Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Campus Näckrosen - En viktig och strategisk förtätning

 
Under rubriken Krönika publicerar vi opinionsmaterial som uttrycker författarens personliga ståndpunkter, vilka inte nödvändigtvis är Yimbys officiella ståndpåunkter. Dagens krönika är skriven av Johannes Westlund.

Korsvägen har en spännande framtid att se fram emot. Redan nu ser vi en tredje skrapa resa sig bredvid de två tidigare Gothia Towers. Men framför allt kommer Västlänken inom något decennium att passera här, det blir station under jord och uppgång till Korsvägen. Det är utveckling på en med Göteborgska mått mätt nivå som får mig att undra om det uppstått en diskontinuitet i rumtiden (vilket i och för sig torde vara ett kraftigt underbetyg). Otroligt kul!

Ett ytterligare bidrag till den goa känslan är en tredje diskussion som börjat föras. Den handlar om förtätning av Campus Näckrosen. Akademiska hus vill utveckla området och vill därför förtäta ned mot Korsvägen. Deras fokus är föga förvånande just akademins behov, men vi får inte glömma bort att detta området naturligtvis också ligger i staden Göteborg och att vi medborgare därför bör kräva att området utvecklas till en blandad stadsdel istället för en sluten enklav.


Förtätning är aldrig okontroversiellt dock, och en ökad komplexitet är närheten till den värdefulla parken Näckrosdammen. Det är lätt att göra den kopplingen, i debatten får man lätt intrycket av att planerna i själva verket går ut på att ta fram stora bulldozern och jämna parken med marken till förmån för storskalig betong. Nu är det inte riktigt det som är fallet. Jag tänker att ett första steg måste vara att titta på vart förtätningen är tänkt att ske och vilken mark vi har där. Jag konsulterar Google Maps och finner att de har gjort en mycket intressant tolkning, se själva:

Karta över Campus Näckrosen med möjligt förtätningsområde utritat


Jag har ringat in det område där man föreslår förtätning. Och inte någonstans finns en enda markplätt som Google tolkar vara värdefull parkmark. Jag vet inte på vilka grunder Google gör den här bedömningen, men jag gör ungefär samma. Det som är verkligt värdefull parkmark lämnas orörd. Istället vill man bygga på det som inte är värdefull parkmark, och det är väl precis så man ska bygga?

Det är dock, oberoende om man tolkar slänten som en värdefull park eller inte, viktigt att förtätningen som blir där får så stort värde som möjligt för staden. Platsen har en stor strategisk betydelse, inte minst med tanke på Västlänken. Därför är det viktigt att förtätningen blir stadsmässig och uppfyller alla de mål som vi satt upp för vår stad. Det måste bli mer än en enklav för akademin med 2-våningars infills. Det måste bli en funktionsblandad stadsdel med utrymme för en mångfald av människor. Andra arbetsplatser, affärslokaler och bostäder måste också tillföras. 

Den naturliga lösningen är att utnyttja höjden. Eftersom vi redan har Gothia Towers på andra sidan Korsvägen så finns egentligen inga hinder för att fortsätta bygga högt. Det har diskuterats huruvida det är lämpligt med att ha alltför höga universitetsbyggnader på YIMBY Göteborgs facebookgrupp. Detta är dock inget problem eftersom man kan ha undervisningslokaler nederst och sedan kontor eller bostäder över.

En känsla jag har är att den vanliga ryggmärgsreflexen hos de som inte vill se förtätning beror på att det är svårt att föreställa sig hur det kommer att bli. Den strukturen man ser upplevs som den enda möjliga, som platsens "default", den av Gud givna naturliga och därför heliga "kontexten". Kanske kan 3D-modeller vara en hjälp för att överbrygga osäkerheten och rädslan?

Ett vanligt sätt att presentera 3D-modeller är att ta lite foton som om man flög runt i helikopter. Så här skulle mitt förslag till exploatering av slänten se ut från en helikopter.

Helikopterbild från KorsvägenHelikopterbild väster ifrån


Som man tydligt ser på den nedre bilden så blir ju den viktiga och värdefulla parken kvar. Den får dessutom en bättre inramning vilket ger den förutsättningar att fungera ännu bättre.

Ett annat vanligt sätt är att ta foton som om man flög ett militärt spaningsflygplan och tog flygfoton. Så här skulle mitt förslag se ut i så fall:

Flygfoto


Men rätt få av oss upplever staden från helikopter eller flygplan. De flesta av oss upplever staden främst från gatan. Jag har valt ut några platser för att studera hur gatuplanet skulle upplevas i min modell. Jag börjar med den nya gatan som jag föreslår får koppla Johannebergsgatan till Lundgrensgatan.

Gatuvy på den nya gatan mellan Johannebergsgatan och Ljunggrensgatan


Jag tänker inte gödsla sönder bilderna med människor i bästa arkitekt-stil. Avgör själv, tror du att den här gatan kommer att fyllas med människor eller bli tom och otrygg?

Den andra platsen jag valt är ungefär halvvägs upp för en ny storslagen trappa mellan Korsvägen och Campus Näckrosen. För att göra trappan lite tryggare, lite trevligare och mer stadsmässig så kan man skapa avsatser med verksamhetslokaler ut mot. Här kan kanske lite av studenternas föreningsliv rymmas tillsammans med nått mathak?

Gatuvy en bit upp för den storslagna nya trappan


Slutligen så blir det den nästan obligatoriska bilden vid skyskrapans fot:

Gatubild vid ena skyskrapans fot


Som jag hoppas att bilderna förmedlar så går det att skapa en liten bit ny stad med bostäder, service och kontor förutom campus-funktionerna som även de kan breda ut sig över nya kvadratmeter. Det går att skapa bättre stråk genom området så att människor inbjuds passera igenom. Och parken, ja den blir ju som sagt kvar. Den får rent av massor nya möjliga användare i alla människor som kan arbeta, bo och studera i detta nya område. Campus Näckrosens behov av utveckling ger oss nya möjligheter att utveckla inte bara ett campus utan också bygga samman staden bättre. Låt oss ta vara på den potentialen.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel Bergqvist (6 November 2013 08:27):
Kul visionär artikel som samtidigt inte visar något större intresse för stadsbyggnad på den aktuella platsen.

Generella argument för förtätning som bättre markanvändning, tryggare stad etc är inte fel, men den aktuella platsen behöver en mer djupgående analys.

Vi talar om ett av stadens mest uppskattade parkområden, där en del av grönytan inom detta området är impediment som med fördel kan bebyggas. Att använda googlemaps för att studera situationen på platsen är hopplöst. Jag förslår att du besöker platsen eller åtminstone tittar i gällande detaljplaner, eller flygfoton.

Om du tittar i en detaljplan ser du också att både Hovrätten och Landeriet har planbestämmelse Q. Just nu pågår även ett arbete hos länsstyrelsen om att kulturminnesförklara byggnaderna. Hur som helst måste man ju ta hänsyn till detta när planerar förtätning. Skyddsbestämmelser finns ju där av en anledning. Och parken är tillsammans med Hovrätten mycket välplanerad. På sommarhalvåret sitter människor i slänten mellan UB och Hovrätten (där Akademiska Hus nu ställt upp en barack). Parken är attraktiv!

Din föreslagna bebyggelse likar ett förortsgetto! Däremot har du rätt i att parken bakom UB ned mot Korsvägen är mindre attraktiv parkmark och därmed bör bebyggas. Oroande är dock om slänten lämpar sig för hög bebyggelse? Skuggeffekter är inte alltid önskvärt, även om det i detta fall inte drabbar boende.

Varför bygga i vacker parkmiljö, mitt bland skyddade kulturbyggnader, när det finns impediment och mindre attraktiv parkmark i närområdet?
 0
Fredrik (6 November 2013 08:45):
Bra inlägg! Men den här meningen förstod jag först när jag läste den för femte gången:

"Det har diskuterats huruvida det är lämpligt med att ha alltför höga universitetsbyggnader på YIMBY Göteborgs facebookgrupp."

;)
 0
Johannes Westlund (6 November 2013 09:35):
Fredrik: Diskussionen om universitetsbyggnaders höjd handlade mycket om tillgänglighet. Vissa argumenterade starkt för att 2-3 våningar var allt som kunde anses acceptabelt, en märklig ståndpunkt då t ex Chalmers har betydligt högre byggnader och det fungerar bra. Hur som helst så är poängen att man kan lägga Campus-funktioner i lägre våningar och annat ovanför om nu detta anses vara ett problem.
 0
Daniel Bergqivst (6 November 2013 09:42):
@Johannes W: även om vi tycker olika anser jag inte du ska ljuga om vad andra har skrivit. Jag poängterade att jag anser 2-3 våningar vara det optimala för undervisningslokaler. Det hindrar dock inte annan bebyggelse. Om det är brist på mark får man tänka annorlunda, likaså om byggnaden ska innehålla annat än föreläsningslokaler. På Chalmers och andra högskolor byggda under samma tid är de flesta institutioner förlagda på de högre våningsplanen och undervisningslokaler på de lägre.
 0
Fredrik (6 November 2013 11:26):
Johannes: Det låter som en intressant diskussion.

Hur som helst, jag läste först ihop "alltför höga universitetsbyggnader på YIMBY Göteborgs facebookgrupp" och trodde att man skulle undvika den typen av bilder på Facebook för att inte reta stadens nimbys alltför mycket. ;)
 0
Johannes Westlund (6 November 2013 16:37):
@Daniel Bergqvist: Det var inte min avsikt att fara med osanning, jag försökte bara summera diskussionerna. Tack för förtydligandet! Jag bidrar också med en sakupplysning tänkte jag, nämligen att Chalmers har undervisningssalar t ex på 7e våningen i Fysik och på 6e våningen i EDIT. Så det är ju ren lögn att det bara är institutioner på de högre våningarna. Det är bara sant i vissa byggnader såsom t ex Maskin.
 0
Johannes Westlund (6 November 2013 16:43):
@Daniel Bergqvist: Som jag visar så rör förslaget inte den mest attraktiva parken, utan en grässlänt. Jag är övertygad om att värdet av förtätningen med råge överstiger nuvarande gräsimpediments eventuella påstådda värde. Mycket riktigt värdefull park blir kvar. Det är ju på impedimenten vi ska bygga!

När det gäller Landeriet är förslaget specialdesignat för att kunna bevara det samtidigt som man kan få butikskoppling mot den viktiga knutpunkten Korsvägen. Hovrätten tror jag att jag ritade små infills på samt höjde en våning. Det är inget planen står och faller med. Om det visar sig omöjligt kan man strunta i det. Det viktiga är att få till de nya kvarteren, de står för det mesta av tillbyggnaden.
 0
Daniel Bergqivst (6 November 2013 19:16):
@Johannes: Du har rätt i att grönytorna bakom UB ned mot Korsvägen inte är stadens mest välbesökta park. Du har även rätt i att det lämpar sig för bebyggelse i tämligen stor skala.
Problemet är att du inte kommit på betydelsen (stadsbildsmässigt) av att behålla övriga grönytor (gräsytan mellan UB och Hovrätten samt grönstrukturen runt omkring). Man kan ha olika åsikter om dess betydelse, men de jag diskuterat saken med utanför Yimby, som också är i stadsbyggnadsvärlden, håller med om att det inte är optimalt att ta ändamålsenlig anlagd parkmark i anspråk på det sätt som du och några andra här föreslår.

Du påstår att "värdet av förtätning" överstiger värdet av att behålla nuvarande grönstruktur. Vilket värde är det du pratar om och vem definierar detta värde? Varför genereras bara detta värde i anspråkstagande av anlagd parkmark?

Impediment = mark som i huvudsak har blivit över efter planläggning eller exploatering.

Med din egna definition av impediment är det mesta i området att betrakta som något som blivit över. Det förhållningssättet rimmar inte med vad planarkitekterna (typ Albert Lilienberg mfl) tänkte när de planerade Nedre Johanneberg, Lorensberg, Näckrosdammen och angränsande områden. På 40/50-talet byggdes Hovrätten, som med den tidens stadsideal placerades med öppen grönstruktur runt om. Poängen var att skapa en naturlig övergång mellan tät stad och anlagd park. Jag tycker att arkitekterna gjorde rätt. Området är välkomponerat. En stadskvalité.
 0
Daniel Bergqivst (6 November 2013 19:29):
Visst är det kul att rita planer och skissa på bebyggelse, men inser du det ohållbara i dina skisser? Jag vet inte om jag ska ta det du ritar på allvar. Ibland finns det poänger med att rita extremt, det är ett sätt att få uppmärksamhet. Men när ord ska bli till handling finns ett antal faktorer som kommer få huskropparna och planen som du förslår att bli helt annorlunda. Du ritar höga hus, smala som på några meter. Glömmer topografin och skuggeffekter.

Det finns inget mandat för att bygga på det sätt du föreslår. Det finns ingen balans mellan det nya och det gamla. Mellan ekonomi och efterfrågan. Vi lever i en politisk verklighet där stadsbyggnad till stor del, med all rätt, handlar om kompromisser. Vilket politiker eller planarkitekt tror du kommer vilja föreslå så hög exploatering på bekostnad av park- och kulturvärden? Tror du man som politiker inte lyssnar till de närboende eller till den opinion som vill bevara parkmark i staden?

Plus för engagemanget
Minus för det ohållbara
+1
Göran Åhman (6 November 2013 19:50):
Lysande..! Personligen hade jag gjort parken lite större. Kanske rivit en del eller hela Humanisten och låtit Lennart Torstenssonsgatan gå fram och förbi Renströmsgatan ända fram till Lundgrensgatan. Sen byggt en högre och mer markeffektiv byggnad för Humanisterna. Likväl för UB och Hovrätten. Ser gärna en traditionell kvartersutformad front längs med Renströmsgatan mot parken. Sluttningen mot Korsvägen skall självklart bebyggas med en hög exploatering som matchar den storskaliga arkitekturen på platsen. Landeriet kan i det sammanhanget, om det blir kvar, utgöra en intressant kontrast. I annat fall har vi landskapsberget i Slottsskogen :-)
+1
Johannes Westlund (6 November 2013 20:16):
Det går inte riktigt att bemöta din kritik på något vettigt sätt eftersom den till stor del inte har något med verkligheten att göra. Jag ska dock göra ett försök.

I närområdet byggs just nu en annan "skyskrapa" som är smalare och ungefär lika hög. Dvs dina invändningar om dimensionerna är grundlösa och likaså påståendet att det skulle vara finansiellt omöjligt. Det tycks inte vara omöjligt att bygga modesta höghus med andra ord. Men för att vem som helst själv ska kunna avgöra rimligheten så följer här ungefärliga dimensionerna för ena höghuset: 25*24*80.

Du påstår att jag inte tar hänsyn till topografin. I själva verket är det hela ritat på en topografiskt anpassad karta. Säkerligen är den topografiska datan inte helt korrekt, men som skissunderlag tycker jag att den duger. Det är däremot korrekt att jag inte tar med en skuggstudie, men det är ju främst Korsvägen som påverkas. Jag ser inget större problem med att en trafikknutpunkt blir lite skuggigare. Västlänken kommer hur som helst att placeras i komplett mörker, så lite skugga också vid ytan borde inte innebära någon större katastrof.

Du försöker diskutera hållbarhetsaspekter, men jag vet inte riktigt vad du avser med hållbarhet. För mig handlar hållbar utveckling om Brundtlandsdefinitionen; att vi ska kunna tillfredsställa våra behov idag utan att kompromissa kommande generationers möjlighet att göra det samma. Detta brukar sedan brytas ner i 3 aspekter; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

När det gäller den ekonomiska hållbarheten så vill jag mena på att den är hög. Det enda som egentligen riskerar att bli dyrt är höghuset, men ca 25 våningar krävs inga anmärkningsvärda byggtekniska lösningar. I övrigt handlar det om vanliga kvarter. Vidare måste man här inkludera att de som flyttar till detta område får ett lägre bilbehov. Bilberoende är oerhört kostsamt och finansiellt ohållbart. Bara bilflottan har svenskarna plöjt ner omkring 900 miljarder, trots att bilar används ungefär 2 procent av sin livstid. En sista aspekt som är värd att ta med är att en förtätning i centrum kostar hälften så mycket för staden som en perifier. Dvs detta blir en mycket bättre deal för samhället rent ekonomiskt. Detta är ekonomiskt hållbart!

När det gäller den sociala hållbarheten riskerar det som med alla nybyggen bli dyrt, vilket riskerar att exkludera ekonomiskt svaga. Detta kan motverkas genom att kräva hyresrätter. Att fortsätta ha en bostadsbrist i centrala områden är ju inte heller socialt hållbart. Vi måste bygga för framtidens sociala hållbarhet och skapa bostäder i centrala lägen som kan vara billiga om 50 år. En annan aspekt är att det skapas tydligare urbana kopplingar med trygga stadsgator, bilbehovet minskar (förvisso marginellt) osv vilket är positivt för den sociala hållbarheten. Fler får också tillgång till en högkvalitativ park invid sin bostad eftersom fler bostäder tillförs.

Slutligen då om den ekologiska hållbarheten. En perifier exploatering kräver mer trafikmark, genererar betydligt mer utsläpp och blir generellt sett glesare och innebär att man måste göra stora ingrepp på orörd mark. Det är inte ekologiskt hållbart. Att förtäta är betydligt bättre. För varje träd man räddar i centrum behöver man ofta hugga ner 5 träd i periferin istället. Om man vill värna den ekologiska hållbarheten är detta en klockren förtätning.

Jag håller dock med om att skissen riskerar stöta på viss patrull från olika NIMBYs. Men det hade alla former av förändringar gjort. Det enda som gör NIMBY nöjd är att man styckar åkermark ute i kranskommunerna, vilket är ohållbart ur alla tre perspektiven.
+1
Sven R (6 November 2013 21:05):
Utgångspunkten för sådana här projekt brukar vara att karaktären i den befintliga stadsmiljön ska bibehållas i största möjliga utsträckning. En hus-i-park-miljö ska fortsätta vara hus-i-park. Men i praktiken blir det ofta svårt. Därför tycker jag att båda era ståndpunker är ärliga. Det kanske inte går att bygga ett omfattande lokalprogram utan att stora delar av parken ryker. Tänk t.ex på Pedagogen där husen låtsas vara friliggande hus i park. Lyckat? I praktiken ser det ut som kolosser med en trist grässlänt mot gatan. Då kan det vara bättre att ta steget fullt ut till någon typ av kvartersstad. Eller så avstår man att bygga. Det finns ju många andra möjliga platser i staden där de konstnärliga utbildningarna kan förläggas. Men innan jag säger bu eller bä så vill jag se arkitektskisser som utgår ifrån lokalprogrammet. Dvs man måste ju veta hur omfattande bebyggelsen kommer att bli. Jag tror det går.

Johannes W: Jag förstår vad du vill säga med dina skisser. Men jag tycker du borde tänka på att det inte är ett bostadsprojekt i första hand. Dina hus ser ut som rena bostadskvarter. De konstnärliga utbildningarna kommer förmodligen att kräva verkstäder och ateljéer, så husen kommer att se lite annorlunda ut. Visst, det går säkert att integrera i dina kvarter. Men man kan ju fråga sig, är det rätt väg att gå? Olika typer av lokaler ger olika möjligheter till särpräglad arkitektur. Jag tror att universitetet helst vill ha hus som ger varje institution en egen tydlig identitet. Jag tror även att stadsmiljön vinner på en sådan variation.

Vilket leder vidare till frågan... ger Campus Näckrosen de konstnärliga utbildningarna rätt identitet? Attraheras dagens konststudenter av hus-i-parkmiljö med klassicistiska drag? Ett modernt konstcampus kanske hellre borde byggas vid t.ex Röda Sten. Mindre "akademi", mer "fri konst".
 0
Håkan Tendell (6 November 2013 22:35):
Förslaget är strålande!

Och mycket bra att visa förslaget från såväl helikopter & spaningsflyg- som flanörperspektiv.

Dessutom väldigt bra att låta tittaren föreställa sig bilderna fyllas med liv. Då ökar förståelsen (för de som inte redan förstått) hur viktigt det är med publika lokaler i gatuplanet.

Även bra påpekat det där med att inramningen av parken förstärker upplevelsen av parken som just park. Madison Square Park i New York, som är mitt ideal för hur en park av medelstorlek ska se ut, kantas av hus av blandade höjder, vilket förmedlar känslan av att "Jag är i en härlig stadspark, mitt i den pulserande storstaden, och när som helst kan jag slå igen boken, resa mig, ta några steg och förvandlas till en del av gatulivet igen."

http:​/​/​gothenburgcity.​wordpress.​com/​20​12/​12/​19/​lovsang.​.​
 0
Daniel Bergqivst (7 November 2013 08:58):
@Johannes W:

Jag syftade inte på dina två höghus primärt, utan på de lägre huskropparna.

Med hållbarhet menar jag bland annat balansen mellan idé och genomförbarhet. Vi lever i en politisk och ekonomisk verklighet. Det spelar, på gott och ont, inte så stor roll vad man har för bild av hållbarhet på makronivå i samhället när en stad ska detaljplaneras. På övergripande systemnivå är det en annan sak. Bruntland talade till världen, inte till området runt Näckrosdammen. Det är många steg där emellan.
 0
Johannes Westlund (7 November 2013 09:50):
@Daniel Bergqvist: Då är saken ännu enklare. De har bredd på mellan 7 och 15 meter ungefär beroende på vilka man diskuterar.

Det är vidare korrekt att det finns en politisk verklighet, och det är den som är problemet. Den här typen av platser står inte obebyggda därför att det saknas ekonomi i att genomföra projekt här utan för att det har beslutats att centrala förtätningar (nästan) ska vara omöjliga. Som ett slag i ansiktet på alla de som idag vill bosätta sig urbant. Det du lyfter har alltså ingenting med hållbarhet att göra. Bruntland må ha talat till världen, men en hållbarhetsanalys kan man ju inte ändra och ta bort alla faktorer som handlar om hållbarhet och lägga till egenuppdiktade.

Att hindra projektet är och förblir ohållbart ur alla perspektiv. Det gör att de som vill bo i stan förvisas ut i periferin, vilket också påverkar deras psykiska hälsa då de ofta får betydligt lägre till jobbet. Det finns en sådan effekt. Socialt ohållbart. Det är ekonomiskt ohållbart eftersom det är dyrare för samhället med perifier exploatering och dyrare för individen i och med transportkostnaderna. Det är ekologiskt ohållbart eftersom det åtgår massvis med mark i så kallad sprawl, som blir effekten av att man hindrar byggande i centrala lägen där det finns ekonomi i att bygga högt, tätt och effektivt.
 0
Daniel Bergqivst (7 November 2013 12:25):
"Den här typen av platser står inte obebyggda därför att det saknas ekonomi i att genomföra projekt här utan för att det har beslutats att centrala förtätningar (nästan) ska vara omöjliga. "

Eller så finns det stadsplaneskäl till att en yta ska vara park, bollplan eller liknande. Det finns även fastighetsägare som sitter på impediment i avvaktan på förtäta i framtiden eller tillgodose något behov senare.

Att bo urbant är ingen rättighet. Jag är övertygad om att den som vill bo urbant finner en väg för att tillgodose sitt behov.

Den hållbara staden måste innehålla annat än bara hus för människor. Jag tror på både park, grönytor och förtätning. Det finns uppenbara områden i centrala Göteborg som lämpar sig för förtätning och som inte tar parkmark i anspråk. Dessutom är det ibland legitimt att även ta parkmark i anspråk, i synnerhet om marken inte är välutnyttjad eller mestadels består av sly/tät vegetation utan koppling till anlagd park.
 0
Johannes Westlund (7 November 2013 14:51):
Visst behövs parker, och ingen har påstått något annat. Den värdefulla parken blir bevarad och förstärks av den nya urbana inramningen. Det är framför allt en odefinierbar impedimentsmark som står som barriär mellan Korsvägen och Campuset som tas i anspråk. Det tycker jag är fantastiskt.

Att mark står öde i spekulationssyfte stämmer inte. Den mesta marken är ägd av kommunen och står öde på grund av politiska orsaker. Detta har gått så långt att man nu tvingas ställa upp barracker på markreserverna. Om det är någon gång markreserver borde användas så är det nu! Bostadsbristen är skriande! Det finns mycket goda möjligheter att hitta finansiering för att bygga i dessa attraktiva lägen. Låt detta få komma staden till gagn! Alternativkostnaden för bostadsbristen riskerar att bli i hundramiljardersklassen. Ett estimat har beräknats för Stockholm på över 300 miljarder. Appropå den ekonomiska hållbarheten då.

Jag tycker dock du berör en intressant fråga när du säger att du inte tycker att det finns en rättighet att bo urbant. Jag anser tvärt om att detta borde vara en rättighet.

- En svensk studie visar att skillsmässor är 40 procent vanligare bland de som har mer än 45 minuters pendlingstid
- Människor som inte bor urbant utan i monofunktionella och bilberoende enklaver upplever ett kraftigt försämrat socialt kapital och har sämre tillit till andra människor
- Pendlingstid är omvänt proportionell till lycka
- En person som kan byta bilpendling mot en kort promenad till sitt arbete upplever motsvarande lycka som att vara nyförälskad
http:​/​/​www.​theguardian.​com/​society/​20​13/​nov/​0​1/​secrets.​.​

Dvs hur man bor påverkar kraftigt den mentala hälsan och nöjdheten med livet. Urbant liv är överlägset bäst. Därför bör det vara en rättighet, tillgängligt och möjligt för alla. Därför måste vi förtäta Göteborg, bygga samman staden och tillföra urbanitet. Det tycker jag att mitt förslag gör.
 0
Daniel Bergqvist (7 November 2013 22:39):
@johannes w:

Att råmark eller detaljplanelagd mark med eller utan byggrätt behålls i spekulativa syften är väldigt trivialt.
 0
Johannes Westlund (7 November 2013 23:50):
Jag återupprepar: Göteborgs kommun äger nästan all mark som finns att bygga på. Markspekulation är inte skälet till att det byggs på tok för lite i Göteborg.
 0
Hans-Olof Hansson (8 November 2013 08:06):
Campus Näckrosen hamnar mycket bra och ger en väsäntlig förbättring av området som idag är ganska otryggt. De får dessutom en uppgång från pendeltågen via Västlänken/centralen i området. De hamnar därmet väldigt bra till för pendling från hela regionen!
 0
Hans-Olof Hansson (8 November 2013 08:07):
Håller med dig Johannes, om något så beror det väl snarast på kommunal oförmåga.
 0
Daniel Bergqvist (8 November 2013 23:37):
@Johannes: fördelarna med att bo urbant avspeglas i marknaden. Jag tror det inte är en allmän hållning att anse att alla ska ha rätten att bo centralt. Rätten i juridisk mening är äganderätten, bostadsrätten och hyresrätten. Detta köper man, eller köar till.
Bostadsbrist i kombination med hög omsättning/överlåtelser är bra. Det skapar köptryck och befintligt bestånd utnyttjas mer effektivt om det är lätt att överlåta och hyra ut (vilket regeringen tagit fasta på i och med sitt försök att underlätta uthyrning i andra hand samt rätt att ta betalt för hyreskostnader).
Jag ifrågasätter inte fördelarna med urbanitet, däremot tror jag det du redogör för är kraftigt överdrivet. Samhället bör se till så att bostadsbeståndet är på sådan nivå att tillväxten inte mattas av. Det innebär högre bostadsproduktion än idag, men det behöver inte innebära att man måste förtäta i parkmiljö. Bygg på oproduktiv industrimark eller på impediment.
 0
Johannes Westlund (9 November 2013 00:25):
Jag är osäker på vad du tycker att jag överdriver, Daniel Bergqvist. Forskningsresultaten? Baserat på vad? Magkänsla? Jag trodde vi lämnat medeltiden bakom oss...

Du diskuterar marknaden. På en riktig marknad så är det efterfrågan som styr produktionen. Runt bostadsproduktionen råder som bekant planekonomi. Att skaffa mark och bygga är en politisk process. Det är just därför vi kan vara säkra på att man kan bevara värdefulla parker. Med ren marknadsekonomi betvivlar jag att ens de värdefulla parkerna skulle bli kvar i attraktiva city-områden. Men då får vi ju inte missbruka detta till att i onödan hindra utveckling av staden. För det första är det oansvarigt och för det andra utestänger det människor.

Du vill bygga på bland annat impedimentsmark. Bra, då är vi ju överens! Varför ifrågasätter du ett förtätningsförslag som ska ske just på ett planimpediment? För att det råkar stå träd där?

Sedan är det naturligtvis korrekt att det i strikt juridisk mening inte existerar någon rätt till boende, varken urbant eller annorstädes. Däremot borde det utifrån det vi nu vet om boendemiljöns påverkan på människor anses som en mänsklig rättighet att bo urbant. Det har en så pass stor inverkan på en människas psykiska hälsa.
 0
Krister Malmqvist (9 November 2013 07:33):
Nybyggnation inom 3 km från Brunnsparken är inte möjlig i Göteborg p.g. av oenighet om det mesta mellan olika intressenter.
 0
Daniel Bergqivst (9 November 2013 12:37):
@Krister, stämmer verkligen det?
 0
Krister (9 November 2013 12:48):
Verkar ha stämt rätt bra hittills. Det mesta som föreslagits de senaste 10 åren vad gäller central byggnation har inte kommit igång. Det verkar vara något lättare längre ut i förorterna och kranskommunerna.
 0
Hans-Olof Hansson (9 November 2013 15:07):
Nej, det stämmer givetvis inte.
Inom 3km så finns exempelvis Lindholmen, Backaplan och Korsvägen. Tre ställen där det byggs mycket. Mycket närmare än så ligger exempelvis den nya pedagogen från Grönsakstorget och västerut. Södra älstranden finns också inom radien, men de har inte fått tummen ur ännu. För kommande år så har vi Gullbergs-vass och -strand, frihamnen och Ringön med oerhört mycket kommande byggnation.
 0
Daniel Bergqivst (9 November 2013 15:56):
@Johannes W: konsten "att mäta rätt saker och att mäta rätt saker rätt" är svårt, särskilt när det handlar socioekonomi, hälsa, trivsel etc...

Jag anser inte det är möjligt att fastslå att just 45 minuters pendlingstid är den enda förklarande variabeln till större antal skilsmässor. Av samma skäl kan man inte förklara den psykosociala situationen i förorten genom att påstå att det beror på var invånarna bor. De flesta samhällsvetenskapliga studierna som försöker förklara orsakssamband med hjälp av statistik tycker jag är undermåliga. Sällan förs ett resonemang kring kausalitet. Det är politisk plakatvetenskap. Jag tycker inte man ska teoretisera stadsplanering i onödan. Bara för att man statistiskt kunna påvisa ett logiskt orsakssamband innebär det inte att just det förtjänar så stort inflytande i hur vi planerar och bygger vår stad.

För att återgå till kärnfrågan: jag har förklarat i vilken turordning jag tycker staden ska förtätas, jag gör det igen för tydlighetens skull. Beroende på om man är i centrum eller i "mellanstaden" kan prioriteringsordnignen se annorlunda ut...

1. trafik- och parkeringsytor i markplan
2. ödetomter och industriområden med hög vakansgrad/lågt residualvärde
3. sådan grönstruktur som finns mellan trafikled och befintlig bebyggelse
4. sådan icke anlagd park som inte tillför stadsbilden stora värden
5. anlagd park som inte används eller som inte tillför stadsbilden värden
6. anlagd park som används och tillför värden till stadsbilden.

Eftersom det inte råder brist på ödetomter och stora exploateringsytor i attraktiva områden i Göteborg (som dessutom inte utgör grönstruktur) anser jag sådan mark ska planläggas först. Om det inte är för bostadsändamål, finns definitivt ingen anledning att bygga i grönstruktur om det inte finns särskilt höga värden som motiverar intrånget.
 0
zoo (10 November 2013 13:42):
Hansson är härligt optimistisk. Men tyvärr lär det dröja decennier innan det händer något av magnitud i de områden han nämner. Enstaka projekt pågår här och där lite då och då.
Men Göteborg rör sig alltför långsamt framåt.
 0
Hans-Olof Hansson (10 November 2013 20:02):
Du har samma tanke som jag om tidplanens längd. Det rör sig om 2-3 decennier innan allt är igång eller startat. Något blir ju slutfört innan dess, givetvis.

I jämförelse med att se på när infrastruktur och bebyggelse händer så är upplevelsen att se färg torka att jämställa med en rafflande action-film!
 0
Johannes Westlund (11 November 2013 14:17):
Daniel Bergqvist: Jag lämnar din allmänna kritik mot forskning därhän. Den är inte särskilt väl underbygd. Det håller inte att avfärda seriösa vetenskapliga studier med att du baserat på egen känsla tycker att de är "undermåliga".

Jag tycker, för att bemöta din prioritetsordning, stadsplanering är lite mer än att inventera "lediga" ytor och smälla upp kåkar där. För mig handlar det om att bygga vidare på och utveckla fungerande strukturer.

Vi ska bygga i den där slänten av två skäl
1. bygga ingen det urbana hålet mot Korsvägen som ska utvecklas till en av Göteborgs viktigaste knutpunkter
2. stärka parken genom att tillföra fler användare, liv och rörelse samt skapa en urban inramning
 0
Daniel Bergqivst (11 November 2013 19:55):
@Johannes W: varför ska en urban plats som framtidens Korsvägen inte innehålla något grönt? Varför inte en grön "kanal" som leder upp till Renströmsparken/Näckrosdammen?
 0
Daniel Bergqivst (11 November 2013 19:56):
@Johannes W: jag tycker det är kul att du tror att boende i förorten mår dåligt bara för att de bor där (om det nu öht finns någon sådan koppling).
 0
Mats O. (11 November 2013 20:57):
Jag tycker helst att området ska fortsätta vara den fina gröna kulle som det är nu.

Det är inget självändamål att fylla varenda liten öppning med nya hus. Dessutom finns det ju mycket mera prioriterade områden där man kan bygga istället.

Märkligt nog tycks det däremot vara ett självändamål att hela staden ska fyllas av nya universitetspaviljonger och nya studentbostäder.

Eisenhower varnade för det militär-industriella komplexet innan han avgick som USA:s president 1960.

Dags i Sverige att börja granska det utbildnings-industriella komplexet ?
 0
Hans-Olof Hansson (11 November 2013 21:56):
Några hållpunkter för exploateringarna i Göteborg är bygge av Hisingsbron och överdäckningen av E45 som är klar senast 2020. Då kan man bebygga området mellan älven och E45. Bara några år senare, 2023, är Västlänken klar till Centralen. Då öppnas möjlighet för byggnation i hela området mellan älven och spårområdet vid centralen.

Sedan återstår bara att kommunen kan hålla takten uppe och bygga i takt med att infrastrukturen blir klar. Man kan vara lätt pessimistisk om de verkligen klarar av det.
 0
Matthias H. (11 November 2013 22:19):
Daniel o Mats, som jag ser det så har vi enormt mycket grönytor i Gbg o för lite stad. Jag fyller gärna igen flera av dom grönytorna...
 0
Johannes Westlund (12 November 2013 01:22):
Det finns vissa grundläggande utgångspunkter som vi inte kan enas om. Jag tycker inte att värdefull parkmark innefattar allting med gräs och träd på. En sådan utgångspunkt är väldigt dogmatisk och skapar en osund låsning som begränsar stadsutvecklingen och vår förmåga att lösa olika problematiker.

I själva verket menar jag att grönområden inte inherent alltid är positiva. Det finns ingen universell naturlag som säger att grönområden alltid är positiva. De kan rent av vara negativa. Jane Jacobs sa mycket klokt om grönområden:

"Varför är det så vanligt att det inte finns några människor där det finns parker och inga parker där det finns människor?"

"Inom den ortodoxa stadsplaneringen visar man en förvånansvärt okritisk vördnad för grönytor i stadsdelarna, nästan som vildarnas vördnad för magiska fetischer. (...) Ta med en stadsplanerare på en promenad genom ett håglöst bostadsområde, och även om det redan är nedlusat med ödsliga parker och trista gräsmattor som är översållade med skräp, så kommer han att måla upp en framtid med ännu fler grönområden.

Fler grönområden i vilket syfte? För att rånarna ska ha någonstans att vara? För att det behövs trista, tomma ytor mellan husen? Eller för att vanliga människor ska ha trevligt? Det är bara det att människor inte använder grönområden i staden bara för att de råkar finnas där och arkitekterna eller stadsplanerarna hoppas att de ska göra det."

Grönområden är möjligen det svåraste elementet i staden, och de kräver en genomtänkt design för att de istället för att bli otrygga impediment ska bli använda och uppskattade. En mycket viktig del i det är en urban inramning som tydligt definierar parken. Jane Jacobs menar att väl fungerande parker i regel utmärks av en omgivande välfungerande stad.

"... men i verkliga livet är det bara mångfalden i miljön som har den praktiska möjligheten att blåsa in ett naturligt och oavbrutet flöde av liv och användare."

För i grunden är det så att man inte kan förhandla med verkligheten.

"Man kan varken ljuga för en stadspark eller resonera med den. 'Konstnärers visioner' och suggestiva teckningar kan ingjuta bilder av folkliv i föreslagna stadsparker eller längs promenadvägar, och med språkliga resonemang kan man skapa användare som borde kunna uppskatta dem..."

Jag menar att den här grässlänten är ett grönt impediment, en barriär mellan Korsvägen, Campuset och Näckrosdammen. Särskilt framåt kvällen blir det en otrygg plats att röra sig på, detta bara meter ifrån det som ska bli en mycket viktig knutpunkt för kollektivtrafik! Det är helt absurt att en dogmatisk parkdyrkan ska sätta käppar i hjulet för att säkerställa att en av Göteborgs 3 viktigaste knutpunkter för kollektivtrafik ska ha ett tryggt närområde! Det behövs en urban brygga mellan Eklandagatan och Södra Vägens fortsättning norrut. Detta är i grunden varför det behövs bebyggelse i slänten. Och eftersom man ändå behöver bygga i slänten är det lika bra att göra exploateringen på bästa möjliga sätt så att den nya bebyggelsen tillför ett så stort mervärde som möjligt. Därför måste det ställas höga krav på stadsmässighet med slutna kvarter och öppna bottenvåningar, vilket också är en central del i min skiss.

Och ja, jag tror att de forskningsresultaten stämmer. Eller för att vara mer korrekt; det finns i nuläget vad jag vet inga skäl att avfärda resultaten, dvs andra studier som visar att dessa studier är felaktiga. Har du andra invändningar än att det inte känns rätt, så resonerade vi på medeltiden nu är vi på år 2013, så lägg fram dem i så fall.
 0
Krister (12 November 2013 07:04):
Grönytorna som finns i anslutning till "Hus i Park" medför en stor merkostnad för fastighetsägarna. Gräsklippning, lövkrattning, skräpplockning, reperationer efter skadegörelse. Kommunen sköter inte heller grönytorna mer än nödvändigt. Borde finnas något i stil med skyltarna på kyrkogårdar där gravplatser som inte sköts blir indragna.
 0
Daniel Bergqivst (12 November 2013 08:58):
@Johoannes: redan i början av ditt senaste långa inlägg väljer du att misstolka mig. Jag har tidigare poängterat att anlagda grönytor i vissa fall kan bebyggas om vissa premisser är uppfyllda. Läste du min prioriteringslista ovan?
 0
Daniel Bergqivst (12 November 2013 09:04):
@Johannes: Jag vill påminna om en skiss som jag postat tidigare och frågar samtidigt varför inte föreslagen bebyggelse inte är tillräckligt för att skapa de "mervärden" du beskriver i ditt senaste inlägg....

http:​/​/​www.​ladda-​upp.​se/​image.​php?​id=​76886&size=​full

Givetvis kan du fylla stråket med publika lokaler. Givetvis kan du skapa breda, öppna, ljusa stråk under dygnets alla timmar för att få bukt med en eventuell "otrygghet".

Jag tycker att en grön kanal från Korsvägen och upp mot Näckrosdammen är en suverän stadskvalité som kan kombineras och förbättras med förtätning.
 0
Matthias H. (12 November 2013 09:20):
Beträffande många grönytor är de dessutom fulla med buskage och har skum belysning som tyvärr medför större risk att bli överfallen o annat kanske ännu värre eftersom få människor rör sig på såna ytor efter det blivit mörkt.
 0
Daniel Bergqvist (12 November 2013 12:47):
@Mattias: visst är det så. Särskilt mindre attraktiva områden där PONF inte är verksamma eller investerar
 0
Johannes Westlund (12 November 2013 15:17):
Din skiss gör din kritik ännu mera märklig. Du föreslår ju i princip att ta ungefär samma ytor i anspråk, med skillnaden att du vill

1. Tycks vilja ha en generellt sett lägre exploatering
2. Lämnar en hel del gräsimpediment

Vad är vinsten med det? Vi får en sämre exploateringsgrad, ingen riktig stadsmässighet och ett lägre värde tillförs till platsen. De otrygga passagerna blir kvar och områdets enklavkaraktär riskerar att stärkas. Det skapas ingen tydlig entré till området från Korsvägen heller. Grönytan styckas upp i helt oanvändbara markslattar som ingen blir glad av och blir de facto lika oanvändbar som om man fyllt den med byggnader som i mitt förslag.

Din skiss är ett skolexempel på hur fel det blir när man vill låtsas vara husipark mitt i stan. Komplett katastrof, om man frågar mig. Korsvägen och Campus Näckrosen både behöver och förtjänar en ansvarsfull förtätning som tar vara på den yta som finns och använder den effektivt istället för att slösa bort den på att göra oanvändbara impediment överallt.
 0
Sven R (12 November 2013 16:41):
Johannes W: "Det skapas ingen tydlig entré till området från Korsvägen heller."

Onekligen är dina dubbeltorn á la Kungsgatan i Stockholm mycket tydligare. Men varför måste man ta i så förtvivlat för att skapa entré? Din entré skulle knappast upplevas som inbjudande. Du har ställt tornen så tätt tillsammans att de snarast ser ut som en port i en ringmur. Daniels förslag är däremot utvecklingsbart då landeriet skulle kunna få en ny roll i området med utåtriktad verksamhet.
 0
Daniel Bergqivst (12 November 2013 18:48):
@Johannes: jag har ingen fobi för hus i park eller öppna gröna stråk. Jag välkomnar ett grönt stråk mellan Korsvägen och Renströmsparken. Jag tycker det är en stadskvalité med sådana stråk. Att gå från tät stadsbebyggelse till parkmiljö via "hus i park" tycker jag kan vara en bra övergång, särskilt när både Landeriet och Hovrätten passar så bra i parkmiljö.
 0
Hans-Olof Hansson (15 December 2013 18:18):
 0
Gunnar Einarsson (5 Augusti 2014 08:58):
Ja, Hansson, det där såg väl inte så bra ut. Tvärställda huskroppar mot Korsvägen, nyfunkis nedanför Dicksonsgatan. Torde väl mest resultera i en förfulning av miljön.
Westlunds dubbeltorn är i så fall mycket bättre.
 0
Gunnar Einarsson (5 Augusti 2014 09:07):
Det enklaste vore väl att bara bebygga slänten med tät kvarterstad och lämna Renströmsparken som den är.

Husen på tomterna mot Korsvägen blir högre för att motsvara minst ca 4 våningar mot UB (Johannebergsgatans förlängning) och ett hål lämnas för landeriet med en gatutrappa emellan.

Hyresfastigheterna i det resulterande kvarteret kan ha krav på sig att utformas stilmässigt samt innehålla lokalyta i exempelvis andra våningen mot Korsvägen för användning som ateljéer m.m. Tänk 'jugendskyltfönster'.

Byggs gårdarna i husen mot Korsvägen eleverade kan det undre planet helt eller delvis disponeras av universitetet för föresläsningssalar etc. Ljusintag kan komma från stora takrosettfönster mot gårdarna eller andra former av ljusbrunnar.
 0
Gunnar Einarsson (5 Augusti 2014 11:36):
Daniel Bergqivst (12 November 2013 18:48), det måste jag säga att jag personligen inte håller med om. Bättre är förstås att utnyttja kontrastverkan och från en tät stadsbild komma överraskande rakt ut i en park, som genom en portal.

Sedan undrar jag lite vad Sven R menar då han påstår att Westlunds torn står för tätt tillsammans. Inte för att jag ser tornen som ett måste, men tajtheten skapar ju en påtagligt fager vertikalitet och samtidigt en behövlig kontrapunkt mot Gothia Towers.

I förlängningen finns tanken på en trappa mellan tornen som löper rakt in i en sekundärentré till UB från Korsvägssidan (Johannebergsgatans förlängning). Trappan kan löpa under ett valv med promenad som förbinder tornen. Utsökt på alla vis.
 0
Sven R (6 Augusti 2014 00:56):
Gunnar E: Westlund efterlyser en tydlig entré. Frågan är hur en entré till ett modernt universitetscampus ska se ut. Öppet och inbjudande, som Spanska trappan? Eller som en smal port i en ringmur? Det senare signalerar inte öppenhet utan att man kommer in på nåder.
 0
Gunnar Einarsson (6 Augusti 2014 10:15):
OK, då är jag med. Själv anser jag att frågan om "tydlig" eller "inbjudande" entré är oväsentlig. Det som betyder något på Korsvägen är själva Korsvägens utformning som urban knutpunkt. Universitetet har inte primärt med det att göra och arkitekturidealet som bör råda behöver jag väl inte gå in på eftersom alla här vet vad jag tycker. Annars hittar väl förhoppningsvis även dagens studenter vägen till universitetet på egen hand, på ett eller annat sätt...

Vad som annars är lite besynnerligt är att ingen verkar ha tänkt på att utnyttja hörnet Lennart Torstenssonsgatan-Humanisten om nu universitetet behöver expandera. Här finns ju inget förutom en förbuskad sluttning upp mot Johanneberg.

Jo, jag vet att det är brant, men kanske en viss klättrande bebyggelse ändå hade kunnat fixas uppåt en bit? I alla fall istället för den serpentinväg som i länkad plan tar upp området för att leda upp till än mer visionerad husipark på bergets topp. Hur vore det om vi tvärtom försökte urbanisera runtom Renströmsparken istället för att förstärka områdets karaktär av centralt placerad förort?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck