Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stora Torp och det offentliga rummet

 


Planen för Stora Torp, där Synvillan tidigare låg, har nu valsat färdigt i planprocessen. Byggstart är planerad till hösten 2014. Yimby har skrivit om projektet flera gånger tidigare och lämnade också in ett yttrande 2009.

Yimbys alternativa idéskiss

 

Vår kritik mot projektet är i grunden mycket enkel. Istället för att bygga levande blandstad så slänger Älvstranden Utveckling ut ytterligare en introvert bostadsenklav som går rakt emot intentionerna i stadens översiktsplan.

Den sakliga och välgrundade kritiken i vårt yttrande bemöttes som vanligt med intetsägande och inkoherenta bortförklaringar. Det är därför svårt att veta hur förvaltningen resonerat när man släppt igenom denna undermåliga plan.


Samrådsredogörelsen i korthet

 

I samband med kritikstormen mot planen så skrev Yimby-medlemmen Anna Eriksson en väldigt bra kommentar på Älvstranden Utvecklings blogg om vad som var fel med projektet. Den är värd att återge, för hon sätter fingret på en viktig aspekt som alltför sällan lyfts fram i debatten:

När jag tittar på det man planerar att bygga i Stora Torp blir min upplevelse att bygger man det där upphör den delen av staden att vara en del av vårt Göteborg, det gemensamma som tillhör oss alla som bor i Göteborg. För när man bygger enbart bostäder, och dessutom kringgärdar dem med (buller)plank blir min upplevelse att man signalerar "detta tillhör bara oss som köpt bostad här, obehöriga äga ej tillträde". Längre upp på Delsjövägen, vid Munkebäckstorget, har staden en helt annan karaktär med kvartersstad och affärer/andra verksamheter i bottenvåningarna. När jag rör mig i de kvarteren känner jag att även om jag inte bor just där så är det en del av min stad Göteborg, och jag är välkommen att finnas där, promenera, cykla, titta på hus och folkliv. När man visar upp det man tänkt bygga i Stora Torp undrar jag också varför man överhuvud taget vill ha in synpunkter från allmänheten. För om man tänker sig att bygga så blir ju området ändå en angelägenhet enbart för dem som planerar att bosätta sig där.

Jag kan bara inte förstå varför man här väljer att göra en ren bostadsenklav av så central och värdefull mark som Stora Torp. Att bygga något sådant en bit utanför stan kan väl vara okej. Personligen tycker jag det verkar tråkigt, men bygger man så mer perifert påverkar det ju inte så många fler än de som väljer att bosätta sig där. Men bostadsenklav i Stora Torp, nej det känns så sorligt. Varför vill man inte utveckla Göteborg _som stad_? Skapa fler levande stadsmiljöer. Det är ju sådant som gör staden intressant och attraktiv. Tror ni att man lockar hit människor med en förkrymt stadskärna och sedan bara funktionsseparerad stad med bostadsenklav efter bostadsenklav? Jag har läst Yimbys förslag för Stora Torp och jag håller med om det mesta som står där.

Att man sedan börjar prata om att man fått in intresseanmälningar för att bo i Stora Torp "så så dåligt kan det ju inte vara", ja det får mig att undra vad det är fråga om. Klart att det finns folk som vill bo i det Stora Torp ni skissar på! För det första gör ju bostadsbristen att det mesta går att kränga i Göteborg. Men även för den enskilde kan det ju förefalla vara ett guldläge med ett radhus eller en lägenhet i Stora Torp. Vilket guldläge - nära till Delsjön och när till centrum. Men är det alltså det som central mark ska användas till i Göteborg? Nej, det tycker faktiskt inte jag. Det kan vara bra för den enskilde med ett radhus i Stora Torp, men för alla andra göteborgare än de som får bostad där är det ett stort nerköp eftersom man använder värdefull mark till att bygga en bostadsenklav för några få, ett område som alla vi andra ska hålla oss borta från.


Det är precis det här det handlar om: Ett integrerat gatunät som kopplar direkt till resten av staden och ett levande gatuplan med olika verksamheter öppnar området mot omgivningen och visar tydligt att detta är en offentlig miljö, att här har alla stadens invånare rätt att vistas och röra sig.

En segregerad trädstruktur av modernistisk modell, med en matargata som slutar i återvändsgränder, och ett gatuplan utan publika verksamheter signalerar tvärtom kraftfullt att här slutar offentligheten, här börjar privat mark, här slutar vi vara likställda medborgare i det offentlig rummet och delas istället upp i ”behöriga” och ”obehöriga”.



Stora Torp må vara förlorat, i likhet med Götaverksgatan och många fler områden, men det vore glädjande om Älvstranden Utveckling nu tydligt kunde lova att inte förstöra mer av staden på samma sätt. Yimby Göteborg har därför mejlat Älvstranden Utvecklings nya VD Lena Andersson och frågat henne om hon kan lova att det är slut med introverta bostadsenklaver som Stora Torp och att de i fortsättningen kommer att bygga levande, integrerade stadskvarter i enlighet med stadens översiktsplan. Det ska bli mycket intressant att få höra hennes svar.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Gunnar Einarsson (3 Februari 2014 06:33):
"Samrådsredogörelsen i korthet." :D

Dubbelt tråkigt med Stora Torp eftersom den fina promenadvägen till Delsjöarna förstörs. Det ingick säkert som argument mot kvartersstad, men man tänkte då inte på att husipark också medför maximal förfulning.
 0
Ragnar Lind (3 Februari 2014 14:52):
För alla oss som längtar efter fler vackra, levande stadsmiljöer i de centrala delarna av det växande Göteborg, är ju den här planen något av det mest deprimerande man kan tänka sig. Förutom att själva planen är tråkig in absurdum, så ser ju själva utförandet ut att bli så fult att klockorna tenderar att stanna. Vill man att bebyggelsen ska påminna om det gamla TV-huset från 1973? Jag undrar om jag någonsin vill besöka platsen när detta är genomfört.
Varför framhärdar planerarna med detta, så till den milda grad? Här har Anna Eriksson skrivit ett övertygande inlägg, så fyllt av konstruktiv kritik. Trots detta viker inte planerarna en tum!
Vad gäller videon så tycker jag inte om den. Den lämnar en besk eftersmak. Är det en drift med utvecklingsstörda(?), eller vad....
 0
Jan Wiklund (3 Februari 2014 16:57):
En del misstänker faktiskt att det är det som är meningen. Dvs att den funktionalistiska stadsplaneringen var ett led i en polisiär övervakningsstrategi, se http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Dokument/​gatansdiscipline.​.​ - nånting i stil med Benthams beryktade panoptikon.
 0
Anders Norén (3 Februari 2014 17:53):
JW: Lustigt nog argumenterar Per Wirtén mot kvartersstaden av samma skäl: http:​/​/​www.​expressen.​se/​kultur/​total-​tillsyn/​
 0
Johannes Hulter (3 Februari 2014 19:08):
Ragnar: Det är ingen som är eller föreställer utvecklingsstörd i sketchen. Det är en återkommande figur som heter Carol från serien Little Britain som är en parodi på misantropiska handläggare.
+2
Johannes Westlund (3 Februari 2014 19:20):
Det är för tragiskt. Man gör inte bara ett kasst område, utan gör själva kopplingen till hela Öster kass. Man förstör alltså inte bara området i sig utan hela Östra Göteborg. ÄUAB och SBK, ta förnuftet till fånga och säg imorgon att projektet är vad det heter: en Synvilla, och att där ska bli riktig stad egentligen!

http:​/​/​minvision.​blogg.​se/​20​14/​february/​synvillan-​i-​st.​.​
 0
Gunnar Einarsson (3 Februari 2014 20:43):
Anders Norén, vilken spännande krock mellan diskurser det blev. Men tycker nog att GT-killen inte desto mindre blandar ihop två olika saker. Dels Jane Jacobs "eyes on the street", som handlar om människors trygghet från olika former av våld och tillgreppsbrottslighet, social disintegration m.m., dels det digitala övervakningssamhället, fruktan för vilket nog mest handlar om att vi inte skall få ha misshagliga åsikter om ett och annat och där våldet och övergreppet på det öppna samhället utövas av Makten.

Sedan är det ju förstås fel att Jane Jacobs stadsteori går ut på att idealisera småstaden "där alla känner alla", så han har även läst hennes bok dåligt.
 0
Sven Renquist (4 Februari 2014 00:06):
Det kan inte vara svårt för någon att se den politiska dimensionen i det Per Wirtén skriver. Apropå en tidigare diskussion på Yimby om kopplingen funktionalism och socialism.
 0
Jan Wiklund (4 Februari 2014 11:02):
Sven: Det finns kopplingar mellan funktionalism och varje tänkbar politisk åskådning du vill ha. Det funktionalistiska stadsbyggnadsparadigmet har tillämpats i alla länder efter andra världskriget, oberoende av politiska majoriteter - kristdemokrater i Tyskland, gaullister i Frankrike, republikaner och demokrater i USA, falangister i Spanien, apartheidnationalister i Sydafrika... I Stockholm var det det folkpartistiska borgarrådet Yngve Larsson som mest av alla kan kopplas ihop med funktionalistisk planering. Det krävs en alldeles osedvanlig enögdhet för att koppla ihop den med något politiskt parti. Alla är skyldiga.

Beträffande Wirtén är han väl den främsta företrädaren i den svenska offentligheten för tesen att konflikterna står mellan olika "identiteter", och att det inte finns någon verklighet, bara diskurser.
 0
Sven Renquist (4 Februari 2014 16:52):
Jan: Det krävs enögdhet för att inte se att olika politiska läger historiskt har korsbefruktat varandra med idéer. Så långt har du rätt. Men det betyder inte att "alla är skyldiga". Det betyder inte att Per Wirténs text inte har en politisk hemvist.

Historieläsande borde inte handla om att fördela skuld. Om det är det du fokuserar på så är det svårt att lära något av historien. Om jag inte missminner mig så har du lagt denna skuld för funktionalismen i Sverige på något obskyrt sällskap som existerade i början på seklet. Lustigt nog nämns aldrig detta sällskap i någon av de arkitekturhistoriska böcker jag läst.
 0
Sven Renquist (4 Februari 2014 16:57):
...och dessutom ser inte alla ställen i världen likadana ut. Det är ju det första tecknet på att olika politiska idéer har påverkat hur vi har byggt våra samhällen. Och i alla länder finns en politisk komplexitet. I Frankrike så hade t.ex kommunisterna makten i vissa städer under den gaullistiska eran.
 0
Johannes Hulter (4 Februari 2014 22:14):
Sven: Trodde vi hade löst detta förra gången det var uppe… :) Poängen är att man inte kan dra likhetstecken mellan partier och ideologier.
 0
Sven R (5 Februari 2014 03:41):
Du menar att Per Wirten kan vara folkpartist? Möjligt, fast mindre troligt ;-)
 0
Jan Wiklund (5 Februari 2014 10:55):
Sven: Wirtén är postmodernist, det syns hur tydligt som helst i hans tidskrift. Verkligheten finns inte, det är bara diskursen som finns.

Subjektivt anser han sig säkert vara nån sorts vänster men för mig liknar det mer mellankrigstidens christian science - allt ont försvinner om man ser den goda sidan av det.

Det obskyra sällskap jag har refererat till var Centralförbundet för socialt arbete. Och det var inte särskilt obskyrt och minst av allt någon konspiration. Tvärtom - man kan väl säga att det var en ytterst välrenommerad organisation, kulmen på 1800-talets välgörenhetstradition. Vilket kanske var dess problem.

Alla de funktionalistiska upphängningarna fanns på deras program. Deras ideal rent generellt kan sägas vara Djursholm - se http:​/​/​askergren.​com/​djursholmaren.​html - och nu gällde det att göra ett Djursholm som alla hade råd med - och bums fick man den modernistiska 1900-talsstaden!

Hela gräddan av kommunaltjänstemän och -politiker var med. Vi ska inte glömma att det var de högre kommunaltjänstemännen som var nyckelgruppen, inte arkitekterna. Det var kommunaltjänstemännen som beställde.
 0
Sven Renquist (5 Februari 2014 20:35):
Jan: Den tidigare diskussionen handlade om vilka som hade ansvaret för miljonprogramets betongförorter. De har formmässig radikalitet som krävde radikala arkitekter och byggherrar. Det krävdes också ny markpolitik, finansieringssystem, bygglagstiftning osv. Kort sagt, det krävdes en radikal politisk makt. Hade inte Sverige haft en socialdemokratisk hegemoni så hade inte byggandet tagit sig samma radikala uttryck här som i de rent socialistiska länderna i öst. Jag har alltså inte hävdat att all form av "progressiv" arkitektur och stadsplanering skulle vara något exklusivt socialistiskt. Tvärtom faktiskt. Modernism hänger främst ihop med den industriella tillverkningens seger över hantverket.
 0
Jan Wiklund (6 Februari 2014 16:28):
Den sista meningen håller jag delvis med om. Men stadsdelar som liknar miljonprogrammets finns i hela världen - för att inte tala om den utspridningsfilosofi som är ännu mer destruktiv än stadsdelarna är i sig själva.

För övrigt är det lite bisarrt att efterkrigstidens kaotiska planering kan ses som ett exempel på statlig styrning, medan 1800-talets stenhårda planer om var man fick bygga kan ses som exempel på liberal kapitalism. I verkligheten har det ju rått både och hela tiden, fast på lite olika vis. På 1800-talet bestämde myndigheter exakt var något fick byggas och byggmästaren bestämde vad och hur. Idag är det nästan tvärtom - fast vad bestämmer nog fortfarande byggmästaren.

Och redan på miljonprogrammets tid rådde förhandlingsplanering. I Norrköping där jag bodde då satt byggbolagens representanter i byggnadsnämnden och gjorde upp, varpå kommunen stadfäste vad de hade kommit överens om. Precis som när de första förorterna byggdes, ofta på initiativ från privata byggbolag.
 0
Sven Renquist (6 Februari 2014 19:32):
Jan, vi har redan klarat av att tacka byggherrar och arkitekter för betongförorterna. Den saknade pusselbiten var socialisterna. Hela kedjan från utopisterna på 1800-talet, via Bauhaus et compadres till de styrande socialdemokraterna på 60-talet.

Du har förstås rätt i att planering inte bara är en fråga om socialism eller liberal kapitalism. Men så är ju inte socialism en synonym till statlig styrning heller.

Det som är mest intressant enligt mig är typens inherent socialistiska egenskaper. Det som Wirtén snuddar vid.
 0
Jan Wiklund (7 Februari 2014 12:03):
Om betongförorter kan förklaras med socialism undrar jag var betongförorterna runt Madrid och Barcelona kommer från.

Begrepp som socialism är förstås notoriskt otillförlitliga och luddiga. Begreppet uppfanns av det franska välgörenhetsborgerskapet under julikungadömet. Sen stals det av arbetarrörelsen som tyckte att dom var bättre på att värna de fattigas intressen än vad välgörenhet kunde göra. Under nittonhundratalet slogs politiker om att kalla sig socialistiska utan att mena något annat med det än en viss, möjligen överdriven, tilltro till statliga ingripanden.

Men som jag hävdar ovan var de statliga ingripandena väl så framträdande även på Lindhagens tid, även om de delvis gällde andra saker. 1800-talets politiker styrde stenhårt var man fick bygga. 1900-talets styrde stenhårt vad man fick bygga. Men förhandlingsplanering var det lika fullt.

Så vad är socialistiskt här? Vi i Sverige kan möjligen resonera så eftersom förortssamhället har växt fram under huvudsakligen socialdemokratiska regeringar. Men Yngve Larsson var faktiskt folkpartist. Och, som sagt, i Spanien byggde franquisterna betongförorter utan såväl vatten som avlopp.
 0
Mats O. (7 Februari 2014 12:31):
"så vad är socialistiskt här"

Svar: det mesta.
Det svenska politiska systemet sedan 1950-talet utmärks (oberoende av regeringar) av auktoritär modernism, konsensustänkande i åsiktsdebatten och en kapitalistisk statssocialism (där storföretag/storfinans har gift ihop sig med staten). Sverige är bara en upphottad version av DDR 2.0

Sverige kunde till exempel ha blivit ett land som Schweiz med mer lokal demokrati och fler beslutande folkomröstningar, men vi gjorde ett annat vägval på 1950-talet.
 0
Sven R (7 Februari 2014 17:35):
"Om betongförorter kan förklaras med socialism undrar jag var betongförorterna runt Madrid och Barcelona kommer från."

Från samma ställe som de svenska förstås. Fascismen har socialistiska drag så det är ju inte så konstigt om de testade utilitaristisk arkitektur också. Jag kan dock för lite om spansk 1900-tals historia. För mig verkar det som om de alltid har haft stora klasskillnader. Kyrkan och överklassen har inte dragit sig för prål i södra Europa. I norra Europa har vi en lång tradition av jämlikhet och sparsamhet vilket avspeglas hur städerna ser ut. Under Franco tror jag aldrig man gjorde upp med klassamhället.
 0
Jan Wiklund (11 Februari 2014 16:44):
Sven: vem är det nu som kommer dragande med påståenden som "vetenskapssamhället" inte skulle godta? Och Franco skulle rotera i sin grav om han hörde hur du beskyllde honom för socialism. Han var ju för helvete beredd att utrota halva spanska folket för att bli kvitt denna ondsinta företeelse.

Skulle vi inte kunna enas om att använda någotsånär entydiga begrepp, som dessutom är någotsånär etablerade i offentligheten? Det blir liksom lättare att komma fram till något seriöst då.

T.ex. kan väl wikipedias definition - http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Socialism - vara lika god som nån annan.

Jag menar, vem som helst har naturligtvis rätt att använda vilka begrepp han vill, språket är demokratiskt. Men risken för babyloniskt babbel ökar när var och en hittar på sina egna definitioner.
 0
Sven R (11 Februari 2014 20:04):
Jan: Jag föreslår att vi tittar på wiki-artikeln om fascism istället eftersom det är mitt uttalande om fascism du ifrågasätter.

http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Fascism

"Fascism borrowed theories and terminology from socialism but applied them to what it saw as the more significant conflict between nations and races rather than to class conflict".
 0
Per H (15 Februari 2014 23:29):
Knappast förvånande. Bland förortsbebyggelse bygger man förortsbebyggelse! Precis som t ex Kvibergsstaden.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter