Skeppsbron till Skansen Lejonet. Genom Gullbergsvass gör man inte som SLA/HLA och utnyttjar en överdäckning av E45 till park, utan man skapar ett helt nytt parkstråk i Bergslagsgatans förlängning.

Vi har alltså inte mindre än tre gröna stråk och ett trafikdike (E45) som snittar upp stadsväven. Som exempel i syd-nordlig riktning får vi bangårdsbarriär - ett kvarter - parkstråksbarriär - ett/två kvarter - trafikdikebarriär - ett/två kontorskvarter - strandpromenad - älvbarriär. Den som tror att detta blir en bra fungerande stad med starka urbana stråk räcker upp en hand – och flyttar lämpligen till Lilla Edet.

Det kan inte bli bra stadsplanering när man utgår från de gröna stråken och försöker klämma in kvarter där det blir plats över. Utgångspunkten behöver vara hur vi skapar en fungerande, sammanhållen och hållbar stad – där park och natur är ett stödjande inslag.

Gröna barriärer snittar upp stadsväven i området.

Referensbild från White et al. visar grönt impediment i trafikapparat och lokallösa bostäder.

Gräsmattor som ingen nyttjar.

 

Kolla igenom presentationen och notera hur teamet har lyckats maximera antalet meningslösa gräsplättar i alla illustrationer. Det är ju i alla fall ärligt att det inte finns en enda person som nyttjar plättarna – inte i någon av illustrationerna.

Det vi tar med oss från detta förslag är den tydliga kvartersformen med slutna kvarter och den täta och hyggligt höga bebyggelsen i de delar som skonats från grönstråkshysterin.



Vi kan även ta med oss vissa delar av den föreslagna strandpromenaden.

 

GüllerGüller/ZUS

Det var verkligen befriande när GüllerGüller/ZUS till slut kom in och presenterade en lösning som andas dynamisk stad i rörelse. Det är inte så att deras alternativ saknar grönt. Men utgångspunkten är att få en fungerande stad och inte att få till obrutna gröna stråk. Det gröna är snarare koncentrerat till väl avgränsade parker än utsmetat längs stråk och runt byggnader. Det var bara GüllerGüller/ZUS som tydligt uppehöll sig vid den givna uppgiften. Deras presentation öppnar exakt som uppgiften var definierad: "Overcoming barriers, creating strategic links".

En av GüllerGüller/ZUS referensbilder är Gare de Nord - en järnvägsstation i stad.

En annan referensbild är De Resident i Haag. Vi bör definitivt ta inspiration av denna bild och börja avsluta våra nya högre byggnader på annat sätt än som avhuggna stubbar.

I planförslaget finns tydliga kopplingar och stråk mellan områdets alla delar. Tyvärr har de under resans gång varit lite för lyhörda och snappat upp höghusångesten som härjar i stan, så referensbilden från Haag får inte fullt genomslag.

Urbant så det förslår...

.... med tydlig inspiration från Iron Maidens "Somewhere in time". Betyg MVG.

 

Från GüllerGüller/ZUS tar vi med oss förmågan att bygga en sammanhängande stadsväv, att bygga vackra höga hus och att ge staden en urban karaktär.

En liten detalj med stora konsekvenser är den nya diagonalen genom Nordstans P-hus som de föreslår. Ett urbant stråk skapas med en tydlig koppling från Drottningtorget till Lilla Bommens hamn och en framtida bro till Frihamnen. Den knyter dessutom an till Norra Larmgatan som försvann i samband med saneringen av Nordstan. Den urbana diagonalen skapar den koppling mellan Drottningtorget och Lilla Bommen som de andra teamen tror går att skapa genom gröna stråk. Genialt! ...eller egentligen bara normal stadsplanering.

Diagonalen och gröna parker. 

 

Blandstad eller kontorsområde i park?

Under den funktionalistiska eran har trafikplaneringen till stor del skett före den mer detaljerade stadsplaneringen. Trafikapparater och leder planerades först för att klara ett visst flöde av förväntade personbilstransporter. Det blev ur stadens perspektiv suboptimala lösningar och stora barriäreffekter. Två av teamen har nu ersatt den förtur som trafikplaneringen hade med en förtur för planering av gröna stråk. Tanken är att kryp och växter ska få en obruten och väl dimensionerad infrastruktur. Orimligheten i denna syn på det gröna i en stad skrev vi om i samband med analysen av Grönplanen som är ute på remiss.

I de presenterade förslagen utgick alla teamen från 20% bostäder och 80% kontor i området (1000 boende och 8000 arbetande). Idag har vi en kontorsenklav vid Lilla Bommen som ligger skild från staden och som blir öde kl 18:00 när kontoristerna gått hem. Det är en låg boendetäthet innanför Vallgraven och Nordstan klipper under kvällstid effektivt av den sista kopplingen mellan boende och Lilla Bommen/Gullbergsvass.

Det borde vara ett mycket stort fokus på att skapa en stad som lever även efter kl 18:00 och som kan koppla den gamla staden med den nya i Frihamnen/Ringön och Gullbergsvass. Det finns ett stort behov av boende i Centralenområdet och 1000 personer placerade framförallt bort mot Gullbergsvass kommer inte förslå speciellt mycket.

Mycket låg boendetäthet innanför vallgraven och bort mot Nordstan och Lilla Bommen når den sin absolut lägsta nivå. Med endast 1000 nya personer i området kommer färgen inte ens ändras ett steg till mörkare blått.

 

Under frågestunden vid presentationen kom därför från publiken den rättmätiga frågan om denna fördelning på 20% bostäder och 80% kontor verkligen är bra för området. Svaret från ett av arkitektteamen var att denna fördelning mellan bostäder och kontor var given i uppgiften och bestämd av staden. Vid detta svar började en tjänsteman från Stadsbyggnadskontoret skruva på sig, resa sig och gå mot podiet. Han fick en mikrofon och sa att det nog inte alls var givet utan något i stil med att

Det var bara något som vi använt som en arbetshypotes. Det är inte bestämt.

Herregud! En sådan avgörande parameter kan ju inte bara höftas till, få bli input till det fortsätta stadsutvecklingsarbetet för att slutligen växa fast som ett axiom – utan vare sig utredning, diskussion eller beslut. Boendetätheten är ju en av de absolut viktigaste parametrarna när det gäller att skapa en fungerande blandstad.

Vi får inte slarva bort detta område med stadens bästa kollektivtrafikförsöjning på gröna stråk, hus-i-park och låg täthet. Lösningen är att utgå från GüllerGüller/ZUS förslag men att öka boendetätheten utan att för den skull minska på kontorsytan - den kan gott öka om någon vill bygga lite högre. Ta gärna med överdäckningen av E45 från SLA/HLA (och absolut inget mer) och strandpromenaden och kanske även den konsekvent slutna kvartersstrukturen från White et al.. Det kan bli riktigt bra men då måste man välja absolut rätt delar ur förslagen och krydda det många många fler boende.

Som av en händelse hamnar vi då ganska nära det förslag som Kanozi Arkitekter tagit fram i det arbete med RegionCity som Jernhusen driver parallellt. Eftersom Kanozi är stadsarkitekten Björn Siesjös gamla byrå så kan vi kanske hoppas på att hans tankar om staden och Centralenområdet inte ligger speciellt långt från detta förslag.

Kanozi levererar en riktigt stadsplan med tät stad.

Kanozi levererar en riktigt stad med en skyline.

 

Som vi sett handlade tyvärr det mesta om infrastruktur för fjärilar och alla team utgick från en låg täthet – framförallt en mycket låg boendetäthet. Resultatet blir föga förvånande en osammanhängande stad genomkorsad av barriärer. Det är långt mellan de bra idéerna, men det finns några om man letar mycket noga. Det bestående intrycket är tyvärr att dessa team tillåts hålla på och kläcka lustiga idéer helt utan att utreda konsekvenserna för staden och stadslivet.

Efter så mycket arbete där ingen behöver ta konsekvenser utan kan fabulera fritt är det hög tid att vi sätter igång ett seriöst planeringsarbete. Där konsekvenser av val utreds. Speciellt den nödvändiga boendetätheten måste utredas. Centralenområdet behöver omgående en stadsplanering och en plan värd namnet stad.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (19 Juni 2013 08:28):
Södra älvstranden blir ett bilfritt grönområde?
 0
Krister (19 Juni 2013 08:44):
Program för Detaljplaner
Södra Älvstranden:
• att kommunen fortsatt stimulerar till en öppen debatt och
finner former för inflytande
• att möjligheten till inflytande skall finnas i ett tidigt skede
• att det finns ett stort mått av flexibilitet i inflytande-
processen
• att påbörja vad som kan rubriceras som det ”offentliga
samtalet”
• att aktiviteterna skall riktas till såväl en bred allmänhet
som till särskilda målgrupper och pågå under hela plan-
och exploateringsprocessen
• att flertalet av aktiviteterna skall koncentreras till en plats
• att någon form av ”tävling” kring Södra Älvstrandens
utveckling kan vara värdefull
• att förfarandet måste ha ett brett anslag och inte endast
avse arkitektoniska aspekter utan i stället präglas av
mångfald, såväl vad gäller deltagare som förslagens
innehåll
• att ett program utarbetas under första halvåret 2005, att
parallella stadsanalyser genomförs under slutet av 2005
och bearbetning under första halvåret 2006.
Ett stort antal aktiviteter inom ramen för Dialog
Södra Älvstranden har genomförts under 2005,
förutom den ständigt levande utställningen på
Stadsmuseet också seminarier, studiecirklar,
stadsvandringar, lunchföredrag, visningar för
grupper, skolor, föreningar och företag. Flera
kommuner har gjort studiebesök
+1
Matthias H. (19 Juni 2013 13:49):
Patrik, väldigt bra belysning, tack.

Krister, jag förstår inte dina inlägg härovan.
 0
Erik Funck (19 Juni 2013 16:12):
Jag förstår inte riktigt grejen med de två parallella projekten, vem bestämmer över vad? Jernhusen verkar äga ganska stor mark, åtminstone tillsammans med andra tågrelaterade ägare, samtidigt verkar det som Kanozi har visionerat utanför det området som var specificerat, och på samma område som de här arkitektlagen jobbar med.

I övrigt så gillar jag Kanozis förslag bortsett från att det saknas fler broar över leden, kvarter emellan dem och kompletteringsbebyggelse norr om leden.
 0
Patrik Höstmad (19 Juni 2013 17:17):
Jernhusen är markägaren så de bestämmer om de vill investera i byggnader i runt stationen. SBK/BN och den kommande PBL processen bestämmer hur Jernhusen får bygga. I den processen kommer förståss Jernhusens önskemål vara en viktig input.

Att Kanozis förslag drog iväg bort mot Gullbergsvass var troligen för att visa på kopplingen till den kommande staden - vilket är mycket bra tänkt. De detaljerade illustrationerna håller sig kring stationsområdet.
 0
Daniel Bergqvist (19 Juni 2013 18:01):
Förstår inte syftet med arkitektskisser som inte utgår ifrån de trafiklösningar som politikerna beslutat om. Endast Kanozis förslag har placerat husen på rätt ställen i förhållande till beslutad sträckning för nya brons anslutande viadukter för spårväg.
 0
Patrik Höstmad (19 Juni 2013 21:33):
Arkitektteamen hade bara sex veckor på sig. Då har man inte tid att ta hänsyn till verkligheten.
+1
Peter Bilist (20 Juni 2013 01:34):
Mycket, mycket bra. Bland det absolut bästa som skrivits på gbg.yimby.se, och det säger inte lite.
+1
Daniel Bergqvist (20 Juni 2013 11:45):
@Patrik: ironisk? ;) Det tog mig fem minuter att hitta beslutad trafiklösning.
 0
Matthias H. (20 Juni 2013 14:06):
Daniel, Patrik måste varit ironisk.
 0
Patrik Höstmad (20 Juni 2013 14:32):
Jag vet inte själv om jag var ironisk eller inte.... :) Självklart borde de ha alla förutsättningar klara för sig. Å andra sidan är inte själva fokus för de där arkitekteamen att deras förslag ska vara realistiska. De ska vara visionära. T.ex. kan man föreslå att choppa upp stadsväven i tusen bitar med gröna stråk. Sådana förslag har inget med verkligheten att göra.
 0
Daniel (20 Juni 2013 15:58):
Något som var bra med Queens Park är i alla fall Kruthusallén som idé. Den går givetvis att modifiera och göras smalare.

Sedan undrar jag om dom är dåliga på att räkna när dom gjort perspektiven. Antalet hus och kvarter skiftar på dom olika bilderna och stämmer inte direkt med planerna.
 0
Daniel Bergqvist (20 Juni 2013 17:39):
Låter idiotiskt att anlita arkitekter utan definierade utgångspunkter. Vi ska inte bygga på en åker med oändliga möjligheter. Trafikmiljön sätter (på gott och ont) ramarna för utvecklingen runy centralen. En rörmokare hade kunnat göra bättre ifrån sig jmf ovan förslag (undantaget Kanozis och Järnhusen).

Visioner utan ramat är bara luft, tomt prat och slöseri med tid och pengar.

Jag beklagar att skattemedel(?) går till att avlöna arkiteter som vill uppfinna hjulet på nytt bara för att göra sig sjäva och firman erkända.
 0
Krister (20 Juni 2013 20:36):
Mitt inlägg ovan kl 08:44 är direkt klippt från Älvstrandens sida från år 2005. De verkar ha svårt att sätta ner foten och våga komma med konkreta planer. Kommunledning borde ta tag i saken ock se till att visionerna övergår i konkret planering.
+1
H. Tendell (20 Juni 2013 21:05):
Sänder fran gratis internetkiosk pa kurfürstendamm, berlin. skicka beslutsfattarna hit. sehr gut inspiration. även fantastiskt kollektivtrafiknät.
 0
Mats O. (20 Juni 2013 23:24):
Hade varit väldigt smart att gräva ner vägen från Polhemsplatsen till Götaälvbrons nedfart. Två filer i vardera riktning, även en uppfart vid hotell Europa. Frågan är hur man gör med bussarna ? Kanske en nedfart efter busshållplatsen vid spår 1 centralen ?

Det hade ju varit trevligt med ett Drottningtorg som var helt bilfritt tvärsöver mot centralstation och även mot Nordstan.
Hade ju också blivit en trevligare uteserveringsmiljö för både hotell Eggers och restaurangen vid centralen.
 0
Johannes Westlund (21 Juni 2013 00:27):
Bilfritt drottningtorg? Vad jag vet finns det redan ett sådant. Däremot är det inte spårvagnsfritt. Det hade kanske varit fint om man kunde ta bort allt spårvägstrassel där. Kanske kan man gräva ner delar av spårvägen och börja få till tunnelbana etappvis? Då kan man kanske samtidigt gräva ner ett cykelgarage, något som desperat behövs vid stans centrala knutpunkt. Det finns över 3000 bilplatser i parkeringshus runtomkring ordentligt väderskyddat. Det finns 600 cykelparkeringar varav ett fåtal under en skärm som är feldesignad och inte skyddar mot väder. Cykelparkeringstillgången är klart underdimensionerad för en centralstation i Sveriges andra största stad.

Vad beträffar motorleden framför stationen så känns det som att det finns bättre lösningar än att gräva ner den. Den behöver avlastas och krympas. Människor måste få ta mer plats, idag är det en väldigt bil/buss-centrisk lösning. Men det gör ju inget i sig att det kör förbi bilar. Men matningen mot Götaleden och hisingen borde kunna gå en annan väg. Då finns snabbt plats för bredare trottoarer och ordentlige cykelbanor.
 0
Daniel Andersson (21 Juni 2013 00:37):
Mats O: Tanken med Bangårdsviadukten (bro över spårområdet i nord-sydlig riktning) är väl ungefär samma som med ditt förslag med tunnel.
 0
Kerstin (27 Juni 2013 13:22):
Utformningen av parkytor är minst lika viktigt som utformningen av resten av staden. i förslagen är de väldigt schablonmässigt uppritade. om en tänker sig alla grönområden i föreslagen som dåligt klippta gräsytor med lite buskage, träd och dålig belysning så blir de självklart till barriärer. men att avfärda alla gröna stråk som barriärer är lite väl enkelt tänkt.
området i fråga är i desperat behov av användbara gröna ytor. OCH mer befolkning.
+1
Peter Bilist (27 Juni 2013 14:35):
Kerstin: Pratar du om ytor eller stråk? Patriks argumentation mot centrala gröna stråk är grundlig och seriös. Bemöt gärna hans argument, som faktiskt inte utesluter grönytor.
+1
Patrik Höstmad (27 Juni 2013 18:18):
Kerstin, det går givetvis att arbeta med att minska gröna stråks barriäreffekt, t.ex. som jag skrev "Som sagt så kommer även en park att vara en barriär om man inte arbetar målmedvetet med att trygga kopplingen mellan dess sidor (t.ex. med paviljonger och livliga gator som tydligt korsar stråket)."

Huvudpoängen var dock att man inte får bra stadsplanering om man *utgår* från de gröna strukturerna, vilket två av teamen gjorde. Det urbana kopplingarna och stråken måste vara överordnade om vi ska få en socialt hållbar stad. T.ex. White et al. utgår från Kungsparken och talar om att förlänga den och att skapa nya liknade stråk. Det är oroande att de inte problematiserar och ser att denna park de facto efter mörkrets inbrott är ett urbant sår som många Göteborgare upplever som otrygg att tvingas passera igenom. I en stad där de flesta är främlingar krävs det att det finns många ögon som kan se en plats/ett stråk och att platsen/stråket är överblickbart för att tryggheten ska infinna sig. Vi behöver boende eller många förbipasserande vid alla platser/stråk.
 0
Johannes Hulter (27 Juni 2013 19:44):
Patrik: Det hänger väl ihop med att någon sorts söndagsflanörs-perspektiv av någon anledning blivit default inom planeringsvärlden. Utgångspunkten är den avkopplande (sommar)söndagspromenaden genom parken som uppenbarligen antas vara den dominerande formen av fysisk aktivitet i centrum av en storstad. Det är en sorts drömbild som dröjt sig kvar från Le Corbusiers visioner. I verkligheten så är det ju bara en mikroskopisk del av mänsklig urban aktivitet under ett år som är planlöst parkströvande. Men det är den vi planerar för och pga den som vi suboptimerar allt annat.
 0
Patrik Höstmad (27 Juni 2013 20:15):
Johannes: Ja, det är drömmar om hur staden borde fungera istället för kunskap om hur staden fungerar.

Inte ett enda av teamen visar eller diskuterar staden i mörker eller vinterhalvåret. Det är sol, blå himmel och på sin höjd några vita moln. Med tanke på att det alltid regnar i Göteborg så ska GüllerGüller/ZUS ska ha cred för ett foto av Drottningtorget i regn och ett förslag om ett regnskydd mellan Nordstan och Centralstationen.
+1
Peter Bilist (28 Juni 2013 00:11):
"I verkligheten så är det ju bara en mikroskopisk del av mänsklig urban aktivitet under ett år som är planlöst parkströvande. Men det är den vi planerar för och pga den som vi suboptimerar allt annat."

Ett fint koncentrat av problemet.
+1
Gunnar Einarsson (1 Juli 2013 08:19):
Kruthusallén är ett misstag. Gatusträckningen är inte historisk utan har uppkommit hipp som happ som en följd av att hela området överlämnats åt oreglerad infrastruktur. Detta kände arkitektkontoren tydligen inte till.

Gatan behöver dras om i kantigare sträckning för att passa i blivande rutnät och bör heller inte bli allé utan utformas som en standardstenstadsgata på 18 meters bredd. Låt Bergslagsgatan och möjligen Mårten Krakow (beroende på neddäckning eller boulevardisering) bli den trädkantade huvudgatan genom området istället.

Kanozis snygga förslag är det som kommer närmast en bra stadsmässig lösning, även om deras kvadratiska kvarter blir ovanligt små i jämförelse med stensstadsstandarden i Vasastan/Lorensberg och Linnéstaden.
+3
Krister (1 Juli 2013 08:36):
Det finns behov av relativt billiga hyresrätter i centrala lägen. I framtiden kanske allt färre innevånare kommer att ha tillgång till bil. Då behövs centrala hyresrätter. Denna boendeform är mest praktisk för yngre människor utan stora besparingar. Att då tvinga ut dessa i förorter långt utanför staden medför ökat behov av kollektivtrafik. Jfr städer i länder där bilinnehavet är lägre. Jämför även med städer i USA som breder ut sig okontrollerat. (ofta utan någon stadplanering över huvud taget). Människor är flockdjur och har inget emot att bo tätt.
+1
Thomas E (1 Juli 2013 11:25):
Jag är en av kontoristena på Lilla Bommen. Man kan föreställa sig att det skulle kunna vara ett väldigt trevligt ställe att bo på om det hade varit 50% bostäder och 50% kontor här. Det har precis byggts på två våningar på några av husen utan att det blev direkt fulare eller mörkare i området så det finns potential för mer lokal/bostadsyta.

Samma sak gäller gullbergsvassområdet. Det är ju trevligt att ha kontor med älvutsikt och promenadavstånd till centralen/nordstan men borde man inte kunna få ganska många bostäder i området också om man ersatte/byggde på husen mot älven med några våningar.
 0
Patrik Höstmad (1 Juli 2013 15:13):
Filmerna över arkitektteamens presentationer om Centralenområdet i Älvrummet 30 maj finns nu upplagda på youtube.
Del 1:
http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​4q_​YDpXGM_​g
Del 2:
http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​R3U4-​dTDQnU
Del 3:
http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​0​0​HY4xM4reo
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5360 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter