Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Program för Frihamnen och delar av Ringön

 

Illustration: Maria Kask

Yimby har just skickat in ett yttrande över detaljplanen Program för Frihamnen och delar av Ringön. Yttrandet är ett resultat av den artikelserie om planen i tre delar

Frihamnen: Programplanen
Frihamnen: Ett nytt Skeppsbrohaveri

Frihamnen: Blandstad vs ibland stad

som vi publicerat, tillsammans med kompletteringar gjorda på forumet. I det stora hela är det en bra plan, intentionerna och målen är klockrena, men tyvärr missas målen då boendetätheten är för låg över stora delar av området. Inte bara blir det färre bostäder till de bostadsökande, också blandstaden kommer att utebli över stora delar om inte fler bostäder byggs. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdagen den 9:e september.

Du kan t.ex. skriva:

Ämne/Subject: Synpunkter på Program för Frihamnen och delar av Ringön (Diarienummer SBK: BN0652/12)

Hej,

Jag skriver angående Program för Frihamnen och delar av Ringön (Diarienummer SBK: BN0652/12). Jag instämmer i Yimby Göteborgs yttrande som framförallt tar upp att boendetätheten är för låg över stora delar av området. Antalet bostäder måste öka ordentligt för att få grundförutsättningar för en levand blandstade med lokaler längs alla gator i områdets alla delar.

Med vänliga hälsningar

*ditt namn*
*ev. din adress*

Det går även att anväda formuläret på hemsidan för programmet.

Planöversikt

 

Yttrandet följer i sin helhet:

 

Allmänt

Yimby Göteborg ställer sig oreserverat positiva till målet att Frihamnen ska omvandlas till tät grön innerstad. Programmet talar glädjande om tät grön innerstad, arbetsplatser och handel, socialt blandat boende, gator som stadsrum, bevarande av befintliga byggnader, mm, mm. Ur helikopterperspektiv ser bebyggelseområden och gator i stora drag bra ut och exemplet på ett blandstadskvarter är lovande. I stora drag är strukturen bra men det finns möjligheter till vissa förbättringar. 

Det stora problemet med planen är att tätheten är för låg i stora delar av området. Den är så låg att projektets ekonomi riskeras och att projektets genomförbarhet kan bli mycket problematisk. Samtidigt innebär den låga tätheten att många bostäder uteblir, vilka hade kunnat vara till glädje för alla de som desperat söker bostad. Slutligen ger den låga tätheten att stora områden inte kan bära ett rikt utbud av handel och service. Dessa områden blir inte innerstad eller blandstad utan snarare låg sovstad av den typ som planerats i Sannegårdshamnen. Det är dags att lyfta kvaliteten på stadsutvecklingen ytterligare ett steg genom att planera för blandstad över hela Frihamnen. För att lyckas med detta måste boendetätheten öka.

Synpunkter

Park, vatten och gaturum

Det är bra att alléträd längs gator och boulevarder benämns som gröna stråk. Det är en mycket bättre lösning än att klyva stadsväven i bitar med gröna kilar.

Planen föreslår att regnvattnet ska rinna i öppna diken i gatumiljön. Det är troligen ett yteffektivt sätt att skapa fördröjning och lokal infiltration istället för att anlägga stora ytor med träsk. Frågan är om den gröna remsan kommer att påverka trafikanternas ytor och stadslivet negativt. Detta verkar vara en så ny idé att inga svenska exempel bifogas. Ytterligare frågor är om det kommer att vara lika trevligt off-season och hur underhållet kommer att bli i praktiken. Det finns en uppenbar risk att vi skapar nya ytor som fylls med sly och otrygghet i takt med budgetåtstramningar. Ett bättre underlag för denna för Sverige ovanliga lösning vore på sin plats.

De föreslagna gaturumssektionerna ser ut att göra en mycket bra avvägning mellan gatans olika funktioner.

Planen talar om lekstråk som berikar stadsrummet. Med intressant gestaltning och varierande funktioner ska det skapas liv och rörelse längs gator och torg. Det är en fin tanke att leken flyttas från väl avgränsade platser till det gemensamma stadsrummet. Vi har tidigare framfört idén om att barn kan få tillgänglighet i gaturummet genom låga hastigheter på alla fordon.

Kopplingar till omgivningen

Tyvärr råder det oklarheter om de flesta kopplingar till omgivningarna. Färjetrafik från Lilla Bommen är inte fastställt och en bro är ännu längre bort. En koppling med bro från Frihamnspiren till Lundbystrand diskuteras men utan klara besked.  En koppling över Hamnbanan och Lundbyleden till Kvillestan ska utredas mer. Detta borde vara utrett och klart i programplansskedet.

Gångtrafik

Tyvärr har inte gångtrafiken, som ska ha högst prioritet, illustrerats på en karta som cykel, k-trafik och bil. Det hade varit intressant att se huvudgångstråken och hur gångtrafiken kopplas till omgivningarna. Det hade varit vackert att ge gångtrafikanterna stråk med högsta prioritet i korsningar med övriga trafikslag, inklusive spårvagn.

Cykeltrafik

Den genaste cykeldragningen från centrum till Lindholmen kommer att gå genom Jubileumsparken. Det är tveksamt om detta kommer att bli en trygg koppling efter mörkrets inbrott. 

Spårvagnstrafik

Vi anser att man bör flytta förgreningen för spårvagnstrafiken mot Lindholmen till hållplatsen Ringön. Det är betydligt snabbare att göra en förgrening där linjen ändå har låg hastighet för att den skall stanna. Eftersom kvartersstaden i övrigt är fri att anpassa bör detta vara fullt möjligt. I andra hand bör kurvan där spårvägen grenar av justeras för bättre radie och ökad hastighet. Planera hållplatser så att det är möjligt att bygga ut dessa i framtiden för längre spårvagnar eller snabbspårväg (motsvarande tysk Stadtbahn). Det borde även förberedas för att spårvagnstrafiken i framtiden ska kunna grävas ner i tunnel för att skapa en snabb kapacitetsstrak kollektivtrafik.

Biltrafiken

En lovande detalj är att biltrafiken inte får en matarled genom området utan ska silas på flera gator med max 15000 fordon per dygn.

 

Delområden

Ambitionerna med Boulevardstaden är mycket goda även om boendetätheten skulle kunna bli ytterligare något högre. Alléstaden, Hamnstaden och Ringön har för låg täthet för att en livskraftig blandstad ska kunna uppstå. Vilket blir tydligt då planen talar om att koncentrerar verksamhetslokaler till stråk och knutpunkter. I dessa områden behövs en högre boendetäthet. Det är ytterst märkligt att bebyggelsen i Lindholmsalléns förlängning ska vara 3-5 våningar hög. Lindholmsallén tål, och kräver, betydligt högre bebyggelse och fler boende för att göra huvudstråket levande och tryggt.

 

Projektets ekonomi

Tyvärr verkar det som om programmet har forcerats igenom utan tillräckliga resurser. Frågan är om inte de vanligaste förekommande fraserna är på temat "En fortsatt utredning ska visa ...", "... är under fortsatt utredning.", "... kommer att studeras vidare." och "... kommer att behöva övervägas.". Självklart ligger en stor del av besluten i detaljplanearbetet och i exploatörernas lösningar, men tyvärr saknas även ordentliga utredningar som borde ligga till grund för programplanens utformning. Exempel är oklarheter i vilka kopplingar det blir till omgivningen, lösningar för parkering och trafik inkl. spårvagnsdragningar, vilket skydd för högvattennivåer som ska användas, grundläggning och markhöjd, stabilitet, föroreningar, mm, mm. 

Det är flera av dessa frågor som kommer att ha en avgörande inverkan på exploateringskostnaderna. Trots den stora okunskapen om lösningar och kostnader så sätts höjdbegränsningar som kommer hålla nere intäkterna. Det finns en uppenbar risk att intäkterna till slut blir lägre än kostnaderna. Det kan mycket väl vara så att vi till slut står med för låg exploatering givet exploateringskostnaderna. Den ekonomiska kalkyl som finns bifogad är på marginalen på grund av den extremt dåliga marken och de långa kajerna, och därmed mycket dyra grundläggningen. Och då har inte momsen tagits med i beräkningarna. Med moms är frågan om det går att få till ett plus i kalkylen. Särskilt när, som sagt, hela projektet ska bli ett pilotförsök för lokalpolitisk reglering av hyror. 

Försöket är lovvärt för att få till den sociala blandningen, men frågan är om inte detta först borde testats i mindre skala istället för att stå och falla med Göteborgs just nu viktigaste stadsutvecklingsområde? Ett område som redan från början har en stor utmaning i de höga exploateringskostnaderna. Det behövs lite mer marginal och den får vi genom att höja boendetätheten med betydligt högre bebyggelse och genom att göra Jubileumsparken mindre.

 

Blandstaden uteblir

Tätheten är även för låg för att kunna stödja ett stort utbud av lokal service. Trots planens vackra tal om blandstad och vikten av billiga lokaler så ska lokaler och service koncentreras till endast stråk och knutpunkter. Det betyder att många gator och delar av området inte får några krav på lokaler. Det är precis samma typ av planering som i Kvillebäcken och Eriksberg, och kanske framförallt Sannegårdshamnen om vi tar fasta på planens önskan om en låg bebyggelse över stora delar.

Programplanen skriver att

Tätheten av människor ska vara högst runt huvudstråken och vid kollektivtrafikknutpunkten. Därför föreslås bebyggelsens skala öka mot nord-ost med de högsta byggnadshöjderna längs Hjalmar Brantingsgatan. Denna struktur ger ett bättre lokalklimat då de förhärskande vindarna styrs över bebyggelsen. Den skapar också en siluett där stadens intensitet blir läsbar på håll.

Den låga bebyggelsen motiveras alltså med vindar och en läsbar "intensitet". För det första, vid de förhärskande sydvästliga och västliga vindarna ligger Frihamnen bakom Slottsberget-Lindholmen-Lundbystrand respektive Ramberget. För det andra, går det alldeles utmärkt att ta hand om vindar oavsett höjd på bebyggelse bara det är med som ett designkrav. För det tredje är vindar inget problem vid måttligt höga byggnader. Notera att hela Norra Älvstranden, inklusive de nya byggnaderna på gång vid Färjenäsparkens fot, har byggts mitt i hamninloppets bistra vind och som regel med mer än fem våningar.

Idén med den läsbara intensiteten kommer från en utredning av kulturmiljön i Frihamnen som bland annat landat i

Kritiska punkter för den samlade kulturmiljön i Frihamnen
...
2. Den låga skalan
Frihamnen ligger, tillsammans med älven, som botten i den skål som Göteborg utgör, och detta tillsammans med skalan gör att en stor del av upplevelsen av platsen utgörs av de storslagna utblickar man får därifrån.
...
4. Långa siktlinjer i stadsskala
Frihamnsområdet erbjuder långa siktlinjer längs pirer och mellan magasinsbyggnader med vida vyer och utsikter. För att dessa siktlinjer skall bibehållas krävs både ett visst utrymme kring bebyggelsen och en måttlig skala i området som helhet.

Det är ju en möjlig beskrivning. En annan möjlig beskrivning är att älven och Frihamnens kajer alltid har kantats av storskaliga och höga konstruktioner som dockor, kranar och fartyg. Bebyggelsen som finns längs älvstränderna är betydlig högre än programplanens 3-5 våningar, t.ex. Amerikahuset, Värmeverket vid Rosenlund, Kinesiska Muren, Sjöfartsmuseet, Stenaterminalerna, det ombyggda fryshuset vid Fiskhamnsgatan, och inte minst Lilla Bommen med Läppstiftet och Operan, och Lindholmen Science Park med kontorsbyggnader och Kuggen, ja hela Norra Älvstranden. Talet om den låga skalan och långa siktlinjer är subjektivt nonsens. Det går alltså lika bra att skriva

2. Den höga skalan
Frihamnen ligger vid älven som under lång tid kantats av storskaliga objekt och byggnader i varierade höjder och ofta högre höjder...

Och de beskrivna siktlinjerna fanns inte när hamnen var full av fartyg, fordon och godshögar. De är något som skapats i utredarens medvetande under den, i historiskt perspektiv, korta tid som Frihamnen stått öde. Den som vill göra kulturmiljöhistoriska kopplingar kan lika gärna plocka upp rutnätsplanen som finns på 1910 års karta och skriva:

4. Långa siktlinjer längs stadens raka gator
Den gamla rutnätsplanen över Kvillestaden erbjöd långa siktlinjer längs raka gator. Som ett led i att anknyta till Frihamnens kulturmiljöhistoria bör dessa siktlinjer återskapas i en strikt rutnätsplan.

Det är helt okey och till och med önskvärt att ta kulturmiljöhistoriska hänsyn. Problemet är när denna hänsyn grundas i en djupt subjektiv beskrivning, som dessutom motsägs av verkligheten, och framförallt när den hänsynen leder till förödande konsekvenser för stadens funktion.

Bebyggelse och tätheten hålls nere med mycket bräcklig motivering. Det betyder färre bostäder för alla de desperat sökande, en risk att hela projektet blir ekonomiskt ogenomförbart och det slår sönder förutsättningarna för en riktig blandstad.

I grund och botten handlar detta om en helt felaktig prioriteringsordning och omvänd arbetsgång, som ser ut som följer

  1. Subjektiva preferenser, bland annat förklädda till kulturmiljöhistoriska resonemang, ger att bebyggelsen ska vara låg och gles.
  2. Det blir få bostäder, få människor och svårt att få verksamhetslokaler att bära sig ekonomiskt.
  3. Det går inte skapa en levande blandstad så vi får koncentrera verksamheterna längs huvudstråk.

Detta borde vändas till

  1. Vi ska förverkliga översiktplanens uttalade mål om blandstad över hela området.
  2. Utred vilken täthet som behövs för att stödja en riktigt blandstad med ett stort utbud av verksamhetslokaler och stadsliv i varenda kvarter och längs varenda gata.
  3. Givet tätheten som behövs för att blandstaden ska fungera, arbeta med hur kulturmiljöhistoriska (och andra) hänsyn ska tas.

Utbyggnadsordningen

Programplanen föreslår att utbyggnaden av Frihamnen delas in i 4-5 större etapper som var och en ska "upplevas som fristående i så stor utsträckning som möjligt". Varför de ska uppfattas som fristående är oklart. Vi ser hellre att det skapas en kontinuerlig stadsmiljö för att stärka stråk och kopplingar.

Utbyggnadsordningen är olycklig då den första bebyggelsen ska forma en isolerad enklav mitt i Frihamnen. Förklaringen är att omdaning av Hamnbanan/Lundbyleden och den nya Hisingsbron kommer senare i tid och att de lämpligen bör vara på plats innan det byggs i närområdet. Men samtidigt vet vi hur viktiga kontinuitet och kopplingar är för att få till en levande stad, stödja servicen och bryta bilberoende. Möjligheten att skapa temporär lösningar över barriärerna borde utredas. Då kan vi istället bygga från den befintliga bebyggelsen vid Kvillestan eller Lindholmen.

Tanken är att också parken etableras tidigt i området och blir en del av den isolerade ön. Det finns en risk att stadsvakuumet runt den kommer att dra ner antalet besökare rejält, trots försök med dragplåster som bad. Ingen kommer råka ha vägarna förbi för ett spontanbesök i november. Kopplingar är mycket viktiga.

 

Avslutning

Med detta sagt är stadsutveckling i Göteborg på rätt väg. Men det finns fortfarande fundamentala bitar som inte är på plats. Det mest avgörande biten som saknas är boendetätheten. Se till att skruva upp exploateringstalen till över 3.0 i alla delområden så finns en grundförutsättning för att skapa en tät grön innerstad och en fungerande blandstad över hela Frihamnen.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Pacman42 (9 September 2014 08:20):
Doårvagnstrafiken måste prioriteras över allt annat. Denna kommer att vara en ryggrad i kommunikationerna mellan centrum och Hisingen och måste därför vara snabb. Att lyfta upp spårvagnarna från gatuplanet är därför önskvärt. hade därför va
 0
Pacman42 (9 September 2014 08:21):
Vill bara lägga till att det finns bravexempel i Stockholm där affärslokaler har planerats under tunnelbanan på ett sätt som inte förstör blandstadsmiljön, utan snarare tvärtom.
+1
Matthias H. (9 September 2014 13:35):
Kanonyttrande.
+2
Håkan Tendell (9 September 2014 19:44):
För mig är det ok att hushöjderna växer gradvis så att stadens siluett får en läsbar intensitet.

Jag tänker mig då kvarter med hushöjder på 30-50 våningar närmast Lindholmsallén. Lite längre in i stadsdelen stiger fasaderna till 60-80 våningar. Och så i Boulevardstaden 60-140 våningar med inslag av högre hus.

Stadens siluett kommer att synas från Vinga, bostadsbristen minskar något och det kommer att finnas kundunderlag för en och annan kryddhandel, fruktaffär, frisersalong, biograf samt en secondhandbutik som nischar in sig på damkappor och klänningar från 40-talet.

Magik? Eller matematik?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5338 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter