Utskrift från gbg.yimby.se
....

Styr upp SBK

 
Nyheter P4 Göteborg har gjort ett inslag om Yimbys kritik med kommentarer från byggnadsnämndens Mats Arnsmar och Kjell Björkvist.

Vi har tidigare rapporterat om att bostadsbyggandet i Göteborg inte direkt går på högvarv. Nu går vi vidare och tittar på möjliga orsaker och åtgärder för att lägga i en högre växel. Hur får vi stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling och byggherrarna att börja leverera mer stad och med högre kvalitet?

Frihamnen är fortfarande öde.


Det är ganska naturligt att börja med att titta på stadsbyggnadskontorets ekonomiska resurser. Inte minst efter rapporter om att kontoret inte hinner med de små planerna och att de regelmässigt spräcker tidsramarna för de stora planerna.

Som exempel har vi de 40 lägenheter som Robert Dicksons stiftelse vill bygga i Majorna som SBK inte hinner ta sig an. Ett annat exempel är den stora programplanen för Frihamnen som skulle ha varit klar för samråd i oktober 2013 men som i den bästa av världar kommer i först i juni i år. Minst åtta månader för sent...

Kontorets resurser är något som vi själva här och nu kan påverka på kommunal nivå, samtidigt som vi enträget men tröstlöst hojtar efter förändringar på statlig nivå.

 

SBKs ansträngda ekonomi

SBK har två stora inkomstkällor. Den ena är ett kommunbidrag som kommer från den gemensamma kassa vi har i Göteborgs Stad. Den andra källan är intäkter via avgifter på varenda kvadratmeter våningsyta som planläggs, så kallade taxeavgifter.

Lite förenklat kan man säga att kommunbidraget är tänkt att gå till den översiktliga planeringen, t.ex. översiktplanen, utbyggnadsplaneringen, fördjupade översiktplaner och framförallt programplaner samt detaljplaner för trafikinfrastruktur. Planavgifterna å andra sidan ska täcka kostnaderna för detaljplaner. Stora planer ger generellt god kostnadstäckning och små planer ger generellt dåligt kostnadstäckning.

Följande figur visar utveckling av kommunbidraget och intäkter via planavgifter för SBK.

 

Det vi ser är att de senaste 10 åren har intäktssidan ökat med nästan 75% samtidigt som kommunbidraget i princip legat still runt 80–90 miljoner (kompenserat för inflation eller ej) med undantag från senaste året.

SBK gick in i år 2013 med ett budgeterat bidrag på 87 miljoner. Men direkt började det komma uppgifter om att förvaltningen inte klarade av sina uppgifter. Planering relaterat till Västsvenska paketet drog för stora resurser. Enligt protokollet från byggnadsnämndens möte 7/2 2013 så beslutade nämnden att äska mer kommunbidrag:

Byggnadsnämnden hade alltså beslutat:
– att förslå kommunstyrelsen att bevilja utökat kommunbidrag med 18 Mkr 2014 för kostnader i Västsvenska paketet,
– att förslå kommunstyrelsen att bevilja utökat kommunbidrag med 5 Mkr för kostnader 2014 i projektet Älvstaden samt
– att föreslå kommunstyrelsen att för 2014 bevilja utökat kommunbidrag med 2,5 Mkr för att slutföra utveckling av hydrologisk modell samt 1 Mkr för årlig driftkostnad.

Marieholmstunneln och skogsspagettimotet är en del av Västsvenska paketet.

 

Under året fick så förvaltningen extrapengar, men inte de äskade 26,5 miljoner utan endast 10 miljoner kronor "för att täcka kostnader i Västsvenska paketet". Inte ens åtagandena i Västsvenska paketet fick full kostnadstäckning. Steget är inte långt till att misstänka att de 16,5 miljoner extra som SBK och BN ansåg behövdes men som inte beviljades fick negativa konsekvenser för det ordinarie planarbetet. År 2013 gick bara nio detaljplaner ut på samråd som i bästa fall endast kan ge 1176 bostäder.

Vidare, i Byggnadsnämndens protokoll från 13/4 2013 går det att läsa att

Gunnar Persson redogjorde för huvudproblemet Västsvenska paketet där kontoret fått för lite resurser. Konsekvensen om vi inte får 10 miljoner kronor blir att senarelägga och avbryta vissa projekt som inte ger intäkter.

och byggnadsnämnden tog beslutet

.... att i avvaktan på kommunstyrelsens beslut intar stadsbyggnadskontoret en försiktig hållning.

Genomgående i protokollen för året så talas det om SBKs bristande resurser med hänsyn till de uppgifter de har att lösa, och då framförallt Västsvenska paketet och de komplexa utmaningarna i Älvstaden. "...att senarelägga och avbryta vissa projekt som inte ger intäkter" och en "försiktig hållning" betyder i klartext att SBK endast ska arbeta med detaljplaner som ger stora taxeintäkter relativt insatsen, dvs. de stora projekten. De 40 lägenheter som Robert Dicksons stiftelse vill bygga i Majorna föll uppenbarligen inte in i den kategorin.

Vi kan också jämföra SBKs kommunbidrag med det till trafikkontoret (TK) och park och naturförvaltningen (PONF). År 2013 hade TK ca 425 miljoner och PONF nära 200 miljoner i kommunbidrag, vilket ska jämföras med SBKs under 100 miljoner. Historiken från 2008 visar att samtidigt som SBKs bidrag har legat still så har PONFs har ökat med hela 50 % och TKs sjunkit med över 20 %. Det visar att det dels finns pengar att omfördela, dels att det går att göra satsningar, som på PONF, om viljan finns.

 

I budgeten för 2014 har SBK fått ett kommunbidrag på 112 miljoner, vilket är ca 13 miljoner mer än vad det till slut landade på under 2013. Men detta är inte en satsning på ökat bostadsbyggande. Det är en satsning på Västsvenska paketet. I tjänsteutlåtandet "Rapportering av tillkommande kostnader för Västsvenska paketet 2015-2018" står att läsa att år

2014 har [SBK] fått ett utökat kommunbidrag med 18 miljoner baserat på den bedömning som gjordes för cirka ett år sedan. Nuvarande bedömning är 25 miljoner, varför kontoret har begärt att få använda sju miljoner av det egna kapitalet till arbetet med Västsvenska paketet. Bland annat Västlänken kräver större resurser.

SBK dras uppenbarligen fortfarande med bristande resurser och Västsvenska paketet äter resurser från planeringen av bostadsbyggandet.

Med bristande resurser riskerar Västlänken att dra med sig bostadsbyggandet under ytan.

 

Frihamnen skjuts på framtiden

För att gå lite djupare i konsekvenserna av SBKs bristande ekonomiska resurser kan vi studera programplanen för Frihamnen. Den skulle ha varit klar för samråd i oktober 2013 men är klar tidigast i juni 2014.

Enligt flera oberoende uppgifter från tjänstepersoner i förvaltningarna så var det redan från början en tydlig brist på överensstämmelse mellan kraven på planeringsresultat och de resurser som fanns att tillgå för denna planering. SBKs budget för Frihamnens programplan var från början i storleksordningen 400.000 kr (möjligen har mer tillförts på senare tid). För att överhuvudtaget få till en plan behöver SBK be de andra förvaltningarna och Älvstranden Utveckling om hjälp. Där finns lite mer ekonomiska muskler men som projektledare för planprocessen blir SBK väldigt svaga.

Frihamnen befolkad vid Yimbys stadsvandring.

 

För det första är att böna och be en ineffektiv metod rent projektledningsmässigt. Att böna och be leder till att mycket tid går åt att övertala de som sitter på pengarna att de bör bidra. Tid som istället skulle kunna läggas på planeringsarbete. Det är inte en effektiv process. Det är bättre att ge projektledaren SBK mer resurser så att de kan beställa och betala de tjänster som de anser behövs av övriga förvaltningar.

För det andra kommer det att investeras i storleksordningen 30 miljarder i Frihamnen under de kommande åren. Att då bara sätta 400.000 kr i händerna på SBK är en väldigt märklig prioritering. Speciellt som flera byggherrar säger att de skulle vara villiga att putta in i storleksordningen 10 miljoner till planarbetet i Frihamnen för att få ett par tre fyra hundra bostäder i området – utan tvekan. Vi talar alltså om hundratals miljoner som byggherrarna tycker att planarbetet vore värt för att få bygga.

 

Ge stadsbyggnadskontoret resurser och krav

Så vad kan vi läsa ut av detta? Hela stadsbyggnadsapparaten är komplex och har många dimensioner. Det är inte lätt att utifrån få en heltäckande bild av hur resurser, tidsplaner och leveransspecifikation fungerar (eller kanske snarare inte fungerar).

Det ser definitivt ut som SBK kör på med resursbrist och löser detta med flexibla eller obefintliga tidsplaner och genom att skjuta undan små planer som inte ger stora intäkter. Kvar blir de stora projekten för de stora bolagen. Det är förstås också tveksamt om kvaliteten kan upprätthållas under rådande förhållanden. Inte minst såg vi i programplanen för Medicinareberget hur trafiklösningen inte alls utreddes utan lämnades öppen utan inriktning för framtiden. Lycka till att lösa det i en detaljplan...

Kanske är det just resursbristen i kombination med fria händerna som gör att SBK fortfarande lallar runt i terrängen och leverera dåliga kopior på Guldheden.

Askimsviken, Gårdsten, Kålltorp och Guldheden. I år aktuella planer med glest utspridda punkt/lamellhus i enklaver med SCAFTade trädstrukturer utan lokaler för handel. Ca 750 bostäder.

 

Hur man än vänder på det är det mycket som tyder på att vi borde ge SBK ökade ekonomiska resurser. Speciellt som det inte finns några indikationer på att det går snabbt och enkelt att ställa om planläggningen till att lägga generella regler över stora områden (aka stadsplaner/områdesplaner). Stadsplanerna får vi se till att arbeta med i morgon, men just idag behövs resurserna för de pågående planerna. Tillsammans med mer resurser behövs också tydligare och snävare tidsramar och en tydligare kravspecifikation på den blandstad som SBK ska leverera till oss medborgare.

Norra Masthugget. SBK kan ju planlägga rikgtig blandstad – vi måste bli tydliga med att det är det vi vill ha.

 

Så, via våra förtroendevalda, låt oss ge stadsbyggnadskontoret resurser, tidsramar och krav på riktig blandstad!

 

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Matthias H. (28 April 2014 09:44):
Wow Patrik, mycket informativ analys, tack.
 0
Nils (28 April 2014 10:57):
Vad ska man rösta i kommunalvalet tro?
+1
Jerker Olsson (28 April 2014 12:18):
Din analys känns bra och jag tror den speglar en verklighet; och hoppas att den därför får bli startskott för ..kontorets bättre produktivitet. Ny chef med yngre ögon och mod, skulle också göra den skillnad, vi absolut flesta efterfrågar.
 0
Patrik Höstmad (28 April 2014 18:11): Online
Nils, alla partier hade ungefär samma förslag till kommunbidrag för SBK för 2014 - förutom Vägvalet som låg 12 miljarder under.
 0
Håkan Tendell (28 April 2014 20:10):
Att läget var så här illa hade jag inte en aning om. Jag undrar vad man som medborgare kan göra för att hjälpa till.

Just nu verkar det som att SBK tvingas kämpa som spartanerna vid Thermopyle: tappert, men utan chans till seger. Skillnaden är väl att det inte finns någon motståndare som hotar att ödelägga Göteborg, utan snarare att vi redan har ödelagda ytor som behöver bebyggas, men helt grundlös är kanske inte liknelsen, för om staden inte bygger tillräckligt med bostäder åt de som skulle kunna tänka sig att bo här, kommer vi att gå miste om mycket kreativitet, tillväxt och stadspuls.

I går försökte jag sprida framtidstro.

http:​/​/​gothenburgcity.​wordpress.​com/​20​14/​0​4/​27/​morgond.​.​

Kommer huskropparna att resa sig mot skyn ens på tjugotalet?

Om SBK vill, kan jag på min fritid rita en stadsplan för hela det obyggda Göteborg. Eller jag kan måla konturer av kvarter och kanaler på Frihamnens asfalt med sprayburkar om jag får lov. Vad kan frivilliga krafter göra för att hjälpa till? Vi är nog många som står beredda. SBK, hör av er. Do you read me? Over.
 0
Krister (28 April 2014 22:14):
Man måste rätta mun efter matsäcken. Ingen ko på isen
 0
zoo (29 April 2014 14:03):
Ge inte upp Göteborg! På Älvstrandens sida står det att en liten sandstrand (inte badstrand) kommer att anläggas i Frihamnen.
Det kommer också att på samma plats finnas möjlighet för göteborgarna att odla i lådor "i flera år".
Full fart framåt;-)
 0
Gunnar Einarsson (29 April 2014 20:05):
Ja, verkligen helt grymt forskningsarbete.

"...ökade ekonomiska resurser..."

Det vanliga svenska mantrat för att skyla över svenska systemfel. Samma sak med skolan.


Bara det här är ju konstigt:

"SBK har två stora inkomstkällor. Den ena är ett kommunbidrag som kommer från den gemensamma kassa vi har i Göteborgs Stad. Den andra källan är intäkter via avgifter på varenda kvadratmeter våningsyta som planläggs, så kallade taxeavgifter."

Vars konsekvens väl måste bli ett dyrare och mer begränsat byggande som hämmar små byggare? Varför har man två inkomstkällor? Varför dras inte SBK:s hela budget på skattsedeln?

Sverige verkar alltid ha problem med att dra upp en rationell skiljelinje mellan offentligt och privat.

Typiskt svenskt.
 0
Sven R (30 April 2014 08:33):
Zoo, jag började nyss dagen med att läsa tidningen Byggindustrin. Bl.a annat står det att stadsodling blir allt hetare, bl.a annat refereras det till forskning på KTH. Jag vet sedan tidigare att tjänstemän och politiker på stadshuset i Stockholm har varit nyfikna på Kvillebäckens tillfälliga odlingsprojekt.

Du verkar tycka att bostadsprojekt i nedlagda hamnar är ett tecken på framåtskridande. Nja, det kan ju vara så att Göteborgs hamnar har varit mer livskraftiga än de i Stockholm. I Göteborg finns det många som är stolta över detta och vill ha kvar dem mitt i stan. Långt ifrån alla vill flytta på Stena eller Frihamnens kryssningstrafik.

Det är lite lustigt att du tycker processen i Frihamnen går långsamt när motsvarande värdefulla läge i din stad (Slussen) har dragits i långbänk mycket längre. Risken är väl att det bli ytterligare ett "omtag" om sossarna vinner valet i höst.

En annan sak de skriver i Byggindustrin är att Telia tröttnade på att detaljplanen för deras nya kontorprojekt på Kungsholmen aldrig blev färdig. Ny adress blir tydligen Arenastaden i Solna. Vilket får mig att minnas ett annat av dina inskränkta inlägg. Du tyckte "Guldhedsstaden" var en efterapning av det stockholmska skicket att namnge nya stadsdelar med ändelsen -stad. Har du missat att alla svenska städer innehåller sådana namn sedan hundratals år? Det var knappast i Stockholm man kom på det heller eftersom städer nere på kontinenten är full av -stadt, -ville osv. Och apropå namnet "Arenastaden", namnet fanns redan etablerat i Växjö. "Swedbank Arena" fanns också redan i Örnsköldsvik.

För övrigt öppnade i veckan det nya stadsbiblioteket. Motsvarande projekt i din stad blev det tydligen inget med. Skulle inte förvåna mig om vi snart får se pallkragar vid Observatoriekullen.

Det är lite svårt att förstå poängen med dina inlägg. Om du vill reta göteborgare så är det bättre du söker dig till ett barnsligare forum, kanske Flashback. Folk här är intresserade av stadsplanering i vår stad. Om din stad är större och växer snabbare... jaha, kul för dig. Nyhetsvärdet är inte jättehögt så dina inlägg är bara trams som inget tillför.
 0
Johannes Hulter (30 April 2014 11:21):
Zoo: Jag trodde jag redan hade klargjort detta för dig men låt oss för all del ta det en gång till: Att din hemstad är vacker och dynamisk gör inte automatiskt att du själv blir vacker och dynamisk. Du måste lära dig leva på egna meriter. Stockholm är mycket riktigt en fantastisk stad, så varför inte gå ut och njuta av den istället för att sitta och trolla göteborgsforum på internet, det är ju bara patetiskt.
 0
zoo (30 April 2014 15:41):
Tramsig och patetisk.
Att vara ironisk och inte hålla med Yimbyeliten har sitt pris. För övrigt är jag både vacker och dynamisk.
Och Johannes, med dagens teknik är det möjligt att både gå runt och njuta av min fantastiska stad, och samtidigt trolla på diverse göteborgsforum.
Gött:-)
 0
Johannes Hulter (30 April 2014 16:11):
Zoo: Jag betvivlar att du är vacker och dynamisk, då hade du haft bättre saker för dig än att fåna dig här. Frågan är vad det är som driver ditt trollande. Det måste ju vara något sorts psykologiskt behov som du fyller genom att larva dig här. Nåväl, det är inte mitt problem och off-topic i den här tråden. Jag hoppas du hittar en mer produktiv sysselsättning i framtiden.
 0
Mats O. (30 April 2014 17:45):
Håller med Gunnar Einarsson.

Det blir inte bättre för att man tillför offentliga sektorn mer pengar. Rätta till systemfelen istället.
 0
zoo (30 April 2014 18:35):
Johannes. Att ha en åsikt är inte att larva sig.
Det du kallar trollande kallar jag för att göra min röst hörd.
Och att Göteborg ligger i bakvattnet versus Stockholm och Malmö är ingen nyhet.
Det är ju just det ovanstående artikel handlar om.
Du kan inte ta för givet att alla tycker som du.
 0
Johannes Westlund (30 April 2014 19:40):
Jag ska gå off topic och hålla mig kort

Mata inte trollen
+1
Johannes Hulter (30 April 2014 21:09):
Johannes W: Instämmer. Det är en god regel som jag härmed ska börja följa. :)
 0
Woyland Wallin (1 Maj 2014 18:23):
Än en gång har man nu försökt med statistik, uträkningar och idéer, ge förslag på hur SBK skall arbeta.
Världsbanken, OECD, EU kommissionen, forskare och många med mig, anser att det är regelverket, som är boven i dramat.
Tar man, som Lars Magnusson utredde förra året och gav förslag om, bort det kommunala planmonopolet, som lösning på Sveriges bostadsproblem tror de ovan uppräknade, att det kommer att bli som i alla andra länder.
Utan planmonopol får man automatiskt en mångfald av bostäder, eftersom fler byggherrar vill och kan vara med och konkurrera och försöka ta kunder från dem som bygger idag. Men har vi planmonopolet kvar får vi fortsätta debatten om "Varför byggs det inte mer"?

Dagens bostadsregelverk är det samma som man hade i Sovjet under kommunisttiden. Då fick folket på sin höjd där tala om hur husen skulle ligga eller hur de skulle se ut, men i praktiken sköttes det av ett fåtal tjänstemän, som B Siesjö och liknande tjänstemän.
Resultatet av tjänstemannastyre blir mycke Backplan, Porslinsfabriken, Älvstranden och de nya flerfamiljshusen husen, som reser sig över stan och Göteborg.
Var finns variationerna för de, som vill ha bostäder med olika kostnadsnivåer ? Var finns de bostäder som har olika utföranden, hyreshus i villaform, parhus eller marklägenheter.
Lät man små byggbolag bygga dessa, skulle en lägenhet på 65 -75 kvm i villa/parhus form kosta 5 500 -6 500 kr per månad.
(Då har vi konkurrens)
Den kanske inte ligger på Götaplatsen, men det skulle inte ta mer än 20 minuter, att ta sig till Götaplatsen, från den lägenheten.
Det finns en helt annan värld att tillgå, med att bygga för olika grupper av bostadssökande.

Men det finns så många "förståsigpåare", som anser att ju fler lägenheter man bygger ju billigare blir det.
Jag hade inte godkänd matte i läroverket, men jag vet att det inte kan bli billigare, för då skulle det bli gratis i slutändan att bygga lägenheter.

Bort med kommunalt planmonopol för småbyggherrarnas bästa, konkurrensens bästa och mångfaldens bästa.

Översiktsplan och därefter direkt på bygglov. Tack.
WW
+2
Gunnar Einarsson (2 Maj 2014 03:33):
Som jag ser det handlar mycket om vad man menar med planmonopol. Är själv inte säker på den exakta definitionen, men om man gjorde som det verkar ha gått till för hundra år sedan, så tror jag att man uppnår den bästa av världar. Nu upprepar jag mig lite, men ändå.

Så långt jag kan läsa ut av bygglovsritningar från SBK:s arkiv, så anlitade den byggherre som ville bebygga en tomt en arkitekt, som i sin tur lade fram det färdiga förslaget för stadsarkitekten. Denne måste först "granska och gilla" ritningarna innan de gick vidare till byggnadsnämnden för beslut om bygglov. I slutändan anmodades byggherren att uppföra brandmur på gavlarna etc och den färdiga fastigheten inspekterades.

Processen hade med andra ord en nödvändig kontrollfunktion ur estetisk, stadsplanemässig och byggnadsteknisk synpunkt, samtidigt som den var både väldigt effektiv och krävde minimalt med resurser. Har svårt att tänka mig att ett stadsbyggnadskontor av dagens omfattning och budget behövdes. Ytterligare en princip jag har hört talas om, men inte kan verifiera, var regeln om "en tomt, en byggherre", vilket med tanke på att ett kvarter lätt kunde rymma ett 15-tal tomter, skapade en automatisk variationsrikedom i det arkitektoniska uttrycket.

Allt detta förutsätter förstås ett stadsbyggnadskontor som upprätthåller och löpande uppdaterar en stadsplan, exempelvis som totaliteten av flera områdesplaner, av den typ som länge har efterfrågats på Yimby. Häri medför tomtuppdelningen av kvarteren att byggen oavbrutet kan följa på varann, i "infill efter infill", utan en massa detaljplanearbete, eftersom detta i princip redan är utfört.

En annan sak jag skulle förespråka vore att SBK inom stadsplanens ram inte bara upprätthåller vissa väsentliga byggnormer (d.v.s. långt blygsammare än idag) samt garanterar fastighetens anslutning till vattenstammar, el och värme, utan att ett fullständigt ansvar tas för exempelvis "leveling the ground" där detta behövs, så att den typen externa kostnader inte faller på byggherren utan tas från skattemedel. Vad jag avser är förstås murandet av avsatser, gatuframdragning och liknande, som blir nödvändigt i en så kuperad stad som Göteborg.

Överlag kan det beskrivas som att SBK skall bidra med de fasta ramar innanför vilka ett fritt stadsbyggande sker, snarare än som verkar vara principen idag, att tvärtom inte ha några gränser eller sammanhang alls, utan istället utgå ifrån och planera alltsammans inifrån och ut i detalj och sedan kortsiktigt hoppas på att helheten helt slumpmässigt löser sig till det bästa.
+3
Johannes Westlund (2 Maj 2014 04:45):
Planmonopol är konceptuellt bara idén att en ensam aktör (där av termen monopol)exklusivt äger rätten att besluta vad gäller planläggning av ett område. I vårt fall kommunen som äger den rätten inom kommungränsen. En mycket viktig detalj är att kommunen är en politiskt styrd aktör. Arrangemanget innebär alltså att folkets företrädare får yttersta beslutanderätt. Planmonopolets finess och egentliga praktiska betydelse är alltså att makten över kommunens utveckling är en demokratisk fråga där var man (och kvinna) har lika mycket att säga till om.

Planmonopol i sig behöver inte implicera den planeringsperversion vi har drabbats av. I själva verket är många olika upplägg möjliga inom ramen för ett planmonopol, alla med olika effekter på den utveckling som blir.

Det är ingen god idé att låta samhället abdikera från planeringen och införa en marknadsanarki istället. Erfarenheter visar att det är nödvändigt med en god planering för grundläggande infrastruktur (vägnät, kollektivtrafik, vatten, avlopp, elektricitet osv). För att planeringen ska bli enhetlig, vilket är nödvändigt om vi inte vill ha vägar som plötsligt tar slut och avlopp som inte hänger samman, måste en ensam aktör exklusivt ha ett ansvar för helheten. Så tanken med ett planmonopol är i grunden bra.

Tyvärr missbrukas den makten idag. Möjligen är det rent av en sysselsättningsterapi för tjänstemän att detaljplanera på det sättet som sker idag. Det är en klassisk utveckling inom offentlig förvaltning. Byråkratin växer för att möta behovet av den växande byråkratin. Allt fler gör allt mindre av värde, istället utgörs merparten av arbetet av nonsens som i bästa fall är värdelöst och i sämsta fall direkt skadligt för stadens utveckling. Percy Barnevik skriver i sin bok om Ledarskap att många chefer är underbelagda men ändå är stressade för att de går in och arbetar med detaljer som de borde delegera. Vad vi ser är detta på en massiv skala där hela SBK kan sägas likna den underbelagda chefen.

Lösningen är lika enkel som Einarsson får det att låta som. SBK borde fokusera på de övergripande frågorna och släppa detaljerna. Kontoret borde underhålla en övergripande stadsplan och låta marknaden verka fritt inom dess ramar.

Detta är dock omöjligt i dagsläget till följd av ett tungt ok av frusen modernism konserverad i regler, lag och praxis. Så tills dess att våra långt enklare och mer effektiva koncept slagit igenom behöver kontoret ökad finansiering för att kunna öka planeringstakten.
+2
Krister Malmqvist (2 Maj 2014 08:17):
Vad gäller enfamiljshuset är variationen stor och byggherren har relativt fria händer att utforma byggnaden enligt egna idéer.

Flerfamiljshus borde kunna byggas enligt samma koncept.
 0
Woyland Wallin (2 Maj 2014 16:45):
Lite svar till G Einarsson och J Westlund.
Återigen måste undertecknad, som litet byggbolag framhålla att orsaken till dagens byggproblem i landet är just "det kommunala planmonopolet".
Vi har en fullständigt viktig och av staten påkallad "Översiktsplan", som talar om för medborgare och företag var det skall byggas, hur det skall byggas. Ö P är så detaljerad att den är nere i kvartersmark och styr detalj utformningen där.
Därefter har vi än så länge tyvärr, kvar planarbete och detaljplanearbete, som går in mellan ÖP och bygglov.

Här hävdas att allmänheten skall ha sina synpunkter på planarbetet, som tjänstemännen skall handlägga och göra en färdig utarbetat planförslag.
Orsaken till detta planarbete var att vi under 80 talet, fram till 1993, behövde planarbete med anledning av att Staten gav byggherren statliga byggkreditiv på en halv %. Man ville ha en utredning om och kontroll på, vad man lånade ut och att det blev, vad man lånade ut. Utlånings räntan stegrades med åren till den dåvarande dags räntan.
Mycket fördelaktigt då och det utnyttjades i överkant, så 1993 upphörde denna möjlighet och byggherren fick därefter gå till banken, be om byggkreditiv och göra utförliga affärsplaner och kalkyler.
Staten tog då bort sitt ansvar för finansieringen, men "glömde" att ta bort den kommunala planprocessen.
Staten finansierade inte längre byggprojekt och man kan inte hävda att allmänheten demokratiskt har med byggen att göra, då staten slutat att använda statligt finansierade medel till bostadsbyggande.
Följer bygget ÖP skall det räcka med bygglov och endast den direkt närmaste grannen, skall ha möjligheter att ha vissa synpunkter på det, som kommer att resas närmast på granntomten.
Alla andra synpunkter i byggfrågor tillhör en svunnen tid och ett socialistiskt planekonomisk politik, som vi inte borde ägna oss åt i Sverige.
Att äga en fastighet i Sverige innebär ett krav och ansvar, som hänger ihop med ägandet. Någon, som inte står som ägare på fastigheten, skallinte kunna ha synpunkter på något, som man inte har ägande handlingar på.

Detta med att alla skall vara med och bestämma fungerar inte i praktiken och har aldrig gjort.
Någon måste ta beslut och det kan endast den, som har ägande handlingen på sin egendom göra och godkänna. Vill man bestämma över en fastighet kan man ju köpa den.
Vill man göra något på sin egendom följer man de regler, som står i jordabalken och vissa kapitel i PBL, det tillhör ansvaret som fastighetsägare.
WW
 0
Gunnar Einarsson (2 Maj 2014 17:35):
Fast ÖP:n är ju ingen stadsplan. Det är väl mest en samling mer eller mindre luftigt blomsterspråk som kan tolkas lite hur som helst. Det här är (en detalj av) en stadsplan:
http:​/​/​tintin.​arch.​chalmers.​se/​histgis/​lundbygis/​stads.​.​

Det handlar som sagt om att ange ramarna för byggandet på ett sätt som genom sin förutsägbarhet alla tjänar på. Markallokering och allt vad det heter blir onödigt. En tomt är en tomt är en tomt. Den har sina fasta dimensioner och byggherren torde exempelvis främst vara intresserad av maximal exploatering. SBK skall sedan inte gå in och peta i ritningar och planer, utan det enda det hänger på är att dessa passerar nålsögat stadsarkitektens granskning.

För att exemplifiera, givet vissa grundläggande byggnormer, som alls inte bör vara lika överdrivna och fast i massa fixa idéer som i dagsläget, om jag vore stadsarkitekt behövde du bara presentera ett hyreshus i nyrenässans, 1890-talsstil eller jugend och så får du bygglovet samma eftermiddag. Fastighet med 6-vånings gårdshus utan hiss i kökstrappan? Inga problem! ;-)

Eller ja, skämt åsido, vad jag vill komma till är att hela begreppet "planprocess" som något det offentliga sysslar med bör försvinna ur tillvaron. Den enda som skall ha något att planera är den som förfogar över tomten, så jag skulle anta att vi håller med varann.

Om jag sedan har tolkat saken rätt så byggdes också större delen av Göteborg på det här sättet under en dryg 40-årsperiod mellan 1890-1930. Så på den tiden gick det med andra ord undan.


P.S: Det där med att endast de närmast boende borde ha rätt överklaga kanske inte är en så dum idé...
 0
Johannes Westlund (2 Maj 2014 21:34):
Håller med i mycket det WW och Einarsson skriver. Dock tycker jag att det finns en finess med en demokratisk stadsbyggnadsprocess. Det måste dock inte betyda dagens process, det går rent av att fråga sig om den är demokratisk alls. Det är i så fall demokrati när den är som sämst. Snarare en kränkta minoritetens diktatur.

Jag ser i staden som en angelägenhet för alla. Utmaningen är att hitta strukturer som möjliggör en inkluderande stadsbyggnadsprocess utan att effektiviteten kompromissas alltför mycket. Jag tror det är möjligt. En utveckling där bara den som har pengar har rätt att påverka stadsutvecklingen tror jag inte är önskvärd.
 0
Håkan Tendell (3 Maj 2014 23:39):
I väntan på alla nya kvarter som förr eller senare kommer att bli verklighet, kan staden kanske parallellt arbeta med att levandegöra vissa av de befintliga kvarteren (vilket kanske inte är fullt lika resursberoende för SBK:s del, men som ändå ger positiva effekter). Se här ett spännande initiativ i Borås:

http:​/​/​drommenomboras.​se/​

Vilka centrala gator med potential har vi möjligtvis i Gbg som med enkla medel skulle kunna få avsevärt ökat stadsliv?

Storgatan?
Parkgatan?
Haga Östergata?
 0
Emanuel Alfredsson (4 Maj 2014 00:11):
Sten Sturegatan tänker jag. Den ödsliga Avenyn mellan Södra Vägen och Skånegatan som är som gjord för mer folkliv.

Sprängkullsgatan är på väg, men inte än.

Föreningsgatan är en dark horse i innerstan. Hur skall man göra den mer inbjudande för folkliv? Den börjar vid Ottoman och slutar på baksidan av Nilssonsberg som är utan lokaler i bottenplan där samt att spårvägen år 2014 känns otroligt malplace på baksidan av en så ståtlig gata som Övre Husargatan.
 0
Johannes Westlund (4 Maj 2014 03:07):
Vad gäller Borås dröm; kollade på de två övre och det enda jag kan se är att de ritat in fler folk. Now; folk dyker inte upp bara för att planerarna tycker att de ska göra det. Simple as that. Men jag kom ändå att tänka på hur man kan arbeta med små medel för att redesigna stadsrummen. NYC-metoden. https:​/​/​www.​ted.​com/​talks/​janette_​sadik_​khan_​new_​york_​.​.​
+1
Woyland Wallin (4 Maj 2014 17:10):
Har läst de som M Arnsmar (S) sa och de som K Björkqvist (Fp) sa i artikeln ovan.

Vid ett samtal tidigare med M Arnsmar, frågade jag vad han skall göra åt de 200 000, som står i bostadskö? Han svarade då att det är inte 200 000, det är bara 4 000, som har råd att köpa/hyra det vi bygger i Göteborg, resten är luft.
Vid ett annat tillfälle träffade undertecknad K Björkqvist och frågade, varför man inte tilldelar kommunal mark till små och mindre byggföretag.

K Björkqvist svarar då i ett mail, där han säger att, "Du förstår, vi jobbar bara med de större byggbolagen och i de avseendet kommer Ni små i kläm".

Skall vi ha dessa politiker, som också sitter i nämnder, där man skall besluta om viktiga projekt och besluta om utförande för vårt Göteborg, kan man ju förstå att staden saknar en klar politisk styrning och trovärdighet.
Läser man i deras partiprogram, som dessa båda herrar har att följa, kan man läsa något de tydligen aldrig har hört talas om. "Förenkla regler, snabba på byggprocessen, skapa förutsättningar för företagande(även i byggsektorn) och se till att man underlättar för bostadsbyggandet, för företag och medborgares bästa".

Man kan ju också läsa ut av kommentarerna att dessa politiker, inte har mycket att sätta emot de tjänstemän, som författar de tjänsteärenden, som kommer från Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret.
Trots att direktivet om respektive åtgärd, kommer från politikerna, löser tjänstemännen det på sitt sätt. Då förstår man att politiker inte kan följa sina partiprogram, eller göra något åt de ärende man får till nämnden och de beslut, som man sen tar i nämnden.

Detta är ett utklipp dagens svenska politik.
Undertecknad med flera kräver att politikerna för det första skall följa sina partiprogram. För vem skall vi annars rösta på i valet?
WW
 0
Woyland Wallin (5 Maj 2014 14:13):
Westlund
Vad menar Du med den demokratisk stadsbyggnadsprocess ?

Demokrati är för mig att någon vill ha reda på ett utfall i en fråga med röstning t ex. Då skall man rösta och utfallet är 51%,till de vinnande förslaget.
Demokrati i form av att yttra sig, är ju totalt meningslöst, när den som driver frågan ställer upp frågan och kan styra svaret.
Ta den tävling som Fastighetskontoret gjorde och där OKIDOKI arkitektbolag vann, med sin låga produktionskostnad.
Är det demokrati när en part i målet sätter de förutsättningar, som skall gälla.
Den som vann var ett arkitekt bolag, de kan inte bygga, de kan bara rita. Att i förhand gå ut och säga vad kostnaden skall bli, är helt omöjligt. Det beror på räntor, vilket kapital som skall belånas och hur länge. Materialkostnad, arbetskostnad och alla andra kostnader, kan öka på en dag, utan att den som skall bygga kan göra något åt saken. Minsta lilla kris ökar räntan och övriga kostnader med många %. Var är demokratin här?
Den som yttrar sig i demokratisk anda, hur mycket skall den personen bestämma, hur många är de och vad har de för ekonomiskt ansvar i projektet.

Ta de som politiker, Vägverket och Trafikkontoret informerade om väg 155.
Här lades fram en ritning om förslaget, man uppmanade den närvarande allmänheten (145 personer) att komma in med förslag.
Alla hade egna synpunkter och olika meningar om utförandet. Dessa inkom till projektansvarig och de tog bara ut de synpunkter, som man ansåg stödde sitt egna förslag. Därefter gjorde man ett tjänsteärende och lade på politikernas bord, med förklaringen att "Detta framkom vid informationsmötet". Politikerna antog förslaget. Kostnad så här långt 25 miljoner.
Är detta demokrati ??
WW
 0
Johannes Westlund (5 Maj 2014 15:26):
Jag tror att man med fog kan säga att dagens samrådsprocess inte fungerar tillfredsställande när det gäller det demokratiska inflytandet. Någon annan form är nödvändig. Men jag är övertygad om att folkligt inflytande är viktigt för ett hållbart stadsbyggande, vilket jag anser är det överordnade målet.
 0
Woyland Wallin (6 Maj 2014 10:25):
J Westlund då kommer vi framtill ägandet, vem skall ta det ekonomiska ansvaret ?
Staten har tagit bort sitt ansvar från bostadsbyggandet ekonomiskt, kommunen likaså, men ändå bestämmer de kommunala tjänstemännen vem som skall bygga, var det skall byggas och som Du är inne på, hur det skall se ut.
Skulle Du vilja gå in i en mångmiljonaffär och ha det totala ekonomiska ansvaret med dessa förutsättningar och med att andra skall tala om vad Du skall göra och hur.
WW
 0
Johannes Westlund (6 Maj 2014 15:17):
Försöker du påstå att MEDBORGAREN inte skulle ha ett självklart rätt till medbestämmande för hur staden utvecklas? Visst står en exploatör för pengarna, men staden upplåter faktiskt mark och det är också en värdefull resurs. Vad som händer på den markplätten påverkar inte bara grannen utan hela staden. Marken är en demokratiskt styrd resurs. Därför ska varje medborgare också självklart ha lika rättighet till inflytande över vad som händer på denna.
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2014 12:02):
Johannes, är det inte för det medborgerliga inflytandets skull vi har överklaganden?

Har svårt att se hur du tänker dig att stadens alla invånare skall vara med och bestämma markallokering, rita ihop stadsplanen tillsammans och besluta om utformning på varenda fastighet utan vissa praktiska komplikationer av karaktären polsk riksdag. Eller missförstår jag på något sätt vad du menar? Att ha synpunkter på diverse förslag är givetvis en helt annan sak.

Såld tomtmark ägs väl av tomtinnehavaren? Spelar det förhållandet ingen roll för vem som bör ha rätt att ta initiativ till vad som skall uppföras där? Varför i så fall inte avskaffa privat äganderätt till stadsmark omedelbart? Det förvirrar ju bara i fråga om vem som har ansvar för vad.

Finns ytterligare ett problem med "demokratisk styrning" och det är att begreppet definieras olika beroende på vem du talar med. Till skillnad från folkets breda massa menar i Sverige gärna massmedia, förvaltning och samtliga partier att demokrati inte uteslutande är ett konstitutionellt grundat system för att reglera maktutövning, utan att dess väsen utgörs av en uppsättning "värderingar" som skall påtvingas allmänheten till varje pris.

På 60-talet ledde detta till exempelvis betong och massrivningar eftersom det ansågs "progressivt" och gynna ett "jämlikt samhälle", enligt den tidens ideal i åsiktskorridoren. Vem vet vad det skulle leda till idag? Får man gissa på bl.a. mer nyfunkis och "gröna kilar"?

I vilket fall gissar jag att risken är överhängande att så fort du till eliten säger "demokratisk styrning" så leder det bara till mer makt åt godtyckliga institutioners anonyma agendor, ökade kostnader, ökad tröghet och fler trubbiga styrdokument och "värdegrundsplaner", enligt de för tiden rådande officiella moraliska dogmerna, och mindre makt och inflytande åt just medborgarna.
 0
Krister (10 Maj 2014 18:04):
Tillåtet och Förbjudet:

I England är allting tillåtet , som inte är förbjudet .
I Tyskland är allting förbjudet, som inte är tillåtet.
I Ryssland är allting förbjudet, även om det är tillåtet.
I Frankrike är allting tillåtet , även om det är förbjudet.

I Sverige är allting under utredning.
 0
Gunnar Einarsson (12 Maj 2014 14:36):
Krister, hehe, helt underbart!

Skulle man kunna säga så här: I det öppna samhället är man mån om att etablera ramar så att innehållet kan lämnas ifred; i det totalitära samhället försöker man bestämma innehållet för att slippa behovet av ramar?
+2
Håkan Tendell (12 Maj 2014 22:25):
Sedan funderingen den 3 maj (se ovan) har jag skrivit några rader i GP om Parkgatan samt gått på fotosafari längs den ännu icke existerande trottoaren:

http:​/​/​gothenburgcity.​wordpress.​com/​20​14/​0​5/​11/​la-​bell.​.​

Jag antar att själva trottoaren kan vara klar före midsommar. Några lass med grus och så lite stenplattor på det. Paviljongerna kommer nog inte upp förrän i början av augusti. Detta kommer att bli den mest attraktiva flanörsträckan norr om Paris.

Göteborg är möjligheternas stad. Härligt! (särskilt om staden tar vara på alla möjligheter)

Kom igen nu, SBK och TK och Park- och natur och allt vad ni heter. Do your magic! Detta torde vara den mest lönsamma turistintäktinvesteringen sedan Flume-Ride 1973. För vinsten kan kommunen sedan köpa en färdig detaljplan innehållande art deco-skyskrapor på Skeppsbron.
 0
Patrik Höstmad (12 Maj 2014 22:35): Online
Mycket bra Håkan! Jag gillar även hur dina bilder lyckas fånga trafikapparaten och samtidigt den enorma skönhet och potiential som finns i de byggnaderna. Tänk att gå på ett trottoar på motstående sida och beskåda byggnaderna och trädgårdarna. Skulle vi kunna få återpublicera text och bild här på Yimbys hemsida?
 0
Matthias H. (12 Maj 2014 23:13):
Håkan, kanonförslag.
+1
Håkan Tendell (13 Maj 2014 07:53):
Tack, Patrik! Tack, Matthias!
Varsågod att använda text och bilder efter behag.
 0
Woyland Wallin (16 Juli 2014 13:30):
Efter att ha läst de flesta inläggen, kommer man fram till att om det skall bli någon ändring i utbudet av bostäder, måste de "Planmonopol", som vi har avslutas.
Då skulle det inte behövas fler antal tjänstemän, på SBK, som hela tiden gör, så att ingen får bygglov.
De som ansöker nu, får sina beslut först efter många år. Byggloven utan planarbete, skulle i stället handläggas omgående, när byggherren vill ha dem.

Det skulle ej heller behövas tillskott av ytterligare skattemedel från oss och de skulle komma ut mångt fler bygglov än de, som man presterar i dag.
Bort med "Planmonopolet", så vi kan börja bygga det, som de bostadssökande letar efter här i Göteborg.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 4736 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter