Utskrift från gbg.yimby.se
....

Lönsam kollektivtrafik?

 
I veckan fanns i GP en alldeles för lite uppmärksammad debattartikel, skriven av Västtrafiks ordförande, Leif Blomqvist(S). Artikeln skrevs med anledning av den medborgardialog, Göteborgs Stad precis har genomfört om framtidens kollektivtrafik.  Blomqvists huvudsyfte är att döda myten om att spårvagnarna är dyra och föråldrade. I samband med detta framkom mycket intressant information om kollektivtrafikens lönsamhet.

Leif Blomqvist låter sina argument illustreras av en mycket slående liten tabell:

Den visar att de enda trafikslagen som något så när lönar sig är spårvagn och stombuss. Nettokostnaden för de två tillsammans blir ca 471 mkr pr år, vilket betyder att deras ca 160 milj resor per år klarar sig med en subvention per resa på bara knappt 3 kronor. Och att de här spelar i en helt egen division.

Tåg har en kostnadstäckning på 58 %, trots att de stöds med ca 23 kr per resa på grund av att tågresor är längre och dyrare än alla andra resor. Båtar är rejält dyra, men står bara för 6 milj resor och nettokostnaden för båttrafiken blir därför bara 171 milj kr.

Nej, den riktigt stora boven i dramat är alla de andra bussarna. De som inte är stombussar. De är billigare per resa än båtarna, men på grund av att det är ett så mycket större trafikslag blir kostnanden för att driva dem så otroligt mycket större. Det kostar samhället ca 2 miljarder varje år att se till det finns bussar som går överallt.

Och varför är det så? Blomqvists svar är självklart: Det saknas kundunderlag. Han berättar att på vissa destinationer blir anropsstyrd busstrafik eller till och med taxi billigare än att upprätthålla tidtabellstyrd busstrafik.

Och sedan slutar han med att vi bör utveckla spårvagnstrafiken även i framtiden.

 

Så långt så bra. Blomqvist hade dock kunnat gå steget vidare:

Om man skall kunna utveckla spårvagnstrafiken och kanske i framtiden få en kollektivtrafik som helt kan betala sig själv måste man bygga staden så att det lönar sig att anlägga spårvagnslinjer. Man brukar säga att det finns en magisk gräns på 400 meter från hållplats till bostad. Längre avstånd resulterar i att folk väljer bilen istället.

Det vore intressant att se en siffra på hur stort ”kundunderlag” Göteborgs Spårvägar behöver för att få en hållplats med 400 meters nya spårvagnsspår att löna sig. Krävs det en täthet på 20, 50, 100 eller kanske rent av de magiska 150 invånare per hektar(1) i varje av de 50 hektar som en radie på 400 m ger? Eller behövs ännu högre täthet i en bilstad som Göteborg? 150 invånare per hektar skulle motsvara 7500 invånare och potentiella kollektivtrafikresenärer inom 400 meter från hållplatsen.

Vi måste se till att de människor som skall använda vagnarna (eller stombussarna) bor nära hållplatserna och att de är många. Det vill säga vi behöver bygga tät stad.

(1) 150 inv/ha är FN;s stadsbyggnadsorgan UN-Habitats minimi-gräns för fungerande urbanitet

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel Andersson (17 November 2014 02:51):
Broar ut till öarna borde kunna ersätta båtarna. Förarlösa bilar kan ersätta alla bussar utom stombussar och expressbussar. Finns en del att spara på sikt.

Förresten, varför får inte spårvägen till Bergsjön vara med på kartan?
 0
Patrik Höstmad (17 November 2014 08:31):
Daniel, vi noterade samma sak. Det är en skärmdump från Västtrafiks interaktiva karta och linjen till Bergsjön är inte med. Zoomar man in så dyker den upp men inte på denna översiktsnivå.
+1
Anders Bäck (17 November 2014 08:53):
För ett par år sedan läste jag att expressbussarna var det enda trafikslag som gick med vinst, nu har det nätet byggts ut kraftigt och det hade varit intressant att se om det fortfarande är så. Synd att de inte särredovsas här.

EDIT:
Det kan ha varit enbart Grön express som gick med vinst och inte hela expressbusssystemet, lite osäker på den punkten. Det var några år sedan och minnet sviktar lite.
 0
Mikael Bigert (17 November 2014 11:25):
Slutsatsen blir väl ungefär: ju tätare vi bygger desto bättre täckning för kollektivtrafik.
Inget nytt egentligen.

Att spårvagnarna skulle vara föråldrade kan man förstås ha olika åsikter om. Som Leif B skriver är det viktigaste att kunna köra vagnarna genom Centrum i dräglig hastighet och få bort dagens infarkt.
 0
Olof Franzén (17 November 2014 15:24):
Misstänker att expressbussarna till Torslanda, kärra och andra villaförorter innebär stora kostnader. De går var femte minut och körs inte med ledbussar utan vanliga 12-metersfordon. Åker en del med gul express från Lindholmen och den är aldrig mer en halvfull, inte ens under rusningstid i riktning mot stan medan buss 16 ofta kör med full beläggning, såväl i rusningen som under kvällar och helger. Sett mot bakgrund av trängseln i innerstan är det inte rationellt att köra med små halvtomma bussar i femminuterstrafik. Men såklart, gles utspridd bebyggelse gör inte saken lättare.
 0
Alexander Åkerman (18 November 2014 08:52):
Det är väl en rimlig målsättning att kollektivtrafiken inom våra tätorter bör kunna bära sig själv.
+1
Bert Hoflund (18 November 2014 19:59):
Nej de tre spårvagnslinjerna till Kortedala/Bergsjön ids inte Västtrafik sätta ut på sin interaktiva karta. Däremot finns en imaginär busslinje i Kortedala.

Närhet till kollektivtrafik. Helt rätt att det är viktigt för utnyttjandegraden. Säg det till planerarna i Kungsbacka kommun som strösslar ut bostadsområden på åkrarna som det inte fanns någon morgondag. Detta faktum tas aldrig upp då Västlänken diskuteras. Lika intressant som gångavståndet till Haga och Korsvägen är förstås gångavståndet hemmavid exempelvis från villan i Kungsbacka.
 0
Krister (19 November 2014 06:44):
Pendelparkeringar. Kungsbacka station,75 platser.
Fullt där c:a 07:30.
 0
Mats O. (19 November 2014 08:15):
...eller så får man ta sig en funderare på varför västsvenskar hellre vill bo i Kungsbacka än i Västra Frölunda, Angered och Hisingen.
+1
Ottosson (19 November 2014 09:43):
Göteborg är inte en särskilt attraktiv bostadskommun. Växer mycket långsammare än andra nordiska storstäder och i princip all befolkningstillväxt de senaste decennierna är födelseöverskott och flyktinginvandring, ingendera som gjort ett aktivt val att hamna just Göteborg. En kollektivtrafik i blåbärsligan. Sämre skolresultat. Längre dagisköer. Sämre äldrevård. Mycket hög skatt (och högre blir den nästa år iom den av M+MP beslutade regionskattehöjningen, det går nämligen utmärkt att höja skatten för allting utom tågtunnlar). En kommunledning som lägger mer kraft på visionsdokument, propaganda och experiment för allt mellan himmel och jord istället för att syssla med det en kommun ska. Det är inte konstigt att i Göteborg behöver man leta efter billigaste drift av kollektivtrafiken utan reflektion gentemot effektivitet, kvalitet och kundnytta. Men Västlänken med ökat fokus på mer (högskattefinansierad) pendling från ännu glesare kringkommuner, nya gågatuområden i centrum och försvårande av biltrafik i stan, och såklart den mirakulösa cykeln (mao de enda riktigt viktiga sakerna för kommunen) ska nog lösa det här ska ni se.
 0
Matthias H. (19 November 2014 12:50):
Konstruktiv kommentar Ottosson...

Sen får du läsa på betydligt bättre beträffande befolkningstillväxten där du är helt fel ute.
+1
Mats O. (19 November 2014 13:15):
Mattias: vad är det som är fel i Ottossons text om befolkningsökningen?

Från tidningen Fastighetsvärlden angående pratet om att Stockholm växer med två SL-bussar om dagen:

"Av dem cirka 35.000 som regionen växer med varje år utgör unga och välutbildade endast en marginell del, netto cirka 1500-3000 personer årligen. Istället är det födelseöverskott (12.000-15.000) men framför allt flyktinginvandring som dominerar flyttströmmarna."

http:​/​/​www.​fastighetsvarlden.​se/​insyn/​kronikor/​nar-​kap.​.​

Det är knappast annorlunda i Göteborgsregionen.
 0
Matthias H. (19 November 2014 18:11):
Mats O. brukar du titta på SCB:s siffror?
+2
Ottosson (20 November 2014 09:20):
Mattias H:
Din brinnande entusiasm över stans befolkningstillväxt är charmig. Entusiasm är en god personlig egenhet. Men i makroperspektiv kan optimism som inte motsvaras av verkligheten vara förödande.

Du har inte tittat mer än ytligt på SCB:s siffror. Under 2000-talet (tom 2013) har kommunens folkmängd ökat med 70801 individer. Av detta består endast 3485 av flyttnetto från övriga svenska kommuner. Inte ens 250 pers/år, eller ca 0,05% folkökning. Resterande 67316 är födelseöverskott och invandring. (Jag lägger ingen värdering i invandringen, för min del kunde vi gott ha en större invandring, det hade varit en fantastisk resurs om vi inte haft en kultur som på ett fundamentalt systematiskt sätt skapar trögheter så snart man rör sig lite utanför idéalfåran i det rigida normbygget, men det är i huvudsak inte en grupp som aktivt väljer just Göteborg). Din optimistiska bild av kommunen som en attraktiv magnet som lockar folk stämmer tyvärr inte med verkligheten, och det vore bra om Göteborg insåg det istället för att låtsas motsatsen. Kommunen växer, men inte för att folk attraheras av att bo just här.

Det jag säger är att Göteborgs kommun inte är en stad som fokuserar på att underlätta för sina medborgare, vilket debatten om kostnader helt befriat från att relatera till kundnytta är exempel på. Så blir det när man slänger fram vackra visioner och målbilder som man inte klarar av att leverera mot, utan istället får ge sig in på experimenterande, propagandaskrifter och ineffektiva och suboptimala lösningar. I slutändan misslyckas det alltid.
 0
Daniel Andersson (20 November 2014 09:59):
Ottosson: Matthias H kan säkert ge dig bättre svar på tal. Jag hittade i alla fall ett inlägg som talar om Göteborg som den populäraste studentstaden i Sverige. (Från 2008 visserligen):
http:​/​/​www.​svt.​se/​nyheter/​regionalt/​vastnytt/​goteborg-​.​.​
+1
Mats O. (20 November 2014 11:18):
Problemet med många nyurbanister, så här på Yimby, är att dom köpt hela Richard Florida-konceptet rakt av utan att ifrågasätta.

http:​/​/​magasinetneo.​se/​artiklar/​myten-​om-​den-​hippa-​sta.​.​
 0
Matthias H. (20 November 2014 12:04):
Ottosson, brinnande entusiasm? Både du o Mats O. läser in alldeles för mycket dramatik i mina inlägg. Jag har inte tid att börja diskutera hur regionens ekonomi (skatteunderlaget) påverkas beroende på vilka som står bakom ökningen. Jag kan bara konstatera att GBG är andrastad och växer nästan lika mycket befolkningsmässigt som huvudstäderna i våra grannländer, inte Stockholm så klart som har otroliga siffror sen 5-10 år tillbaks i tiden. Men Göteborgs ökning är stark och det spelar ju faktiskt ingen roll om det är bebisar, invandrare eller högutbildade ingenjörer. Alla är ju människor. Det är positivt för Göteborg. Punkt.
 0
Mikael Bigert (20 November 2014 12:13):
Håller med om att alla är välkomna till vår stad.

Men det vore intressantare att se på täthet i närområdet och inte bara befolkningsökning.

Har läst någonstans att T-banan i Sthlm är enda lönsamma kollektivtrafiken i Sverige, men vet inte om det stämmer.
 0
Anna H (21 November 2014 22:26):
Vad är då lösningen på kollektivtrafikens problem i Göteborg? Kommer verkligen västlänken lösa alla problem ? Är tunnelbana föralltid uteslutet? Kan ju ge som exempel något som är ett stort skämt. Har drygt en mil till arbetet i centrala Göteborg. Med kollektivtrafiken åker jag in på 45 minuter alltså cirka 12km/h. Går nästan snabbare att springa till jobbet … Hur är detta möjligt?
Till skillnad från Stockholm motarbetar Göteborgs politiker invånarna i den egna staden. Man bygger till exempel cykelbanor överallt precis som att de vore en viktig faktorer för att förhindra stockning i innerstadens kollektivtrafik. Skrattretande.

Många åker inte kollektivt för att det tar sån otrolig tid, snart överväger även jag att ta bilen in till arbetet. Det tar 15 minuter.

Men jag kan fortfarande inte få svar på frågan: Vad är lösningen för Göteborgs icke-fungerande kollektivtrafik? Hur ska den effektiviseras? Kommer nånting förbättras med västlänken ? Västlänken, gör den nått för den kollektivresande inne i Göteborgars kommun?
 0
Sven R (21 November 2014 23:36):
Anna H: Ja, Västlänken kommer att lösa alla problem. Om du har 45 min till jobbet idag så kan du räkna med en halvering när länken blir färdig.
+3
John Johansson (21 November 2014 23:51):
Ottosson: Jag tycker du har rätt i poängen att nettoflyttning till kommunen ibland överskattas som faktor för befolkningstillväxten. Men detta är inte specifikt för Göteborgs kommun utan gäller i hög grad även för Stockholm och Malmö. Låt oss titta på samma siffror som du hänvisar till för alla tre kommunerna (för perioden 2000-2013 som du valde):

Stockholm:
Födelseöverskott: 66 078
Nettoinflyttning inrikes: 11 451
Nettoinflyttning utrikes: 76 681

Göteborg:
Födelseöverskott: 30 677
Nettoinflyttning inrikes: 3 485
Nettoinflyttning utrikes: 36 559

Malmö:
Födelseöverskott: 16 505
Nettoinflyttning inrikes: 759
Nettoinflyttning utrikes: 38 459

Malmö sticker ut med betydligt högre nettoinflyttning utrikes i förhållande till sin storlek och Stockholm har lite mer nettoinflyttning inrikes i förhållande till sin storlek, men i övrigt är städerna ganska lika. För ingen av kommunerna kan man påstå att nettoinflyttningen inrikes är en dominerande faktor i befolkningstillväxten.

Demografi är dock klurigt och det är lätt att förvilla sig när man tittar på såna här övergripande siffror. I just fallet med storstadskommunerna finns det en faktor som jag skulle vilja framhålla som viktig för att förstå siffrorna bättre: barn som flyttar med sina föräldrar. Tankebilden för inrikesflyttning till och från de här kommunerna är att många flyttar in till dem i åldern 18-30 och sen flyttar många ut i åldern 30-45. Siffrorna ovan kan ge intrycket att dessa flyttströmmar ungefär tar ut varandra. Det man lätt glömmer är att många av de som flyttar ut hinner skaffa sina första barn innan de flyttar och barnen följer ju med. Detta innebär nettoutflyttningen av barn är ganska kraftig för dessa kommuner. Alla dessa barn som föds i städerna men flyttar ut innebär att födelseöverskotten blir uppblåsta medan det faktum att kommunerna faktiskt har ganska betydande nettoinflyttning av vuxna döljs. Lika lite som barn väljer att födas i Göteborg (som du påpekar ovan), lika lite väljer de att flytta härifrån när de fortfarande är barn. På grund av detta kan det vara intressant att lägga ihop födelseöverskottet med nettoinflyttningen av barn, vilket innefattar alla "passiva" befolkningsändringar (dvs de där personerna inte själva valt), och jämföra det med nettoinflyttningen av vuxna. Gör man det för samma period som ovan får man dessa siffror:

Stockholm:
Födelseöverskott + nettoinflyttning 0-18 år: 46 014
Nettoinflyttning inrikes över 18 år: 49 053
Nettoinflyttning utrikes över 18 år: 59 143

Göteborg:
Födelseöverskott + nettoinflyttning 0-18 år: 22 039
Nettoinflyttning inrikes över 18 år: 21 260
Nettoinflyttning utrikes över 18 år: 27 422

Malmö:
Födelseöverskott + nettoinflyttning 0-18 år: 13 762
Nettoinflyttning inrikes över 18 år: 11 475
Nettoinflyttning utrikes över 18 år: 30 486

Ser man bara till vuxna är nettoinflyttningen inrikes alltså en betydande del av befolkningsökningen, även om det inte är den största delen. Sen kan man tillägga även dessa siffror i viss mån missar att belysa hur viktig inflyttningen är för storstädernas befolkningsökning eftersom födelseöverskotten till stor del består av barn till de inflyttade (även om man räknar bort de som flyttar ut som jag gjorde ovan) och därför hade varit betydligt lägre utan inflyttningen.

Sammanfattningsvis kan man säga att för att förstå flyttmönstrens effekter på befolkningsförändringen räcker det inte att titta på nettoflyttströmmarna. Man måste också titta på när i livet folk flyttar. Var bor dom när dom föder sina barn och var bor dom när dom dör? Svaret på dessa frågor har stor betydelse men effekten hamnar under posten födelseöverskott. Födelseöverskottet för Stockholm, Göteborg och Malmö var under den här perioden 7.3 %, 5.8 % respektive 5.3 % av städernas totala befolkning 2013. För hela riket var motsvarande siffra 1.9 %.
 0
Gunnar Einarsson (23 November 2014 10:58):
"Men Göteborgs ökning är stark och det spelar ju faktiskt ingen roll om det är bebisar, invandrare eller högutbildade ingenjörer. Alla är ju människor. Det är positivt för Göteborg. Punkt."

Matthias H, det har förstås en enorm betydelse, ekonomiskt och socialt, om det är högutbildade ingenjörer eller lågutbildade utlänningar som kommer till en stad. Det är skillnaden mellan att öka skattebasen eller belastningarna på den, i form av social service, transfereringar och rättskostnader.

Det gäller särskilt för en välfärdsstat med omfattande sociala förpliktelser i ett postindustriellt tillstånd.
+1
Gunnar Einarsson (23 November 2014 11:22):
Anna H, min uppfattning är att Västlänken för de flesta bara kommer att fördröja en lösning på Göteborgs kollektivtrafik, eftersom den senarelägger andra viktiga förändringar i främst spårvägssystemet, såväl rent konkret i form av byggen som finansiellt.

En kraftig utbyggnad av spårvägen hade nog kunnat betyda mycket. Till tänkbara förslag hör spårväg mellan Järntorget och Lilla Bommen, över Heden, fullständig storkring via bro Bangatan/Lindholmen samt nya banor genom Backa till Kärra samt till Tuve etc.

Sedan skulle det nog hjälpa om staden bytte trafikstrategisk inriktning från avskärmning och kringgående körvägar till att en stad bör vara permeabel för fordonstrafik.

Nu är detta dock bara vad jag tror. Är ingen expert.
+1
Krister Malmqvist (24 November 2014 07:41):
Behåll trängselskatten men skrota Västlänken!
Pengarna från trängselskatten skall användas till förbättrad kollektivtrafik. Bygg en ringlinje som innefattar Lindholmen och Norra älvstranden. Då avlastas Brunnsparken-Centralstation. I Chicago har man en sådan ringlingje (the Loop). Hisingen får då bättre kontakt med övriga staden. Där kan vi lätt bygga 50.000 nya bostäder. Vidare bör Oskarsleden sänkas ner så kan vi bebygga Södra älvstranden. Stena flyttar Danmarksterminalen 2021! Stora ytor finns mellan 1:a Långgatan och älven som går att bebygga.
 0
Krister Malmqvist (24 November 2014 08:43):
Blå Express kan inte betraktas som Expressbuss eftersom det tar 50 minuter från Vallda Trekant till Linnéplatsen. Vissa turer går dessutom mot Kullavik och då tar det 1 timma och 40 minuter. Avståndet är c:a 26 km. Åker man andra vägen mot Kungsbacka station tar resan Vallda Trekant-centralen 50 minutr (Tåg Kungsbacka-Göteborg) Skall man sedan vidare till annat resmål än centralen eller Linnéplatsen får man räkna med c:a 1 timma 10 minuter. Bilresa går på 30 minuter förutom om man skall över till Hisingen. Då drabbas man av Tingstadtunnelns kaos. Inte konstigt att boende längs 158:an föredrar bilresor.
 0
Mats O. (24 November 2014 09:58):
Stämmer det att en expressbuss tar 50 minuter på sig att köra raksträckan Vallda till Linnéplatsen, alltså Säröleden-Dag Hammarsköldsleden, så förstår jag att det inte finns någon framtid att försöka få folk att nyttja kollektivtrafiken mera.
 0
Matthias H. (24 November 2014 11:28):
Krister och Mats, anledningen till att det tar längre tid nuförtiden än förr är att Blå Express bara går till Särö, inte Kungsbacka station. Man måste byta för att ta sig hela vägen och det kan väl vara väntetider inblandade då antar jag.
 0
Gunnar Einarsson (24 November 2014 12:30):
Mats O, bra och intressant artikel du länkade till på Neo. Håller med. Samtidigt skulle jag inte helt vilja förkasta folk som Richard Florida. De må ha varit ute och vimsat om "den kreativa klassen", men samtidigt bidrog de till att sätta fokus på den täta traditionella staden som ideal. Däri består värdet för mig som "urbanist".

Från ingressen:
"Framgångsrika städer byggs på gammalt hederligt vis genom effektiv brottsbekämpning, bra infrastruktur – och låga skatter."

Man skulle kunna tillägga billig tomtmark förutsatt en traditionellt utformad stadsplan.
 0
Mats O. (24 November 2014 16:17):
Jovisst Gunnar, Tino Sanandaji, svensk nationalekonom med kurdiska rötter, är en bra skribent.
Här sågar han Malmö efter 20 år med rödgrön stadspolitik: http:​/​/​www.​realtid.​se/​ArticlePages/​20​140​9/​0​9/​20​140​90​91.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5375 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter