Utskrift från gbg.yimby.se
....

Infill 4: En gångvänlig stad

 
Arkitekten Lukas Memborn har skrivit en serie mycket intressanta småskrifter som beskriver olika sätt att förbättra dagens stadsplanering. Skrifterna, fyra stycken "infills", går att ladda ned fritt hos arkitekturnätverket Archileaks. Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera skriftseriens fyra delar. Den första delen handlar om möjligheterna till småskalig förtätning med stadsradhus. Den andra delen handlar om hur man bäst tar tillvara möjligheterna med Västlänkens station i Haga. Den tredje delen handlar om hur man anpassar trafikplaneringen till innerstadens logik. Den fjärde delen handlar om hur vi kan skapa en gångvänlig stad.



Ska vi knyta ihop staden med trafikleder eller stadsgator?


En gångvänlig stad - hur då?





En innerstad igen eller enbart ett ”Central Business District”?

Göteborgs centralaste delar står inför en kraftig ombyggnation. Arbetet med den centrala Älvstaden, bangårdsförbindelsen och Västlänken sker samtidigt, allt på en gång. Vad som beslutas just nu är så tongivande att det kommer att påverka nästan all stadsutveckling under flera decennier. Så det är även just nu vi borde bestämma om Göteborgs city ska bli ett trafikområde med kontorskomplex eller en innerstad, de kräver nämligen helt olika rörelselogik.


Ska bangårdsförbindelsen bli en trafikled...
eller en innerstadsgata?


I Oslo city har man valt trafikleder runt sin centralstation (a la Central Business District)






Bilismens principer för rörelse följer en egendomlig logik. Mödosamma och tidskrävande omvägar kompenseras av bensindrivna hästkrafter och högre maxhastighet. Förlorad orienterbarhet ersätts av skyltar och filer. Men en trafikled är en monofunktion = hög maxhastighet sker på bekostnad av integration eller affärslägen. Sociala, miljömässiga eller ekonomiska problem som uppstår av trafikleders barriärverkan får gång på gång lösas av någon annan ...



I Paris har man istället valt stadsgator runt stationen Gare du Nord - det ger ett annat liv ...


Stadsgatans principer baseras istället på en multifunktionell hänsyn mellan stadens alla intressen: Där flödet är viktigt går det att prioritera en hög medelhastighet och där arbetstillfällen är viktigt kan verksamheternas behov av passerande kunder lösas med lägre hastighet och många korsningar. Stadsgator är ett flexibelt system med många möjligheter men är samtidigt väldigt känsligt eftersom det baseras på promenerande människors logik. Ser vi att gatan innebär en omväg, att den blockeras, blir allt för jobbig på grund av topografin eller är för tråkig så väljer vi troligtvis en annan väg. För om vi ska gå eller cykla någonstans med vår egen muskelkraft i en ”hållbar stad” spelar nog vägen dit en minst lika viktig roll som själva målet…



Siena

I Siena (i Italien) så syns stadsgatans principer tydligt; att människor vill ha minsta möjliga motstånd. Huvudstråken följer kortaste vägen längs bergsryggen och är så sammanhängande att de då nådde ända ner till Rom utan att blockeras! Torget ligger sen strategiskt i deras förgrening, precis där allra flest människor passerar förbi. De flesta tvärgatorna korsar huvudstråken i förlängningen av sina siktlinjer likt fiskens revben och ryggrad. Även om gatorna kröker sig ger siktlinjerna en antydan om att gatan fortsätter utan stopp, vilket underlättar de gåendes orienterbarhet.


Alla vägar bär till Rom ...


Paris

Paris som visserligen varit bebyggt i 4000 år har under senare århundraden fått en ganska tuktad struktur av de strikta rutnätsidealen... men gatorna följer ändå samma principer som i medeltidsstäder. Rörelselogiken är precis samma oavsett om gatorna är breda och linjalraka (eller trånga och krökta som i Siena). De norra och södra delar i Paris är dessutom förgrenade med ca 20 st. centrala broar som nästan alla landar i en gatas siktlinje. Går man här som turist råder det ingen tvekan om att man når ända fram utan att tvingas vända vid en återvändsgata, det räcker nästan att orientera sig efter solens läge för att komma fram.


Bangårdsförbindelsen & innerstadsgatan Rue La Fayette med jättetydlig fortsättning


Jämför man Göteborg med andra städer är det slående att vår innerstad istället består av små ”öar” av stadsgator med enorma barriärområden emellan. Vi står alltså inför en märklig uppgift: att knyta ihop hela vår grundstruktur... som många städer gjorde redan under medeltiden. Med lärdom ifrån Paris och Siena skulle även Göteborg kunna integreras på liknande sätt. Våra små stumpar av gator bör också knytas ihop enligt innerstadsgatans logik för största möjliga gång- & cykelframkomlighet (se nästa uppslag).







Göteborgs framtida innerstadsgator? (Klicka för större bild)



1921 var idén om en tätbebyggd innerstad fortfarande synlig, innan bilism & industri tog över ...





Många av våra nu mest attraktiva stadsgator följer än idag sträckningen av de gamla stigarna som trampats fram under århundraden likt Siena... som i Majorna. Vi behöver inte börja på ruta noll... Det fanns en grundstruktur som integrerade hela stan och den går att återuppliva och använda sig av igen för att premiera levande stadsliv, hållbart resande och mycket byggbar mark.


Kanske behövs det en gång och cykelbro mellan operan och Kvilletorget igen?


Göteborgs ”Circle line”'


Göteborgs norra och södra delar borde knytas ihop med en ”circle line”-gata i markplan


Men vi har nog inte riktigt vant oss vid tanken; att vi faktiskt ska bygga mängder med tät innerstad åt både norr och öst i framtiden. De ytorna som idag används för betongtillverkning i Gullbergsvass kommer antagligen kännas lika centrala år 2050 som Odenplan eller Östermalmstorg i Stockholm (de har ju samma avstånd till en centralstation).

Den nya Göta Älvbron behöver därför i mina ögon integreras med de östra delarna av city, Bangårdsviadukten & Parkgatan snarare än återvändsläget vid Drottningtorget för att möjliggöra en utbyggnation. Om kollektivtrafiken placeras i så gena och sammanhängande stråk som möjligt minskar onödiga omvägar... vilket kanske även dämpar behovet av jättehöga hastigheter? Göta Älvbron bör nog ses som en del av en ”Circle line” i framtiden som kan förbinda: Backa – Centralstationen - Hedens knutpunkt (längs Parkgatan) - Haga C - Järntorget – Stigbergstorget (via en bro... biltunnel vore pengar i sjön) - över till Chalmers. Ingen större stad så vitt jag vet har undvikit att tydligt och gent koppla ihop sina broar med huvudgator - speciellt inte om de som vi bara har en enda central bro, jag tror det är helt avgörande.


Ha torg där människor passerar - inte på baksidan



Förr ledde stråken ända fram till torget, idag leder de snarare bort eller förbi ...


Om vi dessutom vill skapa en ”blandstad” så spelar torgens tillgänglighet i gatunätet en livsavgörande roll för verksamheternas kundunderlag och överlevnad. Men det är oroande hur många lokala torg som redan har placerats på väldigt märkliga platser om man måste gå eller cykla dit. De kan ligga bakom bebyggelse så man inte ser det, otillgängligt på andra sidan en för bred gata, topografiskt olägligt eller som vanligast helt avskilt från huvudgatan med bara en enda offentlig återvändsgata som når ända fram.

För livskraftiga torg verkar antalet heloffentliga gator som leder ända fram vara av avgörande vikt: Axel Dahlstöms torg har bara 2 till 4 gator (enbart offentliga gator eller även gångväg & trappa inräknat). Järntorget har det dubbla 8 st och torget i Siena har hela 9 st. Kommer du inte enkelt fram går du nog inte dit... och då försvinner kundunderlaget.


Axel Dahlströms torg & Järntorget



Vänta med att gräva ner trafiklederna


Mårten Krakows stadsgata eller biltunnel?


Jag tror att vi befinner oss vid ett paradigmskifte vad det gäller stadsplanering. Peak oil och möjligtvis peak travel sätter ”maxhastighet” i ett annat ljus. Bilismens trafiklösningar blir helt enkelt för dyra att bygga i framtiden när de bara är anpassade för ett enda trafikslag och skapar allt för svåra sociala bieffekter. Men saker och ting står fortfarande och väger; ska vi ändå gräva ner Mårten Krakows led och ”cementera” för all framtid att den enbart kan användas till just trafikled eller ska vi lämna saken öppen för en framtida stadsgata i markplan? Mitt förslag är att vänta med projekt och frimärksplaner som inte tydligt följer Göteborgs visioner om en hållbar framtid så inte miljarderna börjar rulla iväg.

Tingstadstunneln och Marieholmstunneln kommer aldrig att kunna användas som cykelvänlig stadsgata. Och nya planskilda korsningar i city kommer inte heller främja ”hållbar livsstil”. Varje enstaka projekt åt fel håll ökar snarare vår beroendeställning till bilen dramatiskt! Istället finns det ju många ytor som går att bebyggas med innerstad redan idag om de skyddas ut mot lederna med parkeringshus eller kontorsbyggnader tills vidare. Det gäller dock att spara befintliga och integrerande gatustrukturers siktlinjer så vi inte riskerar att blockera framtida exploatering.

Titta på "Göteborgs framtida innerstadsgator" igen. Vad krävs egentligen för att Göteborg ska kunna integreras med gåendets logik enligt skissen (klicka för större bild)?



- Först behöver tågtrafik grävas ner... vilket delvis sker i och med Västlänken.

- Vänerfrakten behöver gå på Nordre älv (eller omprioriteras), så vi kan bygga broar.

- Skrymmande depåer och bangårdar behöver flyttas utanför den centralaste regionkärnan (en glömd regionfråga?).

- Och så måste bilhastigheten sänkas på högtrafikerade innerstadsgator från 70 till 50 km/h = kanske inom rimliga beslut?

Jag började se på trafikledernas höga flöde på ett annat sätt efter att jag hörde att nära 70 % av E6:ans trafik egentligen är lokaltrafik - det höga flödet är alltså medvetet skapat genom koncentration av trafik just där. Det innebär ju att principen om silning (att fördela flödet jämnare mellan fler gator) hade kunnat skapa en helt annan situation: Även trafikleder kan ju då byggas om till vanliga stadsgator med tillräcklig framkomlighet för regionaltrafik trots en hastighetssänkning. Stadsgator ger otroligt mycket mer byggbar mark än de skrymmande lederna och stadsgator som hänger ihop med en tydlig orienterbarhet kan användas både som trafikapparat eller som sällskapsrum i framtiden, trafikleder är monofunktion...


New York Broadway från biltrafik till stadsliv ...




1960-talets visioner planeras än idag; Lundbyleden, Marieholmstunneln, Partihallsförbindelsen, utökade köpcentra, renodlade bostadsområden & fler skrytbyggen till evenemangsområdet.


- Vi lägger tid och pengar på gamla trafiklösningar och projekt som i mina ögon kan vara obrukbara inom några decennier. De ekologiska och sociala kostnaderna blir nog mångdubbelt högre än de ynka miljarderna i statligt investeringsbidrag...
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (20 Februari 2014 07:29):
Det storskaliga massproduktionstänkandet styr stadsplaneringen. Varför inte titta mer på hur enskilda objekt kan passas in i och integreras med den nya strukturen?
 0
Daffy (20 Februari 2014 07:39):
Jag är ledsen att behöva göra er besvikna med bilen kommer inte att förbjudas inom den närmaste framtiden. Själv har jag aldrig ägt någon bil men jag kör trots det mycket i tjänsten. Vårt jobb skulle vara helt omöjligt att utföra utan bil och således kommer vi att fortsätta nyttja bilen även om bensinen kostar 100 kr litern, utan tvekan. Det jag vill ha sagt med detta är att det är väldigt naivt att tro att stora trafikleder som Mårten Krakow skulle kunna göras om till stadsgator inom den närmaste framtiden.

Problemet med att leda sjöfarten genom Nordre Älv är ju som bekant saltvattenfällan. Muddrar man upp Älven riskerar man att få upp saltvatten i älven som annars är söt. Men om detta går att lösa är det naturligtvis ett intressant alternativ som bör utredas mer.
+2
Ulf Kamne (20 Februari 2014 17:14):
Bara älskar detta. Klart, sakligt och kunnigt. Och så rätt!
 0
Patrik Höstmad (20 Februari 2014 17:36):
Det här tycker jag är en jätteviktig poäng: "Stadsgator ger otroligt mycket mer byggbar mark än de skrymmande lederna och stadsgator som hänger ihop med en tydlig orienterbarhet kan användas både som trafikapparat eller som sällskapsrum i framtiden, trafikleder är monofunktion..."
 0
Matthias H. (20 Februari 2014 18:10):
Mycket bra artikel.
 0
Fredrik Friberg (20 Februari 2014 22:57):
Snyggt, pedagogiskt, kan man få herr siesjö att uttala sig månne?
 0
Olof Antonson (20 Februari 2014 23:38):
@Daffy: Vem är det som föreslagit att biltrafiken skall förbjudas? Ingen. Däremot hör trafikleder inte hemma i stan. Dessa skall finnas på landsbygden mellan städer och samhällen; så fort de närmar sig staden skall de övergå i gator.

Ett ypperligt exempel är Embarcadero Freeway i San Francisco som skadades i en jordbävning 1989. Staden valde att riva snarare än återuppbygga. Istället anlades en boulevard och ett attraktivt område som möter vattnet.

Före: http:​/​/​static.​panoramio.​com/​photos/​large/​857920​91.​jpg

Efter: http:​/​/​static2.​stuff.​co.​nz/​130​54980​51/​313/​50​0​1313.​jpg

Apropå kapacitet kan du gärna räkna antalet filer i ett inte helt okänt exempel: http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​9/​95/​Cha.​.​
 0
Matthias H. (21 Februari 2014 00:30):
Wow Olof vilken skillnad.
 0
Johannes Westlund (21 Februari 2014 10:17):
Jag hade inte fattat att Embarcadero Freeway var i flera våningar. Det här ger ju mig vatten på min kvarn om att man definitivt kan göra sig av med en hel del av våra motorleder. Boulevardisering. Tänk vilken skillnad det skulle göra i t ex Gårda.
+1
Fredrik Loodin (21 Februari 2014 11:37):
I tisdags (18/2) anordnade Stadsplaneringsforum Central Hisingen (SCH) en liten spontan kvartersvandring genom Kvillebäcken etapp 1, för att bevittna stadsbyggnad i praktiken.

Intrycket är att Gustaf Dalensgatan ska fungera som den stora gata vid vilken stadslivet ska utspelas. Kopplingen mellan Gustaf Dahlen och köpcentret backaplan, Färgfabriksgatan, har inte betraktats som ett stråk utan mer som en transportsträcka för biltrafik till just köpcentret. Det märks tydligt eftersom avsaknaden av nya lokaler längsmed Färgfabriksgatan är total. Det är endast den sida av gatan med befintlig bebyggelse som är välsignad med en rad olika verksamheter och som troligtvis kommer att bli den sida av gata som orådets besökare väljer att gå längs med.

För att återknyta till vad som skrivs i artikeln och speciellt det som nämns om just torg och dess kopplingar, så planeras det i Kvillebäcken för tre torg med verksamheter runt torget. Ett av torgen , det som är närmast Färgfabriksgatan, är klart och verksamheter har redan flyttat in bland annat ett fik, en sushirestaurang, en skönhetssalong och ett växlingskontor. Tyvärr så hade fiket stängt tidigare denna tisdagskväll.

De tre torgen förbinds sinsemellan med gatustråk utan några verksamheter eller målpunkter som kan locka in besökare i området och till torgen. Anledningen till varför man inte valt att bygga lokaler mot gatustråken inom Kvillebäcken förklarar av Kristina Gradin här:

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​10​/​kvillebacken-​-​gott-​och-​bl_​.​.​

Men det är kanske förtidigt att uttala sig om huruvida Kvillebäcken kommer eller kommer inte att kunna generera den mångfald av verksamheter och stadsliv som det talas om , innan hela området är etablerat och klart? Känslan från i tisdags är att med den avsaknad av målpunkter och kopplingar till och kring naturliga stråk som Färgfabriksagatan och Gamla Tuvevägen är så kommer det att bli svårt.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5340 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter