Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vad ville man bygga 2014?

 
Helt enligt traditionen sammanställer Yimby Göteborg åter de detaljplaner som under året gått ut på samråd ...med en naiv förhoppning om att få se en parad av fantastiska blandstadskvaliteter. Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, serviceboenden och andra specialfall. I år blev det 18 detaljplaner med totalt ca 4390-4530 bostäder. Låt oss titta närmare på dem.

Nya bostäder vid Rambergsvallen är årets bästa plan.

Antalet detaljplaner och bostäder som gått ut på samråd under tidigare år har varit
2011: 14 detaljplaner ca 1000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1150 bostäder

Det ger med årets resultat lite drygt 2650 bostäder per år i genomsnitt under den senaste mandatperioden. Vi kan jämföra detta med missade politiska målet om 2500 färdigställda bostäder per år under samma period. Förvaltningarna har uppenbarligen fattat grejen och svarat upp kvantitativt även om det finns en viss tröghet och eftersläpning i systemet. Det betyder tyvärr också att de närmsta två-tre åren kan vi inte räkna med att mycket mer 2650 bostäder färdigställs per år trots ambitioner om 3000–5000 bostäder per år + 7000 extra till 2021.

Årets bästa plan måste vara Nya Bostäder vid Rambergsvallen och den är riktigt bra. Även planen vid Tunnbindaregatan i Kvillestan är bra men den är i befintlig kvartersstruktur – helt enkelt två infill om än stora. Planen vid Rambergsvallen är däremot en plan på helt ny mark och det är mitt i ett av modernismens heliga områden. Detta måste vara den första gången som det inte blir punkthus eller lameller i ett område som redan domineras av punkthus och lameller. Kan man hoppas på att mer av samma-strategin, eller egentligen alltid punkt- och lamellhus-strategin, äntligen börjar ersättas av mera av hållbart-strategin?

Planen vid Rambergsvallen rymmer hela 600 bostäder i fyra slutna kvarter – vilket kan jämföras med de 300 bostäder som ryms i lamellströsselplanen för Nya Munkebäck trots att planytorna är ungfär lika stora. Vid Rambergvallen fås en täthet på 250-350 inv/ha och vid Nya Munkebäck 120-180 inv/ha. UN-Habitats mingräns för ett hållbart stadsbyggande ligger på 150 inv/ha och i det talet ingår allt som behövs på stadsdelsnivå (t.ex. större parker och trafikinfrastruktur). Detta finns inte med i de aktuella planerna varför tätheten där bör vara högre än 150 inv/ha. Olivedals täthet är 280 inv/ha. Vid Rambergsvallen börjar vi se tendenser till en hållbar stadsplanering.

Illustrationsritning över planen för Rambergsstaden vid Rambergsvallen.

Det är sådana här planbeskrivningar vi vill se mer av.

Planen har slutna kvarter med krav på verksamhetslokaler i bottenplan (BC2) i två av de totalt fyra kvarteren. Verksamheter är tillåtna i bottenplan på i alla kvarteren (BC1).

 

Hur ser det då ut i övrigt? Ganskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier

  • "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom flera av husen som inrymmer bostäder.
  • "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej" (t.ex. stadsdelstorget omringat av bostadshus i planen för Selma Lagerlöfs torg får ett "Nej").
  • "Krav på kvartersstruktur" som får ett "Ja" om slutna kvarter krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Utfallet i år är att

  • 10 detaljplaner tillåter inte funktionsblandning.
  • 5 detaljplaner tillåter verksamhetslokaler men ställer inga krav förutom i något fall i separata byggnader/kvarter.
  • 3 detaljplaner kräver i någon grad i någon del funktionsblandad bebyggelse med verksamhetslokaler i bottenplan.

Planerna med föreskriven funktionsblandning är Tunnbindaregatan i Kvillestan, Ärlegatan (i en av tre byggnader) på Gråberget, och vid Rambergsvallen (i två av fyra kvarter). Även planen för Gamlestadens fabriker kan omnämnas även om bostäderna som kläms in mellan fabriksbyggnaderna inte får krav på verksamhetslokaler. Det blir iallafall funktionsblandning inom kvarteren.

Absurt nog så skapar stadsbyggnadskontoret fortfarande fler detaljplaner som aktivt förbjuder funktionsblandning än som tillåter det. Endast ett fåtal planer kräver det, trots att Översiktsplanen säger att blandstad ska vara huvudalternativet för all nybyggnation. I värsta fall kan så mycket som 83% av årets planerade bostäder bli utan verksamhetslokaler inom sitt planområde, och i de flesta fall ligger närmaste lokal långt bort. Nu brukar försvaret vara att nuvarnande Översiktsplanen inte fanns när planprocessen startade utan detta började planeras då den gamla planen fortfarande gällde. Det dåliga argumentet gäller inte lägre. Nuvarnade Översiktsplan har varit i gällande i 6 år.

Hur står det till med risken att vi bygger allt för ensidigt genom att bara mata ut kvartersstad? Tja, det är hela två planer av 18 som har tydlig och föreskriven kvartersstruktur med slutna kvarter. Det är planerna vid Tunnbindaregatan och vid Rambergsvallen.

Tittar man på trenden över de fyra senaste åren så går det inte att utläsa någon förändring i sättet som det planeras. Så fort det i princip byggs utanför Vallgraven så är huvudalternativet lameller eller punkthus renodlade för bostäder. Periferin håller inte på att ställas om till hållbara stadsstrukturer, inte ens Mellanstaden går i rätt riktning.

Alla utom fyra planer äter grönyta och samtidigt som det i princip enda tillförda värdet är boendekvaliteter för de som får en bostad. När grönyta försvinner så måste allmänheten i det offentliga få tillgång kvaliteter som urbanitet, handel, service, offentliga rum och stadsliv. Så länge detta inte tillförs så kommer motståndet mot förtätning snarare växa för varje ny plan än tvärt om. Förtätningen borde göras med goda istället för avskräckande exempel.

Som om inte det var nog. Drygt 3500 bostäder planeras i mellanstaden, vilket kanske kan var rimligt, men endast 180 av bostäderna finns att hitta i innerstaden i planen för Bohusgatan. Samtidigt planeras 600 bostäder i yttre periferin. De glesa strukturerna i periferin vinner på nock.

...så sammanfattat i majoriteten av planerna ser vi

  • punkt- och lamellhus,
  • förbjuden funktionsblandning,
  • grönyta som tas i anspråk utan att urbana kvaliteter tillförs, och
  • inte i innerstaden.

Som vi så många gånger tidigare konstaterat så är det är stor skillnad mellan å ena sidan vad som sägs och skrivs och å andra sidan vad som görs. Den till stora delar vettiga diskussionen och debatten som förs av tjänstemän och politiker i media och i Älvrummet är skilt från verkligheten. Även den politiskt antagna översiktsplan är del av denna overklighet. Samtidgt befinner sig stadsbyggnadskontorets planarkitekter i en parallell verklighet som är skild från denna debatt och översiktplanen, och det är tyvärr här som som vår fysiska verklighet planeras och Göteborg tar sin framtida form.

Det här håller knappast längre. Nu har stadsbyggnadskontoret haft sex år på sig att läsa den mycket rimliga och tydliga Översiktsplanen och att lyssna till den pågående debatten. Det finns inte längre några ursäkter till att som huvudsyssla planera gles monofunktionell förort med mycket tveksamma hållbarhetsaspekter. Snälla, kom in i matchen.

 

Såhär ville man bygga 2014:

 

Askim - Bostäder norr om Askimsviken
75 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej.
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Backa - 800 nya bostäder vid Selma Lagerlöfs Torg
800 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja.
Krav på funktionsblandning: Nej (bara i delar av två byggnader av ca femton byggnader totalt)
Krav på kvartersstruktur: Nej

Björlanda - Bostäder vid Gamla Låssbyvägen
30 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Björlanda - Bostäder vid Kronängen
30-40 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Brämaregården - Nya bostäder vid Tunnbindaregatan
90-112  bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Ja

Centrum - Bostäder vid Bohusgatan
ca 180 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gråberget - Bostäder vid Kabelgatan/Stortoppsgatan
125 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja (i en liten del i en av fem byggnadskroppar)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gråberget - Bostäder vid Ärlegatan
70 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja (i en av tre byggnader)
Krav på funktionsblandning: Ja (i en av tre byggnader)
Krav på kvartersstruktur: Nej

Guldheden - Bostäder vid Guldhedstorget
50-55 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Guldheden - Bostäder vid Syster Estrids gata
ca 50 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gunnilse - Nya bostäder i Gunnilse centrum
380 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej (förutom ett litet hörn)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej 

Gårdsten - Bostäder väster om Kaneltorget
75 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Krokslätt - Förskola och studentlägenheter vid Gibraltargatan
100 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej (förutom en förskola)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Kålltorp - bostäder och skola i östra Kålltorp
550 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Lundby - Järnvägstunnel möjliggör bostäder vid Säterigatan
840 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Lunden - Bostäder vid Ulfsparregatan
100-150 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Olskroken/Bagaregården - Blandstad inom Gamlestadens fabriker
250-300 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Rambergsstaden - Nya bostäder vid Rambergsvallen
600 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Ja

(Dessa planer är de som jag hittat vid sökning i SBKs databas för Plan och byggprojekt. Förhoppningsvis har jag inte missat någon. Men skriv gärna en kommentar om ni känner till någon plan som borde varit med,)

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (5 Januari 2015 08:20):
Grym analys Patrik men helt (nästan) deprimerande läsning. Att sbk inte kommer in i matchen är oerhört tråkigt.
 0
Patrik Höstmad (5 Januari 2015 10:01): Online
Ja, om man åtminstone såg att det gick åt rätt håll men det finns överhuvudtaget inga sådana tendenser. Översiktplanens inverkan på det som byggs verkar vara noll.
 0
Jonas German (5 Januari 2015 14:31):
På vilket sätt är det reglerat i plan att det skall vara kvartersstruktur (t.ex. Rambergsstaden)? Skulle inte byggherren kunna välja att söka bygglov för två lameller (och lämna två sidor i kvarteret obebyggda) och få bygglov för detta?
 0
Patrik Höstmad (5 Januari 2015 17:09): Online
Krav på slutna kvarter är inte reglerat i plankartan, det är sällan det, vilket är anledningen till att jag skrev "...eller visas i illustrationsritningen." I Planbeskrivningen är det slutna kvarter som upprepat beskrivs, t.ex.
"De fyra bostadskvarteren är slutna i gatuplan för att definiera tydliga gränser mellan den offentliga gatan och den gemensamma gården. De slutna och ganska stora gårdarna ger lägenheterna en tyst sida i ett annars bullerstört centralt läge och ett rum för aktiviteter och möten mellan grannar."
Det kommer troligen att styras och bevakas via gestaltningsbeskrivningen i kvalitetsprogrammet.
 0
Daniel (5 Januari 2015 21:51):
Munkebäck ska väl bli ett trevligt område? Skolgårdens nya bostadsrättsföreningar heter saker såsom Munkebäcksäng och Munkebäckslund, trots att ängen och lunden nog inte har funnits där på väldigt många decennier. Men vad kan man förvänta sig utav Riksbyggen och Wingårdhs ihop?
 0
Patrik Höstmad (5 Januari 2015 23:35): Online
Daniel, Nya Munkebäck var den plan vi korade som förra årets bästa - dock lite under protest. Uppbruten struktur och låg täthet gör att det inte är klockrent även om det var bra ambitioner ut mot Munkebäcksgatan.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​14/​0​1/​vad-​ville-​man-​bygga-​20​13_​3.​.​
 0
Jens Ekengren (6 Januari 2015 15:52):
@Patrik:

"Den lite minst dåliga planen", menar du?
 0
Hans-Olof Hansson (6 Januari 2015 16:31):
 0
Patrik Höstmad (6 Januari 2015 19:42): Online
Jens, ja den minst dåliga.
+2
Patrik Höstmad (6 Januari 2015 19:45): Online
Tommy Johansson med kollegor på P4 Göteborg har gjort ett klockrent inslag angående genomgången av detaljplanerna.
http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​10​.​.​
 0
W Wallin (10 Januari 2015 23:23):
Här ovan har man nu redovisat en del av de arbeten, som de kommunala kontoren har arbetat med under några år.

För en liten byggherre ter sig husen mer som ett "Miljonprograms bygge", nu med en kostnadsnivå i de allra högsta nivån.
Är detta verkligen vad Göteborgare vill ha. Det ser ut som Sovjet och sov städerna till Moskva.

Undertecknad vill här redovisa ett småhusobjekt, som vi har arbetet med och det är det redovisade som Björlanda det vid Kronängen. Området har flera fastighetsägare.
Undertecknad har tillsammans med en av fastighetsägarna arbetat med detta område under "17 års" tid.
Vi har haft mängder av samtal, möten och brevväxling med Stadsbyggnadskontoret, som under alla år fram till för ett år sedan, sa att de nu kan göra "Planarbete", på området.
Alla år tidigare har man sagt NEJ utan någon särskild förklaring.
Vi har med PBLs §§ försökt att under åren få tillstånd bygglov, med att söka för ett par hus, vi har arbetat enträget med de §§, som finns och som möjliggör för en byggare att gå vidare utan "Planarbete". Tyvärr med svaret NEJ hela tiden.

Vi har under tiden fått de mest vansinniga argument från kontoret, när vi tryckt på, för att få svar och frågat varför. Ett av de mest korkade, var när man säger att "området ligger mer än 45 minuter från generella arbetsplatser, därför avslår man bygglov".
Vidare har man sagt att det skall göras en områdes plan, vilket visade sig ligga en kilometer från detta markområde. Vidare att vägarna inte tål mer trafik, samt att det ligger för kustnära. Vattnet är en kilometer från fastigheten.
Att det blir på detta sätt, beror på att tjänstemännen på kontoret har "Totalt Tolkningsföreträde" i och med "Planmonopolet".
Skickar man mail som tjänstemännen blir upprörda över, kallas man in till ett möte och där skall man förklara varför man säger så i mailet. Nu är det så att vi i Sverige har yttrandefrihet och i och med det, var mötet avslutat.

Så här fortgår handläggning av ärenden i Sverige, om bygglov i åratal, emedan om man skulle ha haft samma typ av fastighet, i något annat land, skulle man fått bygglov med vändande post. En skillnad på 17 år.

Nu när "Planarbetet" är färdigt på den aktuella fastigheten är förhållandena sådana, att det är mycket svårt, om än omöjligt, att använda dessa fastigheter för försäljning.
Området kan inte bära den kostnad, som man nu har kommit upp till, efter 17 år. Stadsbyggnadskontoret har ingen synpunkt på det, utan lastar problemet på byggherren.
Allt detta här redovisat, som ett exempel på att "Planmonopolet" tillhör inte det ekonomiska regelverket vi har i Sverige och är i sin utformning totalt meningslös och korkat.
Det är Boverket, som man måste last problemet på, men tjänstemännen borde ju veta hur marknaden är och de kan då liknas vid de, som gör något utan att ifrågasätta vad de gör och hur resultatet blir.
W W
 0
Krister (11 Januari 2015 07:03):
I översiktsplaner klassa all obebyggd mark som antingen industrimark, mark för bostäder, vägområde m.m. Denna klassning ändras inte även om merparten av ett industriområde numera är omvandlat till handel eller är helt obebyggt. Vill man då bygga något som inte är industri så får man inget bygglov. Det borde gå att förenkla planarbetet och på så sätt få fram nya bygglov.
 0
W Wallin (11 Januari 2015 09:27):
Hej Krister
Ett planarbete är ändå ett planarbete även om man förenklar det.

Inga andra länder på vår jord har planarbete efter en rikt detaljerad och utförlig översiktsplan, som vi har i Sverige, Man har kvartersmark som mål.
Inte ens Uzbekistan eller Nord Korea har både översiktsplan och Planarbete.

Plan monopolet måste bort för branschens, medborgares, företags, svensk ekonomis och bostadssökandes bästa.
Dagens bostads bygg situation är som att åka tåg rakt mot en ravin med full fart. Man gör utredningar istället för att dra i nödbromsen.

WW
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5377 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
11 September 20:20 av Mikael Bigert
Göteborgsregionens folkmängd
17 Augusti 10:48 av Matthias H.
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck
Oskarsleden i Majorna
7 Mars 01:34 av Daniel Andersson