Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg 2035: Centrala Hisingen

 
Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035


Nu har vi kommit fram till det femte och sista delområdet i vår granskning av Utbyggnadsplaneringen, som är en fördjupning av vår gällande översiktsplan. Området kallas "Centrala Hisingen" och innefattar allt från Biskopsgården i väster till Tuve och Backa i norr, med älven som naturlig sydlig och östlig gräns. Undantaget är Frihamnen, Ringön och Backaplan, som inte ingår i utbyggnadsplaneringen eftersom de områdena istället ingår i visionen för Centrala Älvstaden. Vi ställer samma fråga här som för de andra områdena: Hur ska vi förtäta så att fler kan bo och arbeta i Göteborg till år 2035?



Den mest uppenbara skillnaden mellan området Centrala Hisingen och de andra delområdena är naturligtvis att detta område ligger på andra sidan Göta Älv, som utgör en stor naturlig barriär, såväl som en potentiell tillgång. Nu ingår som sagt inte Centrala Älvstaden i arbetet med utbyggnadsplaneringen, men självklart kommer hela områdets karaktär och förutsättningar bestämmas av hur utformningen av Centrala Älvstaden kommer bli och hur älven kan överbryggas (både bokstavligt och symboliskt talat). Det är redan klart att vi kommer få en ny bro som blir något lägre än dagens Göta Älvbro, men en enda bro, som dessutom blir 13 meter hög, kommer knappast ensam räcka för att koppla Hisingen till staden.

Man lyfter även upp en del andra barriärer som behöver överbryggas och överbyggas för att binda ihop Centrala Hisingen, som till exempel Hamnbanan som skär av Eriksberg från Kyrkbyn i norr. Beroende på hur väl man kan ta itu med den kan man bygga ihop Eriksberg och Norra Älvstranden med de norra delarna av området. Men det är en fråga som inte behandlas i utbyggnadsplaneringen. Man lyfter också idén om en älvförbindelse från Eriksberg till Majorna-Kungsladugård (Stigberget, kanske?), men även det ligger utanför utbyggnadsplaneringen och tas istället upp i trafikstrategidokumentet av Trafikkontoret.

Området längs Hjalmar Brantingsleden framhävs som ett viktigt urbant stråk, och det har ju redan kommit förslag på boulevardisering eller omvandling till stadsgata, som ser bra ut, förutom att man tycks glömma att lägga in publika bottenvåningar i husen och att man verkar tänka betydligt lägre exploateringstal än man kan förvänta sig av en central del i en storstad. Längs detta stråk finns ju också området kring Rambergsvallen som det finns planer på att bygga om och förtäta, samt Wieselgrensplatsen där viss förtätning finns på planeringsstadiet. Stråket har i alla fall stor potential att bli ett riktigt urbant stråk från Hjalmar Brantingsplatsen och ända ut till Vårväderstorget.



Tyvärr kommer detta uppföras vid Hjalmar Brantingsleden vid Kvillebäcken. Urbant stråk? Inte så mycket. Resten av sträckan kommer behöva reparera detta urbana hål.



Det finns planer på förtätning runt Rambergsvallen, vilket vi har rapporterat och diskuterat om tidigare.


Andra, mer perifera områden är Tuve samt Selma Lagerlöfs torg. Tuve ligger ju som bekant en bra bit ifrån någonting som ens med bästa vilja kan kallas för stadsmässigt, och kommer antagligen ha kvar sin förortsmässighet inom överskådlig framtid. Det pågår viss komplettering i området, men även den är i hög grad förortsmässig. I min mening är det mest lämpligt att låta Tuve ha kvar de förortskvaliteter som finns, och fokusera förtätningen främst i mer centrala delar av Hisingen och låta den täta staden successivt växa utåt i årsringar. Det känns som en bättre och mer effektiv lösning än att dutta runt med fler punkt- eller lamellhus på gräsängarna i Tuve. Komplettering i Tuve bör snarare sikta på att förstärka de kvaliteter som finns där än att skapa en isolerad, halvhjärtat stadsmässig enklav. Selma Lagerlöfs torg finns det faktiskt ett riktigt fint och stadsmässigt förtätningsförslag, något som är mycket glädjande. Men även här lider man av avståndet till annan stadsmässig bebyggelse och torget får sägas vara något av en ö även i fortsättningen.



Överraskande urbant förslag på förtätning vid Selma Lagerlöfs torg.

I den bästa av världar kommer Centrala Älvstaden utvecklas till en verklig del av ett storstadsmässigt centrum, och kopplas väl samman med staden både med nya Göta Älvbron och ytterligare förbindelser. I så fall kommer det finnas alla möjligheter i världen att forsätta det stadsmässiga stråket västerut längs Hjalmar Brantingsgatan. Man kommer förhoppningsvis kunna rädda Lindholmen från dess nuvarande funktionsseparatism med omfattande komplettering av finskalig verksamhet och framförallt bostäder, och därmed förlänga den nya stadsdelen Frihamnen söderut längs älven.

Tillsammans med Centrala Älvstaden borde dessa områden kunna rymma uppemot 100 000 nya boende och tiotusentals nya arbetsplatser, om man har för avsikt att göra utbyggnaden stadsmässig. Då gäller det att höja ribban från den nivå den legat på vid till exempel planeringen av Kvillebäcken, där man tyvärr har åstadkommit en mycket begränsad funktionsblandning. Där gjorde man istället en prognos för hur stort underlag man trodde att den nya bebyggelsen skulle ge upphov till och man tycks inte ha tagit med eventuell framtida utveckling av området i beräkningarna. Så det blev några lokaler här och där, medan den stora majoriteten av byggnadsyta ut mot gatorna blir igenmurad med renodlade bostäder. Det kommer man förhoppningsvis få anledning att ångra när omgivningen i framtiden fylls på med fullskalig stadsbebyggelse, och man helt plötsligt inte är "fem minuter från staden", utan mitt i staden. Samtidigt måste man faktiskt säga att man är riktigt nära med Kvillebäcken. Gatunätet är finmaskigt, man har skapat många gatuhörn som skulle kunnat vara bra mötesplatser, tätheten är ganska hög och arkitekturen är väl i alla fall så varierad som man ser den i nybyggen idag. Synd att man inte gick den sista biten och såg till att utnyttja gatuplanet också. Det måste man göra vid fortsatt utbyggnad om det ska bli urbant.


Man har gjort mycket rätt i Kvillebäcken. Strukturen ser ganska urban ut, bortsett från de kontraproduktiva "bullerhålen". Tyvärr har man bara reserverat bottenvåningarna i ett fåtal hus för lokaler. Det misstaget kan man inte upprepa om man vill åstadkomma större urbana värden och stadskänsla.



Istället kommer det mesta av Kvillebäcken se ut såhär. Tätt och trångt, men med helt igenmurade bottenvåningar och därmed i princip noll förutsättningar för stadsmässighet.


I en lite sämre värld blir det ungefär som det vi sett hittills av förtätningen på Hisingen, och lyckas man inte använda potentialen i Centrala Älvstaden bättre än så känner jag och säkert många med mig att man kan dra ner ridån för staden Göteborg och att det blir i det närmaste överflödigt att prata om hur Wieselgrensplatsen eller Tuve ska bli mer urbant. Därför får vi helt enkelt hoppas och så långt vi är förmögna se till att det inte blir så.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Håkan Tendell (11 Juni 2013 20:13):
Jag har funderat på om jag ska börja sänka ribban för vad jag tycker är ok. Alternativet är att jag annars bara blir deppig om och om igen när jag ser hur man tar central yta i anspråk för bebyggelse som inte utgör riktig stadsmiljö och som därmed inte bidrar fullt ut till att väva samman staden.

Positiva vibbar har jag i och för sig fått när jag har studerat planerna för Skeppsbron och Gamlestadstorget. Det finns vilja. Det finns kapacitet. Göteborgs stadspuls, dynamik och välstånd kan ges förutsättningar att växa.

Ser nu fram emot utställningen av planerna för området kring Lindholmshamnen / Götaverksgatan som ska komma under Q2 2013, och jag ber: Gud, gör så att allting blir bra. Låt inte det nya området bli sån där miljonprogramsretro som Eriksberg och Sannegården, utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt (Göteborg är Änglarnas stad) och makten (men kommunfällmäktige är kanske något mäktigare) och härligheten (blandstadskvarter med inslag av skyskrapor) i evighet (åtminstone fram till 2035).
 0
Daniel Andersson (12 Juni 2013 14:21):
Centrala Hisingen är helt klart det område i Mellanstaden som har störst utbyggnadspotential. Utanför Centrala Älvstadsområdet finns massvis med glesa lamellhusområden som kan förtätas. Det finns utsträckta villaområden som succesivt kan förtätas med större hus (eller i ett slag med 'sanering', om man föredrar det). Industriområdena i Tingstad och norr om Brunnsbo kan bli tät blandstad på samma sätt som planers för Ringön. Tuve kan bli en förstad i paritet med Mölndal och Frölunda. Stora villamattor kan få plats längre ut på Hisingen om så önskas. Uppenbarligen ligger det mesta av sådana tankar bortom planperioden i utbyggnadsprogrammet.

En viktig fråga är kollektivtrafiken. Redan med nya spårvägslinjer längs älvstranden och till Backa blir det stor belastning på Hjalmar Brantingsplatsen. Med tänkbara spårvägar mot Tuve och Björlanda blir situationen lika kaotisk som vid Brunnsparken. Kommer nya Götaälvbron räcka till? Instämmer helt i att fler broar över älven är nödvändigt för att till fullo utnyttja utbyggnadspotentialen på Hisingen. Kollektivtrafiken bör på sikt spridas på flera noder på samma sätt som planeras för området söder om älven.
 0
Niklas S (13 Juni 2013 07:57):
Bra genomgång av Centrala Hisingen, men blir inte bilden av Kvillebäcken något missvisande utifrån valda bilder? Tänker dels på lokalkartan där Saluhallen samt Semren & Månsson huset inte är markerade som lokaler (kanske fler). Tror att Semren & Månsson huset är tänkt för kontor. Sen kommer även Backa Läkarhus flytta dit. Med det sagt så tycker jag inte att potentialen på något sätt nåtts upp till. Ett par uppenbara exempel nedan.

Har väldigt svårt att förstå hur dom kunde komma fram till att huset på sista bilden inte skulle ha lokaler? Eller ja hela den gatan. Även Långängens fortsättning hade kunnat ha lokaler, hela vägen & på bägge sidor. Kanske beror det på dålig lokalkännedom hos dom som planerat.

Med detta sagt tror jag dock ändå det blir juste i Kvillebäcken när det står klart.
 0
Hannes Johansson (13 Juni 2013 12:50):
Niklas S: Jag är osäker på vilken av bilderna du menar blir missvisande. Kartan med lokalanpassningar markerade?

Såvitt jag förstått så var det bara vid de markerade platserna som lokalanpassning krävdes, och att lokaler medgavs i resterande byggnader. Ibland händer det att exploatören faktiskt lokalanpassar av egen vilja då det medges (är det så i Semrén+Månsson-huset?), men som regel betyder det att det inte blir lokalanpassat. Därför borde man enligt min mening ha krävt lokalanpassning i betydligt fler lägen än man nu gjorde. Ingick saluhallen i den här detaljplanen, eller var det en separat detaljplan? Jag minns inte på rak arm och kan inte kolla upp i nuläget, men jag tror det var det senare.
 0
Niklas S (13 Juni 2013 14:21):
@Hannes Johansson: Ja precis, främst den bilden där lokalanpassningarna är utmarkerade. Om du går in på den här länken http:​/​/​kvillebacken.​se/​om-​kvillebaecken/​kvarteren och klickar på verksamhetslokaler som framgår det bättre vad jag menar.

Då framgår också att Kvillebäcken mot Hjalmar Brantingsleden inte behöver bli ett urbant hål.
 0
Daniel Andersson (13 Juni 2013 14:30):
@Niklas S: Ja enligt din länk skall det bli verksamhetslokaler mot Hjalmar Brantingsgtan. Orolig undran: Räknas P-hus som verksamhet?
+1
Niklas S (13 Juni 2013 15:04):
@Daniel Andersson: Vi får hoppas att P-hus inte räknas som verksamhetslokal, fast i dom här sammanhangen vet man ju aldrig.

Tornstaden skriver iaf följande om Semren & Månsson huset: "Nybyggnation av kontorsfastighet i fem våningsplan innehållande kontor, butiksytor med underliggande parkeringsgarage..." (http:​/​/​tornstaden.​se/​aktuella-​projekt-​1/​byggprojekt/​pr.​.​)
 0
Niklas S (16 Juni 2013 09:54):
http:​/​/​www.​afgruppen.​se/​Byggtjanster/​Aktuellt-​/​AF-​bygg.​.​

Glasiären verkar vara det hus som sa ligga mellan Semren & Månsson-huset och Saluhallen. Utmed Hjalmar bantningsgatan alltså. Gym, kontor och andra verksamhetslokaler.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5337 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter