Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Program för Skanstorget

 

Efter över 230 år som äng och odlingsmark, 50 år som salutorg med en Saluhall som till slut inte bar sig och över 50 år som parkeringsplats är det hög tid att igen fundera på hur den yta som idag benämns Skanstorget bäst kan tillgodose våra behov. Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över programplanen för Skanstorget. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast på tisdag, den 16:e december.

Du kan t.ex. skriva:

Ämne/Subject: Synpunkter på Program för Skanstorget (Diarienummer SBK: BN0912/04)

Hej,

Jag skriver angående Programplan för Skanstorget (Diarienummer SBK: BN0912/04). Jag instämmer i Yimby Göteborgs yttrande som bland annat tar upp att det måste skapas ett kvarter med fler bostäder och lokaler för stadslivet, ekonomin, bostadsbristen och trafikbullret.

Med vänliga hälsningar

*ditt namn*
*ev. din adress*

Det går även att anväda formuläret på hemsidan för programmet.

 

Planöversikt.

Yttrandet följer i sin helhet (biler och bildtexter är infogade i efterhand och är inte en del av det inskickade yttrandet):

Allmänt

Yimby Göteborg är mycket positivt till att Skanstorget äntligen får en välbehövlig upprustning. Det är positivt att grönytorna vi Skansbergets fot görs mer tillgängliga. Däremot är vi ytterst kritiska till övriga delar i programförslaget som nu är ute på samråd. I Göteborgs Översiktsplan föreskrivs en tät och attraktiv blandstadsmiljö, vilket också understryks av den nyligen antagna utbyggnadsplaneringen. Vi tycker inte att det här programförslaget föreställer en tät och attraktiv blandstad, utan snarare motsatsen. Istället för att bli en plats fylld av liv och rörelse, en länk mellan populära Haga och Linné, riskerar Skanstorget att cementeras som ett vakuum i stadsrummet. Lyckade torg ligger oftast där flera stora stråk möts och är inbjudande för folk som passerar från alla dessa håll. Med placeringen av den nya byggnaden finns det en stor risk att ett nytt Chapmans Torg eller Axel Dahlströms Torg skapas. Dessa platser blir öde för att de saknar naturlig genomströmning. Det saknas utredningsunderlag för vilka som ska befolka torget i framtiden. Närheten till naturliga mötesplatser som Haga kyrkoplan, Sveaplan och Linnéplatsen gör att vi ifrågasätter behovet av ytterligare en öppen plats i området. Genom att istället göra plats för fler boende och blandade verksamheter i ett slutet kvarter kan Skanstorgets attraktivitet ökas, samtidigt som problemen med buller reduceras. Yimby föreslår att stadsbyggnadskontoret fullständigt arbetar om programförslaget från grunden. Det behövs framförallt högre exploatering för ekonomin och stadslivet och ett slutet kvarter och funktionsblandning på grund av trafikbuller. T.ex. kan förslaget "Kvarteret Skansbron" (Hulter, 2013; Göransson, 2014) stå som förebild – gärna utan nedtrappningen av byggnadshöjden mot Haga vilket skulle innebära att många bostäder uteblir.

Många bostäder, verksamheter och förskola uteblir eftersom siktlinjer från en punkt på Spränkullsgatan till Skansberget och en nedtrappning mot Haga värderas högre.

Den speciella siktlinjespunkten.

 

Synpunkter

Parkeringsanläggningen, exploateringsgrad och ekonomi

Huvudsyftet med programförslaget verkar vara att bereda plats för parkeringsgaraget. Även om förslaget försöker fokusera på torgytan, terrassen och lamellen är merparten av bebyggelsen, drygt 8000 kvm (om varje plats kräver 25 kvm inkl. tillfarter och ramper), dedikerad till bilparkering. Yimby anser att det är oroande att förslaget inte problematiserar detta. Att skrivningen "rationellt" används är också oroande. Vad skiljer ett "rationellt" parkeringsgarage från ett "irrationellt"? Vi vill peka på ytterligare några frågetecken som finns i planen:

  • Parkeringen påstås avlasta gatuparkering som sedan kan bli någonting annat. Hur säkerställer man att gatuparkering tas bort och blir till något annat? Vad är något annat?
  • Var kommer entrén till garaget att hamna och vad blir den visuella upplevelsen av den? Hur kommer det påverka upplevelsen av torget och terrassen?
  • Hur är tillgången av parkeringsplatser på Nilssonsberg och i Annedal? Det påverkar i högsta grad det ekonomiskt rimliga i att bygga ett nytt parkeringsgarage under Skanstorget.

Planen handlar till stor del om ett parkeringsgarage under torgytan.

 

För programförslaget saknas en diarieförd ekonomisk uppskattning vilket Yimby anser är en allvarlig brist med tanke på kostnaderna för att anlägga ett underjordiskt parkeringsgarage. För att allmänheten, myndigheter och företag ska kunna ge relevant återkoppling på programförslaget behöver en genomgående ekonomisk analys bifogas programhandlingarna. Det är ett demokratiskt problem om inte samhället får insyn i den ekonomiska genomförbarheten av förslaget och vem som ska ta kostnaderna för garaget. Dessa frågor har en avgörande påverkan på förståelsen för vilken exploatering som kan vara lämplig och i vilken grad kommunens invånare måste täcka kostnaderna. Yimby anser att dagens utformning (med mindre miljöupprustningar) är att föredra framför att bygga ett olönsamt parkeringsgarage med en lamell ovanpå.

Det finns möjlighet att samutnyttja grundläggningen för garaget med byggnaderna ovanpå. För att få en sammantagen god ekonomi behöver därför en omfattande exploatering ske ovanpå garaget. Förslaget skapar färre bostäder än vad som är möjligt genom att bygga ett smart kvarter – ca 40 bostäder istället för ordentligt över 100. Bostadsbristen i Göteborg är akut och Översiktsplanen anger att vi ska förtäta staden. Det här bör vara ett av de absolut viktigaste målen med omdaningen av platsen; att tillföra fler bostäder för att uppnå målet om 5 000 bostäder per år. I nuvarande utformning går staden miste om ca 100 central bostäder nära befintlig kollektivtrafik samt kommersiella ytor. Att låta kvarteret få en låg exploatering leder dessutom till att staden måste skjuta till resurser ur en ansträngd budget, alternativt att markpriset för den lamell som byggs drivs upp så mycket att bara bostäder med priser i det övre segmentet är möjligt. En högre exploatering än den föreslagna skulle avsevärt förbättra kalkylen och genomförbarheten.

En parkeringsanläggning ska i grunden vara självfinansierande. År 2013 uppskattade Göteborg Stads Parkeringsaktiebolag i "Förslag till prioriteringsprinciper för investeringar för Parkeringsbolaget 2014-2023" kostnaden för parkeringsgaraget till 156 miljoner kronor. De kom till slutsatsen att "... inte (genomföra) byggnation av parkeringslösning på Skanstorget, då lönsamheten är osäker för ett sådant underjordiskt garage som föreslås i alla alternativa förslag som hittills presenterats för området." Förändrade levnadsvanor och resmönster gör att flexibla lösningar som enkelt kan få nya användningsområden om behovsbilden ändras bör premieras. Med sin närhet till framtida Station Haga är detta extra framträdande för Skanstorget där de boendes behov av bil drastiskt bör minska inom 10-15 år. Detta är ett ypperligt tillfälle att utveckla stadens planer på ”bilfritt boende”.

 

Flyttad busshållplats från Pilgatan

Dagens busshållplats vid Pilgatan föreslås flyttas söderut till nordöstra delen av Skanstorget. En hållplats bör ligga där det finns goda förbindelser åt många håll. Vid Skanstorget ligger Nilssonsberg som en vägg på ena sidan gatan. Yimby anser att det är bättre att lägga hållplatsen vid, eller strax norr om, Brunnsgatan.

 

Trafikbuller

Övre Husargatan och Sprängkullsgatan är ur trafikbullerhänseende mycket utsatta gator. Studenter vid Chalmers har genomfört en bullerstudie för Skanstorget vilket har rapporterats i "Förutsättningar för ett gott ljudlandskap - En studie av Skanstorget" (Andersson et al., 2012). Resultatet visade att allt annat än kvartersbebyggelse vid platsen riskerar ge bullernivåer som inte uppfyller riktvärdena.

Intressant i sammanhanget är även (Arnesson et al. 2013) där hälsoeffekter och samhällskostnader till följd av trafikbuller vid öppna respektive slutna kvarter i stadsmiljö uppskattas. Slutsatsen i det studerade fallet är att "en kvartersstruktur istället för en öppen skulle enligt rapportens analyser minska andelen personer med störd sömn, andelen störda personer samt risken att drabbas av hjärtinfarkt. Det skulle även, som minst, innebära halverade samhällsekonomiska konsekvenser, både kortsiktigt och långsiktigt. För att åstadkomma så små konsekvenser som möjligt, både hälsomässigt och samhällsekonomiskt, vore därför det bästa alternativet att bygga slutna istället för öppna kvartersstrukturer."

Kandidatarbeten som behandlar Skanstorget och effekten av slutna och öppna kvarter.

 

Om fasader och tak kläds med bullerreducerande material, t.ex. växtlighet i form av s.k. gröna väggar, och åtgärder görs på gatan med bland annat tyst asfalt kan de framtida bullernivåerna i området dessutom reduceras. Detta har studerats för just Skanstorget i kandidatarbetet "Akustiska åtgärder vid förtätning av staden. En studie av gröna lösningar och tyst asfalt för en förbättrad bullermiljö vid Kvarteret Skansbron." (Blomkvist et al., 2014).

Den bifogade trafikbullerberäkningen är bristfällig i sin dokumentation. Det framgår ej vilken beräkningsmodell och programvara som använts. Det är ej heller dokumenterat vilka byggnadskroppar som är med i beräkningen och om reflexer från omkringliggande byggnader är medräknade eller om multipla reflexer beaktats och i så fall hur många.

Generellt kan det också påpekas att både Nordiska beräkningsmodellen och Nord2000 kraftigt underskattar buller på skärmad sida då diffraktion runt vertikala hörn inte är en del av modellerna. Det gör att bullernivåerna bakom lamellhus kraftigt underskattas. Inte heller har höjningen av bullernivåer på befintliga byggnader på motstående sida av gatan beaktats i utredningen. De mer omfattande utredningarna som hänvisats till ovan visar tydligt på behovet av ett slutet kvarter och att absorberande fasader (t.ex. gröna fasader) samt tyst asfalt på gatan är att föredra. Framförallt jämfört med det alternativ som presenteras i programförslaget med en glasvägg som bulleravskärmning. Detta är en lösning som inte tillför några bostäder medan resultatet för de boende blir sämre.

 

Vårt förslag

Skanstorget har inte fungerat som en kvalitativ vistelseplats för människor på mycket länge. Den främsta kvaliteten är uppställning av privatbilar, följd av dess kvalitet som hundtoalett. Det finns alltså i stort sett ingen befintlig kvalitet eller något befintligt värde i platsen som mötesplats eller rekreationsyta. Det är därför viktigt att programmet är genomförbart i sin helhet. En avgörande del i genomförbarheten ligger i att skapa en ekonomisk rimlighet i byggnationen. Ett slutet kvarter som ger ytterligare bostäder, större underlag för verksamheter samt stärker gatulivet i området är av yttersta vikt. Om kvarterets östra sida dessutom går i Husargatans förlängning blir det en mindre platsbildning på cirka 1200 kvm mot Sprängkullsgatan som kan inrymma uteserveringar eller torgverksamhet i mindre (rimligare?) omfattning än i det nu liggande programförslaget.

Trafikutredningen anger att det inte är möjligt att placera en skola eller förskola på platsen p.g.a. buller men det förutsätter att lamellösningen är given från början. Väljer Göteborg att bygga ett kvarter här möjliggörs byggandet av förskola och bostäderna får direkt en tyst sida. Det är en stor brist på förskolor i närområdet. Vilken i dagsläget täcks upp av paviljonger på tillfälliga bygglov, en dyr och estetiskt undermålig lösning. Barnen kan via en förskola få tillgång till lekområde på grönytan samt befintlig lekplats och idrottsplats i Haga. Det ger en social hållbarhet och tar tillvara barnperspektivet.

Vårt förslag är att utgå ifrån Kvarteret Skansbron men gärna utan nedtrappningen mot Haga.

 

Yimby har under flera år följt arbetet med programförslaget och presenterat flera egna förslag på hur Skanstorget kan bebyggas. Senast 2013 presenterade vår medlem Paul Göransson ett oerhört spännande och väl genomarbetat förslag som tagits fram tillsammans med arkitektkontoret Cortina & Käll (Hulter 2013, Göransson 2014). Förslaget kallas ”Kvarteret Skansbron” och har bland annat uppmärksammats av SVTs Västnytt (Svendsen, 2013). Yimby föreslår att stadsbyggnadskontoret fullständigt arbetar om programförslaget från grunden med Kvarteret Skansbron som förebild.

 

Referenser

Andersson, O., Fattahi, H., Guldbrandsen, H., Larsson, R., Lundin, M. och Wittsten, J. (2012). Förutsättningar för ett gott ljudlandskap - En studie av Skanstorget. (Kandidatarbete). Göteborg : Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik. Länk: http://publications.lib.chalmers.se/publication/164286

Arnesson, M., Engström, P., Feghali, W., Jönebratt, V. och Palmberg, A. (2013) Hälsoeffekter och samhällskostnader till följd av trafikbuller vid öppna respektive slutna kvarter i stadsmiljö. Göteborg : Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, nr: 2013:70). Länk: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/186125/186125.pdf

Blomkvist, S., Edoff, J., Hermansson, A., Moe, J., Nordenstam, J. och Thuresson, G. (2014) Akustiska åtgärder vid förtätning av staden. En studie av gröna lösningar och tyst asfalt för en förbättrad bullermiljö vid Kvarteret Skansbron. (Kandidatarbete). Göteborg : Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik, nr: 2014:50). Länk: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/199667/199667.pdf

Göransson, Paul (2014) Kvarteret Skansbron - 12 månader senare. 3 Mars 2014. Länk: http://gbg.yimby.se/2014/03/kvarteret-skansbron-12-ma_3470.html

Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag, Handling 15, (2014-­04-­11), "Förslag till prioriteringsprinciper för investeringar för Parkeringsbolaget 2014-2023". Länk: http://s.yimby.se/se/2543/0b9be277-d633-11e3-9714-bc305bdeeac3.pdf

Hulter, Johannes. (2013). Kvarteret Skansbron. 25 mars 2013. Länk: http://gbg.yimby.se/2013/03/kvarteret-skansbron_3249.html

Svendsen, Anton. (2013). Haga och Linné byggs ihop. 27 mars 2013. Länk: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/sa-kan-omradet-runt-skanstorget-se-ut

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck
Oskarsleden i Majorna
7 Mars 01:34 av Daniel Andersson