Utskrift från gbg.yimby.se
....

Har park- och naturförvaltningen glömt bort medborgardialogen?

 


I slutet av juni skrev jag om hur Park- och naturförvaltningen påbörjat ett monteringsarbete av träsitsar på de kvarvarande stenblocken vid Esperantoplatsen. Eftersom det inte fanns någon information om detta på deras hemsida, eller några informationsskyltar uppsatta, så kontaktade jag dem. De svarade kort och gott att träribbor skulle sättas upp på samtliga bänkar. De har nu gått från ord till handling, och detta genererar givetvis en del frågor.


Juni 2013, montering av träsitsar på de resterande blocken har påbörjats av park- och naturförvaltningen



Ett av blocken försågs med en järnkant av skateboardåkare efter att platsen blivit saboterad hösten 2011


Händelseförloppet är egentligen varken unikt eller förvånande, särskilt inte med tanke på vilket öde många andra platser gått till mötes när det uppstått liknande intressekonflikter tidigare. De mest kända exemplen är troligtvis demoleringen av Embarcadero (Justin Herman Plaza) i San Francisco och ombyggnaden av Love Park (JFK Plaza) I Philadelphia. I båda fallen syftade förändringarna till att omöjliggöra skateboardåkning.

Men man behöver dock inte förflytta sig så långt, eller tala om ikoniska platser som figurerat i dokumentärer och som banor i tv-spel; det finns gott om exempel på liknande fall i Göteborg. Ett av de senaste i raden – som förvisso även det var ett klassiskt "spot" – är fontänen vid kurs- och tidningsbiblioteket, den så kallade Hagapoolen, som park- och naturförvaltningen omvandlade till en blomsterrabatt under hösten 2009.


Det hade åkts skateboard i "Hagapoolen" under vår och höst i åstminstone tre decennier innan det beslutades att den skulle reduceras till en rabatt. Anledningen uppgavs vara kostnadsskäl. Fontänen figurerade emellanåt i internationell skateboardmedia, och många reste hit för att få chansen att åka i den.



När jag kom över dessa illustrationer i mars 2008 förstod jag att den ombyggda Esperantoplatsen skulle bli omstridd (högerklicka och visa bild för att förstora) ...



... det var fullständigt uppenbart (högerklicka och visa bild för att förstora) ...


Det finns dock en avgörande skillnad mellan fallet Esperantoplatsen och alla andra ytor jag känner till som förändrats för att förhindra skateboardåkning (och de är många): Jag tänker naturligtvis på den demokratiska medborgardialog som platsen förärades. I praktiken innebar detta en medlingprocess mellan skateboardåkare, boende och representanter från stadens sida. Denna ämnade ”att successivt göra Esperantoplatsen bättre för alla”, och detta verkade enligt utvärderingen ha lyckats relativt väl till en början.



Den nya bänken används vid en trevlig danstillställning, men kunde inte denna sittyta ha tillgodosetts utan att samtidigt köra över en av medlingsparterna? Notera att järnkanten sitter kvar under träsitsen (högerklicka och visa bild för att förstora).


Några frågor till park- och naturförvaltningen:


  • Är placeringen av träsitsar på samtliga stenbänkar i linje med ambitionen om att göra Esperantoplatsen "bättre för alla"?

 

  • Om svaret är ”ja”: På vilket sätt blev det bättre för den part i medlingsprocessen som använde de kvarvarande stenblocken för skateboardåkning som nu försetts med träsitsar?

 

  • Stämmer park- och naturförvaltningens senaste förändringar av platsen överens med följande överenskommelse från medlingsprocessen:


Ta bort skatestopparna på alla stenar men i gengäld göra om ett [min markering] av de stora blocken och den långa muren vid trappan till sittplats med träsits. Sittplatserna skatestoppas med hjälp av armstöd och genom sin konstruktion.



Som en påminnelse: Så här kunde det se ut en gång i tiden innan skatestoppers, medlingsprocesser, "demokrati", sabotage och träsitsar ...

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Sofia (22 Juli 2013 10:01):
Det är förstås viktigt att alla ska känna sig hemma och ha rätt att utnyttja staden. Jag har dock för mig att många skateboardåkare åkte på Esperantoplatsen sent på kvällen/natten och att detta störde de boende i området väldigt mycket. Det kan du också skriva om. Kanske var det lättare att hindra skateboard-trixande just på Esperatoplatsen genom att addera träplattor istället för att försöka sätta upp tidsgränser som inte har så stor sannolikhet att slå väl ut? Synd med "Hagapoolens" försvinnande dock.
 0
Patrik Höstmad (22 Juli 2013 10:52):
Sofia, ungefär det du efterfrågar har Olof skrivit om tidigare. Läs gärna hans tidigare inlägg:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​tag/​Esperantoplatsen
 0
Patrik Höstmad (22 Juli 2013 10:58):
Sedan säger utvärderingen som Olof länkar till att "Utvärderingen visade bland annat att överenskommelsen om att inte åka skateboard efter klockan 22 har fungerat över förväntan." Den var iof från 2011 och kanske har det fungerat sämre på senare tid. Men varför använder inte Park och Naturförvaltningen då längre dialogformen som bevisligen var framgångsrik.
http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​2377/​6aece62a-​df76-​11e2-​a3ee-​bc30​.​.​
 0
Olof Antonson (22 Juli 2013 11:05):
Från utvärderingsdokumentet som skickades ut till dem som deltagit i medlingen:

"Under våren 2011 har park- och naturförvaltningen återigen träffat referensgruppen och utvärderat hur de olika åtgärderna fungerat. Utvärderingen visade bland annat att
överenskommelsen om att inte åka skateboard efter klockan 22 har fungerat över förväntan. Den visade också att det behövs fler sittplatser i solen och att skate på betongstjärnan har fortsatt att skapa ljudproblem, trots att gatsten placerats framför betongstjärnan."

Det man verkar ha tagit fasta på är troligtvis nyckelorden "fler sittplatser i solen" och "ljudproblem". Jag är inte ett dugg förvånad över att Esperantoplatsen blev "skatestoppad", det är så det brukar bli historiskt sett. Men det blir lite problematiskt om man har en medborgardialog, kommer fram till ett antal punkter och sedan godtyckligt väljer att strunta i några av dem.

Hur hade det sett ut om tangodansarna fått ett motsvarande bemötande? Det är fullständigt otänkbart, och jag hade skrivit om det också, men det kommer inte att inträffa. Det är kul att platsen fortfarande kan användas av olika grupper, men trist att de/den som tog till odemokratiska metoder och slog sönder kanterna hösten 2011 vann. Detta agerande vägde uppenbarligen tyngre än ett försök till medborgardialog. Vad skickar det för signaler?

Edit: Ser att Patrik hann före ...
 0
Johan Bengtsson (22 Juli 2013 14:33):
Jag är glad för de där träribborna, det finns för lite bänkar i Göteborg och jag vill helst inte sitta på sten. Ännu bättre vore om man ställde dit vanliga hederliga bänkar med ryggstöd.

Jag har noll koll/intresse på sportens värld, men borde inte detta kunna lösas med fler skateparker? Hur många finns det i Göteborg?
+1
Johannes Westlund (22 Juli 2013 15:02):
Johan Bengtsson, detta med skejtparker har diskuterats ingående i tidigare trådar om esperantoplatsen. För vissa skejtare är skejtparker säkert jättebra, och skejtparker behövs. Men många skejtare efterfrågar urbana platser att skejta på. Det är ett uttryck för att de vill vara en del av stadslivet.

Stadsliv kan till stor del ses som ett slags interaktivt improviserat skådespel där var och en är med på sina egna villkor. Det handlar om att se och bli sedd. Det här fenomenet finns bland shoppare, flanörer, latte-drickare... ...och skejtare. Alla dras till stadsliv för att se och blir sedda, helst till en grad man själv kontrollerar.

Skejtparker och reservat ger förvisso möjligheten att renodlat skejta. Men ett reservat ger inte möjligheten att vara en del av ett urbant sammanhang. Det är detta som var esperantoplatsens kvalitet för skejtare, och denna kvalitet som nu är förstörd.
+2
Joel (22 Juli 2013 15:06):
Man får väl montera dit nya metallskenor på ribborna.
 0
Johan Bengtsson (22 Juli 2013 15:20):
@Johannes Westlund (I dag 15:02): Jag märker att detta är något jag inte alls förstår mig på:-)
 0
Daniel Bergqvist (22 Juli 2013 15:32):
Äntligen trä på stenkistorna! Att sitta på sten är vare sig mjukt eller hälsosamt. Hur tänkte arkitekten som föreslog sten?!

Hela denna fars kring Esperantoplatsen hade kunnat få sin lösning redan dag 1 om man installerat rails m.m. längre bort, mot kanalen. Majoriteten hade fått sitt, och minoriteten, det lilla antal skatare som gör allt de kan för att få plats, hade fått sin lekplats.

Jag försvarar inte PONF eller omkringliggande BRF:er, men Esperantoplatsen är inte värd all denna uppmärksamhet.
+3
Patrik Höstmad (22 Juli 2013 16:18):
För mig handlar inte detta primärt om Esperantoplatsen eller skatare. Det handlar om hur stadens förvalningar prioriterar medborgarnas olika intressen i stadsrummet, vilka former de använder för att göra detta och hur de ser på stadsliv. Turerna kring Esperantoplatsen handar kanske framförallt om hur vi vill att vår demokrati ska fungera.
+2
Michael (22 Juli 2013 17:09):
Hej Patrik! Jag är reporter på SVT Västnytt, och blev lite intresserad av ditt inlägg. Du kan väl maila mig på min mailadress som jag angav ovan?
 0
Anders Nilsson (22 Juli 2013 17:19):
Så Yimby har åsikten att det behövs en medborgardialog innan man kan sätta upp träribbor på parkbänkar?! Tycker Yimby borde värna lite mer om sitt eget "varumärke" än att publicera såna här inlägg.

Skateboard är ett särintresse som utövas av 1 procent av befolkningen. Som subkultur är skateboard dock inte något som går hem i stugorna och det är till stor del pga av bristande respekt bland vissa av utövarna. Jag förstår att det finns yimbyiter som brinner för skateboardåkning, men ska verkligen Yimby vara en plattform för deras intressen?
 0
Matthias H. (22 Juli 2013 17:20):
Michael, det hade varit bra om ni på SVT Västnytt intresserat er för allt bedrövligt som Älvstranden står för och allt negativt som dom, Byggnadsnämnden (politikerna), SBK (Stadsbyggnadskontoret) och Göteborgsandan för med sig för vår stad.

Om ni på SVT Västnytt inte förstår vidden av detta finns det flera här som gärna hjälper till att förklara. Dessutom finns det fantastiska trådar att läsa härinne där all den problematiken beskrivs på djupet.
+3
Patrik Höstmad (22 Juli 2013 17:59):
Anders Nilsson, som sagt är denna fråga större än frågan om skatare och Esperantoplatsen (se ovan).

Även Park och Naturförvaltningen tyckte tidigare att en medborgardialog var lämplig. Man startade en dialog och man kom i denna fram till en överenskommelse som alla inblandade parter accepterade. Den innebar bland annat att "Ta bort skatestopparna på alla stenar men i gengäld göra om ett av de stora blocken och den långa muren vid trappan till sittplats med träsits." och inget skatande efter kl 22. Utvärdering från 2011 visar att överenskommelsen verkade fungera. Därefter har någon tagit saken i egna händer och slagit sönder stenbänkarna i vad som troligtvis är i syftet att förhindra skateboardåkning.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​0​9/​kronika-​konsten-​att-​suga-​_​.​.​

Därefter har Park och Naturförvaltningen av någon anledning beslutat att sätta en träsits på ytterligare en stenbänk och nu då slutligen på den sista kvarvarande stenbänken som skatearna använder. Detta beslut har de förstås formell makt att ta, men det finns en moralisk aspekt och en förtroendeaspekt i det hela. Frågan är vad detta handlande gör för vårt förtroende för medborgardialoger och överenskommelser och i förlängningen vårt förtroende för politiker, kommunen och dess förvaltningar. Om något enligt den tidigare överenskommelsen inte fungerade vore det i min mening rimligt att man återupptar medborgardialogen och försöker rätta till problemet den vägen.

Jag antar att det i grund och botten handar om att Park och Naturförvaltningen har bristande kunskap om i första hand hur stadsliv fungerar och i andra hand hur vilka former man ska använda för att säkerställa vår gemensamma tillgång till det offentliga rummet. De verkar hatta runt och byta mål och strategi från dag till dag.

Vad gäller Yimbys värumärke så är vi väldigt måna om att skapa stad som är attraktiv för de som gillar staden. Det handlar inte bara om verksamhetslokaler och bostäder utan även gator, torg och parker. Stadsliv är en del av en attraktiv stad. Ja till stadsliv på min bakgård. Yes in my backyard. Yimby. Det kan väl inte vara tydligare?
 0
Patrick RSF (22 Juli 2013 22:46):
Bra skrivet Patrik!
 0
Pontus Brenner (23 Juli 2013 13:02):
Hej

Samtidigt som det mittersta träblocket sattes upp i juni tog jag kontakt med Park- och Natur för att fråga varför detta skedde, trots att vi skejtare hade en överenskommelse att vi ska få skejta där.

I mailkonverstionen säger Lena Jakobsson på Park- och natur klart och tydligt att det inte kommer bli någon ny dialog med vi skejtare, trots överenskommelsen vi har (som för övrigt kan läsas på en skylt på Esperantoplatsen).

http:​/​/​freeesperanto.​wordpress.​com/​
 0
Anders Nilsson (23 Juli 2013 15:50):
Patrik Andersson: Läser man den här artikeln från ett icke-skatar-perspektiv så är den bara löjlig. Att några parkbänkar i stan förbättras med träribbor är ju bara positivt. Den huvudsakliga funktionen en parkbänk har är ju ändå att vara en sittyta och inte något man hoppar på med en skateboard.

Sedan är det här inte en fråga om att skapa den levande staden, utan en intressekonflikt där Yimby tydligen tar skatarnas parti. Finns i alla samhällen normer och regler för hur man uppför sig i olika sammanhang och i storstäder är dessa regler än mer påtagliga. Ska inte dra alla över en kam, men skatare visar ofta väldigt lite hänsyn till sin omgivning och är förmodligen av den anledningen en subkultur som inte är speciellt populär bland allmänheten. New York har exempelvis infört ganska strikta regler om hur skateboardåkare får ta sig fram i offentliga miljöer. Är inget konstigt med det eftersom det finns regler för gångtrafikanter och cyklister också.

Dessutom har en ansenlig mängd skattemedel redan gått till att bygga skateparker i Göteborg. Om skateboardåkare vill vistas på andra ställen så anser i alla fall jag att dom får anpassa sig till staden och åka i de miljöer som finns. Är inte övriga staden som ska utformas till någon skatepark.
 0
Emanuel Alfredsson (23 Juli 2013 18:58):
@Anders N:

Vilket ungdomsförakt du har. Du har just en sådan attityd som får ungdomar att vilja bränna bilar för att det inte finns sekulära och marknadsfria ytor för dem att bli sedda. Skateparkerna får dessvärre bara begränsat med uppmärksamhet, vilket gör att bara kommersiella krafter kan bidra med det. Är det schysst mot ungdomarna att bara Red Bull kan ge dem den uppmärksamhet dem förtjänar? Vad ger det för signaler till dem?
+2
Johannes Westlund (23 Juli 2013 19:39):
Det här har aldrig handlat om skejtare, och inte heller om esperantoplatsen. Det här handlar om två saker:

Dels handlar det rätten till stadsrummet, vilken spännvidd stadslivet ska tillåtas ha. Det handlar också lika mycket om demokrati och makt, om vilka intressen som blir hörda och vilka som inte blir det.

Jag vill värna skejtares möjligheter att skejta i våra urbana miljöer. För mig är det självklart att de också är en del av staden och därmed har rätt till den. Förutom det finns det en rent självisk aspekt: jag vill ha ett spännande stadsliv. Jag är övertygad att hela staden förlorar varje gång en subgrupp körs iväg från en urban plats. Stadslivet blir mindre innehållsrikt och mindre diversifierat. Kulturen urlakas och blir fattigare. Staden riskerar att förlora kreativa människor, vilket i sin tur hotar tillväxt och utveckling.

På samma sätt som i näringsvävar finns många olika *arter* som kan spela en nyckelroll. Men ju fler man dödar desto mindre robust blir systemet, mer och mer känsligt för störningar. Och dessutom har man ingen aning om vilken art som kommer ge ledtrådar till morgondagens medicin.
 0
Anders Nilsson (23 Juli 2013 20:38):
Emmanuel E: Så jag har ungdomsförakt för att jag tycker det är ok att lägga träribb på några parkbänkar? Antar att jag också har överklassförakt eftersom jag inte tycker det är ok att spela golf i Kungsparken.

Johannes W: Dra inte alltför långdragna slutsatser. New York och London har ändå kommit ganska långt utan att ge fritt herravälde åt skatare.

Det faktum att några träribb på en parkbänk skapar sådant ramaskri bland skatare är i sig bevis på att de boende vid Esperantoplatsen haft rätt. Hade skateboardåkning inte varit så koncentrerad till just Esperantoplatsen så hade det här inte varit något problem. Liknande träribb används ju på parkbänkarna vid Landala torg, men jag har minsann inte hört några protester om detta.
 0
Daniel Bergqvist (23 Juli 2013 20:41):
Rätt till stadsrummet? Vad är det för filosofiskt pladder? Allmän plats är allmänt plats - ett område som alla kan uppehålla sig på. Därefter har vi kvartersmark som ägs av bolag, kooperation, samfällighet eller privata aktörer. Håll till denna tydliga och stringenta definition så undviker vi att diskutera något som ändå inte kan påverkas.

Att skejta på väg till jobbet eller skolan är lika urbant som att cykla eller gå. Att däremot uppehålla sig på en och samma plats, störa andra eller äventyra andras säkerhet är en företeelse som det finns fog att ifrågasätta.

Skatare är människor som alla andra. Med frihet följer skyldigheter. Tillhör man en sub-grupp får man ta hänsyn till det. Samhället ställer upp med att bygga skateparker för 10-miljoner kronor. Precis på samma sätt som att Jehovas Vittnen får stadsbidrag. Om man inte är nöjd med den uppmärksamheten kan man ju flytta till månen. Pengarna hade lika gärna kunnat gå till något annat.

"Jag är övertygad att hela staden förlorar varje gång en subgrupp körs iväg från en urban plats."

Ja, stackars dessa skatare. De offras på allmänhetens altare. Vad ska vi göra med alla andra sug-grupper? Varför inte en liten HellsAngels-gård mitt emot dagis. Gärna sexturism och fria zoner för gatuvåld. Det stärker ju mångfalden.
 0
Daniel Bergqvist (23 Juli 2013 20:50):
Jag kan inte förstå hur en hobby som skating kan utarmas och riskera försvinna om aktiviteten äger rum på en för ändamålet ändamålsenlig plats (typ skatebana).
Medborgaplatsen(!) i Stockholm har en suverän anläggning - mitt bland parkens flanörer och Södermalms alla krogbesökare. Bygg vidare på det och alla är glada och nöjda. Välj era strider. Ge upp Esperantoplatsen. Kräv istället en anläggning i närheten...där kan tävlingar och events anordnas med hundratals intresserade besökare.
+1
Pontus Brenner (23 Juli 2013 22:05):
Och ni tror inte vi gjort det då? Och vad får vi?

• En skatepark bakom bergakungen designad av en person som inte förstod sig på streetskate och dessutom inte ville ha input gällande det. Därav helt värdelös i street-väg.

• En ramp på kanalorget (ej streetskate).

• En minimal yta på Röda sten som knappast kan ersätta Esperanto.

Ett känt faktum är att den stora massan av dom som åker skateboard åker i dom urbana miljöerna och så kommer det alltid vara. Lika lite som jogging kommer försvinna från gatorna och in på gymet, så kommer skate endast ske i skateparker.

Det som gör mig mest ledsen är hur kommunen väljer att köra över oss trots den överenskommelse vi har. Och som fortfarande går att läsa på Esperantoplatsen.

Och personen som slog sönder kanterna då? Ska det ses som något bra, det hen gjort? Ska hen få vinna?
 0
Patrik Höstmad (23 Juli 2013 22:16):
Anders Nilsson: Jag är inte en skejtare och jag tycker att det verkar vara en ganska meningslös sysselsättning (för mig :). Ändå tycker jag att skejtarna på Esperantoplatsen har varit intressanta att se. Barn, ungdomar och äldre som umgås mitt i staden. De blir betittade (övervakade?) av förbipaserande och boende. De kan gå några undra meter och köpa något att äta eller dricka. Vad finns vid skejtparken i parken bakom Ullevi? Evenemangsstråket är ju dött och ingen stad!

Grejen är att här har huvuddelen av skejtarna skött sig. De boende som var med i dialogen tyckte det var rimligt att skejtarna var där, bara det inte var för sent och att man åtgärdade bullret från när skejtarna var på stjärnan. Man hade en dialog och kom tillsammans fram till att reservera en bänk till sittande och låta två vara möjliga att skejta på. Någon slog sönder platsen med slägga....

Du tycker inte att skejtarna ska vara där, men det tycker jag, det tyckte de boende som var med i dialogen, det tyckte park och natur. Det tyckte inte någon som under natten slog sönder platsen med en slägga. Jag tror det finns ett stöd för att skejtarna kan vara en del av stadslivet. Framförallt när de är villiga att anpassa sig för att underlätta för alla inblandade.

Som jag ser det tillför skejtarna stadsliv, vi får barn, ungdomar och äldre i en salig blandning, och skejtarna får en urban miljö att vistas i. Det ska vi värna om.
 0
Anders Nilsson (23 Juli 2013 22:25):
Jag tycker Yimby har en idé om tät kvartérstad som är väldigt bra och som jag tror tilltalar väldigt många göteborgare. Förmodligen så har jag, Patrik Andersson, Emmanuel Alfredsson, Johannes Westlund och många andra här en framtidsvision för Göteborg som någorlunda överenstämmer. Och just detta är en sak jag verkligen gillar med Yimby. Att oavsett bakgrund, intressen eller partifärg så är det många som vill se ett framtida Göteborg som har mer stad och mer stadsliv. Men det är också av den anledning jag inte tycker Yimby bör ta ställning i specifika intressekonflikter.

För de 99 procent av befolkning som inte är skatare så ter sig faktiskt den fråga ganska absurd. De flesta ser det här som en positiv förändring eftersom det är mycket bekvämare att sitta på en träbänk än direkt på sten. Så frågan är inget annat än just ett särintresse för skatare. Tar Yimby ställning i den här typen av konflikter så tar man också ställning mot en stor grupp personer som egentligen kanske delar Yimbys framtidsvision. Jag skulle tippa på att många boende vid Esperantoplatsen faktiskt är tänkbara yimbyiter, men bara är trötta på att ha skatare utanför sovrumsfönstret varje kväll.

Kan bara hålla med Daniel Bergqvist att det gäller att välja sina strider. I alla fall om Yimby har ambitionen att gå hem i stugorna.

Kan tillägga att jag bryr mig inte ett dugg om skatare vid Esperantoplatsen personligen, men reagerade på hur onyanserat det här inlägget var.
 0
Patrik Höstmad (23 Juli 2013 22:51):
Anders Nilsson: Men stadsliv, blandning och attraktiv stad är ju typiska grejer som Yimby värnar. För mig står skejtarna på Esperantoplatsen för allt detta. Jag säger det igen: I dialogen framkom att de boende som deltog tyckte att det var rimligt att skejtarna hade möjlighet att vara på platsen.

Om du tycker att detta är en felslutsats så försök övertyga mig om motsatsen. Tycker du att Yimby inte ska behandla stadsliv så försök att övertyga oss om det. Yimby är summan av alla de kompetenser som bidrar.

Jag vet inte om Olof Antonssons inlägg är så tendentiöst, det är möjligt. Det Olof Antonsson gör är att han ställer ett antal mycket relevanta frågor till Park och Natur. De kanske har bra svar. Det olyckliga här är att vi inte vet. Dialogen som gjorde att de inblandade fick förståelse för varandra och som ledde till ett samförstånd. Många inblandade la ner mycket tid och engagemang för att hitta en lösning. Detta dissar Park och Natur nu. Varför? Det är väl intressant att fråga sig.

Den större frågan är hur stadens förvaltningar arbetar med stadsliv, medborgarinflytande och barnperspektivet?
+2
Håkan Tendell (23 Juli 2013 22:56):
Utgångspunkten för en levande stadsmiljö är en relativt stor frihet inom lagens råmärken.

Under en demonstration invaderas några gator av trummor, fanor och megafoner med slagord. Spårvagnar kommer inte fram. En cafégäst på en uteservering kan inte koncentrera sig på sin läsning av Jean-Paul Sartres "Äcklet". Han slår ihop boken och stirrar sammanbitet upp i himlen. En kvinna med barnvagn kan inte passera gatan för alla demonstranter. Barnet skriker. Modern tröstar. På en tvärgata raglar några gaisare fram. Deras lag har råkat vinna en match. Och nu vill de primalvråla för hela världen hur mycket de älskar sitt lag. En jonglör har lagt sin väska på marken, tagit fram bollar och käglor. De flyger i luften. Det bildas en halvcirkel av folk. En stressad affärsman försöker komma förbi hopen. Han väljer att gå i det tomma utrymmet mellan jonglören och åskådarna. Secken nonchalans! Eller secken karlakarl! Vad vet jag? Sanningen ligger i betraktarens öga. Och när han passerat hopen, passerar han en kvinna som sträcker fram en pappmugg och säger "please". Och någon vill kränga honom ett exemplar av Faktum. Och i nästa korsning lugnas hans nerver av en dragspelares sköna melodi. Sedan undrar en ung flicka om han känner till Amnesty eller Greenpeace eller vad han har för mobilabonnemang. En kille med hundskräck möter en kvinna med en pudel på en trottoar. Han stirrar monstret i ögonen. Han kan inte låta bli. Och monstret försöker anfalla, men kvinnan rycker till i kopplet. Och barnvagnskvinnan som nu har lyckats korsa demonstrationståget håller på att bli påkörd av en cyklist som plingar ilsket, och lite längre bort står två skejtare och kollar på en tredje som gör coola tricks. Kyrkklockorna dånar att klockan är sex. En övergiven kvällstidning fladdrar på en parkbänk. Några duvor njuter smulorna från en baguette. En resenär stiger av flygbussen från Landvetter och drar sin väska över gatstenarna så att hjulen skramlar. Sådan är staden. Dag efter dag fylls gatorna med liv, den ena dagen inte den andra lik, varje människa både aktör och publik.
 0
Patrik Höstmad (23 Juli 2013 23:06):
Jag älskar det du skriver och vad du skriver och hur du skriver Håkan! :)
+1
Patrik Höstmad (24 Juli 2013 00:02):
Jag snackade en tjänsteman från Brighton för ett tag sedan. Han sa att det börjat tillämpa en helt ny strategin när det fick "problem". "Problem" i detta fallet var oftast att A-lagare/missbrukare/uteliggare började hänga vid vissa bänkar på vissa platser och där med skapade otrygghet för andra som var på platsen eller passerade. Tidigare när "problem" dök upp tog man helt enkelt bort sittplatserna, vilket förstås bara flyttade problemet. Idag gör de istället så att blir det "problem" på en plats så sätter de ut fler bänkar. Då kan andra alltid sätta sig på behörigt avstånd och allt som oftast blir det en kritisk massa av "oproblematiska" som gör hela platsen trygg. "Problemet" försvinner i mängden.

Koppling till Esperantoplatsen: Istället för träsitsar på de skejtbara stenarna, sätt ut fler bänkar.

En annan del av lösningen borde givetvis vara att skapa fler miljöer där bra streetskate är möjlig. Varför inte Olof Palmes plats? Det döda Masthuggstorget? Skansktorget i väntant på att vi bebygger? Osv. Vi vet ju vilken typ av stenar som funkar bra! :)
 0
Johannes Westlund (24 Juli 2013 00:05):
Jag diggar verkligen det här med att sätta ut fler bänkar. Det funkar säkert för a-lagare. Här är problemet dock att en eller två boende i skydd av natten går ut med slägga och förstör eftersom de anser att skejting är så störande att det inte borde få förekomma. Fler bänkar löser inte det problemet. Tyvärr.
 0
Mats O. (24 Juli 2013 07:11):
Intressanta kommentarer från Daniel Bergkvist och Anders N

Jag tycker man ska vara försiktig med att använda allt för mycket snömosspråk som "rätten till stadsrummet".
I skejtfrågan på Esperantoplatsen handlar det nog snarare om att många yimbykillar själva skejtar eller har skejtat, alternativt att detta är en grupp man gärna vill identifiera sig med eftersom den uppfattas som lite lagom cool.

Ingen på Yimby skulle anse att "rätten till stadsrummet" även inbegriper Hells Angels rätt till en motorgård i centrum, rätten för Svenskarnas Parti att ha en friggebod på Esperantoplatsen där dom kan stå och heila, rätten för en streetracingförening att stänga av vissa gator i centrum kvällstid och köra streetracing, osv osv
 0
Patrik Höstmad (24 Juli 2013 08:03):
Mats O. "Rätten till stadsrummet" har använts en gång som argument och inte av mig. Kan du inte bemöta de argument som jag (och andra) har framför istället för att spåna över vilka motiven till att framföra argumenten skulle vara? Som sagt har jag aldrig skejtat men jag tycker det är intressant när det är liv i staden. Jag ser inte heller hur man kan likställa turerna kring skejtarna på Esperantoplatsen med försök att motarbeta kriminalitet, hets mot folkgrupp eller något som stänger av hela gator av staden och som kan innebära dödsfall vid misstag.

Jag säger det igen allt tyder på att en majoriteten tycker det är ok med skejtarna på platsen. Skejtarna är inte lagförda för något brott.
 0
Daniel Bergqvist (24 Juli 2013 08:18):
@Patrik Andersson: att många boende anser att individer som utövar skajting på allmän plats ska få ägna sig åt det är väl ganska givet. Det är väldigt svårt att ha ett rationellt argument mot det. Allmän plats är allmän plats....därefter gäller det att inte missbruka förtroendet. Eftersom platsen aldrig var ägnad för skejting kan man inte förvänta sig att möjligheten varar för evigt.
 0
Åke (24 Juli 2013 14:51):
Varför skulle kommunens medborgardialog plötsligt fungera i en struntfråga som denna? Att köra över väljarna och visa förakt för olika demokratiska åsiktsyttringar har ju varit göteborgspolitikernas signum de senaste åren. Har inte sett yimby stödja sådana heller så varför bry sig nu.
 0
Gustav (24 Juli 2013 20:10):
Jag har väl egentligen ingenting emot skejtare så länge de inte är alltför störande. När jag tittade på videon och såg hur skej tingen vid Esperantoplatsen gick till blev jag dock något undrande när det gäller möjligheterna att blanda skejtare och vanligt folk där. Vad tycker skejtarna om att jag använder bänkarna till att sitta på och därmed omöjliggör deras trixande där? Bänkar är ju i första hand till för att sitta på men jag misstänker att det inte är så trevligt för vanligt folk att sitta där i och med att de då kommer att möta missnöjda skejtare.
 0
Pontus Brenner (24 Juli 2013 21:47):
Att vi skejtare har åkt samtidigt som vanligt folk har suttit där har aldrig varit ett problem, oavsett plats.
Man samsas om det offentliga rummet. Så som det ska vara.
Tex så har dom som dansat tango där alltid tyckt det varit kul att dela platsen med oss. Och vi med dom. Ingen har hävdat man har mer rätt än den andre att vara där.

Att skejtare skulle vara dryga och hetsiga är lika sant som att alla fotbollsfans är huliganer.

Det som många av dom negativa kommentatorerna här verkar glömma är att vi hade en överenskommelse att vi fick skejta där. Det kommunen gör nu är lite som att såga ner målen på en fotbollsplan men ändå säga att man kan spela fotboll där.
 0
Daniel Bergqvist (25 Juli 2013 07:49):
Be kommun sätta upp en 2 - 3 meter lång stålram som ni kan nyttja? Lokaliserad längre åt väster....
 0
Pontus Brenner (25 Juli 2013 09:58):
@Daniel Berqvist: Det är graniten som är grejen med Esperanto. Bättre material att skejta på finns knappast. Men du ska ha tack för att du i alla fall kommer med förlag. Det är mer än vad Göteborgs kommun gjort.
 0
Patrik Höstmad (30 Juli 2013 11:38):
Här har vi någon som förstår stadslivet på Esperantoplatsen:
http:​/​/​www.​expressen.​se/​gt/​kickan-​slar-​ett-​slag-​for-​un.​.​

Och som jag skrev i Facebook gruppen: Jag tror det är viktigt att park och natur inser att de inte kan vara "neutrala" på en sådan här plats. Vad de än gör så kommer de ta ställning. De måste börja fundera på vad de vill ta ställning för (och emot).
 0
Robert Klöver (30 September 2013 15:19):
Personligen tycker jag att esperantoplatsen har blivit bättre sen de satte upp bänkarna. De enda som har missgynnats av det är skejtarna. För de flesta andra skulle jag gissa att det har blivit en trevligare plats.
 0
Johannes Westlund (30 September 2013 15:24):
Jag var på Esperantoplatsen någon dag när det var fint väder för några veckor sedan. Det var en sån där dag då man känner att man måste vara ute för att göra det mesta av den döende sommaren. Det var fullt med folk lite varstans i Göteborg. Sen kom Esperantoplatsen. Och det låg öde. Jag har ett foto på det i mobilen som liksom skriker efter undertexten "är ni nöjda nu?" Inte ens skejtarna är där längre. Ingen annan heller. Eller i alla fall inte då när det var fint väder och resten av staden sprudlade av liv. Men Esperanto kanske är mer välanvänd med Göteborgsmulet grårusk? Men jag tror inte det.
 0
Robert Klöver (15 Oktober 2013 09:11):
@Johannes Westlund,
Jag jobbar i närheten av Esperantoplatsen och min uppfattning är lång ifrån densamma som din. Kring lunchtid brukar det vara ganska mycket folk och rörelse kring Esperantoplatsen och när det är fint väder är det många som väljer att äta sin lunch ute, sittandes på en av bänkarna, däribland jag själv. Möjligen har detta minskat något sen de har börjat med alla vägarbeten.

Tidigare gick vi i princip aldrig och satte oss vid Esperantoplatsen, så för oss lunchare har platsen blivit bättre.
 0
Olof Antonson (15 Oktober 2013 23:49):
Jag gick ofta dit på lunchrasten när jag studerade i närheten för några år sedan, och utgår från att "vi lunchare" är du och dina arbetskamrater eller motsvarande. Det var en del folk där vid någorlunda väderlek som jag minns det. Att platsen sedan skulle ha blivit avsevärt mycket bättre för ändamålet sedan den sista träbänken kom upp har jag svårt att se, särskilt med tanke på att nästan ingen var där och åkte vid den tidpunkten på dagen.

Men om det var någon som var där och åkte, så satt ofta andra människor och kollade på. Andra gick förbi, talade i telefon, läste tidningen eller var mitt uppi annat. Det var det som var tjusningen med Esperantoplatsen i mina ögon, att det var en urban plats där folk passerade eller uppehöll sig i olika ärenden. Men om man inte tycker om urbanitet, så kan jag förstå att man ser det som en förbättring.
 0
Johannes Westlund (16 Oktober 2013 10:43):
En ytterligare anmärkning är väl att staden borde leva lite fler timmar än ett par timmar runt lunch. Platsen har möjligen blivit bättre för lättstörda vackert-väder-lunchare, men hur fungerar platsen alla andra timmar på dygnet? Det framstår onekligen som att platsen fått en ganska slumrande antiurban karaktär förutom runt lunch vackra dagar. What a waste...
 0
Olof Antonson (24 Oktober 2013 15:03):
Kickan Svensson (den gamla tanten) ger sin syn på saken i en artikel i Tidningen Centrum: http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Centrum/​Nyheter/​Min.​.​

"Hallå där" med Lena Jakobsson på Park och Natur: http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Centrum/​Nyheter/​And.​.​
 0
Patrik Höstmad (24 Oktober 2013 15:48):
Lena Jakobsson upprepar att Esperantoplatsen ska vara "En plats för alla". Uppenbarligen är inte skejtarna en delmängd av alla.
 0
Krister (3 November 2013 09:34):
Definition av demokrati:
Folkets deltagande i den politiska beslutsprocessen.

Diktatur:
Statens funktion är att garantera den härskande klassens herravälde
 0
Daniel Andersson (3 November 2013 11:30):
Krister: Menar du att några medborgare som vill skejta representerar 'folket', medan Park och Naturförvaltningen som ytterst styrs av folkvalda politiker utgör den "härskande klassen" (tillsammans med dem som störs av skejtingen)?

Utvecklingen i området tål att diskuteras, men det demokratiargumentet är inte självklart det bästa.

Sen är det kanske inte riktigt så svart och vitt som du skriver. Om 99% av folket tycker att Jorden är platt, är den inte det i alla fall. Upplyst despotism kan kanske vara ett exempel på diktatur som i någon mån även tjänar folkets intresse. Folkmakt kan å andra sidan vara pöbelvälde (oklokrati):
In ancient Greek political thought ochlocracy was considered as one of the three "bad" forms of government (tyranny, oligarchy and ochlocracy) as opposed to the three "good" forms of government (monarchy, aristocracy, and democracy). The distinction between "good" and "bad" was made according to whether the government form would act in the interest of the whole community ("good") or the exclusive interests of a group or individual at the expense of justice ("bad"). http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Ochlocracy

Idagens globaliserade värld har vi dessutom stora drag av plutokrati:
Plutokrati (gr., "de rikas välde") är ett statsskick där den politiska makten fördelas efter förmögenhet eller inkomst. http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Plutokrati

Den enda verkligt fria styrelseformen är sann anarki. I praktiken får vi snarare hoppas på någon form av klassisk aristokrati/meritokrati med stort folkinflytande.
Aristokrati:
The term derives from the Greek aristokratia, meaning "rule of the best".[2] At the time of the word's origins in Ancient Greece, it was conceived as rule by the best qualified citizens and was often contrasted favourably with monarchy, the rule of a single individual. http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Aristocracy

Meritocracy is a political philosophy that holds power should be vested in individuals according to merit.[1] Advancement in such a system is based on intellectual talent measured through examination and/or demonstrated achievement in the field where it is implemented. http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Meritocracy
 0
Robert Klöver (25 November 2013 16:12):
@Olof Antonsson, För min del handlar det givetvis inte om att vara för eller emot urbanitet generellt. Jag har full förståelse för att du är av en annan uppfattning än mig. Jag anser att platsen har blivit bättre och du anser att den blivit sämre. Det tråkiga är väl i så fall att en grupp känner sig överkörda. Om man tar bort bänkarna är det väl förmodligen någon annan som anser att man kör över dem.
 0
Olof Antonson (25 November 2013 23:01):
Det spelar egentligen ingen roll huruvida man tycker det blivit bättre eller sämre; det fanns en demokratisk process som ledde fram till att man enades om ett antal punkter kring platsen. Detta har man sedan från kommunens sida valt att helt godtyckligt bortse från.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5332 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter