Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Inför markskatt

 

Under rubriken Krönika publicerar vi opinionsmaterial som uttrycker författarens personliga ståndpunkter, vilka inte nödvändigtvis är Yimbys officiella hållning i frågan.

Ekonomer oavsett politisk färgning tenderar att gilla fastighetsskatter. Dessas skadliga effekter på ekonomin är i regel små, och skattebasen kan av uppenbara skäl ej lätt döljas eller flyttas till skatteparadis. Dessutom kan fastighetsskatter anses vara rimliga ur ett rättvise- och fördelningpesprektiv då de i hög grad baseras på värden som inte skapats av fastighetsägarna själva utan snarare fallit över dem som manna från himlen då de sett sina förmögenheter växa med marknadens uppgångar. En annan rättviseaspekt är att offentliga investeringar i infrastruktur, t.ex. kollektivtrafik, ofta ökar värdet hos omkringliggande fastigheter. Genom en fastighetsskatt kan delar av dessa värdeökningar återföras till det offentliga istället för att att landa enbart i privata fickor.



Det huvudargument som anfördes av den tidigare svenska fastighetsskattens belackare, att skatten skulle driva folk från hus och hem, var till stor del struntprat eftersom envar vars bostad ökat så kraftigt i värde att fastighetsskatten börjat bli ett problem lätt kunde lösa detta genom att belåna bostaden för att betala skatten. Den som inte tyckte att det var värt kostnaden kunde istället välja att flytta till en mindre bostad, eller i de fall planer och regelverk så tillät helt enkelt stycka av en del av bostaden för avyttring eller uthyrning – vilket vore ett mer önskvärt beteende ur ett resursanvändningsperpektiv. Dessutom hade skatten lätt kunnat reformeras så att betalningen gick att skjuta upp tills dess att bostaden sålts.

Fastighetsskattens avskaffande ledde inte bara till att de som blivit förmögna genom att äga bostäder fick sin privatekonomi ytterligare stärkt genom denna plötsliga skattelättnad – avskaffandet ledde dessutom till att bostäderna ökade ännu mer i värde eftersom bostadsköpare som klev in på marknaden efter skattens avskaffande kunde klämma in än högre lån i sina balansräkningar då de inte längre behövde kalkylera med skatten. På så sätt innebar skattens avskaffande en gigantisk överföring från dem som därefter tagit steget att köpa sin första bostad till de redan besuttna.

Mot bakgrund av detta var avskaffandet av den svenska fastighetsskatten djupt beklaglig. En återinförd fastighetsskatt bör dock utformas som en ren markskatt, och alltså baseras enbart på själva markens värde utan hänsyn till värdet av eventuella byggnader eller andra förbättringar. Skatten bör betalas årligen av markägaren som en viss andel av markens värde. Om man inte vill öka det totala skattetrycket kan man ju alltid kompensera genom sänka någon skatt som är mer skadlig (t.ex. skatt på arbete).

Som alla ekonomer vet har alla skatter en viss styrande effekt. Vissa skatter styr beteenden mer än andra, och olika skatter styr beteenden i olika riktningar och för olika grupper. I vissa fall är den styrande effekten önskvärd eller rentav den huvudsakliga avsikten (t.ex. för koldioxidskatt och tobaksskatt), men i de flesta fall anses skatters styrande effekter vara ”snedvridande” och en orsak till ineffektiviteter i ekonomin. Även om fastighetsskatter i allmänhet anses ha ganska små negativa effekter kan även dessa, beroende på hur de utformas, skapa vissa ineffektiviteter. En skatt som inkluderar värdet av eventuella byggnader och andra förbättringar minskar t.ex. incitamenten att – just det – bygga och förbättra, eftersom detta straffar sig genom ett ökat taxeringsvärde.

En ren markskatt, däremot, där hänsyn enbart tas till själva markens värde saknar denna negativa effekt. Tvärtom ökar skatten incitamenten att utnyttja marken väl, eftersom den ökar kostnaden för att sitta på dyrbar mark utan att använda den. Markskatt tenderar därför bl.a. att leda till tätare bebyggelse och motverka sprawl (detta är väl belagt, såväl teoretiskt som empiriskt), vilket ju är högt önskvärda effekter. Fördelarna med markskatter har varit kända sedan den moderna ekonomins begynnelse, så det kan tyckas underligt att dessa inte förespråkas oftare. På senare tid har dock organisationer som OECD och UN-Habitat tagit ställning för markskatter.

Markskattens avsaknad av skadliga effekter hänger samman med att utbudet av mark är oelastiskt, dvs priset på mark påverkar inte utbudet annat än i mycket liten omfattning. Detta är den ganska självklara konsekvensen av att den mark som finns är oss given av naturen i strikt begränsad mängd – södermalmstomter går som bekant inte att producera i fabrik. Prisbildningen för mark följer därför inte det vanliga mönstret för varor, där försäljningspris och marginalkostnad (för produktion och tillhandahållande) tenderar att konvergera mot varandra – några produktionskostnader finns ju inte för mark, och priset anpassar sig istället efter det givna utbudet. En skatt på en vara resulterar normalt i att priset på varan måste höjas, vilket ger minskad efterfrågan och följdaktligen ett minskat utbud. För mark kommer en skatt istället att leda till att försäljningspriset minskar, eftersom skatten gör att markens avkastning blir lägre (detta kan ses som positivt ur ett stabilitetsperspektiv, bl.a. för att risken för bubblor minskar). Kostnaderna för skatten kommer heller inte att kunna överlämpas på eventuella hyresgäster, eftersom markhyrans nivå redan satts utan hänsyn till kostnaderna för markens tillhandahållande.

Att en markskatt vore genial att ha på plats innebär tyvärr inte att den skulle vara lätt att införa. Eftersom skatten kan förväntas driva ner markens försäljningspris har starka (inflytelserika) grupper mycket att förlora på dess införande.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Alexander Åkerman (19 Januari 2015 15:27):
En sådan skattereform skulle föra med sig mycket gott. Men även en fattig student som jag förstår att en sådan reform grusar drömmen om att disponera ett eget borgerligt stadspalats där jag kan hålla salong. Å andra sidan kan skattetrycket på arbete minskas...

Billigare att köpa, men dyrare att äga...
 0
Hans-Olof Hansson (19 Januari 2015 23:21):
Fastighetsskatt är nog tveklöst en av de mest skadliga skatter vi haft i landet. Den försvann direkt så fort vi fick en regering som insåg det. Även (S) höll nog också med om det, men vågade eller ville inte ta bort den. De lär dock få svårt att återinföra den!

Att ekonomerna uppskattar skatten kommer inte som en överraskning; "Fastigheterna kan inte fly landet!". Det gör den inte ett dugg bättre för det!

Som ett exempel på hur fel den kan slå är för de människor som i sin ungdom köpte en bit då helt värdelös mark och byggde sitt hus på den. De arbetade sedan hårt hela livet för att bli skuldfri som pensionär. Någon hög lön hade de heller aldrig och låg pension fick de därför också. men, skuldfria var de i alla fall. Bra så? Nej, inte riktigt. Den värdelösa mark de byggde på visade sig sedan vara "sjötomt" eller "kustnära" och fick därmed skyhöga taxeringsvärde eftersom folk ville köpa grannhusen för fantasisummor. Marken de byggde på var en klippa i havet. Nu värdefull för att grannar sålt dyrt. Själva hade de inte gjort något alls för att drabbas.

När de klagade till regeringen så får de svar från en oförstående minister att "- Har de inte råd med skatten så får de ju låna för att kunna betala skatten.". Ramaskriet på det blev monumentalt och regeringen åkte ut från makten och fastighetsskatten försvann tillsammans med dem.

Bra så. Vi behöver verkligen inte få tillbaka fastighetsskatten!
 0
claes (20 Januari 2015 00:42):
Hansson. Det där argumentet om de stackars pensionärerna med sjötomt är bara dimridåer. Klart att de drabbades men hur många var de egentligen? De var bara "drabbade cases" för krafter med långt mer krassa motiv. Ansikten på något som vissa i de "stackars" fastighetsägarkretsarna tyckte var "skadligt". Skapa undantagsbestämmelser för detta lilla fåtal pensionärer då, istället för att gynna alla oss andra som redan har. Och ja, jag har också gynnats. Men tycker verkligen inte att det är rätt!
 0
claes (20 Januari 2015 00:52):
Men vad blir konsekvenserna av en markskatt när kommunen äger det mesta av marken så som i Göteborg? Ska kommunen betala skatt till sig själv? Till staten? Eller måste kommunen sälja marken för att modellen ska funka? Annars låter det ju bra.
 0
Krister (20 Januari 2015 06:50):
För kommersiella fastigheter (handel,industri) tas fortfarande ut fastighetsskatt. Även obyggda tomter för bostadsändamål får betala fastighetsskatt 1% av taxeringsvärdet.

Detta innebär att man tjänar på att inte begära avstyckning av tomter på mark som man äger om man inte fått förhandsbesked om att planerad byggnation godkännes av byggnadsnämnden.
 0
Hans-Olof Hansson (20 Januari 2015 07:48):
Claes, nej det var en bister verklighet gör många. Det var inte begränsat till de enbart med sjötomt utan var ett problem i hela landet. Det var därför den försvann illa kvickt.
 0
Albert L (20 Januari 2015 13:19):
Grymt bra skrivet!
 0
Anders Eriksson (20 Januari 2015 19:24):
Var det inte begränsad fastighetsskatt för permanentboende med låga inkomster? Det var självfallet långtifrån enbart med omtanke om dessa som skatten togs bort. Det blev högre priser och högre lån.
 0
Daniel (20 Januari 2015 20:23):
Från wikipedia om förra fastighetsskatten:

Det fanns dock även en begränsningsregel[1], enligt vilken fastighetsskatten kunde utgöra maximalt 4 % av hushållsinkomsten (definierad som summan av hushållets förvärvsinkomst, kapitalinkomst och 15 % av förmögenheten minskad med den del av taxeringsvärdet som understiger 3 miljoner kronor) om den beskattningsbara fastigheten samt individen eller hushållet uppfyllde vissa krav. Denna begränsningsregel infördes 2001 och gällde dock endast för hushåll med en total inkomst under 600 000 kr per beskattningsår samt medgav ett maximalt avdrag om 27 200 kr per beskattningsår och hushåll. För en villa med taxeringsvärdet 3 miljoner kronor blev fastighetsskatten därmed 2500 kr per månad. Begränsningsregeln sänker detta till 286 kr per månad för en ensamstående pensionär som saknar kapitalinkomst eller förmögenhet och har den lägsta pensionen, det vill säga 7162 kr per månad.

Men då alla skatter skulle finansieras av nya skatter så slopade man uppskovet, samt höjde skatten på lägenheter. Man höjde också kapitalskatten på vinsten vid försäljning.
 0
Mats (21 Januari 2015 08:23):
Avskaffa (nästan) alla skatter istället. Gör som Singapore och Hongkong, platt skatt på 13%.
Då slipper vi hög arbetslöshet, bostadsbrist, populistiska vänster- och högerpartier och främlingsfientlighet.
Välfärdsstaten är körd ändå. Lika bra att inse.
 0
Daniel (22 Januari 2015 17:59):
@Mats. Ryssland har också platt skatt på 13%.
 0
Mats (23 Januari 2015 11:19):
Stämmer bra det Daniel.

Tyvärr är Ryssland ingen rättsstat så låga skatter lär inte hjälpa företagandet i Ryssland när gangstrarna i Kreml i maskopi med korrupta åklagare, poliser och statstjänstemän konfiskerar privat egendom.
 0
Martin Kolk (24 Januari 2015 15:50):
Det finns många poänger med markskatt, dock blir det aningen absurt kombinerat med planmonopol när markägarens möjlighet att faktiskt bebygga marken som han vill är ganska liten. Om man vill behålla planmonopolet är det nog rimligare med en fastighetsskatt. Dock kan man ju låta fastighetsskatten var delvis kopplad till bebyggd markyta och inte bara taxeringsvärde-
 0
Alexander Åkerman (24 Januari 2015 18:56):
Det svåra med skatten är hur man avgör vilket värde marken ska beskattas för. Godtyckliga schablonmodeller lär skapa situationer som kan anses orättvisa. Fördelen med en markskatt framför en fastighetsskatt är att den föregående ger starkare incitament att förädla marken och skapa större värden. Medan en fastighetsskatt i viss mån straffar investeringar.

Ur en rättvisesynpunkt är det bättre att beskatta ägande än arbete.
 0
Johannes Westlund (24 Januari 2015 22:15):
Såsom jag ser det är en naturlig följd av markskatt att fastighetsägare ges större möjligheter att bygga på sin tomt. Även flexiblare användning borde medges, så att fastighetsägaren kan optimera sin fastighet efter marknadens efterfrågan.
 0
Daniel Andersson (30 Januari 2015 17:44):
Johannes W: Det här borde kunna vara något för dig:
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Geolibertarianism
 0
kRISTER (31 Januari 2015 17:33):
Genom planmonopolet har stat och kommun makt över marken trots att de inte äger densamma. Mark som ej får bebyggas här ett mycket lägre värde än planlagd mark som får bebyggas. Den privata äganderätten av mark är således starkt kringskuren på grund av gällande stadsplaner. Det går alltså inte att införa en generell markskatt på ej stadsplanelagd mark.
 0
Jan Wiklund (1 Februari 2015 23:14):
Markskatt diskuterades livligt i USA i slutet av 1800-talet, se http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Georgism.​ Jag undrar varför inget viktigt politiskt parti fastnade för det.

Rimligen borde en markskatt få precis de konsekvenser Yimby önskar, dvs att befintlig mark utnyttjas bättre (givetvis under förutsättning att detta tillåts av kommunen). Men vilka är de oönskade och oavsedda konsekvenserna?
 0
Hans-Olof Hansson (2 Februari 2015 07:56):
De insåg att det var dåligt. Förståndiga människor.
 0
Ottosson (2 Februari 2015 11:26):
Rop på markskatt (och återinförd fastighetsskatt, modifierad eller ej) är bara skattekåthet.

Om det fanns en politisk vilja till bättre markutnyttjande så hade politikerna krävt slutna kvarter och högre exploatering i detaljplanerna, samt slutat upprätta dem enklavvis med stort grönområde mellan varje plan. De har fullt monopol att bestämma vad som ska byggas. Nu görs inte detta, så man får anta att politikerna är nöjda med det markutnyttjande som är. Således att en markskatt skulle göra sällskap av reglering till syfte att förhindra för högt markutnyttjande. Som det brukar heta, så vi får en "stad i mänsklig skala" och "en grön stad".

Den dagen vi överger planmonopol och hyresregleringar (vilket sannolikt inte kommer hända), den dagen det står byggaren fritt att verkligen utnyttja marken optimalt (endast inom fastlagda övergripande ramar på hög nivå) för att optimera vinst, då kan markskatt vara en intressant modell (i något annat syfte än nya skatteintäkter åt politiker att omfördela eller att finansiera någon ny hjärtefråga). Men sen kommer det bara vara en tidsfråga innan det igen börjar ropas på att de optimerade vinsterna ska beskattas hårdare, att den som gör högre vinst av sin m2 mark ska beskattas hårdare än den som gör lägre. För att det ska vara "rättvist". "Byggjätte AB ska minsann inte kunna sitta och lyfta större vinster och skatta mindre". Vips är vi tillbaka på ruta 1 igen. I ett översocialiserat samhälle, där politiker och inte medborgare anses vara de som ska forma människors vardagsförhållanden, och där upplevd "rättvisa" är mycket viktigare än att det faktiskt går bra, så är markskatt i syfte att få tätare städer bara att glömma.
 0
Johannes Westlund (2 Februari 2015 17:11):
I praktiken har byggare ganska stort inflytande i planprocesserna, utmaningen ligger i att skapa en incitamentsstruktur som gör det lönsamt att bygga stad. Det håller inte att stad blir någonting kostsamt som kommunen måste kräva och truga för att få till. Stad ska vara det som byggarna by default vill skapa. Markskatt skapar en sådan incitamentsstruktur.

Det handlar knappast om skattekåthet. För diskussionens skull kan man tänka sig att man utgår ifrån att skattetrycket totalt sett ska vara konstant, dvs andra skatter sänks.
 0
Hans-Olof Hansson (2 Februari 2015 19:43):
I landet monismanien så fick pompiripossa 102% i skatt enligt den berömda sagan från Astrid Lindgren, så att andra skatter skulle sänkas får är bara illusioner som det inte finns några garantier för.
 0
Ottosson (3 Februari 2015 10:08):
Johannes Westlund: Jo, det är skattekåthet. Alternativ brottsrubricering fördelningspolitik, i det fall man sänker andra skatter för att kompensera det totala trycket (vilket ändå bara skulle vara tillfälligt - Sverige är inkapabelt att beständigt sänka skattetrycket, man inför nya och ev tillfälligt kompenserar. De nya skatterna försvinner inte samtidigt som de sänkta med tiden sakta återgår. Anledningen är att vi i Sverige tror att mer politik är lösningen på allt. Vi är en överpolitiserad och översocialiserad stat. Inte minst stadsbyggnad/bostadssektor vittnar om detta med all önskvärd tydlighet - det handlar om politik, och absolut inte något fritt stadsbyggande utifrån marknadens önskemål eller incitament till högre vinstuttag).

För politiken vill inte bygga tät stad, det är den som bromsar. Den vill se sina politiska idealstäder. Så varför skulle den införa en markskattemodell som tillfredställande skulle fungera som incitament till att göra tvärt om, samt släppa sin makt att ända ner i detaljnivå kunna bromsa och peta? Som sagt, hade kommunen velat ha högre markutnyttjande hade de bara behövt sätta det som krav i detaljplanen. De har monopolet. Att de väljer att sätta sig i knäet på byggare, som i sin tur föreslår sånt som de vet att kommunen kan svälja, är en annan sak och visar främst på politikens begränsning (trots all övertro på att det är just den som ska lösa allt). Eftersom denna vilja inte finns så blir "incitament" i form av skatter inget annat än just skattekåthet/fördelningspolitik och inte incitament.

Men som jag skrev, den dag vi avskaffat planmonopol och hyresreglering, och den dag politikerna vill att det ska byggas tät stad, så kan markskatt funka som incitament.
 0
Johannes Westlund (5 Februari 2015 17:53):
Det var den längsta halmdockan jag sett på länge. Blir det nått över till boskapen? De kommer frysa nu!

Det är fullständigt möjligt att vara för markskatt utan att vara skattekåt. Man kan samtidigt vara för att skattetrycket inte ska förändras eller rent av minska. Att tidigare politiker agerat på ett sätt får stå för dem och inte klistras i pannan på markskattförespråkare per sé.
 0
Ottosson (6 Februari 2015 13:55):
Johannes: Om du ropar efter en markskatt som du vet inte kommer leda till bättre markutnyttjande utan bara skatteintäkter, då är du skattekåt.

Om du ropar på en avreglering som gör det möjligt att optimera avkastning för betalad markskatt, först då följt av införandet av markskatten - då köper jag.

Men av någon anledning är det oftast samma läger som ropar efter mark/fastighets-skatt som också ropar efter reglering. Jag är tämligen säker på att du hör dit. Eller är du beredd att ta bort planmonopolet så att markskatten får någon som helst effekt annat än att ta in skattepengar för ägande av mark? Är du beredd att ta bort hyresregleringen så den som bygger hyreslägenheter kan öka intäkter när utgifterna höjs? Är du med på att skatteväxla mot en skatt som du inte själv vinner på om den sänks, att skatteintaget återgår till markägare genom andra sänkta skatter för fastighetsbolag, brf:er/villaägare?
 0
Johannes Westlund (6 Februari 2015 17:14):
Man kan inte prata om alla trehundra ändringar man vill göra samtidigt. Jag är för avregleringar och pratar gärna om det. Jag vill stärka äganderätten och göra det lättare för fastighetsägare att optimera sin tomtanvändning. Men detta handlar om markskatt. Man måste kunna prata om en fråga i isolering utan att bli kallad "***kåt" för det. Skärp till retoriken.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5347 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter