Utskrift från gbg.yimby.se
....

Infill 1: Stadsradhus

 
Arkitekten Lukas Memborn har skrivit en serie mycket intressanta småskrifter som beskriver olika sätt att förbättra dagens stadsplanering. Skrifterna, fyra stycken "infills", går att ladda ned fritt hos arkitekturnätverket Archileaks. Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera skriftseriens fyra delar. Den första delen handlar om möjligheterna till småskalig förtätning med stadsradhus. Den andra delen handlar om hur man bäst tar tillvara möjligheterna med Västlänkens station i Haga. Den tredje delen handlar om hur man anpassar trafikplaneringen till innerstadens logik. Den fjärde delen handlar om hur vi kan skapa en gångvänlig stad.


 

Stadsradhus - tomtkö: småskalig förtätning med privata byggherrar

Den kommunala tomtkön borde byta skepnad från:

Pendlingsavstånd
Ingen närhandel
Inga arbetsplatser
Ingen blandstad
Få offentliga mötesplatser



800-1200 m2 privat tomt på f.d. åkermark, dubbelgarage, solaltan, egen studsmatta, ljust & fräscht & modernt... jo visst. Men det som var modernt igår blir ju omodernt imorgon. (som vanligt). Den gamla inriktningen för den kommunala tomtkön är väldigt utrymmeskrävande och inte minst bilberoende.



Bo här men arbetspendla bort...

Men en ny (eller snarare uråldrig) form av tomtkö kan ju istället generera otroligt många kvaliteter tillbaka till staden som helhet; blandstad, småskalighet, trygghet, uppstartade småföretag, lokalt engagemang...

Standardradhus placerades förr i stora sammanhängande sovområden med likartad bebyggelse omkring. Och planeringen av dessa områden tillgodosåg främst privata behov av parkering & solig trädgård snarare än det gemensammas bästa. Men vad den här skriften föreslår är något annat...

Stadsradhus



2 ½ våning - utan hiss

Stadsradhus är istället en form av radhus som har mer relation med sin omgivning och gatan samt sin tradition i självbyggeri snarare än industriell massproduktion. Stadsradhus kan därför användas där ytorna och antalet blir för små eller för få för de stora aktörerna att investera i. Denna form av radhus är den mest grundläggande byggstenen för alla städer sedan årtusenden...



Catal Huyutuk år 6000 f Kr

Stadsradhus är dessutom väldigt lämpligt att kombinera med verksamhetslokaler för familje- och småföretag. På grund av sin lätthanterliga storlek (ca 4-6m gatufasad & 8-10m djup) kan byggnationen initieras av så väl baugemeinschaft-grupper, lokala byggföretag som privatpersoner. Men för att få förutsättningar till publika verksamheter i bottenplan krävs dock att byggnationen sker längs logiska stråk för gående, cyklister och långsamma bussar/bilister. Man kan tillexempel börja bygga vid de gamla landsvägarna igen som oftast ligger oexploaterade men nära bebyggelse, som t ex vid Lillekärr norra & södra genom Kärra. De gamla landsvägarna är ofta det enda som något så när bilder ihop de avskärmade satellitförorterna ifrån rekordåren med innerstaden.

Kärra 2011-2050?

Kärra och många förorter har byggts med interna tomrum istället för huvudstråk. På dessa impediment ligger idag ofta outnyttjade gräsmattor eller arrenderade parkeringsplatser. Stadsradhus kan t ex användas för att göra gångvägen från nattbussen till bostadsområdet tryggare. Den tysta sidan mot trädgården klarar dessutom en högre bullersituation.



Från trafikled utan trottoarer...



2011



...till stadsradhusgata med trottoarer och butiksmöjligheter.



2050?

Malmö

I sydöstra Malmö finns det några områden kvar med ursprungliga stadsradhus. Här formar stadsradhusen slutna kvarter med tysta trädgårdar vända inåt samt möjlighet till gemensam park. Parkering sker därmed vid gatan, inte inom fastighetsgränsen. På flera fastigheter som vätter mot huvudstråken har verksamhetslokaler helt tagit över. Omvandlingen följer efterfrågan.





Uppsala


I Uppsala ligger stadsradhusen till och med inklämmt mellan stenstadens 5-7-våningshus. Kvartersstadens struktur är så tät och effektiv att kvarteren utan problem kan uppblandas med några stadsradhus. Exploateringsgraden blir skyhög ändå. Titta på bilden vad variationen i hushöjder kan göra för ljusförhållandena på gatan.





Amsterdam

Det finns även en del nybyggda varianter av stadsradhus. Här byggdes ett hamnområde (liknande Ringön) om till bostadsområde i Amsterdam. På grund av de små tomterna fick de flesta dock ha gräsmattan på taket men det uppvägdes med egen båtplats...







Ju större variation av tomter ju större spegling av samhället. Även om stadsplanen påminner om t ex Harlems ”townhouse”-kvarter i New York så har huvudstråken klippts av vilket medför att verksamhetsblandningen blir omöjlig. Detta är ett av de vanligaste problemen som uppstår när man bara planerar ett enda stort område i taget... börja sprid ut byggena över hela stan!

Hur gör vi då i Göteborg?

Det första steget kan vara en offentlig marknadsföring av en ny kommunal stadsradhustomtkö för att locka helt nya kundgrupper. För att sedan uppnå en rejäl täthet och lönsamhet krävs ett förändrat regelverk som blir både friare i gestaltning men mycket mer låst i placering. Tanken är att en stadsplan görs färdig innan några intressenter kommer in. Den visar då exakt var husens fasad börjar, vart brandväggarna mot grannarna ska stå (in-fill) och vart alla ledningar dras. Radhus som ligger vid bra stråk för verksamheter bör ha fasad i liv med gatan medan de bakom istället kan ha små förträdgårdar.



Men det ska inte finnas något övergripande ”gestaltningsprogram”, alla färger och material är valfritt. Även funktion i bottenplan, byggnadshöjd och byggnadsdjup in mot den egna tomten blir en privatsak. Fast mer än 2 ½ våning kräver ju en kostsam hiss och ett för djupt hus bygger samtidigt bort hela trädgården. Tanken är att varje radhus byggs separat med egen bottenplatta, om flera intressenter vill gå ihop i en baugemeinshaft med delad entreprenad så är det kanske ok? Det får funderas vidare på.

Dilemmat är dock att kunskapen hos privatkunder är för låg vilket skapar lång handläggningstid. Detta kan nog effektiviseras bort om kommunen anställer en heltidshandläggare som dels är med vid planarbetet och sedan samordnar alla kontakter under hela genomförandet. Den kommunale handläggaren hjälper kanske till att söka bygglov och etablerar trygga kontakter till upphandlade arkitekter och byggföretag. De upphandlade företagen kategoriseras efter kvalitativa färdigheter som underlättar för köparen; att kunna rita klassiskt, moriskt, lokalt förankrat, trendigt... eller att kunna bygga i trä, betong, tegel och så vidare. Förhoppningsvis går det även att etablera ett lärlingssystem hos de små byggföretagen som kan rekrytera arbetslösa ungdomar ifrån närområdet.

De tomma in-filltomterna används som upplag under byggtiden men det sista radhuset får använda en del av den gemensamma innerparken. När de tomma in-filltomterna inte används för byggnation kan de arrenderas eller lånas ut tillfälligt som lekplats, parkeringsplats, odlingsyta eller som uppställningsplats för mobil verksamhetsbod. Det här kan vara en billig variant för att etablera lokal handel och nya arbetstillfällen.



...och vart?

Längs med många bilvägar som överdimensionerades på 1960-talet kan man ofta slå ihop trafikslagen till en stadsgata och därigenom vinna mycket byggbar mark. De gamla huvudstråken; Riks 2an, Mölndalsvägen, Herkulesgatan, Gamla Tuvevägen, norra delen av Dag Hammarskjöldsleden eller Hjällbovägen (se nedan), ... Staden är faktiskt full med små platser men det kräver ett helt nytt sparsamt sätt att se på yta. I Kungsladugård fick man på 1910-talet plats med 8 st bostäder på samma yta som 1 ½ villatomt idag. Sen behövs nog en god juridisk kunskap för att driva igenom ett in-fillbygge vid t ex Södra vägen... men det är möjligt. Den här sortens luckor skulle även kunna lämnas i alla nya förtätningsprojekt.



8 st radhus på bara 1240m2 i Kungsladugård



Ett lämnat in-fill vid Södra vägen



Hammarkullen inspirerat av Örgryte?
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
KRISTER (27 Januari 2014 08:13):
De stora byggbolagen är inte intresserade av små infills. De vill ha större enheter att jobba med. Ett visst utbyte av tjänstemän förekommer mellan stora byggbolag och kommunen. Den rådande praxisen har därför gjort att lokala initiativ från befintliga fastighetsägare blir styvmoderligt behandlade av SBK. Fastighetägarföreningen (GFR) har även märkt detta genom att mindre privata medlemmar numera är rätt ovanliga i dessa. De stora fastighetsbolagen har själva tillräckliga resurser och behöver inte stöd från GFR. För att möta denna utveckling har man slagit ihop föreningarna. Nuvarande förening för västra Sverige omfattar nästan hela Västra Götaland. Den lokala förankringen har därmed gått förlorad och något stöd från föreningarna vad gäller stadsplanering kan inte längre påräknas.
 0
Archileaks (27 Januari 2014 13:10):
Bra att ni publicerar Lukas texter.

De övriga numren av Infill finns att ladda ner här.

http:​/​/​archileaks.​se/​anvandare/​Lukas_​Memborn/​
 0
Peter (27 Januari 2014 14:40):
Ett annat exempel på stadsradhus i Göteborg finns på Eriksbergsplatån...
 0
Johannes Hulter (27 Januari 2014 15:24):
Archileaks: Tack! Vi har ju länkat uppe i ingressen som du ser men den här länken var bättre.
 0
Olof Antonson (27 Januari 2014 15:28):
Ur ett historiskt perspektiv kan vi lyfta fram Avenyn, som var tänkt att kantas av stadsradhus. Statusmässigt låg dessa mittemellan de friliggande "villorna" åt allén till och lägenhetshus. Man kan se spår av detta om man tittar på husen i det så kallade engelska kvarteret.

Änggården är ett tydligt exempel där det finns många stadsradhus. Det finns även ett par stycken i Landala egnahem, Bagaregården och upp mot Strömmensberg. Helt klart en korrelation mellan Albert Lilienberg och stadsradhus.
+3
Joakim (27 Januari 2014 21:45):
Exakt, exakt det här har jag också tänkt! Det är helt genialiskt! Som en liten bieffekt utrotar vi segregationen i varenda förort vi bygger i! Jag hade lätt tagit ett fläsk-lån för att kunna bygga ett eget hus ut med en gata i den förort jag är tvungen att bo nu.

Nu till problemen
- Byråkratin. Den vill ha stordrift, även om segregation bara kan minskas genom smågyttrig blandning.
- Parkering löser man med kantstensparkering, som du sa
- Lokaler? Hur tvingar man fram lokaler? Räcker verkligen marknadsincitamenten till, en lokal i det egna huset att ta hyra ifrån? Behövs regler för det?
- Hissproblemet. Att sätta en gräns på två våningar gör så ont, så ont. Jag vet att i det gamla Hagalund i Sthlm och andra fantastiska blandstads-stadsdelar i Sverige så byggde fattiga byggarbetare högt för att kunna finansiera sitt eget leverne med hyra från övriga lägenheter.


Men annars - Hur gör vi detta möjligt? Det skulle göra våra städer socialt och miljömässigt hållbara i ett kick!
 0
Für Alle (5 Februari 2014 11:42):
Det vita "infillhuset" på bilden ligger i Landskrona.

http:​/​/​www.​byggahus.​se/​arkitektur/​inklamt-​med-​ett-​skoh.​.​

Det är naturligtvis en smaksak vad man tycker om den typen av arkitektoniska tillägg, i en äldre miljö, men det är roligt att Landskrona uppmärksammas.
+2
Alexander Åkerman (8 Februari 2014 20:53):
För att detta ska kunna göras i större skala, så tror jag att det måste sättas en standard för tomtstorlekar. T.ex 8 meter breda tomter.

En standardtomt möjliggör för kataloghusföretagen att bredda sitt sortiment och därmed för Svenssonfamiljen att bygga sin urbana drömbostad, vilket är en förutsättning för ett självbyggeri i större skala.

För att få in ökad täthet i dessa kvarter bör det finnas trevåningsvarianter, med uthyrningsdel i bottenplan.
+1
Anders Norén (11 Februari 2014 20:02):
Alexander Å: Som dessa radhus vid ett torg i södra Bryssel. Flexibla bottenvåningar. Våra vänner använde sin som kontor. http:​/​/​goo.​gl/​maps/​Qi8lX

Jag skissade faktiskt för några år sedan på ett "standardhus" om 8*12 meter, där två intilliggande radhus skulle dela trapphus. Med tre våningar skulle huset kunna rymma en eller två lägenheter samt en lokal. Någon firma borde ta upp idén på allvar.
 0
Jens Ekengren (12 Februari 2014 10:01):
Ytterligare en fördel med att förtäta längs leden i Kärra är ju att de nuvarande husen kommer att bli mindre bullerbelastade när de nya husen blockerar oljudet från leden. Att man dessutom slipper se vägen är väl ett plus till? ;)
 0
Alexander Åkerman (15 Februari 2014 16:12):
@Anders: Snygga hus! Gjorde en skiss på ett radhusområde med hög täthet, som tillmötesgår krav på parkering och har potential att delas in i små lägenheter. Tätheten för ett kvarter med friytor uppskattar jag till 1.4 - vilket är tillräckligt tätbebyggt för att kunna passa in i centralare lägen i de flesta Svenska städer.

Genom att trädgården är tvärställd och kopplad mot gatan kan gatusektionen smalas ner betydligt. De olika radhusen är sammankopplade i bakre ändan av tomten, vilket skapar en gata på tredje våningen, längs med vilken mindre lägenheter finns.

Lite modernism nostalgi över utformningen (områdeifieringen)


Går att se ett par bilder här: http:​/​/​arcitekten.​blogspot.​se/​20​13/​12/​radhus-​i-​oresund.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5340 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter