Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Ekedalsgatan träder fram ur djupet

 
Under rubriken Krönika publicerar vi opinionsmaterial som uttrycker författarens personliga ståndpunkter, vilka inte nödvändigtvis är Yimbys officiella ståndpåunkter. Dagens krönika är skriven av Daniel Andersson.

Vy norrut över Ekedalsgatan

Inspirerad av Stadsbyggnadskontorets Program för Bostäder vid Godhemsberget, som Yimby skrivit ett yttrande på, började jag fundera över hur närliggande Ekedalsgatan skulle kunna väckas ur sin törnrosasömn och utveckas till ett livaktigt urbant stråk. Följ med på en promenad längs gatan – och halva Bangatan – från Stigbergstorget till Mariaplan, så ger jag några förslag på hur staden skulle kunna växa längs stråket.

Säg Majorna och stadsliv och det är kanske främst Mariaplan och Stigbergstorget vi tänker på eller möjligen Klippan med Röda Sten. Den mest kända gatan är säkerligen Karl Johansgatan, där spårvagnslinjerna 3 och 9 går. (Oscarsleden räknas inte; den är ingen gata, än.) Men, den som vill ut till hav och saltstänkta klippor får ta en annan linje, nummer 11. (Spårvagnarna i Majorna är udda existenser.) Den följer i stort vår vandrings väg. Ekedalsgatan uppfattas idag bitvis som en tråkig transportsträcka där det är otryggt att gå. Förutsättningar finns dock för att gatorna skall bli ett andra huvudstråk genom stadsdelen.

Vy mot Skateberget

Så nära, ändå så långt bort. En bro till Hisingen vore en naturlig fortsättning på Bangatan norrut.

 

Vår promenad börjar vid Stigbergstorget, där vi kan drömma om en bro till Skateberget, mellan Sjöfartsmuséet och Sjömanskyrkan. Bangatans norra del präglas av brokig bebyggelse av en typ som förr var vanlig i Göteborg men som det idag inte återstår mycket av. Mycket talar nu för att husen och därmed miljön längs gatan kommer att skyddas.

Stråk runt Bangatan

Stråk (rött) och 'gröna' kopplingar runt Bangatan. Prickade förbindelser saknas idag. Förslag på nya hus är markerat med lila. (Norr mot vänster.)

 

Man kan misstänka att även gatunätet i området har gamla anor, då tvärgatorna på gatans båda sidor inte sammanfaller. I Kjellmansgatans fond blockerar ett räcke vid spårvgnshållplatsen passage till gångbanan på Bangatans bortre sida och i Åsgatans fond står ett träplank. Det Gatenhielmska kulturreservatet, som ligger väster om Bangatan, försvårar passager i öst-västlig riktning och det är i praktiken ett jättekvarter mellan Allmäna vägen och Amiralitetsgatan. Det vore önskvärt att öppna för fler gångpassager, till exempel vid P-däcket nedanför Tibergs möbler och med en trappa och/eller hiss i Amiralitetsgatans förlängning upp mot Storebackegatan.

Stopp vid P-däcket nedanför Tibergs

Hit men inte längre. Ett smidesgaller hindrar genomgång till parken. 

 

Staket från parken mot Vita björn

Gångstråket genom Vita Björn (trappan mitt i bild) skulle kunna fortsätta hit till parken. Vad är poängen med att ha Amiralitetsgatan stängd för genomfart med motorfordon, när gående saknar skäl att korsa gatan? En annan idé är en gångbro från stråket genom Vita Björn till övre plan på P-däcket till vänster för att skapa en tillgänglig gångväg mot Stigbergstorget.

 

Passagen av Vita Björn är den största stadsmässiga utmaningen längs Bangatan, något vi diskuterat en del på Yimby. Här är det en nivåskillnad med en halvannan meter hög slänt från husen upp till gatan. Det finns en del verksamheter i bottenplanen, men de riktar sig bara begränsat mot förbipasserande. Cykelbanan ligger längs gatan, medan gående är hänvisade till en gångväg nedanför slänten, som inte ansluter till gatan särskilt väl i dess ändar. Många väljer att istället gå i cykelbanan. Cyklister och bilister kan ta sig ned till gångvägen via trappor i slänten vid husen.

Entré till Vita björn norrifrån

Vita Björn norrifrån. Gående till höger. Ni ser väl pilen på gångvägsskylten?! Räds inte bommen, det är gatukonst för att stimulera era sinnen.

 

Entré till Vita björn från syd.

Vita Björn söderifrån. Ingen gångväg förbi Fjällgatans hållplats; det får bli cykelbanan eller att gå innanför väntkuren. När vi korsat övergångsstället är det stålräcke och en häck mot gångbanan, så cykelbanan får det bli igen. Fast går vi en tio meter till vänster eller rakt fram finns det faktiskt trappor ner - tur att vi inte sitter i rullstol.

 

Att göra gångbanans anslutningar i områdets ändar tydliga och attraktiva (dvs inga kringelikrokar) borde vara en no-brainer. Likaså att bryta upp området med ett öst-västligt stråk. Hur Vita björn-sidan av Bangatan skall fyllas med lokaler är en större utmaning. Att använda befintliga bottenplansytor på Vita Björn, som till viss del redan är lokaler, är definitivt en möjlighet, men om vi vill ha mer lokaler? En tanke kunde vara att bygga halvcirkelformade hus med en plan sida mot gatan, i glappet mellan punkthusen. De kunde formas som vertikalt halverade havstulpanskal (eller vulkankoner) och på så sätt utgöra en koppling till det maritima Sjöfartsmuséet och snäckformen på bensinmackens tak i andra änden av gatan. Olika utformningar på husen är också tänkbara för att skapa större variation i det rätt enhetliga strama området.

Hur kan då denna bebyggelse knytas mot Bangatan?

  1. Befintlig struktur behålls. Nya hus läggs i linje med befintliga hus längs gångvägen.
    +Små förändringar.
    -Dålig kontakt med (resten av) gatan. Stora gångflöden utifrån direkt vid husfasad kan vara störande för de boende.
  2. Befintlig gata blir bas. Nya hus läggs mot gatan. Cykelbanan blir trottoar och ny cykelbana läggs på gatuparkeringen som då försvinner på gatans västra sida
    +Riktig gatkänsla utan nivåer, de nya husen kan bli större om de ligger närmare gatan. Mer avskild miljö för de boende.
    -Lokaler i Vita Björn hamnar i bakvattnet, ingen gatuparkering på västra sidan
  3. Bygg stödmur och anlägg trottoar på den tre meter breda slänten. Nya hus mot trottoaren.
    +Riktig gatkänsla utan nivåer. Mellanstorlek på hus. Både trottoar, cykel och gatuparkering ger maximalt kundunderlag. Mer avskild miljö för de boende.
    -Det finns inte plats för trappor ner vid befintliga hus, de får läggas vid de nya husen istället. Området mellan husen och stödmuren (1.5 m hög) blir som minst tre meter brett, vilket kan känas lite instängt. Kostnad att bygga och underhålla stödmur.
  4. Slänten läggs mitt i gatan, mellan spåren. Husen placeras som i alternativ 1. (Ej avbildat.)
    -Spåren behöver flyttas. Mycket massor som måste grävas bort.

Jag lutar mot alternativ 2

Gatusektioner för de olika förslagen. Nya hus i blått.

 

Vid Fjällgatans spårvagnshållplats har vi kommit till Djurgårdsplatsen där Bangatan korsar stråket Fjällgatan–Oljekvarnsgatan. För cyklister och bilister möts stråken i en cirkulationsplats lite längre söderut på det som är den egentliga platsen (historisk karta). Bensinmacken med dess ikoniska tak dominerar idag Djurgårdsplatsen som ramas in av trädklädda slänter i öster och väster. Det är en strategisk knutpunkt med betydande utvecklingspotential i synnerhet om idéerna om en spårvägstunnel mot Linnéplatsen förverkligas. Då skulle det kunna bli ett riktigt nav i staden.

Tänkbar förtätning vid Djurgårdsplatsen

 

Stadsbyggnadskontoret håller just nu på med ett program för kompletterande bebyggelse i området sydväst om Djurgårdsplatsen. De föreslår att det sydvästra hörnet bebyggs, men inte det nordvästra. I Yimbys yttrande säger vi att det bästa vore att gångstråket med trappa upp mot Fredbergsgatan gjordes om till en riktig gata med hus på båda sidor och lokaler i bottenplan mot Djurgårdsplatsen.

Hörnet NV om rondellen vid Djurgårdsplatsen

Här vill Stadsbyggnadskontoret inte bygga...

 

Hörnet SV om rondellen vid Djurgårdsplatsen

men, däremot här.

 

Söder om Djurgårdsplatsen splittras flödet från Bangatan upp mellan Bangatans fortsättning söderut och Ekedalsgatan som börjar här. Mellan dessa gator ligger Djurgårdskyrkogården, vars historia finns beskriven i en artikel på Majorna.nu. Det innebär att gatorna bara har hus på ena sidan. Bangatan är mer av en bakgata här, men har gott om lokaler. Ekedalsgatan är bredare och spårvägen går där, men det är ont om lokaler mot gatan.

Trottoar på terrass vid Djurgårdens begravningsplats

Förbi begravingsplatsen går trottoaren på en terrass med staket mot gatan, vilket ger en instängd känsla och tvingar dem som parkerar att gå ute i gatan. Att sänka trottoaren skulle skapa en hög mur mot begravningsplatsen vilket kanske blir trist. En bättre idé är att höja upp gatan till trottoarens nivå och flytta befintlig stödmur till mellan spåren och gatan. En stenkant motsvarande den under begravningsplatsens staket skulle kunna användas för att hindra fordon från att komma in i spårområdet. På så sätt behövs inga förfulande räcken eller staket.

 

Spåröverfart vid Dahlströmsgatan

Spåröverfarten vid Dahlströmsgatan fungerar inte om körbanan höjs upp till trottoarens nivå. Den behöver därför tas bort och ersättas med en gångpassage. En ny fullständig korsning kan anläggas söder om begravningsplatsen, se bilden nedan.

 

Gångstråk över Dahlströmsgatan

 

Dahlströmsgatan är en lite större infart som leder upp på Godhemsberget. På grund av bebyggelsens lamellkaraktär korsar många gångvägar gatans nedre del. Tänkbara gångstråk över gatan har markerats på flygfotot. Med tanke på hur spridda gångpassagerna är borde det kanske vara gångfartsområde. Med sluten kvartersstruktur hade gångflödena koncentrerats till gatukorsningarna och varit mer förutsägbara. Det är för övrigt lite underligt att vid gatukorsningar gäller tio meters parkeringsförbud ut mot sidorna, men där gångvägar går ut mot en gata finns inga parkeringsbegränsningar, om det inte är markerade övergångsställen. Med låg fart skulle kanske tiometersregeln för parkering kunna krympas till fem meter, samtidigt som ett bättre skydd bör ges för gångvägar som mynnar i gator så att de i vart fall inte blockeras av parkerade bilar.

Söder om lamellerna på Dahlströmsgatans södra sida skulle en gångväg kunna skapas (röd prickad linje).

Visionär plan för området runt Djurgårdens begravningsplats

 

En mer visionär idé, när begravningsplatsen inte längre används, kunde vara att låta Bangatan bli huvudstråk. På så sätt blir det en sväng istälet för tre på stråket och för spårvägen. Begravningsplatsens tomt är för smal för att få plats med ett kvarter i den norra delen. (Norr är åt vänster på skissen.) Med det centrala läget skulle det istället kunna vara en lämplig tomt för en större byggnad med möjlighet till mer ytkrävande affärer som idag oftast förläggs i externa lägen, men som borde beredas plats i stadsväven i framtiden, och då självklart inte som envåningskomplex. I skissen antas spårvägen flyttas till Bangatan, men det är naturligtvis även möjligt att låta den ligga kvar i nuvarande läge i Ekedalsgatan (fast det blir fler svängar). Gångstråket från Övre Masthugget leds om så att det möter Dahlströmsgatan. Triangeln som skapas mellan Bangatan och Ekedalsgatan kan bli park eller ett grönt torg och vara del av en grön koppling mellan Slottskogen och Godhemsberget. Tunnelnedfarten flyttas något norrut och fungerar därmed som en förlängning av Dahlströmsgatan in i berget.

I ungefärligen Ekedalsgatans läge bör en gång en bäck ha runnit. Den skulle kunna lyftas fram på några ställen (markerat med blått).

 

Vid Majvallens spårvagnshållplats

Vid Majvallens spårvagnshållplats finns ett närköp, en pizzeria och en cykelaffär. Det utgör lite av ett lokalt centrum. Det finns en del lokaler i bottenplanen men till största del är det bostäder. På sikt skulle nuvarande hus kunna ersättas med högre hus, något gatubredden medger utan problem, med lokaler utan avbrott mot gatan.

 

Ekedalsgatan

Ekedalsgatan i närheten av hållplatsen Majvallen ger ett monotont och asfaltsdominerat intryck. En gata av den här storleken borde självklart vara utformad som allé. Det skulle betyda mycket för att lätta upp intrycket, och gatubredden räcker för det. När det gäller spårområdet kunde man önska sig något roligare (och kanske mer bullerdämpande) än makadam.

Gatusektionen idag har tre meter trottoar och sex meter körbana inklusive kantparkering. Körbanan skulle med fördel kunna smalas ner en meter för att inte inbjuda till fortkörning; frågan är hur cyklister skall ges plats. Med en smalare körbana vore cykelfartsgata naturligt om det konceptet visar sig slå väl ut. Nu är Ekedalsgatan rätt lång med motlut över puckeln vid Godhemsberget. En variant kunde därför vara att alternera cykelfartsgata med sträckor med separat cykelbana, men utan gatuparkering (för att medge breda trottoarer). Lite som 2+1 väg. En utmaning då är att få vävningen där cykelbanan övergår i cykelfartsgata att fungera smidigt och säkert. Ett sätt att göra det på kunde vara att placera gatuparkeringen vänster om körfältet, mot spåren. Det borde också medföra att cyklister störs mindre av de parkerade bilarna än vad som annars ofta är fallet.

Övergång mellan cykelbana och cykelfartsgata

 

Korsningen mellan Ekedalsgatan och Såggatan

Vid korsningen med Såggatan/Hålekärrsgatan korsar två stråk varandra vilket skapar goda förutsättningar för stadsliv. Platsen är en idealisk placering för en större matbutik som skulle kunna fungera som "dragare". Den ligger nära Majvallens spårvagnshållplats och många boende i Majorna som jobbar på till exempel Sahlgrenska eller Chalmers passerar här på väg från jobbet när de cyklar eller går genom Slottskogen. För dem vore en mataffär här perfekt. Platsen kompletterar också väl läget för befintliga butiker vid Stigbergstorget, Karl Johansgatan och Mariaplan så att många skulle få närmare till en större mataffär vilket ger fler människor bättre förutsättningar att gå eller cykla när de handlar. Utrymmet på fotot ovan, väster om Majvallen skulle kunna vara lämpligt. Byggnaden kan även inhysa lokaler för aktiviteterna på Majvallen samt flera våningar med bostäder. Mot Ekedalsgatan bör det finnas lokaler som trappar med gatan.

Området mellan Mors backe och Ekedalsgtan

Området väster om Ekedalsgatan mot Mors Backe borde lämpa sig för verksamhetslokaler. Husen här får gator på båda sidor vilket gör dem olämpliga för boende. Fönster mot sydost ger ljus på morgon och vid lunch, samtidigt som husen skyddas mot ytterligare, potentiellt besvärande, uppvärmning under resten av dagen.

 

Såggatan sedd från Ekedalsgatan

Området längs Såggatan på bilden föreslås få bebyggelse, på gatans högra sida, i Stadsbyggnadskontorets aktuella program för Godhemsberget. Det är en plats med goda förutsättningar för stadsliv, men där berget är en utmaning.

 

Såggatan utgör en viktig entré till Majorna för gående och cyklister. På grund av kuperingen finns få alternativa vägar på sträckan mellan Ekedalsgatan och Godhemsgatan. Den sträckan utgör därför ett extra strategiskt läge i staden. Samtidigt är biltrafiken på sträckan låg. Om Såggatan ges en direkt anslutning till Oscarsleden (som kanske kan byggas om till boulevard), skulle biltrafiken bli ännu lägre. Möjligheten finns att helt stänga av gatan för biltrafik mellan Paternosterkyrkan och Mors backe med hänvisning till Ekedalsgatan–Godhemsgatan. Det öppnar möjligheten till annorlunda användning av detta strategiska gaturum. Istället för att se bergsskärningarna som en belastning, kan berget ses som något unikt som ger platsen dess karaktär. En lite galen idé jag fick, var att man skulle kunna fasa av krönet på gatan och göra en bollplan där (tennis, volleyboll och basket), som också kunde användas som scen för olika kulturevenemang. Bergssidorna skulle terasseras likt i en amfiteater med diamantsågning av berget så att åskådarläktare skapas. Trappor på läktarna leder upp på berget. Allting skuret direkt i berget. Kopplingen mellan gata och berg framhävs, liksom kopplingen mellan bergen på ömse sidor av gatan. Platsen skulle även vara lämplig för torgförsäljning och andra liknade arrangemang.

En förutsättning skulle vara att platsen utformas och används på ett sätt som gör det möjligt för gående och cyklister att smidigt passera oavsett användning. När platsen inte används för bollspel, marknad eller liknande kunde bilkörning tillåtas.

En arena enligt denna idé skulle få cirka 2000 åskådarplatser på vardera sida av gatan. Risken är uppenbar att den oftast skulle bli ganska ödslig. Yimbys yttrande på Stadsbyggnadskontorets program för istället fram tanken på en betydligt mer begränsad anläggning vid sidan av gatan som nyttjar bergets potential och kan fungera som en inbjudande trappa upp på berget, samtidigt som vi stödjer Stadsbyggnadskontorets förslag på bebyggelse längs gatan.

Arena vid Såggatan

Skiss över en arena på Såggatan i berget. Varje streck motsvarar ungefär två rader.

 

Ekedalsgatan mellan Såggatan och Godhemsgatan saknar till stor del bebyggelse längs gatan, vilket gör att dess karaktär av trafikled framhävs. Gående och cyklister får samtidigt dela på ett ganska begränsat utrymme på trottoarerna som kan upplevas som trångt. Kanske kan sträckan karaktäriseras som ett urbant tomrum.

Innan vi går loss på hur sträckan kan bli del av ett urbant stråk, låt oss seriöst titta lite på ett parkscenario. Slottskogen gränsar direkt till bergknallarna väster om Ekedalsgatan. En radikal möjlighet vore att ta bort Ekedalsgatan mellan Majvallen och Slottskogskolonin, och Såggatan mellan de båda sidorna av Godhemsberget. Spårvägen grävs ner på sträckan och bergsskärningen på Såggatan fylls igen. Husen på Mors backe rivs. Då skulle Södra och Norra Godhemsberget kunna förenas med Slottskogen på riktigt.

Vad talar för och emot detta? För talar att två idag avskurna naturområden knyts samman med Slottskogen. "Trafikleden" (Ekedalsgatan) kan ersättas av en attraktiv parkväg liknande dem som redan finns i Slottskogen. Mot talar kanske främst att hus måste rivas, att en dyr nedgrävning av spårvägen krävs och att hela området norr om Majvallen skulle bli en isolerad enklav ur bilistsynvinkel. Parkmässigt begränsas potentialen med att knyta ihop områdena av att bergen är såpass höga och i stor utsträckning omgivna av branter, varför intresset för att promenera från ett berg till ett annan lär bli måttligt. Det finns också stora urbana värden i att knyta ihop området runt Majvallen med Majorna västerut med gator som präglas av stadskänsla. Mindre, gröna 'pocket'passager mellan bergen kan ändå inlemmas i en sådan struktur.

Stråk och

Korsande stråk och gröna kopplingar längs Ekedalsgatan samt förslag på ny bebyggelse (lila).

 

Om vi bestämmer oss för att göra sträckan stadsmässig, hur kan vi starta? Det behövs fler anslutningar till gatan: En trappa upp mot Mors backe och Södra godhemsberget, en entré in mot Slottskogen, en gata bakom Slottskogskolonin, en gångväg med trappa upp mot Paternostergatan.

Stig innanför Slottskogskolonin

Bakom Slottskogskolonin finns gott om plats för en gata. Idag är det bara en lerig stig.

 

Sedan behövs det bebyggelse. Sträckan närmast Majvallen har nämnts ovan. Den västra sidan av gatan karaktäriseras av ett smalt utrymme mot en bergvägg med ekar framför, en miljö som har sina kvalitéer, samtidigt som hus som byggs där kommer få en mörk baksida. Någon form av verksamhet är alltså rimligast. Byggandet kan ske i steg med början mot de redan bebyggda ändarna.

Kansk en bra slänt att börja bygga på?

Kanske en bra plätt att börja bebygga?

 

Teknisk slänt mellan Ekedalsgatan och Slottsskogens natur.

 

På östra sidan av gatan är det en halvannan meter hög slänt som effektivt skär av gångbanan från naturen i denna utkant av Slottskogen. Avståndet in till berget är större på denna sida, så här borde det vara lättare att bebygga. Delvis är det redan gjort, men det hade varit trevligare med något mera permanent:

Baracker

 

Att Ekedalsgatan går mellan två berg påverkar hur det går att bygga längs gatan. Men, det finns förebilder: Godhemsgatan mellan Gråberget och Paternostergatan visar en mer återhållen variant, medan Kungsgatan mellan Kungshöjd och Otterhällan visar möjligheterna att även nå upp på de omgivande bergen.

 

Slottsskogskolonins kant mot Ekedalsgatan

Kolonien är väl orörbar, men det skulle kanske gå att förbättra dess kontakt med gatan. Varför inte hus längs med gatan, matchande dem som finns på andra sidan?

 

Ekedals spårvagnshållplats

Vid Ekedals spårvagnshållplats borde kopplingen mot Paternostergatan utvecklas med en gångpassage över spåren, övergångsställe samt en förbättrad stig/gångväg upp på berget.

 

Korsningen mellan Godhemsgatan och Ekedalsgatan

Godhemsgatan korsar Ekedalsgatan. Restauranger i lokaler vid gatuhörnen står för stadslivet här. I övrigt är det ont om lokaler i husen.

 

Upphöjda förträdgårdar

Lägenheter en halvtrappa upp med entréer mot gården och förträdgårdar som varit med ett tag. En kampanj liknande Edmontons Front Yards in Bloom kunde kanske vara något för att göra dem mer spännande och höja förträdgårdarnas status.

 

Fasader mot gata utan lokaler

Andra sidan kunde också vara mer levande. Hur kan dessa sträckors urbana potential utvecklas?

 

Vy mot Gråberget vid Slottsskogsgatan

När naturen från Gråberget lämnas utrymme att gå ända ner till Ekedalsgatan som en grön korridor, används det utrymmet till någon teknisk byggnad och återvinningsstation.
Det finns ingen gångväg upp till Kabelgatan här, vilket hade varit naturligt sett till gatunätet.

 

Tidigare fiskaffär

Fisken var gladare förr...

 

Gatuavsnitt med fyrsidig kantparkering

Fyrsidig kantparkering. Spårvägen lämnar Ekedalsgatan vid Godhemsgatan, men här skulle den få plats utan problem. Det skulle ge en snabbare sträckning för linje 11.

 

Tvärställt lamellhus indraget från gata med lokaler

De tvärstälda lamellhusen ligger en bit från gatan. Kanske är det en nackdel för verksamheterna, å andra sidan finns därmed utrymme för till exempel uteserveringar.

 

Hus med trevånings träfasader

Vackra fasader. Ovanligt med tre våningar i trä. Inte mycket till lokaler, dock.

 

Trappa upp till Gråberget

Mellan två av lamellhusen går en anonym gångväg genom en lekplats upp till Gråberget. Trappan längre upp i natursten är fin, men undrar hur kul det är att gå här till vintern?

 

Fint terränganpassat funkishus

Fint terränganpassat hus men trottoaren blir lite trist. En tanke vore lokaler mot gatan "under mark" à la Konstmuséets entré.

 

Landshövdingehus vid Mariaplan

Framme vid Mariaplan.

 

Vy österut mot Ekedalsgatans norra sida från Mariaplan

Vid Mariaplan når gatan fram till lokalerna. Med en motsvarande breddning av Ekedalsgatan österut skulle lokalerna i de tvärställda lamellerna hamna i gatulinjen. Kanske en idé på sikt när spårväg dras här; gatan är redan tillräckligt bred för det folkliv som finns idag och några indragna hus bidrar till variation längs gatan.

 

Från Mariaplan tar vi 3:an tillbaka till utgångspunkten på Stigbergstorget för att avsluta vår sejour i Majorna och återvända till Göteborg. (Carl Johans församling införlivades med Göteborgs stad 1868, stadsgränsen gick innan dess i Stigbergsliden.) Vi avslutar med några bilder från bergknallen söder om Majvallen för att få perspektiv på vår promenad:

Berget söder om Majvallen

Öppna ljung- och gräshedar präglar topparna på de bergknallar som omger Ekedalsgatan och styr dess sträckning.

 

Vy norrut över Ekedalsgatan

Vy mot bland annat Masthuggskyrkan och Djurgårdens begravningsplats

 

Vy västerut över Ekedalsgatan

Vy mot Kungsladugård och Sandarna

 

Vy mot Godhemsberget

Godhemsberget med sina duvslag. Kommer stadsbebyggelsen någonsin att nå upp på toppen?

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Mattias Jansson (9 December 2013 05:43):
1, det är ovanligt med landshövdingehus med tre vån i trä, faktum är att det inte existerar(extrema undantag finns dock ej i kungsladugård) utan är det vanligt förekommande träpanel utanpå teglet.

2, Särskilj stadsdelarna! Kungsladugård. Majorna slutar i korsningen ekedalsgatan/godhemsgatan östligsida. Mariaplan, hjärtat i kungsladugård!

3, lokaler behövs, tja kolla bilddadabasen carlotta eller gå runt och leta fotsteg ut med fasadsockeln på husen. De har funnits överallt tidigare.
 0
Karl Karl (9 December 2013 10:40):
På ekedahlsgatan borde givetvis sprvägen liggas i vägbanan, då fanns helt plötsligt torgpotential och möjlighet till grönt.
 0
Magnus Nilsson (9 December 2013 11:05):
Lokaler i all ära men finns det ett verkligt underlag? Det står ju trots allt en del lokaler tomma i området idag.
 0
Maria Ilves (9 December 2013 14:50):
Är inte alls säker på att det finns underlag för just mataffär längs Ekedalsgatan. De små mataffärerna i Majorna har det riktigt besvärligt - enligt affärsinnehavare jag pratat med. Bättre med andra typer av verksamheter.
 0
Johannes Hulter (9 December 2013 21:31):
Magnus: Det finns underlag. Däremot håller en del fastighetsägare lokalerna vakanta för att de inte vill ha "fel" verksamhet (tex café, restaurant etc). Man har också alltför hårda villkor och höga hyror. Så man kan omvandla till bostad (vilket man tjänar mer på). Det är ett stort problem.
 0
John Johansson (9 December 2013 22:32):
Maria: Anledningen till att de små mataffärerna i Majorna (eller Kungsladugård där de flesta väl ligger) går dåligt är väl just att de är små. Min erfarenhet är att små mataffärer har det svårt på de flesta ställen om det finns större mataffärer på inte alltför långt avstånd. De resursstarka handlar det mesta i den större affären med bättre utbud. I de små affärerna handlar pensionärer och folk som glömt köpa nåt i den större affären.
 0
Daniel Andersson (10 December 2013 02:26):
Maria Ilves: Min första tanke var att alla stora affärer i Majorna ligger i norra delen, längs Karl Johansatan, och att det vore trevligt med en större affär längre söderut. Min andra att lokaliseringen berodde på Oscarsleden och att om färre åker bil när de handlar borde det minska i betydelse.

I nästa steg tänkte jag att vägen genom Slottskogen förbi Plikta (den stora lekplatsen) borde vara en huvudentré till Majorna för gående och cyklister; då blir korsningen Såggatan-Ekedalsgatan strategisk. Jag kanske styrdes av att jag själv bor i närheten. En koll i kväll på resrutter för gående och cyklister (Google Maps) gör att jag inte riktigt tror på det längre, så du har en klar poäng där.

För gående är snabbaste vägen från Järntorget och Vasaplatsen till Mariaplan vägen via Fjällgatan-Ekedalsgatan. Vägen över Plikta (från Vasaplatsen) är bara intressant för dem som skall till Majvallen. Från Sahlgrenska är vägen över Plikta mot Såggatan snabbast för boende i stråket mellan Gråberget och Godhemsberget. Inget jätteområde alltså.

Cyklister antas vara ännu mindre villiga att ta backiga vägar så från Järntorget till Mariaplan rekommenderas de Första Långgatan-Bangatan-Ekedalsgatan. Från Vasaplatsen rekommenderas Margretebergsgatan-Kungsladugårdsgatan.

För dem som bor sydväst om stråket mellan Gråberget och Godhemsberget är vägen förbi Säldammen eller Margretebergsgatan snabbast. Strategiska platser är då rondellen Margretebergsgatan-Slottskogsgatan samt där vägen från Säldammen går ut på Slottskogsgatan. Ica Toppen ligger i de trakterna, men kanske inte riktigt rätt (den ligger bra med tanke på spårvägen, dock), och är vad jag förstår inte så stor.

Att gång- och cykelflödena mot södra Majorna-Kungsladugård-Sanna från centrum är splittrade på så många olika vägar är ett problem då det är svårare att nå upp till en kritisk nivå för stadsmässighet och gatuliv.

Ekedalsgatan kan få en del "genomfartsflöde" med personer på väg mot området runt Mariagatan och Fridhemsgatan, men i huvudsak måste flödet på Ekedalsgatan komma från folk som har mål (till exempel bor) i närheten av gatan. Därför tror jag en förtätning i området längs gatan och/eller fler målpunkter i området (verksamheter) är nödvändigt om gatan skall bli mer livfull.
+1
Daniel Andersson (11 December 2013 19:30):
Jag gick runt lite i Slottsskogen igår kväll och idag. När jag stod vid Vita bandet kom enstaka cyklister förbi i lite olika riktningar, en del till/från Säldammsbacken. När jag strax efteråt gick upp för backen vid Plikta kom däremot ett pärlband med cyklister. Så jag tror ändå det är ett viktigt stråk. Alla skall i och för sig inte mot Såggatan, utan en del svänger norrut vid Majvallen mot Bangatan/Djurgårdsgatan.

Funderade på hur väl skyltat mot Majorna det är genom Slottsskogen. Skyltingen där är lite lustig. Vid bron över Dag Hammarskjöldsleden och vidare västerut mot Säldammsbacken finns det vägvisning för cyklister, men den är inte helt konsekvent och svår att följa. (Väster om cykelbron visar skyltarna Mariaplan i riktning mot Linnéplatsen, till exempel) På några ställen (vid Margretebergsgatan/Dag Hammarskjöldsleden) verkar delen av skyltarna som pekar västerut ha försvunnit. Där Säldammsbacken kommer ut på Slottskogsgatan finns ingen skyltning.
I norra delen av Slottsskogen, inklusive backen vid Plikta, finns ingen cykelvägvisning alls. Vid Linnéplatsen finns en skylt, men det står bara "Slottskogen", inga målpunkter i Majorna. Vid Såggatan-Ekedalsgatan finns faktsikt skyltat mot Linnéplatsen. Däremot skyltas "centrum" via Såggatan, fast det är närmare via Ekedalsgatan-Bangatan.

Slottsskogens interna vägvisning (liggande bruna brädor i stålställning med vit text) håller på att ge upp. Det är texten som bitvis har fallit av. I de större korsningarna finns kartor, men på flera har inte "Du är här" markerats, så det krävs lite lokalkännedom eller kartvana.

Sen är bommarna som skall hindra bilar en potentiell fara för cyklister (särskilt de som slarvar med lyse). De står ofta i änden av utförsbackar och utan att vara direkt under någon gatlampa.

Ska man vara petig, stör jag mig på gatlyktorna också. De är rundstrålande så en stor del av ljuset bidrar bara till ljusföroreningen utan att lysa upp.

Ett lite större projekt vore att modifiera gatunätet i Slottsskogen så att det bättre stödjer genomgående gång- och cykeltrafik, med färre riktnigsförändringar i korsningar och genare sträckningar där så är möjligt.
+1
Hans Jörgensen (11 December 2013 22:46):
Bra Daniel att ta upp Ekedalsgatan med omnejder.
Som en annan närboende har jag också funderat över förtätningsmöjligheterna. Den här skissen tror jag skulle vara mer eller mindre fullt möjlig att genomföra (om än inte utan gnissel förstås).

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​photos/​ImageScaler.​aspx?​id=​94192ab.​.​

På stråket Majvallen - Slottskogskolonien tror jag det allra främsta läget för ny bebyggelse är hörnet Såggatan - Ekedalsgatan på Majvallssidan. Det är ett sånt uppenbart ställe. Visst det ligger någon liten klubbstuga där idag, men den skulle givetvis kunna integreras i en ny stadsbyggnad.
(vem har bestämt eller fått för sig att just förskolor, förenings/ klubbhus och liknande måste vara fristående enplanshus med modest takhöjd? Man kan nästan kan tro att det är en naturlag i Sverige).
Och fotbollsplanen kan behöva flyttas något tiotal meter österut, men det är inga problem.
Vad vi vinner med dessa lätta åtgärder är ett urbant gatuhörn som Ekedalsgatan skriker efter. Det finns ett sådan idag längs gatan och det är nere vid Ekedals hållplats där Old Town ligger - min kvarterskrog :)
 0
Hans Jörgensen (12 December 2013 07:58):
Maria Ilves: Roligt att du hittat hit!
 0
Mats O. (14 December 2013 10:51):
Hmm, en aktiv socialdemokrat på forumet gillar inte privata fastighetsägare som tar ut "för höga lokalhyror och har för hårda villkor".

Detta samtidigt som hans partikompisar i kommunen är duktiga på att stadigt höja internhyrorna för stadens skolor och på så sätt dränera skolorna på verksamhetsmedel för att kunna föra över pengar till annan kommunal verksamhet.

jaja....
 0
Johannes Hulter (14 December 2013 12:47):
Mats O: Jag förmodar att du menar mig? Jag gillar ännu mindre att kommunen (genom allmänyttan) gör samma sak. Jag förväntar mig inte att privata fastighetsägare ska leka välgörenhetsorganisationer, det räcker om de följer de regler som finns. Problemet är att vi behöver bättre regler, som säkrar vårt behov av levande stadsmiljöer.
 0
Mats O. (15 December 2013 19:18):
Okej, jag skrev så för att jag reagerade på det som skrevs om Karl Johanskolan i GP och någon dag senare skrev du inlägget här ovan och jag tänkte att va fan...

Men nu är det snart jul och då ska vi vara snälla mot varandra.

: )
 0
Johannes Hulter (16 December 2013 00:03):
Det är lugnt! :) God Jul!
 0
Therese (25 Juni 2014 08:59):
Från godhemsgatan och området runt fram till Kungsladugårdskolan finns ingen naturlig väg för barnen att gå.

I första rondellen finns övergångställen men det är alldeles för hög hastighet på trafiken. Det borde vara 30!

När det när de kommer till rondellen över slottskogsgatan/godhemsgatan finns inga övergångsställen på höger sida och skall man från höger sida över spåret till kolonilotterna så finns där inte heller några övergångsställen??

Nästa övergång över trafikerad väg går över stjärnssköldsgatan och där finns inte heller övergångsställe samma gäller andra sidan gatan?

Nästa korstning går över hög trafikerad bilväg med spårvagnar. Här skulle det kännas tryggt för barn att ha stopljus. Det är jättesvårt för ett barn att gå över när det kommer trafik från 6 olika håll!!

Så fortsätter vägen förbi ICA och så skall vi över sista vägen för att komma på rätt sida där Kungsladugårsskolan ligger. Det är i en sväng och bilar kommer från tre håll och inget övergångsställe IGEN!! inga skyltar om Skola, lekande barn INGENTING!

Barnens väg till skolan är vansinnig i Kungsladugård/Majorna.
Varför tänker ingen på de små utna bara på cyklister och bilister och lokaler etc?

Majrona/Kungladugård har aldrig, sedan jag själv var liten och gick i skolan här, varit trygg för barn (trafikmässigt).

/Trebarnsmamma i Kungsladugård
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5376 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
12 November 11:45 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
6 November 22:25 av Hans Jörgensen
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck