Utskrift från gbg.yimby.se
....

Nya Kvillebäcken - Stadsbyggnad i praktiken

 

Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen SCH är en oberoende förrening av boende inom centrala Hisingen som deltar i opinionsbildning och beslutsprocesser i frågor som rör stadsplanering, grönstruktur och sociala frågor. Tisdagen den 18/2 anordnade SCH en liten och spontan kvartersvandring genom nya Kvillebäcken etapp 1, för att bevittna stadsbyggnad i praktiken.

Den nya stadsdelen som håller på att byggas är unik eftersom ambitionen är att den ska bli Göteborgs nya innerstad och med tydligt hållbarhetsfokus. Från att tidigare ha varit ett småskaligt industrilandskap med inslag av fyndmarkaner, loppisar och småverkstäder ska nu Kvillebäcken hjälpa till att knyta ihop centrala Göteborg med centrala Hisingen.

Reklamen förmedlar en bild av en blandstad där en mångfald av verksamheter blandas med bostader, där boende och besökare, kända som okända umgås tillsammans längs mysiga gårdsgator och breda avenyer. Och på kvällarna så kan man höra det lågmälda sorlet från människor på restauranger och krogar. Inspirationen är hämtad från London, Köpenhamn och från Göteborgs långgator. 

Här bygger man en innerstad och bara 6 minuter från centrum.

 

Hjalmar Brantingsgatan och Vågmästareplatsen

Vår vandring börjar i Kvillebäckens lanshövdingakvarter. Längs med Hjalmar Brantingsgatan finns ett rikligt utbud av caféer, restauranger och affärer med verksamhet riktat ut mot trottoaren. Jag hade innan vandringen räknat hur många lokaler som vetter mot gatan och kom fram till 26 stycken lokaler. Hjalmar Brantingsgatan är det stråk som är väl det närmaste man idag kan komma stadsgata på centrala Hisingen. Det är det stråk som förbinder knytpunkterna Wieselgrensplatsen med Vågmästareplatsen och Hjalmar Brantingsplatsen.

 

Vid Vågmästareplatsen ligger Kvillebäckens Saluhall och glasbyggnaden Glasiären som håller på att byggas. Till saluhallen vill man att det ska komma folk från hela Göteborg för att handla förstklassiga matvaror, ta en kopp kaffe eller för att äta en bit mat.

Glasiären kommer när den är klar, rymma bibliotek, affärer, kontor och gym. Det verkar som att huvudentréerna kommer att vara riktade mot nya Kvillebäcken och inte åt GC-banan vid Hjalmar Brantingsleden. Det här ger känslan av att byggnaden väder sig från stråket somstadsborna använder för att ta sig mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Vågmästarplatsen och saluhallen. För att ta sig till huvudentréerna måste man gå runt byggnaden, se skissen lite längre ner. 

 

Mellan Glasiären och Hjalmar Brantingsplatsen ligger vårdcentralen Backa Läkarhus som erbjuder en tom fasad för förbipasserande. Ut mot GC-banan finns bara en liten entrédörr, en nedfart till ett garage, en sopsug och ett soprum med sopkärl att beskåda bakom stora skyltfönster. Förutom vårdcentral så finns i Backa Läkarhus ett apotek och ytterligare någon affär.  Fasaden saknar också skyltar som berättar för fotgängare om dessa verksamheter. Även här tvingas stadsbor till fots ta en omväg för att besöka verksamheterna som riktar sig in mot bostäderna i nya Kvillebäcken.

 

Kommer inte sträckan förbi Glasiären och Backa Läkarhus att upplevas som ganska tråkig, då husen saknar målpunkter eller riktiga skyltfönster att titta in i för de människor som rör sig i stråket mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Vågmästareplatsen?

 

Fjärdingsgatan

Innan vi når Gustaf Dahlénsgatan tar vi en sväng längs med Fjärdingsgatan. Det är den gata som utgör gräns väster ut mellan gamla och nya Kvillebäcken. Här finns inga lokaler eller verksamheter förutom en förskola. Trots att detaljplanen anger att området ska vara utformat utan skymda fickor och baksidor så är detta nya Kvillebäckens baksida. Avsaknaden av en krog eller en restaurang gör området ödsligt på kvällen och känslan av otrygghet för boende och passerande är påtaglig.

 

Fjärdingsgatan har dock stor potential att bli en omtyckt gata om man lyckas få in en restaurang då läget medger kvällssol om somrarna och ligger precis vid ingången till Flunsåsstråket. Samtidigt borde man stärka kopplingen till Flunsåsstråket genom att anlägga en fin och markerad entré mot Flunsåsstråket i Färgfabriksgatans förlängning.

 

Gustaf Dahlénsgatan

Nästa hållpunkt är vid korsningen Färgfabriksgatan och Gustaf Dahlénsgatan.

Intrycket är att Gustaf Dalensgatan ska fungera som den stora gata vid vilken stadslivet ska utspelas. Här är trottoarerna breda och det ska finnas gott om verksamheter längs med gatan. Hastigheten på gatan ska sänkas från 50 km/h till 30 km/h. Den minskade hastigheten gör gatan mer barn- och promenadvänlig samt dämpar trafikbullret. Det finns också planer att på sikt leda om genomfartstrafik för att minska trafikvolymen.

Längs gatan har man planerat in totalt sexton hörnlokaler där verksamheter kan etableras. Lokalerna är placerade på var sin sida av den än så länge hårt trafikerade Gustaf Dahlensgatan, det blir alltså åtta lokaler per sida. Utöver dessa sexton lokaler finns en förskola med två avdelningar.

 

Körfälten kommer enligt detaljplanen att vara separerade med refug och en liten mur i mitten. Muren kommer att utgöra ett hinder för fotgängare som önskar gena över gatan. Eftersom gatan ska bli en 30 sträcka så känns muren väldigt onödig och eftersom folk ändå kommer att välja den kortaste sträckan mellan två punkter kommer muren att öka trafikfaran istället för att minska den.  

Gustaf Dahlénsgatan har verklig potential att kunna bli den boulevard som tillsammans med Hisingsgatans förlängning kopplar ihop Kvillebäcken med Frihamnen. Den kanske kan, med ett generöst utbud av affärer och restauranger, locka en och annan hungrig och shoppingsugen turist från kryssningsfartygen som lägger till i Frihamnen. Men det är frågan om sexton lokaler kan utgöra ett underlag för att locka turister till denna sida av Göteborg?

 

Färgfabriksgatan

Kopplingen mellan Gustaf Dahlen och köpcentret Backaplan, Färgfabriksgatan, har inte betraktats som en stadsgata utan mer som en transportsträcka för biltrafik till just köpcentret Backaplan. Det märks tydligt eftersom avsaknaden av nya lokaler längs med Färgfabriksgatan är total. Som exempel har man i gatans bästa lägen istället valt att bygga ett soprum och ett cykelförråd.

 

Det är endast den sida av gatan med befintlig bebyggelse som är välsignad med en rad olika verksamheter och som troligtvis kommer att bli den sida av gata som fotgängare väljer att gå längs med. Gränsen mellan gammalt och nytt är knivskarp längs gatan.

 

Jöns Rundbäcksplats

Sedan passade vi på att besöka torget Jöns Rundbäcksplats, som ligger bakom husen vid Färgfabriksgatan. Torget är det första av tre torg kring vilka man valt att koncentrera områdets verksamheter.

Vid Jöns Rundbäcksplats har bland annat ett fik, en sushirestaurang, en skönhetssalong och ett växlingskontor flyttat in. Tyvärr så hade fiket stängt tidigare denna tisdagskväll.

Torget upplevs ligga helt avsides och det är bara en skylt vid Färgfabriksgatan som avslöjar att det finns ett torg med verksamheter bakom husen. Det finns inga andra verksamheter som kan tänkas locka in besökare till Gamla Tuvevägen som skulle kunna fungera som en framtida stadsgata som förbinder de tre lokala torgen som ligger inklämda mellan byggnaderna. Dessutom har man valt att placera en elverkets nätstation utanför cykelförrådet som ytterligare ett hinder för att locka besökare till området, man kan hoppas det är en tillfällig lösning med tanke på påkörningsrisk.

 

Gamla Tuvevägen

Efter en kortare sväng genom bostadsområdet Porslinsfabriken avslutade vi vandringen med lite eftersnack och en öl på Adas Bar. Men innan alla skiljdes åt vid Vågmästareplatsen stannade vi till vid Gamla Tuvevägen. 

Gamla Tuvevägen har en potential att bli en levande gata. Dock saknas det ett band av målpunkter längs med gatan som lockar in besökare i området.

 

Gamla Tuvevägen är Kvillebäckens södra ingång som man kan likna vid Andra Långgatans början vid Järntorget. Men det är en gata som är helt avskuren från Brämaregården av Hjalmar Brantingsleden. Gatan saknar dessutom verksamheter utmed sin sträckning, vilka skulle kunna locka in besökare till området. Glasiären och Backa Läkarhus hörn är garagenedfarter vilket troligtvis inte lockar fotgängare att ta sig in för att utforska Göteborgs nya innerstad.

Kvillebäckens södra entré består av två garagenedfarter. 

 

Göteborgs nya innerstad?

Kan stadsdelen bli den levande blandstad som reklamen talar om?

Trots att området upplevs mycket tätt med höga hus intill varandra så är exploateringstalen inte så höga mycket beroende på uppbrutna kvarter och punkthus. Anledningen till att man inte valt helt slutna kvarter med högre exploateringstal förklaras med att man vill ha in ”luft” och ljus till bostäderna. Vilket är lite märkligt fall avsikten varit levande blandstad som bland annat kräver en hög boendetäthet. 

Här kommer den andra märkligheten. Det saknas verksamhetslokaler längsmed Färgfabriksgatan men även Gamla Tuvevägen. Gatorna skulle kunna haft potential till att kunna bli levande stadsgator och stråk fall man valt att förse bottenvåningarna med utrymme för handel, service, caféer eller mindre restauranger. Istället har man valt att koncentrera verksamheterna till tre torg placerade på olika platser inom området för nya Kvillebäcken.

Anledningen till varför man inte valt att bygga lokaler mot gatustråken inom Kvillebäcken förklarar Kristina Gradin (NCC) med att det knappast är ansvarsfullt mot bostadsrättsförreningen som tar över fastigheten att förse kvarter med verksamheter som inte har tillräckligt stora utsikter att överleva på sikt.

Då tänker hon inte på att en blandstad med hög täthet och ett stort utbud av verksamheter placerade mot gatan lockar in människor, som kommer utgöra ett brett kundunderlag. Istället så måste man på förhand känna till området för ett besök. 

Nya Kvillebäcken ska likt en pusselbit smälta in i kringliggande strukturer och stråk, men så är inte fallet. Kopplingarna till Wieselgrensplatsen, Backaplan och Brämaregården är svaga.

Främst borde man koppla Färgfabriksgatan till grönstråket Flunsåsstråket som nästan obrutet sträcker sig från Färgfabriksgatan via Bjurslättsskolan ända till folkparken Flunsåsparken. Stärk sedan kopplingen till Backaplan med fler broar i gårdsgatornas förlängning över Kvillebäcken.

Men det är kanske för tidigt att uttala sig om Kvillebäcken kommer eller inte kommer att kunna generera den mångfald av verksamheter och stadsliv som det talas om, innan hela området är etablerat och klart. Helt klart är att området har potential för att bli Göteborgs nya och levande innerstad och ett jämbördigt alternativ till Kungsgatan, Linnéstaden och långgatorna. Förhoppningarna att detta ska lyckas är stora, inte minst hos de boende i Kvillebäcken och Brämaregården som länge sett fram emot att något sker med området.

 

Fredrik Loodin
SCH

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (20 Mars 2014 19:04):
Tack Fredrik, mycket bra info.
 0
Patrik Höstmad (20 Mars 2014 20:56):
Mycket bra genomgång. Det är tråkigt att området kopplar så dåligt till omgivningen och de omgivande stråken.
+1
Johannes Hulter (20 Mars 2014 20:59):
Det illustrerar också svensk stadsplanerings olyckliga kärleksaffär med "torget" som idé, istället för att sig hän åt "gatan".
+2
Fredrik Friberg (20 Mars 2014 23:10):
Tog en fika på ett café i anslutning till ett av dessa små torg. Där satt jag själv med min blåbärspaj och inte mindre än 3(?!)) uttråkade cafébiträden. Känslan var smått surrealistisk, nordkorea har aldrig känts närmare, spännande.
 0
Krister Malmqvist (21 Mars 2014 08:22):
Många tomma affärslokaler påverkar de verksamheter som redan finns. Kvillebäcken ligger för nära centrum och Backaplan för att etablering av butiker skall komma till stånd. Många andra mindre torg runt om i Göteborg har samma problem med tomma lokaler.
+1
Patrik Höstmad (21 Mars 2014 08:57):
Krister, den där analysen skulle jag vilja se underlag på. :) Det kan lika gärna vara så att Kvillebäcken skulle kunnat ha fått initial draghjälp av Backaplan. Det är redan mycket folk i området och tänk att gå och fika eller äta en bit i kvartersmiljö istället för i Backaplans lador med utsikt över ett bilparkeringslandskap. När besökarna ändå dras till kvartersmiljön så skulle det funnits underlag för fler verksamheter, och det skulle gjort att fler av de boende kan lösa sina ärenden lokalt, vilket ger ännu mer kundunderlag. Det handlar om att skapa positiva spiraler, att komma över en kritisk gräns där det blir riktigt innerstad och det lokala stadslivet börjar frodas. Enligt uppgift har de lyckats med detta i Hornsb ergs Strand i Stockholm. Det skulle vara intressant att jämföra boendetäthet, arbetsplatstäthet och lokalyta per boende för Nya Kvillebäcken och Hornsbergs Strand.
 0
Johannes Hulter (21 Mars 2014 09:54):
Det är intressant att jämföra med nya Olskroken (ca 1980). Områdena är på ett ungefär lika stora till ytan, totalsanerade, har ungefär lika många lokaler (runt 25) och samma struktur (uppbruten kvartersstad). Skillnaden är att Kvillebäcken är ungefär dubbelt så tätt (1600 bostäder vs ca 800), mer varierat till utseendet och har spridit ut sin lokaler mer, i Olskroken ligger nästan alla lokaler utmed Redbergsvägen på ett band. Frågan är hur mycket mer stadsliv det kommer att bli jämfört med nya Olskroken?

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​stadens-​historia-​olskroke_​.​.​
 0
Olof Antonson (21 Mars 2014 14:10):
Samtidigt har Olskroken ett starkt kollektivtrafikflöde rakt igenom huvudstråket (det finns mycket riktigt inte så många andra stråk dock). I Kvillebäckens fall ligger spårvägen en bit bort. En sak Kvillebäcken har är däremot en prisbelönad saluhall! Den skulle mycket väl kunna dra en del människor att passera genom den nya stadsdelen från Backaplan, och på så vis exponera dem för de verksamheter som finns inom området. Lite samma ankareffekt som Clas Ohlson har i Nordstan, där mindre verksamheter drar nytta av att människor passerar (potentiella impulsköp) på väg till en publikmagnet.

Runt omkring Kvillebäcken finns även en hel del befintlig stadsmiljö, medan Olskroken främst gränsar till motorleder och Östra kyrkogården.

Vi planerar att köra en stadsvandring i Kvillebäcken tillsammans med SCH inom en snar framtid.
 0
Fredrik Rosenhall (21 Mars 2014 15:40):
Tidigare fanns en stor mängd lokaler i området. Dessa möjliggjordes visserligen delvis av extremt låga hyror, men gatustrukturen i sig skapade ett rejält flöde av människor. Detta flöde borde inte vara mindre nu, snarare större då man tillfört en stor mängd nya boende. I synnerhet korsningen Färgfabriksgatan/Gamla Tuvevägen gav känslan av en sydeuropeisk småstad med tät trafik, ruffiga puts/tegelhus och en lång rad verksamhetslokaler som tog trottoarerna i besittning. Efter ombyggnaden har Färgfabriksgatan breddats och den nya bebyggelsen markerar genom sin slutna karaktär en gräns, snarare än att staden fortsätter sömlöst. Det är märkligt att man valt det introverta "Jöns Rudbecks plats" som plats för verksamhetslokaler snarare än trottoaren mot Färgfabriksgatan. Det tyder på att man sett lokalerna inne i området som närservice för de boende och inte som del i en allmänt tillgänglig stadsväv. En rest av zoneringstänkande som hänger kvar. Grundproblemet är att det finns stora lokalytor i Backaplan som är mer lättillgängliga för bilister. Att man utgår ifrån att alla större verksamheter vill vara på Backaplan och att det bara är några sushihak/frisörer/pizzerior som kan etablera sig i de nya husen. Hade visionen varit att skapa innerstad av centrala Hisingen hade ambitionerna varit högre. På sikt är väl tanken att avveckla backaplan som externt köpcentrum och istället bygga tät kvartersstad på platsen, men riken är väl att den bilberoende volymhandeln baxas norrut och det blir ytterligare ett stadsliknande bostadsområde i den södra delen. Hade södra Kvillebäcken bebyggts med bostadshus på 1800-talet, i exakt samma kvartersstruktur som idag, hade bottenvåningarna idag med stor sannolik inhyst mer innerstadslika verksamhetslokaler – pubar, klädesaffärer, bokaffärer. Kanske rent av någon restaurang med nattklubbsdel, ett par möbelaffärer och tja, allt annat som man hittar i mindre stadskärnor.
 0
Robin (21 Mars 2014 15:47):
Att jämföra Gustaf Dahlénsgatan med Linnégatan är nog önsketänkande av god marginal, kul att sitta på sunkna kinarestaurangen som ligger utmed vägen... Är man mer realistisk så kommer gatan på sin största höjd likna friggagatan/odinsgatan. Knappt ens det pga avsaknaden av hotell, kontor och tillräckligt med verksamhetslokaler. Det är så synd att man inte tar tillvara på området och utnyttjar det maximalt och tänker mer långsiktigt.
 0
Fredrik Rosenhall (21 Mars 2014 16:13):
Robin; där är du lite pessimistisk:) På 1800-talet var det vissa som inte trodde det skulle gå att bygga tjusiga bostadshus i Vasastan för att "Flygarns Haga" var ett sunkområde. Hade man sagt för 30 år sedan att några av stans mest påkostade villor skulle hamna i Torslanda skulle många höjt på ögonbrynen. Synen på vad som är sunkigt eller hippt ändras, om än långsamt. Och det krävs i regel både tydliga visioner och kraft i genomförandet. City branding och medveten livsstilsmarknadsföring av nya områden är ännu i sin linda. Nya Hovås är ett intressant exempel. Ett ännu tydligare är Karlavagnsplatsen där SEFA vill bygga nordens högsta byggnad. Med lite mer våghalsighet och kreativitet hade nog Kvillebäcken kunnat kommit längre, både vad gäller arkitektur och verksamhetsprofil. Men det hade krävts en tydligare vision än "6 minuter från Brunnsparken", och förmodligen ett par eldsjälar bland fastighetsägarna med vilja att åstadkomma något mer än praktiska bostäder och god avkastning. Personligen hade jag hellre sett att SEFA byggt sin skyskrapa vid Backaplan som ligger i skärningspunkten mellan nytt och gammalt, än i den lite mer städat monokulturella Älvstrandsmiljön.
 0
Fredrik Loodin (21 Mars 2014 16:29):
Visst är det önsketänkande när jag jämför Gustaf Dahlén med Linné, ett önsketänkande som jag önskar att våra stadsplanerare och SBK också skulle ha. Kvillebäcken, Backaplan och Brämaregården är centrala stan, det är bara att titta på en karta.
 0
Sven Renquist (21 Mars 2014 17:30):
Bra artikel. Kvillebäcken är ett prefab-helvete. Jag har lite svårt att tro att det kommer bli ett omtyckt område i närtid. Kanske om några decennier om affärsutbudet utvecklas och husens fulhet mildras upp av tidens patina. Märkligt att man inte har ansett sig ha råd att driva blandstadskonceptet fullt ut i ett så här högexploaterat område. Men det är möjligt att framtidens Christoffer von Barnekow och Martin Rörby kommer att göra ett "Arkitekturens pärlor" just här. Det som idag är horrörer kommer i framtiden anses vara intressanta tidsmarkörer. Det var så det blev innan man lärde sig behärska ett industrialiserat byggande.
 0
Peter B (21 Mars 2014 20:18):
Inspekterade området i höstas och slog bl.a. en lov längs de inre gator som då fanns på plats. Vad jag minns var de flesta trottoarlösa och kombinerat med en total avsaknad av lokaler samt sterila fasader var det som att befinna sig på någons privata innergård snarare än på offentlig gata. Samtidigt finns det ju många trottoarlösa gator i innerstan som upplevs stadsmässiga och välkomnande. I kombination med andra antiurbana attribut tycks det dock kunna ge någon sorts märklig synergieffekt.
 0
Krister (22 Mars 2014 07:04):
Catharina Thörn, forskare vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet skrier följande om Kvillebäcken:

Det urbana landskapet har i allt högre grad i många städer omvandlats till ett policylandskap där nya utvecklingsmodeller ska testas och marknadsföras. Olika zoner i staden blir laboratorier för skilda typer av styrningsmodeller kring hållbarhet, kreativitet, grön stad, spontan planering etcetera.

SBK:s motiv för rivning och totalsanering var följande:
”Östra Kvillebäcken är ett centralt beläget område med brokigt innehåll. Området har många fastighetsägare och en blandning av små och stora byggnader med verksamheter och handel av olika slag. Delar av området ger i dag ett ovårdat och förfallet intryck med flera avrivna tomter. Etniska föreningar, prylmarknader, bazarer, småverkstäder och MC-klubbar trängs med butiker, kontor, lunchrestauranger och ateljéer.”

GT kallar också området för en ”kåk- och barackstad” en artikel från 2007.

Hållbar utveckling har i allt högre grad kommit att bli en etikett som fästs på olika projekt som kan inkludera viss innovativ miljöteknik men i övrigt saknar en genomtänkt plan för projektets förhållande till stadssamhället i övrigt.
 0
Krister (22 Mars 2014 07:57):
Kvillebäckens likheter med Harlem, Manhattan:

Harlem's "revitalization" has led to displacement of residents and businesses indigenous to the community, as gentrification takes hold.
The influx of chain stores is slowly pushing small, local stores out of business. The increased rents are causing more and more Harlem residents to lose their apartments.
 0
Mats O. (22 Mars 2014 08:26):
"Kvillebäcken är ett prefab-helvete. Jag har lite svårt att tro att det blir ett omtyckt område i närtid"

Vad vet du om det Sven R ?

Vad vet du om vad folk i Göteborg tycker om Kvillebäcken eller vad dom boende i Kvillebäcken tycker om sitt område ?

Jag blir alltid lika fascinerad av människor med von Oben-attityd som sitter uppe i sitt torn och blickar ner på oss andra och minsann vet vad som är bra eller dåligt.
+1
Jarno (22 Mars 2014 09:30):
Jag bor vid Wieselgrensplatsen idagdsläget men kommer att flytta till Kvillestaden framåt våren och har likt de flesta som bor i dessa områden diskuterat byggnationen de senaste åren.

I mina kommentarer så har jag alltid förespråkat Gamla Tuvevägen som den viktigaste gatan för verksamheter så som restauranger, butiker (stora som små) och pubar. Men för att det skall lyckas så måste den vara synlig för förbipasserande och då tänker jag främst på alla de människor som passerar området med någon form av kollektivtrafik. Idag ser de de extremt tråkiga fasaderna för Backa Läkarhus och Glasiären. Inte den mest iögonfallande och intresselockande utsikten direkt. Personligen så är det Gamla Tuvevägen som jag hade gjort till en boulevard om jag hade fått bestämma. Detta eftersom jag tycker att det är trevligare med bred gågator än breda gator där både bilar och fotgängare samsas om ytan (mest pga det ökade bullret).

Sedan tycker jag att det var en fantastisk kommentar angående en trevlig restaurang på hörnet vid ingången till Flunsåsstråket. Det är just sådana verksamheter som lockar de boende från angränsande områden till det nya Kvillebäcken. Jag menar, det bor redan mängder med människor i bostadsområden runt omkring och att då även inkludera dom på detta sättet tror jag gör mycket för hela området. Samtidigt är den stora Hjalmar Brantingsgatan lite av ett hinder kan jag tycka.

Personligen så tror jag att området hade kännts livligare om man satsat på att ha verksamheter på Fjärdingsgatan, Gamla Tuvevägen och sedan när eller om man bygger om Backaplan på andra sidan ån, det som är Krokegårdsgatan och en parkeringsplats idag. Jag skulle gärna se att man i framtiden också bygger ihop verksamheterna och på så sätt tror jag att Gamle Tuvevägen skulle kunna vara en av de stora boulevarderna med en andel av butikerna från Backaplan och sedan sprida ut de andra butikerna på andra liknande gator. Lite som en mix av Magasinsgatan, Kungsgatan och Victoriagatan.

Men det här är bara min lekmannaidéer. :)
 0
Sven Renquist (22 Mars 2014 10:19):
Ungefär som när du själv sätter dig i tornet och vet vilka inlägg som är bra eller dåliga? Är det det som kallas "diskurskritik"? Helt ointressant för mig. Roligare att snack arkitektur och stadsbyggnad, hands on.
+1
Per H (22 Mars 2014 11:03):
"Kvillestan är centrala stan, det är bara att titta på en karta". Jovars. Avståndet till centrum är ju inte långt. Men så länge frihamnsområdet mest liknar ett "ingemansland" blir ändå intrycket att man lämnar stan för att sedan komma in en stadsenklav.
 0
Hans Jörgensen (22 Mars 2014 12:15):
Tack för en bra inblick.
Intressant att jämföra Hjalmar Brantingsgatans 26 lokaler - på ena sidan - med Gustaf Dahlénsgatans 8 lokaler, som är tänkt att vara det starka stråket.
20-talet hajade det som inte 2000-talet hajar, medan 2000-talet pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar pratar och pratar om blandstad.
 0
Per H (22 Mars 2014 14:56):
Har nu varit och sett området. Hur trevligt som helst! :)
 0
Sven Renquist (22 Mars 2014 15:31):
Fredrik Loodin: Du föreslår att gatorna förlängs över Kvillebäcken med broar. Jag har tänkt samma när Kvillebäcken tidigare varit uppe här på Yimby. Nu när jag ser kartan, det slår mig att man kanske inte alls är främmande för att göra så. Fast i ett senare skede då Backaplan omvandlas. Det är ju först när Backa 1 rivs som områdena verkligen kan knytas ihop. Placering av träd och gångvägar i parken antyder att man förbereder denna framtida möjlighet.
 0
Hans Jörgensen (22 Mars 2014 17:25):
@Per H:
Visst det är inte så illa jämfört med det mesta annat som utgett sig att vara "stad".
Jag var där nån gång i höstas och delvis positivt överraskad av tätheten, den varierade höjden, och att så många redan flyttat in, då halva området fortfarande var byggarbetsplats. Så där har väl Gbg ändå lyckats gå från vision till befolkat område på relativt kort tid.
Vad som skaver är just det som Fredrik Loodin tar upp, fördelningen av lokaler mellan det som kan vara potentiella stråk vs. torgen samt den obegripliga inåtvändheten från områdets "gränser". Det bidrar ju till att det blir just gränser istället för en kontinuerlig pusselbit i centrala Hisingen.
+1
Fredrik Loodin (23 Mars 2014 08:48):
Jag fick reda på idag att Glasiären kommer ha ingångar mot gc banan.
 0
Krister (25 Mars 2014 07:20):
De slumsaneringar som görs försöker inte på något sätt att utveckla de kvaliteter som finns i dylika slumområden, t.ex de kommersiella och sociala kvaliteter som är beroende av direktkontakt med ett publikt rum, eller möjligheten att kunna förändra och utveckla sin bostad.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5347 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter