Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vad ville man bygga 2013?

 
Vi fortsätter Yimbys tradition och sammanställer här de detaljplaner som under året gått ut på samråd och kollar vilka stadsmässiga smällkarameller vi fått. Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, serviceboenden och andra specialfall. I år landar vi då på nio detaljplaner innehållande ca 1121-1176 bostäder.



Det här är bland det mest spännande vi får i stadsväg bland 2013 års planer.

Detta kan jämföras med 23 detaljplaner och över 4000 bostäder förra året, enligt samma kriterier, vilket påminner om att resultatet självklart är katastrofalt dåligt. Det enda vi kan göra är väl att hoppas på en uppryckning till nästa år med mindre visionerande och mer konkret planerande, såvida man inte planerar att låta folk bo i Älvrummet mellan visionspresentationerna. Som vi konstaterade förra året finns ett mål om 2500 bostäder om året och långt ifrån alla detaljplaner resulterar i färdigbyggda bostäder, vilket betyder att vi behöver en planredundans och att antalet planlagda bostäder per år alltså helst bör överstiga 2500.

Förra årets anade trendbrott vad gäller mängd och kvalitet av planer verkar ha helt kommit av sig - förhoppningsvis är det bara en andningspaus för att snart återkomma starkare än någonsin. Vi kan alltid hoppas. Vi kan trots allt se tre stycken detaljplaner som måste få godkänt (allting är ju relativt), och det är Falkenbergsgatan i Krokslätt, Nya Munkebäck i Kålltorp och Plejadgatan på Lindholmen som samtliga faktiskt kräver verksamhetsanpassade bottenvåningar mot åtminstone någon gata i detaljplanen. Det blir cirka 750 bostäder i detaljplaner där det finns krav på verksamhetsanpassning i (vissa) bottenvåningar. Utöver dessa har vi även planlagt lite mer urban sprawl (Askim, Olofstorp, Amhults By) och vi har ett par detaljplaner som är anti-stad på större skala (Guldmyntsgatan och Dr Allards gata).

Nytt för årets sammanställning är noteringen om krav på kvartersstruktur. Detta eftersom det på vissa håll har talats om att det pågår någon kvartersstadshysteri och att tät kvartersstruktur inte alltid kan vara rätt lösning. Därför är det intressant att notera hur många planer som faktiskt kräver kvartersstad. I år når vi upp i en (halv) plan, och det är Falkenbergsgatan där vi har ett slutet kvarter, ett öppet kvarter och ett lamellhus längs motorleden. Nya Munkebäck är där och nosar på kvartersstrukturen men går inte ända fram utan nöjer sig först efter att ha sprängt sönder kvarteren. Någon kvartersstadshysteri bland planläggarna går knappast att talas om i år, alltså, och vi kan alltså i framtiden bygga betydligt fler stadskvarter utan att ens börja öka andelen kvartersstad.

Förra året frågade vi oss om vi kanske snart nått "peak funkis", då andelen funktionalistiskt planerad bebyggelse (trafikseparering, funktionsseparering) vänder neråt, och såg med spänning fram mot 2013. Tyvärr kom inte vändningen i år, men å andra sidan har det ju inte kommit till så många nya planer över huvud taget i år, så om man ska se något positivt i det hela så kan det ju vara att vi åtminstone inte har fått ett så stort tillskott av funkis-strukturer i absoluta termer.



Askim- Bostäder vid Hovås arkitektväg
9 bostäder
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej




Järnbrott - Bostäder m m vid Guldmyntsgatan
Ca 250-300 bostäder
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej




Krokslätt - bostäder och verksamheter söder om Falkenbergsgatan
Ca 250 bostäder
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Ja
 



Kyrkbyn - Nya bostäder vid Putsegården
Ca 25-30 bostäder
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Nej




Kålltorp - Nya Munkebäck
Ca 300 bostäder
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Nej




Lindholmen - Bostäder vid Plejadgatan
Ca 175 studentbostäder
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Nej




Olofstorp - Bostäder i Björsared
7 bostäder samt ett flerbostadshus för boende med särskild service
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej




Södra Guldheden - Bostäder vid Dr Allards Gata
Ca 100 bostäder
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej


Torslanda - Bostäder i Amhults By
5 bostäder
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (3 Januari 2014 12:04):
Tack Hannes. Ja herregud vad magert...
 0
Hannes Johansson (3 Januari 2014 21:17): Online
Om man dessutom granskar tätheten i de planer som gått på samråd så får man nånting i den här stilen:

(bostäder/kvm)
Hovås arkitektväg 9/4400
Guldmyntsgatan 300/35000
Falkenbergsgatan 250/18000
Putsegården 30/2700
Nya Munkebäck 300/30000
Plejadgatan 175/5000
Björsared 9/12000
Dr Allards gata 100/29000
Amhults By 5/60000

Totalt: 1176/196100 kvm = 1176/0,1961 kvkm = 5997 bostäder/kvkm

Jag tycker att Olivedal är en bra benchmark för hur tätt vi borde sikta på att bygga i snitt i Göteborg framöver. Några områden kan vara glesare och några tätare. För Olivedal ser motsvarande siffror ut såhär:

Hela Olivedal 6422/0,51 = 12592 bostäder/kvkm

Då är ju dessutom alla "mellanytor" medräknade i Olivedal, ytan där är alltså hela stadsdelen.

Så om man håller med mig om att Olivedal är ett bra riktmärke för vilken täthet (i snitt, några områden kan vara nätare och några glesare) vi borde sträva efter när vi bygger i Göteborg från och med nu, så inser man att det inte bara är antalet bostäder som är långt under målet, utan även tätheten. Långt, långt under målet.
 0
Daniel Andersson (3 Januari 2014 21:58):
Räknar vi bort Hovås arkitektväg, Björsared och Amhults by får vi: 1155/119700=>9600 bostäder/km^2.
Tas även Dr Allards gata bort: 1055/90700=>11600 bostäder/km^2, dvs nästan som Olivedal.

Det är alltså helt olika typer av projekt det rör sig om, sett till täthet.
+1
Hannes Johansson (3 Januari 2014 22:06): Online
Ja, tar man bort de glesaste projekten så stiger naturligtvis tätheten. Men man ska som sagt komma ihåg att tätheten för Olivedal gäller hela Olivedal. De detaljplaner vi har valt ut här är bara de som innehåller bostäder, och jag skulle tro att det finns en del detaljplaner även i Olivedal som inte innehåller några bostäder och som ändå är medräknade i beräkningen ovan. Speciellt om man räknar med vägar osv.

Men målsättningen är ju att sluta bygga i periferin och istället förtäta staden inifrån och ut. Alltså tycker jag det känns som en rimlig målsättning att hålla Olivedals täthet i snitt. Vissa centrala delar bör vara avsevärt tätare, vissa områden i mellanstaden kan vara något glesare, och vissa enskilda perifera projekt kommer vi väl fortfarande ha behov av som då såklart kommer vara avsevärt glesare. Allt som allt tycker jag snittet varje år borde hamna ganska nära Olivedal enligt beräkningen ovan.

Dr Allards gata vet jag förresten inte varför man skulle vilja ta bort ur beräkningen ens om man vill eliminera de perifera småhusområdena - det ligger ju på en central plats där man definitivt borde kunna förvänta sig stadsbebyggelse i klass med Olivedal.

Men ta det för all del för vad det är: mina egna överslagsräkningar och lösa uppskattningar.
+3
Hannes Johansson (3 Januari 2014 22:09): Online
Min poäng är alltså inte att man ska bygga Olivedalsbebyggelse i Hovås, Björsared eller Amhult - utan snarare att man inte borde bygga mer bilberoende, gles, perifer bebyggelse alls utan istället koncentrera bebyggelsen till centralare och tätare platser.
 0
Daniel Andersson (3 Januari 2014 23:40):
Hur stora är lägenheterna i det som planeras, till exempel jämfört med Olivedal?
 0
Mats O. (5 Januari 2014 15:10):
Det bästa är väl om det byggs bostäder i områden där folk vill bo.

Inte där socialistiska politiker tycker att folk ska bo.

Sedan 60 år tillbaka så vet man från undersökningar att det är populärast att bo antingen i villaområden eller i flerbostadshus i centrum. Att bo i flerbostadshus långt från centrum, i förorter, har däremot aldrig varit populärt.
 0
Für Alle (11 Januari 2014 14:14):
Folk vill bo i villaområden om de kan ta sig dit och därifrån utan alltför stor tidsåtgång och/eller kostnader. Det är en förutsättning, annars kommer få att vilja bo där. Det finns stora stugområden där de flesta bor icke-permanent, eftersom det är för bökigt att ta sig dit och därifrån. Det är inte pga stugornas kvalitet som de flesta inte bor där permanent, utan pga transporterna. Om transporterna vore bättre, skulle folk passa på att bo där mer permanent, ofta i kombination med uppgradering av standarden eftersom de då kan lägga hela boendekostnaden där.

I Danmark, som har kortare avstånd än Sverige, har politikerna resonerat annorlunda och förbjudit permanentboende i många stugområden, trots att det i praktiken ofta är rejäla villor i dessa områden (speciellt på Själland) och trots att det inte sällan finns ganska bra kollektivtrafik. Även i Sverige har det varit förbjudet att bo permanent i stugområden. Så det kan finnas anledning att betrakta frågan bredare än att bara faststlå vad folk "vill". Detta är också genomsnittsresultat, vilket innebär att det också finns många som önskar bo "opopulärt".
 0
Krister (12 Januari 2014 09:32):
När man säljer dåliga produkter gäller det att ha monopol.
 0
Krister (18 Januari 2014 07:21):
Angående tillfälliga studentbostäder i Norra Masthugget:
Se artikel i GP:
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​22480​45-​debatt-​vi-​vi.​.​
 0
Krister Malmqvist (18 Januari 2014 11:31):
Forskare i Kalifornien hävdar att de kan bygga hela hus med hjälp av en gigantisk 3D-printer. På projektets hemsida uppges att ett hus på ungefär 190 kvadratmeter kan byggas på mindre än 24 timmar. Dessutom ska byggkostnaderna kunna kapas med fyra femtedelar jämfört med traditionella byggmetoder.

Printern består av en traversbana som löper på räls. Via ett hängande munstycke sprutas snabbhärdande betong ut i lager på lager. En robotarm hjälper sedan till att lyfta takets delar på plats.

http:​/​/​www.​nyteknik.​se/​nyheter/​bygg/​fastighetsbyggen/​a.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5352 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter