Utskrift från gbg.yimby.se
....

Framtidens Högsbo

 
Just nu pågår samråd för ”Bostäder mm vid Guldmyntsgatan”, dvs. området där Högsboskolan tidigare låg. Det är en intressant plan, inte bara för att kommunen valt att ha en markanvisningstävling för den inre delen av området, utan även för att det faktiskt finns en chans att det kan skapas riktigt goda stadskvaliteter här. Det är därför viktigt att vi alla hjälps åt och puttar detta projekt i rätt riktning.



Två exempel på möjliga utformningar av området ur planbeskrivningen


Ett problem är att detaljplanen är väldigt flexibel när det gäller bebyggelsestruktur samtidigt som den är oerhört rigid när det gäller exploateringstal. Det omvända hade onekligen varit att föredra. Plankartan ger en stor frihet åt exploatören att välja struktur, vilket alla med erfarenhet av svensk stadsplanering vet innebär strösselplanering och punkthusterror. Samtidigt sätter man extremt detaljerade krav på högsta tillåtna exploatering. Det överordnade målet är uppenbarligen att hålla ned hushöjderna (maxhöjd mot Guldmyntsgatan beräknas till ca fem våningar och längre in i området till ca 8 våningar). Detta är svensk stadsplanering i ett nötskal.

Ta till exempel den mest strategiska delen av området som vetter mot Guldmyntsgatan och Axel Dahlströms Torg (rödmarkerat).



Plankarta


Plankartan ställer inga krav på vilken struktur som ska byggas, bortsett från att det ska vara uppdelat i ”minst två volymer”, inte överstiga 58,5 meter över nollplanet och inte ha en större bruttoarea än 8750 kvm. Vilken urban katastrof som inträffat om man istället satt 59 meter över nollplanet eller 8800 kvm som bruttoarea kan vi bara spekulera i.

Planens strukturella flexibilitet innebär dock samtidigt att det rent teoretiskt är möjligt med verkligt urban bebyggelse. Man har inte uttryckligen förbjudit funktionsblandning, vilket naturligtvis är positivt, och man har faktiskt lämnat möjligheten öppen för att låta husen möta Guldmyntsgatan.

Med en mindre justering av planen, som inkluderar mer generösa exploateringstal, explicita krav på funktionsblandning längs med hela Guldmyntsgatan och krav att bebyggelse ska möta gatan, så kan faktiskt denna plan bli ett otroligt lyft för området. Skapar man ett starkt stråk längs Guldmyntsgatan så har man samtidigt lagt en mycket viktig byggsten för Högsbos fortsatta utveckling. Då ligger vägen öppen för en fortsatt urbanisering av de centrala stråken genom stadsdelen, i linje med tankarna i förslaget Guldhedsstaden.

Ett enkelt sätt att åstadkomma en mer urban utformning mot Guldmyntsgatan vore att låta sig inspireras av Norra Gubberogatan i Olskroken, där en verksamhetslänga i ett plan möter gatan och tar upp lutningen. Det behöver inte vara så svårt att bygga stad – om man ser till att bygga stad istället för bostadsområden.



Guldmyntsgatan (skolan till vänster är numera riven)



Guldmyntsgatan i framtiden?


Samrådstiden går ut 3 september, gå gärna in på vårt forum och var med och ta fram ett yttrande. Det har redan kommit in bra alternativförslag, till exempel detta av Emanuel Alfredsson.



Modifierad planstruktur
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (22 Augusti 2013 12:43):
Ja det här behövs verkligen puttas i rätt riktining hehe.
 0
Gunnar Einarsson (22 Augusti 2013 16:36):
Vem fastställer exploateringstalen och varför är detta hugget i sten?

Planområdet faller naturligt ut i två slutna kvarter med en kvarterssammanbindande huslänga söder om Rubelgatan. Stadsmässig gatubredd (18 m) kan enkelt åstadkommas.
+3
Patrik Höstmad (22 Augusti 2013 18:23):
Jag har en teori om att det är en from av reverse engineering. En tjänsteman höftar till en höjd som "känns" ok. Sedan tittar man på hur glest husen står i omgivningen. Detta ger exploateringstalen. Sedan leder detta till för dåligt underlag för butiker och lokaler så det blir inget krav i planen. Tänk om man körde den processen framlänges istället. Vi vill ha butiker och stadsliv. Vad behöver vi för exploateringstal för att stödja detta. Sätt detta som minikrav och tillåt högre. Et voilà, blandstad!
 0
Johannes Hulter (22 Augusti 2013 18:30):
Patrik: Ja, det måste vara något i den stilen. Tragiskt nog. Det vore intressant att försöka luska fram hur det där går till egentligen.
 0
Johannes Westlund (22 Augusti 2013 18:32):
Tycker det ser ut som att länken till kommunens samling med handlingar är felaktig. Saknas nått kolon efter http bl a. I alla fall i min webbläsare.
 0
Johannes Hulter (22 Augusti 2013 19:13):
Johannes: Tack för påpekandet! Det var några tecken som inte skulle vara där. Ska korrigera. Rätt adress är: http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​invanare/​bygga-​o-​bo/​komm.​.​
 0
Daniel Bergqvist (22 Augusti 2013 19:31):
Kul med markanvisningstävling! Tråkigt att det inte är den som lägger högsta budet på marken som vinner. Med högt pris på marken följer naturligtvis en vilja att exploatera både tätt och högt för att få igen satsade medel, men maringal.
 0
Gunnar Einarsson (22 Augusti 2013 20:03):
Bergqvist, jag tror inte att jag håller med. Vad staden borde göra vore att stycka upp de två kvarteren i stenstadstomter och tvärtom söka avyttra marken så billigt som möjligt. Då skulle små byggherrar med hantverksförmåga och skönhetssinne få en chans och det skulle bli lukrativt att uppföra en fastighet i taget, vilket ger variation i bebyggelsen. Tror dessutom att kombinationen av begränsad tomtyta och begränsade investeringsmedel skulle sätta press på exploateringstalen som få.

Att höja markpriset i förhoppningen att detta skulle öka exploateringsgraden är däremot antagligen fåfängt, då byggoligopolet struntar i marginalkostnader som i vilket fall ändå bara vältras över på bolånetorsken eller hyrestagaren.
+1
Gunnar Einarsson (22 Augusti 2013 20:14):
Patrik, så måste det onekligen gå till. Förutom i innerstaden då där man surveyar tätheten i omgivningen och bestämmer sig för att bygga lika glest som i förorten. Allt i syfte att bryta upp kvarterstadens reglementerade stelhet till förmån för dynamiska mötespunkter och spännande platsbildningar.

Skämt åsido, om allt skall stå och falla med exploateringsgrad, så blir det ju ganska viktigt att veta hur och vem som tar beslut, kanske även i vems intresse. Vi har ju en stadsarkitekt, t.ex. Vad gör han?

Det enda man känner när man ser sådana här förslag är en växande övertygelse om att SBK inte förstår sin egen generalplan och att hela skaran av tjänstemän borde få kicken. Fast det har ju sagts förut. Äsch, nu blev jag ju sådär arg och patetisk igen. Naturligtvis är jag orättvis och överdriver.
 0
Daniel Bergqvist (22 Augusti 2013 21:06):
Gunnar; är det verkligen givet att "små" byggare har ett skönhetssinne bara för att de är små? Det är väl snarare aktörens tidshorisont som är avgörande. Ett fastighetsbolag med intention om att förvalta fastigheten under lång tid borde rimligen medföra högre krav på material och layout jämfört med en kortsiktigt aktör, typ Peab.

Jag kommer inte ifrån tanken på att det bästa staden kan göra är att utlysa tävlingar i syfte att ta så bra betalt för marken som möjligt. Det kanske inte leder till högre kvalité på material och struktur, men åtminstone högre exploateringsgrad. Det motsätter inte att man delar upp planen i flera tomter med separata anbudsförfaranden i syfte att nå just variation.
 0
Gunnar Einarsson (22 Augusti 2013 21:42):
Bergqvist, nej att byggherrar är små är givetvis ingen garanti, men det är en möjlighet. Det finns ju en del hantverkskunnigt folk som kanske hade gillat att bli fastighetsägare om villkoren var hyfsat goda och stabila - den där typen av människor som får för sig att återställa en 1700-talsherrgård i ursprungligt skick och så vidare. Om byggoligopolet däremot, med medel och möjlighet att i ett nafs göra en ministadsdel till ett bostadsområde enligt en enda stor detaljplan, vet vi ju dock att de varken är billiga, skapar något vackert eller bygger med kvalitet. Vilket naturligtvis inte utestänger någon från att anskaffa tomt eller bör hindra aktören att lämna in planer med ansökan om bygglov.
På tal om tomter, trevligt att du kan tänka dig en klassisk tomtuppdelning i alla fall. :)

Sedan max exploateringsgrad... Skulle inte det i princip kunna fastställas som del av stadsplan/områdesplan? Typ, maxandel av tomtarea som får bebyggas kontra andel bakgård eller liknande?
 0
Mattias Bolander (23 Augusti 2013 09:36):
 0
Jens Ekengren (23 Augusti 2013 10:41):
Man undrar ju varför Miljö inte går hela vägen och förordar stängda kvarter ur bullersunpynkt. Eller "får" de inte säga att "inget av alternativen är tillräckligt bra, gör om och gör rätt!" ?
+1
Johannes Westlund (23 Augusti 2013 11:55):
Tror Gunnar Einarsson är något på spåren. Driver man upp priserna finns bara en viss typ av aktörer kvar, de vinstdrivande storindustriella. De vill ha projekt som passar in i deras tänk och processer så att de kan göra så liten ansträngning som möjligt.

Det finns andra skäl att bygga hus än att slå mynt av dem genom att sälja snabbt som sjutton. I till exempel småhusbranschen bygger många hus för att hör och häpna bo i dem. Detta resulterar i byggen som generellt sett uppfattas som mycket trivsammare och vackrare. Finns nog en hel del folk som har helt andra drivkrafter än att tvinga projekten genom ett standardmaskineri i en jätteorganisation.

Jag tror det finns många privatpersoner som gärna skulle gå in om de fick möjligheten. Det finns många anledningar. Stolthet, fåfänga, åstadkomma något som lever längre än en själv, skapa ett trivsamt hem...

När jag tänker efter är det kanske den sista anledningen också är skälet till varför småhus skiljer sig från större hus så otroligt mycket idag. Storbolagen ser sin uppgift som att skapa ett hus. Privatpersoners dröm är att skapa ett hem.
 0
Gunnar Einarsson (23 Augusti 2013 12:00):
Jens, bra fråga. Kanske har de bara rätt att ta ställning till liggande förslag? Å andra sidan är det väl inte omöjligt att själva tanken att man kan uppföra slutna kvarter har undgått Miljö- och klimatnämnden helt och hållet.

Klart är dock att man lider av såväl bullerfobi som buskofili. Här t.ex:

"Två mindre grönområden (sociotoper) med rekreationsvärden
finns inom planområdet. I det norra området föresl
år SBK att den trädbevuxna delen
sparas som park medan bollplanen tas i anspråk av förskolan. I det södra området tas en
del i anspråk av bostadsbebyggelse."

Häpp, där försvann hela det norra kvarteret.

Det här med "bullerpolicyn" framstår som en tvångströja. Den tvingar förvaltningen att ta hänsyn till trafiken på en vanlig gata samt från vändslingan på Axel Dahlströms Torg (sic!). Nu verkar de tackla föreskrifterna rätt bra, men vad skulle hända om de följdes nitiskt? Implikationerna är då rätt klara. Det skulle inte gå att fylla ut med nybyggen i centrum, dra fram exempelvis en högbana eller planera innerstad någonstans.

Miljö- och klimatförvaltningen skulle genom sina miljöregler omöjliggöra ekologiskt hållbar stadsbebyggelse.
 0
Mats O. (23 Augusti 2013 18:01):
Tja, små hantverkare som bygger gulliga hus, visst kul idé.

Det resonemanget går ju tvärs emot vad en av Paulssonbröderna (PEAB) sa i Almedalen, nämligen att enda sättet att få billigare bostäder i Sverige skulle vara en ännu högre nivå av industrialiserat byggande.
 0
Sven R (23 Augusti 2013 19:08):
Gullig småskalighet och industriell produktion går iofs att kombinera. Det är ju det svenska trähustillverkare sysslar med.
 0
Mats O. (23 Augusti 2013 22:01):
Sven

Ja, Derome kanske.

Ska bli kul och se när deras hus i Kvillebäcken står färdigt.
 0
Gunnar Einarsson (24 Augusti 2013 09:56):
Mats O, eller så kanske Paulssonbröderna egentligen menade att en ännu högre nivå av industriellt byggande är det enda sättet att få billigare bostäder med en byggindustri som i alla övriga avseenden fortsätter att vara lika dysfunktionell?

Betänk att byggsektorn aldrig har varit så storskalig och standardiserad som idag, rentav transnationell, men heller aldrig tycks ha gett upphov till ett så dyrt boende i fast penningvärde, i alla fall som det verkar omräknat i boendekostnader sedan första hälften av 1900-talet. Visst framstår det som paradoxalt?

Nu är jag inte expert eller tillräckligt insatt i något avseende, men man kan ju spekulera lite. De stora byggbolagen (PEAB, NCC, JM, Skanska) är ju aktiebolag och som sådana pressade att om möjligt redovisa fortsatt ökade vinster. Är det tänkbart att branschens natur och andra omständigheter för med sig att eftersträvad vinstutveckling konkret kan översättas till att ständigt bygga allt billigare och sämre till allt högre priser för slutkund?

PEAB (Sveriges största byggföretag) talar ju förstås i egen sak i Almedalen och det kanske rentav är i det ljuset som budskapet skall förstås? Vore intressant att ta del av byggsektorns vinstutveckling under en 40-årsperiod och inte bara omsättningen.

Jämför detta med hur verkligheten för bygg- och förvaltningssektorn torde ha tett sig anno dazumal. Enskilda byggmästare/fastighetsägare (ofta samma personer) var inte börsnoterade. De kunde möjligen räkna med en fast och stadig bärgning från sina åtaganden och sitt fastighetsinnehav, men något utrymme eller ambition att jaga kvartalsresultat gav verksamheten knappast utrymme för. Byggsektorn var helt enkelt inte en vinstdrivande industri i modern mening. Ändå byggdes det oerhört mycket i vårt land årtiondena runt det förra sekelskiftet, till hög kvalitet och med vad idag betraktas som oskattbara skönhetsvärden.

Hur vore det om vi åter gav lika stort utrymme för den här typen av aktörer som de stora drakarna?

Som sagt, ta gärna bollen. Jag spånar bara här. Kan ha missförstått allt.
 0
Gunnar Einarsson (24 Augusti 2013 10:14):
Westlund (23 augusti 11:55)

Tack för ett enastående inlägg! Det belyser inte minst sådant om motiv och drivkrafter bakom byggande som jag själv fann svårt att formulera.
Letade lämpliga citat att återge, men det skulle bara ha slutat med att jag vore tvungen att återge hela inlägget. Inte minst detta var huvudet på spiken:

"Driver man upp priserna finns bara en viss typ av aktörer kvar, de vinstdrivande storindustriella. De vill ha projekt som passar in i deras tänk och processer så att de kan göra så liten ansträngning som möjligt."

Precis.
 0
Johannes Westlund (24 Augusti 2013 10:50):
Man kanske bör ta uttalanden från PEABs håll om hur man får ekonomi i sina projekt, med tanke på att bolaget nyss offentliggjort att 100 anställda ska sparkas för att tackla förlusterna bolaget dras med...
 0
Mattias Bolander (24 Augusti 2013 15:42):
Även Fastighetskontoret i Göteborg har lämnat ett tjänsteutlåtande om projektet:
http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​Intraservice/​Namndhandlin.​.​
 0
Patrik Höstmad (26 Augusti 2013 14:33):
Jag mailade och frågade Hanna Kaplan på SBK om hur de tar fram exploateringstalen. Hanna Kaplan hade inget emot att jag förde informationen vidare så här kommer min fråga och Hanna Kaplans svar.


"Hej Hanna Kaplan,

Jag är en av samordnarna i Yimby Göteborg.

Vi inom Yimby har börjat studera detaljplanen Järnbrott - Bostäder m m vid Guldmyntsgatan (SBK: BN0589/11) som är på samråd. Mycket kul initiativ att ni anväder en relativt flexibel detaljplan som reglerar nödvändiga kvaliteter och en tävling om det mer specifika innehållet. Ska bli intressant att se hur det faller ut.

En sak som vi undrar är hur är exploateringtalen bestämdes. Det står inget om detta i planen samtidigt som befolkningstäthet är en av de viktigaste parametrarna om man ska lyckas få till ÖPns blandstad. Finns det mer dokumentation om resonemanget bakom exploateringtalen i planen? Om inte får gärna du förklara lite hur ni arbetar med att ta fram dessa.

Hälsningar
Patrik Andersson
Samordnare Yimby Göteborg"


"Hej!
Jag har läst inläggen på Yimbys hemsida för att få lite bakgrund till din fråga.

En del är att exploateringstalen upplevs som alltför detaljerade. Detta är något ni gärna kan lämna synpunkter på, så kan det hända att det vi kan göra en översyn efter samrådet. Samrådet är ju till för att få synpunkter som kan förbättra förslaget.

Frågan hur vi landat i dessa exploateringstal (om vi då tänker oss dem lite mer generella) har att göra med vad jag ser som arkitektens arbetsmetod. I detta fall har vi börjat planarbetet med en workshop med deltagare från flera förvaltningar, för att skissa på olika utformningar av området. Utgångspunkten är att bygga tätt i sådana här bra lägen nära kollektivtrafik och service, men med bibehållen kvalitet som ljus och grönska. I workshopen kom vi fram till att det var angeläget att ta intryck av det som är bra i Högsbotorp, att arbeta med landskapsformen och ta hänsyn till bebyggelsen runtomkring. Utifrån workshopens skisser har vi arbetat vidare med strukturen och för att kunna sätta ett trovärdigt exploateringstal har vi ritat igenom olika alternativ som skulle kunna rymmas inom varje tomt.

Jag ser fram emot era synpunkter på samrådet.

Med vänlig hälsning
Hanna C Kaplan

Planarkitekt
Planavdelningen
Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret"
 0
Jens Ekengren (26 Augusti 2013 15:38):
Bra initiativ, Patrik!

Tyvärr känns svaret inte helt lovande; jag tolkar det som att man jämfört med hur det ser ut i närheten och sen inte velat sätta ett exploateringstal som ligger för långt bort från det välkända.

Kanske har jag fel, och exploateringstalet möjliggör/kräver en betydligt tätare (närmare) stad än i omgivningen. Någon som kan klargöra?
+1
Patrik Höstmad (27 Augusti 2013 09:14):
Det här är min tolkning av svaret. Man har skissat på olika utformningar av området kommit fram till att man vill
* bibehållen kvalitet som ljus och grönska
* arbeta med landskapsformen
* ta hänsyn till bebyggelsen runtomkring
och
* bygga tätt

Frågan är om det är kvatifierat vad det innebär att bygga tätt. Eller är det snarare så att man vill bygga tätt men sedan kommer alla andra faktorer in som får överordnad betydelse. Genom att lägga stor vikt vi landskapsform och bebyggelsens runtomkring så befäster man inte bara de funtionalistiska områdenas goda engenskaper utan i lika hög grad de dåliga. Det blir glest, dåligt underlag för verksamheter, otrygga gångvägar och gator utan stadsliv. Det finns en anledning till att Översiktplanen talar om tät blandstad och inte glesa funktionalistiska strukturer. Hanna nämner varken urbana effekter, verksamheter eller stadsliv i sin kommentar. Funktionen verkar helt skymmd bakom alla estetiska hänsynstaganden.
+2
Erik Berg (27 Augusti 2013 11:47):
En kommentar OT från diskussionen om exploateringstal och struktur.

I detta planområdet finns en möjlighet att vara med och förändra byggprocessen på allvar. Det framgår inte någonstans i planhandlingarna (vilket är beklagligt och faktiskt lite fegt) men kommunen har en ambition att markanvisa byggrätterna i raden närmast Riksdalersgatan till i första hand byggemenskaper.

Vid förra veckans samrådsmöte på Högsbo bibliotek medverkade Anna-Karin Jepsson från SBK enbart för att hantera frågor om genomförandet av byggemenskaper i området. Hon ska kalla till ett separat möte i höst för att informera mer om denna möjlighet.

Det finns redan två grupper formerade (UnderSammaTak och Byggemenskap i Högsbo) men det finns plats för fler och det vore BRA om fler formerar intressentgrupper för att visa att intresset är stort för denna form av byggande. Det är också en ovanlig möjlighet i ett bra läge.

Maila Anna-Karin för att få inbjudan till informationsmötet eller skicka ett mail till mig så kommer jag också se till att det går ut inbjudan till alla som är intresserade.

mvh
Erik Berg (erik.berg@inobi.se)
http:​/​/​www.​byggemenskap.​se
+1
Mats O. (27 Augusti 2013 19:10):
Gunnar Einarsson:

tja, mitt önsketänkande är att vi skulle få mer som Tyskland, Schweiz och Österrike. Vi borde börja med småskalig tomtindelning som Yimby föreslår.

Vi måste bort bort från stordriften och att det bara är dom stora som bygger nåt. Det ska vara möjligt för mindre byggherrar att bygga hyreshus om kanske 15 lägenheter ute i stadsdelarna. Byggemenskaper och koperativa hyreshus är också bra.

Problemet är att vi sitter fast i dom här oligopolstrukturerna med ett par stora bygg- och fastighetsbolag, allmännyttan och PBL. Det tragiska är att varken dom blå eller rödgröna vill ändra på nuvarande system.


Gunnar, när det gäller PEAB (Paulssons Entreprenad AB) så kom deras claim to fame 1993 när dom med bankernas hjälp tog över konkursade Kullenbergs byggverksamhet. Före 1993 var PEAB bara ett litet lokalt byggföretag i Ängelholm och Båstad.
Yngve Kullenbergs AB, med säte i Göteborg, var en av dom stora miljonprogramsbyggarna och åtskilliga göteborgare har kanske bott i nån lägenhet som är byggd av Kullenbergs.
Företaget satsade fel på högbelånade fastighetsprojekt på 1980-talet och gick i konkurs.
 0
Gunnar Einarsson (1 September 2013 21:01):
Strukturerna, ja. Ibland undrar jag om det inte krävs någon form av social kollaps innan människor kan börja tänka och agera i nya banor. Börja om från början med ett rent ark papper, så att säga.
 0
Gunnar Einarsson (1 September 2013 21:08):
Eller Patrik, så är det just frånvaron av estetik och därmed visuell föreställningsförmåga som leder till att man vankelmodigt tar en massa hänsyn till externa instanser och utgår från omgivningen, med den enda konsekvensen att man fortsätter att bygga den förort som ingen säger sig vilja ha.

Det är svårt att bryta med något när man inte vet vad det är man vill åstadkomma.
 0
Patrik Höstmad (2 September 2013 16:52):
Enligt Per Ekström i Fastighetsnämnden har idag en enig nämnd beslutat att i sitt yttrande skriva att det krävs högre exploateringsgrad i planen.
 0
Harald Freij (22 November 2013 15:04):
Okidoki arkitekter vann markanvisningstävlingen för den inre delen av området:

http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​218670​5-​3-​0​0​0​-​i-​ma.​.​
http:​/​/​www.​mynewsdesk.​com/​se/​view/​pressrelease/​okidoki.​.​

De har fått in två nästan riktiga kvarter och ett halvt i den centrala delen av området. Tyvärr är det fortfarande inte mycket till lokaler i bottenvåningen om jag tolkar det rätt, men det får väl ändå ses som ett stort fall framåt jämfört med båda förslagen ovan?
 0
Johannes Hulter (22 November 2013 20:47):
Jag tycker det ser jättebra ut. Man måste komma ihåg att det är "insidan" av området, dvs. det bör närmast jämställas med gårdshus. Det är kanon att de får in billiga (men ändå varierade) lägenheter här. Det tillsammans med riktigt urban bebyggelse (med lokaler i botten) längs med Guldmyntsgatan kommer att bli kanon.
 0
Mats O. (22 November 2013 23:13):
"En lokal fastighetsskötare ger hyresgästerna en ökad möjlighet till boendeinflytande."


vilket snömos....

Men hen som skrev programbladet tyckte väl att det lät bra.
 0
Patrik Höstmad (23 November 2013 09:18):
Jag klipper in gårdagens mycket intressanta diskussion från facebook:


Ingalill Cederlund Hurra! Rimliga hyror! - bostäder till för folket
18 hours ago · Like · 2

Patrik Andersson Pressbilder finns att lada ner här. Det ser ut som de glömt att rita in verksamhetslokaler....
http:​/​/​www.​mynewsdesk.​com/​se/​view/​pressrelease/​okidoki.​.​
17 hours ago · Like · 2 · Remove Preview

Patrik Andersson "Levande bottenvåningar
I vårt förslag ger vi bostäderna på nedre botten små privata trädgårdar med egen utgång i syfte att skapa liv i området vilket samtidigt ger dessa bostäder en extra boendekvalitet genom direkt tillgång till så väl privata uteplatser som gemensamma utomhusytor på gården. Dessutom placeras lokaler längs det östvästliga gångstråket." Endast två lokaler i korsningen Guld-/Silvermyntsgatan.
17 hours ago · Edited · Like

Patrik Andersson Tyvärr, det här är undermåligt. Glöm att Guldmyntsgatan blir aktiv, attraktiv och trygg.
https:​/​/​scontent-​b-​ams.​xx.​fbcdn.​net/​hphotos-​prn2/​q71/​s.​.​
17 hours ago · Like · 2

Patrik Andersson Jämför med Johannes Hulters förslag http:​/​/​s.​yimby.​se/​.​.​.​/​f828bf7b-​0​ab2-​11e3-​a3ee.​.​.​
http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​2398/​f828bf7b-​0​ab2-​11e3-​a3ee-​bc30​.​.​
17 hours ago · Like · 6 · Remove Preview

Kristofer Palmestål Ja, kopplingen till gatan måste göras mycket bättre.
17 hours ago · Like

Jesper Hallén Gör om, gör rätt.
17 hours ago · Like

Patrik Andersson Riktigt trist med lokalerna och kopplingen till gatan när allt annat verkar bli så bra.
17 hours ago · Like · 1

Kristofer Palmestål Men ska det inte in en till fastighet mellan dessa och guldmyntsgatan? Eller ser jag helt fel?
17 hours ago · Like

Patrik Andersson Hmm, jo det verkar vara något icke färglagt inritat där. Det här är planskissen:
https:​/​/​scontent-​b-​ams.​xx.​fbcdn.​net/​hphotos-​frc3/​q71/​s.​.​
17 hours ago · Like · 1

Tove Krabo Åh vad dumt att det inte kommer bli en mer stadsliknande gata med små butiker, utan ännu en sån där (om än fin) isolerad bostadsblaffa i en park.
17 hours ago · Unlike · 4

Patrik Andersson Jag och Gustav Svärd håller på och bearbetar dem på twitter ;)
17 hours ago · Edited · Like · 4

Patrik Andersson "Istället för slutna trapphus rör man sig i vårt förslag längs öppna entrébalkonger. Utöver att fungera som entré till respektive bostad, tillför det varje bostad ett förlängt vardagsrum. En plats för vistelse; att dricka kaffe i solen och säga hej till sina grannar. Entrébalkongen blir en trygghetsfaktor för kvarterets hyresgäster, som både ser vilka som befinner sig i området och även blir sedda." Jag får det till att entrébalkonger är en omskrivning för loftgångar.
17 hours ago · Like · 2

Johannes Westlund Bygg nått som bygger vidare på det som uppskattas i t ex Kungsladugård! T ex:
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​0​9987414-​290​3-​4a9a-​baf5-​8734f6b4.​.​
17 hours ago · Unlike · 3

Mattias Jansson Patrik Andersson Jag instämmer, de påminner även om husen i Belfasts ytterkanter. Jag trodde de skulle sluta bygga platta tak och satsa på sluttande så de ser ut som hus igen. En fördel var att husen kommer bestå utav trä från vån 1 och uppåt. Men när lofgångarna ser ut som inifrån ett fängelse så....
17 hours ago · Edited · Like

Johannes Westlund Varför rädslan för slutna kvarter för övrigt? Vad tillför gluggarna egentligen? Bara för att det är Högsbo betyder det inte att det plötsligt inte går att bygga stadsmässigt. Man måste inte bygga vidare på misslyckad förortsdesign. Det är valfritt. Mer av samma vara i Högsbo gör ju bara området en stor otjänst. Låt Högsbo få stadsmässighet!
17 hours ago · Unlike · 6

Mattias Jansson Sätt på tak och bygg slutna kvarter! Det är knappast ens möjligt att tro det är sant, vad är nästa steg? Kulisser utav dessa trista blockhus och placera bostadsmoduler bakom skärmen?
17 hours ago · Unlike · 2

Andreas Fagerström Det ser ut att vara fler hus ut mot gatan ja, men fortfarande ovanför slänten ser det ut som. Men det blir väl ett senare diskussionsämne...
16 hours ago via mobile · Edited · Like

Johannes Hulter Som sagt, det här är ju "insidan" av kvarteret, så det är ju inte så konstigt att det inte är lokaler i botten. Nu får vi lägga tryck på att tillkommande bebyggelse ansluter mot Guldmyntsgatan med publika lokaler.
16 hours ago · Like · 1

Johannes Hulter Dessutom får man ju vara glad att de skippat punkthusen och istället gör innergårdar. http://http:​/​/​www.​gp.​se/​image_​processor/​1.​2186710​.​1385125447!.​.​
16 hours ago · Like · 2

Johannes Hulter Och hyror på under 3000 i månaden. Det är bra jobbat.
16 hours ago · Unlike · 7

Göran Åhman Entrébalkonger var den sämsta, eller bästa kanske, omskrivningen av de vedervärdiga loftgångarna jag sett. Loftgångar blir inte en förlängning av vardagsrummet, istället utgör loftgången ett intrång med direkt insyn för förbipasserande på vad respektive hyresgäst råkar ha på sin tallrik till middag.
Loftgångar är att betrakta som trapphus och är en utrymningsväg. Att säga att de skall möbleras är att uppmana hyresgästerna till att bryta mot stadgandet i "lagen om skydd mot olyckor".
Men loftgångar är billigare än separata trapphus, så att det skulle bli det här, i en tävling om låga byggkostnader, var nästan givet.
16 hours ago via mobile · Unlike · 2

Patrik Andersson Låga hyror kan inte kompensera för dålig struktur (lex miljonprogrammet). Det är ett gigantiskt område och de har därför helt rätt dragit Silvermyntsgatan rakt genom och delat det i två. Problemet är att de inte gjort denna sträcka urban. Så det blir en ambivalent blandning av innergård och gata. Sedan är det inga innergårdar utan lamellhus som står tätt. Jag tycker detta har drag av Götaverksgatan. Det här hade kunnat vara så mycket bättre. Plus, för material, variation och låga hyror. Räcker det?
16 hours ago · Like · 1

Göran Åhman Nä inte ända fram... Det är för många brister för att få godkänt. Men trots allt ett steg i rätt riktning...
16 hours ago via mobile · Like · 1

Johannes Hulter Nej, det är snäppet bättre än Götaverksgatan. I Högsbo. Och med gathus med publika bottenvåningar runt så kan det bli väldigt bra. Därför tycker jag inte man ska ta fram tvåhandsyxan.
16 hours ago · Like

Johannes Westlund Det är en stor förbaskad tragedi för att inte använda starkare interjektioner. Projektkostnaderna lär ju knappast växa ohämmat av att bygga igen gluggarna och få riktiga kvarter. Det påminner lite om den så kallade "Kvibergsstaden", något som jag döpt om till "Kvibergstragedin". Det blir mer deprimerande för varje dag som går tycker jag, dvs ju mer de hinner uppföra eftersom det inte är klart än...
16 hours ago · Like · 1

Johannes Hulter Nej, jag tycker ni tar i alldeles för mycket i er kritik. Tänker man tomten som två kvarter blir det ganska normal kvartersstorlek i klassisk kvartersstad. Det här är gårdshus. Visst, lokaler mot Silvermyntsgatan hade gjort det ännu bättre. Så då får vi väl lobba för det.
16 hours ago · Edited · Like

Patrik Andersson Javisst är det snäppet bättre än Götaverksgatan men även Högsbo borde kunna få en fungerande stad och urbanitet. Här satsar man på billiga bostäder, varför talas det inte samtidigt talar om billiga lokaler?
16 hours ago · Like · 2

Göran Åhman Det som slår en är att det verkar bli tre separata enheter. Utan bra samband med varandra. Dels det nu presenterade, dels lamellhus mot Högsbogatan och dels lite vinkelhus mot Guldmyntsgatan. Varför kunde man inte bara gjort ett antal kvarter? Vad är det som är så förbannat svårt egentligen..?
16 hours ago via mobile · Unlike · 3

Andreas Fagerström Vad sägs på Twitter då? Jag föredrar Kvitter, lugnare för skälen...
16 hours ago via mobile · Like

Patrik Andersson Johannes Hulter som sagt, vi lobbar för fler lokaler. Okidoki kan lokaler om de bara får en tydlig beställning.
16 hours ago · Like · 1

Johannes Hulter Patrik: Aber natürlich. Men man måste ju skilja på stadens plan och den här specifika delplanen (motsv gårdshus).
16 hours ago · Like · 1

Johannes Hulter Patrik: Ja, men bearbeta rätt personer då. Stadens plan rår ju inte Okidoki för.
16 hours ago · Like

Patrik Andersson Det fanns inget som hindrade Okidoki att inkludera lokaler. Okidoki har mot SBKs planintention gjort en förlängning av Silvermyntsgatan genom området. Då tycker jag att de har ett ansvar att också göra den urban.
16 hours ago · Like · 1

Annette Vejen Tellevi Jag skulle nog föredra om urbaniteten koncentrerades på Guldmyntsgatan. Det är där folk primärt rör sig. Silvermyntsgatan kommer alltid att ha sekundär karaktär.
16 hours ago via mobile · Edited · Like · 1

Johannes Westlund Varför skulle urbaniteten inte kunna sträcka sig in på Silvermyntsgatan?
16 hours ago · Like · 1

Patrik Andersson Perfekt läge för *billiga* lokaler :)
16 hours ago · Like · 2

Jesper Hallén Wooden it be nicer :)
https:​/​/​fbcdn-​sphotos-​h-​a.​akamaihd.​net/​hphotos-​ak-​ash4.​.​
16 hours ago · Unlike · 4

Johannes Westlund Anledningen till att jag ifrågasätter är att det låter lite som en dogm och självuppfyllande profetia på samma gång. Lite som att man inte kan bygga kvartersstad för att det är Guldheden. Varför inte då? Det är naturligtvis nonsens. Man får den stad man bygger, och klart att urbaniteten kan sträcka sig in på sidogator också.
16 hours ago · Unlike · 3

Patrik Andersson Tack Jesper Hallén. Den där "innergården" och "gatan" är en ulv i fårakläder. Nu redde du med önskvärd tydlighet ut vad det är som fattas.
16 hours ago · Like · 1

Annette Vejen Tellevi Det finns tomma lokaler på andra ställen i Högsbo. På Riksdalergatan t.ex. som även den har sekundär karaktär
16 hours ago via mobile · Edited · Like

Patrik Andersson Annette Vejen Tellevi, eftersom hela strukturen är kass med glest utstpridda lokaler som är svåra att nå pga enklaver och återvändsgator. Ett tag gick jag ofta från Axel D hållplats till Pennygången. En eller två lokaler passerar man längs hela vägen, samtidigt som man tvingades igenom två helt öde sträckor (Örtugsgatan och Sjupundsgatan) utan alternativ. Det är inget man spontanbesöker. Det är ju det vi nu vill ska åtgärdas. Med stöd i det lokala centret vid Axel Dahlström kan man börja bygga på en tätare och mer urban struktur. Men då kan man inte överallt ha undantag "innergård", "inget stråk", "det kommer mer sedan (kanske)", osv. Det är här och nu de framtida förutsättningarna bestäms.
15 hours ago · Like · 5

Annette Vejen Tellevi Visst är det så Patrik men man får välja sina krig. Guldmyntsgatan har långt bättre förutsättningar att lyckas än Silvermyntsgatan
15 hours ago via mobile · Like

Johannes Westlund Så som jag ser det är det inte Guldmyntsgatan eller Silvermyntsgatan som är striden. Striden rör stadsmässighet. Är planen kass så måste det påpekas i två omgångar innan det byggs, ett par gånger under att det byggs och sedan i efterhand när det visar sig att vi hade rätt än en gång.
15 hours ago · Unlike · 4

Patrik Andersson Det finns väl risk att det blir ungefär denna känsla vad gäller kopplingen till gatan.
https:​/​/​scontent-​b-​ams.​xx.​fbcdn.​net/​hphotos-​ash4/​q74/​s.​.​
15 hours ago · Like · 1

Göran Åhman Nja...
Yimbys förslag är ändå bäst med fasadliv ända fram till Rubel-, Guldmynts- och Örtugsgatan. Att låta Dollargatan dela av den stora ytan och möta Silvermyntsgatan. Okidoki kunde med fördel använt sitt koncept på de små gränderna däremellan.
Ja lite ledsen i ögat blir man allt när man nu ser vart det tar vägen. Lamellhus utan koppling till omgivande gator, som vanligt nästan...
15 hours ago via mobile · Like · 2

Johannes Westlund När sannolikheten P = 1.0 vet i fasen om det går att kalla det risk längre... Dags att stasha ordentligt med Prozac. Det kommer bli en lukrativ affär att sälja det på svarta marknaden om 10 år.
15 hours ago · Like

Olof Franzen Nu var ju förutsättningen för projektet att lägenheterna ska ha låga hyror. Något som det ofta klagas på är att nybyggt blir för dyrt. Lokaler i bottenplanen hade krävt att berget sprängs bort för att marknivån ska kunna sänkas. När låga produktionskostnader ska prioriteras blir det ibland på bekostnad av stadsmässigheten. Om allt nybyggt ska vara motsatsen till "för lite" "för dyrt" och "för tråkigt" är risken att det bästa blir det godas fiende.
13 hours ago · Like · 1

Göran Åhman Som sagt Okidokis koncept kunde med fördel placerats i "gränderna" i yimbys förslag. Nu skall det ju ändå byggas lamellhus utanför, både rent fysiskt mot gatorna såväl som utanför Okidokis projekt. Både mot Guldmynts- såväl som Riksdalersgatan.
13 hours ago via mobile · Like

Patrik Andersson Hur är det? Ska dessa billiga bostäder riktas mot personer som uppfyller några speciella kriterier eller ska de ut på den ordinarie marknaden (aka boplats)?
13 hours ago · Like

Annette Vejen Tellevi Det bästa med projektet är blandningen. Allt från billiga ettor (som inte är studentbostäder...!) till radhus på samma gård. Sitplanen kan säkert justeras, om vi lobbar på mot Sbk. Minns någon vilket bostadsbolag det är som skall äga?
13 hours ago via mobile · Like

Mattias Jansson Varför lobbar de för loftgångar? det måste vara både trevigare för gården samt vara smartare med svale. energimässigt. Det där med loftgångar får mig att tänka på många äldreboenden som har så... Ge oss moderna tegel bottnar med trä övervåning där de vårar bygga annat än block. lite vinklar och vrår. det kan knappast kosta mer utan är la mer en begränsning i cad-programmet . human idébrist ?
12 hours ago · Like

Matthias Henkel Hehehe loftgångar, öppna kvarter o platta tak. Nä, jag tycker detta är lika dåligt som i princip allt annat är som byggts senaste 20 åren. Jag trodde okidoki kunde bättre, att dom vann med detta förslag är helt bedrövligt.
11 hours ago · Like

Annette Vejen Tellevi Projektet blir förmodligen 5-10% billigare på grund av loftgångarna, speciellt 5-vånings husen som har hisskrav.
11 hours ago via mobile · Like

Mattias Jansson Med samma stöd som bostadsrätterna får hade man kunnat inkludera hiss och avsatt 10% på exteriör till. utan att hyran hade varit högre.
11 hours ago · Edited · Like

Andreas Fagerström Sprängningar är inte nödvändiga eftersom byggnationen kommer att ske längre in från Guldmyntsgatan än vad exempelvis Yimbys förslag är placerat ser det ut som. Förhoppningen är att dessa lameller som vi ännu inte vet något om (?), ut mot gatan får rejält med lokaler och om så är fallet så borde snarare Silvermyntsgatan vara "stråket" i denna plan?
10 hours ago · Edited · Unlike · 1

Patrik Andersson Olof Franzen lokaler i bottenplan hade inte nödvändigtvis krävt att berget sprängs. I illustrationerna och sektionsritningarna ligger lägenheter och entréer i markplan (och inte ens en halvtrappa upp). Om lägenheterna kan läggas där utan sprängning så hade det lika gärna kunnat vara lokaler. Och hade det varit en liten höjdskillnad kan man kunnat använda en ramp parallellt med fastigheten utmed gatan eller ännu hellre höja gatan. Avsaknaden av lokaler beror på gamla tankebanor och inte på de fysiska och ekonomiska förutsättningarna. Juryns motivering inleder med "Förslaget visar på en nutida version av grannskapsenhet i kombination med prisvärda lägenheter." Notera ordet "grannskapsenhet", en tydlig markör att vi utgår från det gamla modernistiska sättet att organisera staden. Ord som "stad", "blandstad", "gata", "urban" eller "stadsliv" finns inte med i motiveringen. Det är fokus på social blandning, vilket är bra, men det är tyvärr ett ensidigt fokus. Vi måste ha med alla ingredienserna i smeten.
9 hours ago · Like · 1

Johannes Hulter Det är kanske för att jag bott precis i närheten i två år som jag har ett litet annat perspektiv. Det viktiga som jag ser det är att det blir lokaler längs med Guldmyntsgatan, det är den gatan som har potential till stråkbildning. Naturligtvis är det optimala 10-vånings kvartersstad med lokaler i botten överallt, men det betyder inte att allt som inte är det är kasst. Det finns grader i helvetet.

Hade den här delen av planen legat mot Guldmyntsgatan hade jag varit väldigt besviken, men det gör den inte. Det är ju jättebra att de dragit in Silvermyntsgatan och skapat två kvarter av tomten. Förvisso planeras inga lokaler på just den här delen av Silvermyntsgatan (mittdelen) men inget hindrar ju att det blir lokaler i korsningen mot Guldmyntsgatan (en pendang till pizzerian/livset på andra sidan som var min räddning när jag bodde där).

Kan hålla med om att det är synd att man envisas med bullerhål mellan huskropparna, men en positiv vinkling på det är ju att det lämnar utrymme för framtida lokaler...
9 hours ago · Like

Johannes Hulter Vad gäller topografin så går ju Guldmyntsgatan i en ränna, jag vet inte om det såg ut så från början eller om det var något man gjorde för att få till planskildhet med spårvägen. Hursomhelst så blir jag pissed om man tänker lägga tillkommande hus några meter upp på berget längs Guldmyntsgatan. Jag vill ha lokaler dikt an mot gatan. Enklast är väl att ta bort några meter berg inåt och lägga lokalerna där. Topografiskt har det vissa likheter med N:a Gubberogatan (som jag klistrade in i bilden).
http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​2398/​f828bf7b-​0​ab2-​11e3-​a3ee-​bc30​.​.​
9 hours ago · Edited · Like

Patrik Andersson Ja, det finns mycket bra i förslaget, men jag vidhåller att verksamhetslokaler längs den nya gatan hade behövts. Det kommer vara en gata skulle kunnat få en hög genomströmning eftersom den skulle ha kunnats gjorts mer attraktiv än Örtugsgatan. Jag tittade i tävlingsprogrammet (länken). Under förutsättningar står det att "I de hus som angörs från allmän gata ska möjlighet ges för verksamheter i bottenvåning." Jag gissar att Okidoki kommer runt detta pga att den nya gatan genom området inte är allmän. Positivt är att detta borgar för att resterande gator för fastigheter förberedda för framtida lokaler! Well... i SBKs skisser på planförslag ligger, precis som Johannes påpekar, fastigheterna längs Guldmyntsgatan uppe på bergsknallen och de angörs därmed inte från en allmän gata. Det finns alltså än så länge ingen garanti för att Guldmyntsgatan ska bli urban. Och det finns risk att till slut står både Guldmyntsgatan och Okidokigatan i stort sett utan lokaler. Vi måste fortsätta kämpa på. Att lyfta fram bristerna i Okidokis förslag är ett sätt att visa på vad som måste vara ett krav i de kommande förslagen.
http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​wcm/​connect/​b90​7d73d-​dd6c-​45a2-​.​.​
8 hours ago · Edited · Like · Remove Preview

Patrik Andersson BTW Jag är lite nyfiken på övriga förslag. Om inte annat som en studie över var arkitektskrået står idag. Vad jag vet har de inte presenterats, men det borde väl vara offentlig handling.
9 hours ago · Like · 1
 0
Mats O. (23 November 2013 14:48):
Frågan om loftgångarnas vara eller inte vara (eller deras popularitet) ska väl ställas till dom som bor i sådana hus.

I radions P3 när ämnet var miljonprogrammet så uttalade sig en bostadsforskare att loftgångar försvann ur modet efter 1975 helt enkelt därför att folk inte gillade stilen.

Samtidigt så ser jag att folk är beredda att betala 1.5 till 2 miljoner för en loftgångslägenhet på Seglaregatan i Majorna. Tyder knappast på nån impopularitet om husen ligger i rätt område.
 0
Jens Ekengren (25 November 2013 10:36):
"De har fått in två nästan riktiga kvarter och ett halvt i den centrala delen av området. Tyvärr är det fortfarande inte mycket till lokaler i bottenvåningen om jag tolkar det rätt, men det får väl ändå ses som ett stort fall framåt jämfört med båda förslagen ovan?"

Ett fall framåt innebär fortfarande att man slår i huvudet (om man inte bryter handlederna när man försöker ta emot). Ett steg framåt hade varit bättre!

Lite samma känns det här: Bättre att trilla framåt och slå i näsan, men man ser vad som händer, än att trilla baklänges och krossa skallen mot trottoarkanten...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter