Utskrift från gbg.yimby.se
....

Station Korsvägen och krokvägar för konserverat tillstånd

 

De ca 185 m tunnel från Artisten till Götaplatsen som föreslås erbjudas till Västlänkenresenärerna.

GP debatt (5/2-15) framför Bo Aronsson från Kommittén för stadskulturparken Näckrosdammen att Västlänkens östra uppgång vid Korsvägen inte kan få mynna intill Artistens huvudentré som planerat, eftersom det är alldeles för nära Näckrosdammen. Istället ska resenärerna via en gångtunnel vänligt men bestämt ledas bort från området till en utgång vid Götaplatsen med hopp om att platsen också vaknar till liv. Idén att låta människor som hastar på väg till arbetet och studier glatt gå omvägar för att uppnå lugn på ett utvalt ställe och liv på ett annat är så sagolikt fascinerande att den behöver en djupare analys.

I den liggande järnvägsplanen är Västlänkens dragning Centralen-Haga-Korsvägen och det innebär att perrongerna vid Station Korsvägen borrar sig in under Landeriet och Gamla Hovrätten för att nå fram till under gatan vid Artistens huvudentré jämte Näckrosdammsparken. En av uppgångarna är därför planerad att mynna just vid Artisten. I tidigare diskussioner var även Centralen-Korsvägen ett alternativ och då kunde man leka med tanken att stationen sträckte sig bort mot Götaplatsen. Därför har inte helt oväntat en hållplats vid Götaplatsen tidigt varit med i drömmarna.

Västlänkens dragning och Station Korsvägen.

 

Planerade stationen. Uppgångarna är markerade i ljusgrönt med uppgång Artisten mitt i bild och uppgång Korsvägen till höger.

 

Det Aronsson föreslår är att uppgången vid Artisten aldrig byggs så att resenärerna kan hållas kvar under jord tills de når Götaplatsen där de äntligen, och kanske lite extra lyckliga, får skåda dagsljuset. Eftersom det är en ansenlig sträcka mellan perrongen och Götaplatsen så kommer det behövas lite dynamit för att skapa en ca 185 m lång gångtunnel. Motiveringarna som ges i debattartikeln är att en uppgång vid Artisten innebär ett betydande ingrepp i en av stadens finaste parker och intill en av de få välfungerande lekplatserna i centrala staden, att stråket Korsvägen – Götaplatsen inte låter sig styras om från Södra Vägen genom en stationsuppgång i parken, att uppgången gör Götaplatsen och Avenyn tillgänglig från hela regionen och att bevara gamla Hovrätten. Den senare är dock inte alls hotad av den planerade uppgången.

Cykelparkeringen vid Artisten där ett så kallat "betydande ingrepp" kan komma att ske i direkt anslutning till perrongen. Aronsson föreslår istället att uppgången mynnar ut borta vid Götaplatsen, vilket är ungefär längst bort i bild där passagen Fågelsången möter Stadsteatern.

 

Lekplatsen till vänster om gatan och tänkt uppgång vid Artisten till höger bakom häcken.

 

Tyvärr redogör inte Aronsson för vad gångtunneln får för konsekvenser på restider, eller mer precist på gångtider från perrong till målpunkt i omgivningen, vilket rimligtvis kan vara av visst intresse. Bilden behöver naturligtvis kompletteras med detta. För att förstå effekten för resenärerna så jämförs i kartorna nedan hur långt en resenär kommer som går 600 meter (ca 6–7 min) från perrongen för uppgång rakt upp vid Artisten resp. för hänvisad till gångtunnel och uppgång borta vid Götaplatsen enligt Aronssons förslag.


Exempel på hur långt man kommer genom att gå ca 600 m från perrongen (6-7 min). Till vänster för uppgång vid Artisten direkt över perrongen och till höger för en 185 m gångtunnel och sedan uppgång borta vid Götaplatsen. (Klicka för större).

 

Avståndet som används i jämförelsen kan förstås diskuteras, men oavsett val ser vi hur tillgängligheten för gångtrafikanter kraftigt försämras till bland annat Chalmers (Vasa), Nedre Johanneberg, norra delen av Övre Johanneberg och Eklandagatan/Calanderska. Det blir ca 370 meter längre sträcka att knata. I och för sig är ca 185 av dem under tak – alltid något att glädjas över! ...tills du inser att man måste gå samma sträcka tillbaka i väder. Notera att i Aronssons förslag är även uppgången nere vid Korsvägen en omväg för de som kliver av på perrongen under Artisten – vare sig de ska till just Artisten, Universitetsbiblioteket, Humanisten eller upp längs Eklandagatan. De längre avstånden är säkert jättebra för folkhälsan, men samtidigt vet vi hur känsliga gångtrafikanter är för avstånd. Vi kanske snarare hittar våra resenärer i en bil under bågarna bidragandes till extrakostnaden för gångtunneln, så det kanske går plus minus noll rent ekonomiskt...

Västlänken är en +20 miljardersinvestering där varje resesekund har varit viktigt i underlag och planering och att sedan slänga bort minuter genom att inte erbjuda kortast möjliga gångavstånd i alla riktningar för alla hållplatser är, minst sagt, en prioritering som kräver sin analys.

Det är inget tvivel att Aronsson har mycket god kunskap om vad det är han prioriterar bort. Han är en av de som har haft betydande makt över Göteborg och regionens utvecklingsstrategier och utveckling. Han har som tjänsteman skrivit de regionala utvecklingsstrategierna, varit ansvarig för de kommunala inspelen till den nationella infrastrukturplanen, har suttit i ledningsgruppen för K2020 som vice ordförande, har medverkat i förarbetet till Västsvenska paketet, har skapat vision Älvstaden och även varit pådrivande för en gigantisk park i Frihamnen.

Med tanke på Aronssons stora inflytande på regionala och lokala visioner och strategier så är det kanske dags att begrunda vad de egentligen innebär. För det är inte enkelt att förstå prioriteringen. Aronsson har med stor övertygelse förklarat att inga grönytor ska tas i anspråk i Göteborg och drivit på för att anlägga ännu mycket mer grönyta. Detta sammantaget liknar ju egentligen strategier för att öka de där 70 % grönytorna i Göteborgs tätort på bekostnad av bostäder. Många av regionens invånare ska hellre pendla allt längre avstånd mellan bostad och arbete? Aronssons analys får inte bara den effekten att många av regionens invånare ska placeras längre bort från arbetsplatserna utan de som tålmodigt ska pendla tillbaka in till Göteborg ska nu dessutom gå omvägar, med syftet att förverkliga drömmar om att få Götaplatsen att "myllra" – trots att inga fler ska få bo i området, samtidigt som Näckrosdammsparken med omgivning ensamt bevaras i konserverat tillstånd.

Men som sagt, i GP-artikeln skriver emellertid Aronsson som representant för Kommittén för stadskulturparken Näckrosdammen. Den är sammanslutning av närboende som med stor frenesi försöker påverka Göteborgs Universitets planer på en utveckling av Campus Näckrosen. Inte sällan har tonläget varit högt och inte sällan har det getts sken av att själva Näckrosdammen är hotad och att parken ska skövlas; "inom en inte alltför avlägsen framtid (kommer parken) i bästa fall reduceras till själva dammen med en liten gångväg runt om och kanske en liten 'utvecklad och förädlad' sandlåda" och representanter för kommittén har till och med föreslagit att campusutvecklingen istället placeras i Angered. Detta ger kanske en något rimligare förklaringsmodell till Aronssons ställningstagande för omvägen till Götaplatsen. Han klargjorde i den efterföljande diskussionen att det inte bara handlade om att omgivningen inte ska påverkas rent fysiskt, det finns även en önskan om exklusivitet där parken ska skyddas mot resenärer som kan skada möjligheten till "återhämtning och kontemplation". Det är jättebra att Aronsson har ett stort engagemang i utvecklingen av sin närmiljö, men ett tänkande som går något mer i linje med allmänintresset vore kanske att istället tillgängliggöra parken för många fler av stadens och regionens invånare. Vad vore då smartare än en stationsuppgång i direkt anslutning?

 

Tvärtom vad man kan få för sig när man läser insändarna så har Näckrosdammen eller parken i sig aldrig varit hotade. Det inringade området är inte aktuellt för ny bebyggelse utan fredad parkmark.

 

Så vad är en rimlig avvägning?

För de första är det en gammal hederlig planeringssynd att försöka styra människor till platser, stråk och särskilda beteenden. Lockelsen att försöka få liv i en dysfunktionell plats genom tvångsförflyttning är stor, men det är likväl svårt att förstå hur det kan få ske på bekostnad av en påtaglig försämring av tillgängligheten för en betydande andel resenärer. Som arkitekten och stadsplaneraren Andrés Duany förtvivlat uttryckte det under en föreläsning "Folk gör mig helt galen, för de gör aldrig som jag planerat att de ska göra." (fritt översatt) Det är betydligt mer sympatiskt att ge människor frihet att välja sin egen väg i livet istället för att tvinga dem till Götaplatsen. Jobba hellre med platsen i sig, för bara den blir tillräckligt intresseväckande på egna meriter så kommer den garanterat dra folk – och kanske en och annan Västlänkenpendlare frivilligt tar vägen där om.

För det andra är det svårt att inte se behovet av en uppgång som ger kortast möjliga resvägar. För uppgången vid Artisten som är rakt upp från perrongen får ingen en omväg. Vid placering på Götaplatsen får en betydande andel resenärer en längre gångväg. Lika lite som vi kan planera staden endast för söndagsflanören, kan vi inte heller låta resan genom en +20 miljardersinvestering sluta i en gångtunnel som enbart är optimerad för konsertbesöket på lördagskvällen. Det finns en lockelse i de speciella platserna men fokuset måste alltid först och främst vara att planera för folks gråa vardag till och från hemmet och arbetet – varje dag. Det är kanske inte så rock'n'roll som att planera monumentala parker och platser, men det är i vardagen 99% av våra liv utspelas.

Så det behövs åtminstone en uppgång vid Artisten. Eftersom att stationsuppgången framförallt blir på en cykelparkering och möjligen påverkar en bit av en bergsbrant med några träd är det tveksamt om "ingreppet" ens kan benämnas "betydande". Speciellt inte när det ställs i relation till det som fås ut av den kortare gångvägen. Sedan kan alltid vi diskutera om det behövs en uppgång även vid Götaplatsen. Men frågan är om inte pengarna då hellre ska läggas på att arbeta med sträckan ovan jord som många fler passerar. Transportsträckor, vare sig de är i tunnel eller längs döda fasader på Skånegatan, är inte främjande för de besökare som kan tänkas vilja ta en (kulturell?) promenad i området. Tanken på att människor inte vill gå utomhus är lika bisarr här som när det används som motiv för att riva av Valhallabadet.

Idag är Fågelsången mellan Artisten och Götaplatsen en enformig passage utan några målpunkter. Går det att öppna upp Artisten? Gå det att få in några vettiga funktioner i de där trekantiga ödeytorna som Artisten lämnar mot gångstråket? Går det att bygga i branten på andra sidan gångvägen? Går det att skapa ett gaturum med ett pärlband av intressanta målpunkter?

Sedan ska man kanske inte heller vara så rädd för att rama in Näckrosdammsparken igen. Vid Göteborgsutställningen 1923 kantades parken av betydligt fler byggnader. En inramning kan ge ytterligare en kvalitet till parker vilket inte minst Central Park i New York visar.

Göteborgs utställningen 1923 med med en betydligt mer inramad park.

 

Inramning i Central Park, New York City.

 

En översättning till göteborgsförhållanden skulle kunna vara att stationsuppgången kompletteras med några verksamhetslokaler och bostäder. Verksamhetslokalerna kan serva närboende, studenter och barnfamiljerna vid lekplatsen med fika och en bit mat. Bostäder ger ögon på platsen och ökar tryggheten i parken, inte minst för barnen och under de många mörka timmar vi har i vårt land. Vill någon nödvändigtvis uppleva total omslutelse av grönska mitt i centrala Göteborg kan denne fortfarande dra sig till parkens del mot Trollspisberget. Det är ett sätt att arbeta i termer av utveckling av parken genom tillförande av nya kvaliteter istället för programmatiskt bevarande.

Försiktig inramning av Näckrosdammen Park, Gothamburg City. Grön och trygg.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Svensson (9 Februari 2015 10:10):
En person som kommer med pendeln och ska till Carlanderska/Burås går hellre Eklandagatan än genom Renströmsparken och ner på Eklandagatan igen. Det är närmare. En uppgång vid artisten är ointressant för dem och inget argument i favör för en sådan. En som ska till Övre JOhanneberg/Burås tar hellere bussen upp till Bergsprängaregatan eller Pilbågsgatan. Det är jobbigt att gå uppför alla backar. Så just de argumenten är irrelevanat för det du vill argumentera för. I övrigt håller jag med.
 0
Mats (9 Februari 2015 10:26):
Är det samma Bo Aronsson som bor på Johannebergsgatan 32, tvärsöver Artisten, och sitter i styrelsen för bostadsrättsföreningen?

(vilket i och för sig inte diskvalificerar honom från att skriva en debattartikel, men egenintresset ljuger aldrig som nån sa...)
 0
Patrik Höstmad (9 Februari 2015 10:26):
Anders, tänk att de sitter i den ände av tåget som hamnar just under Artisten när det stannar vid perrongen. Går du då hellre hela perrongens längd tillbaka ner mot Korsvägen och sedan upp mot Eklandagatan eller tar du hellre uppgången där du står och går genom parken till Eklandagatan? Jag tror det kan bli lite olika svar på vem det gäller. Men som sagt poängen är inte de exakta destinationerna utan att det generellt blir 370 m i onödan om du ska åt syd, sydväst och väst.
 0
Daniel Andersson (9 Februari 2015 13:55):
Jag förstår inte riktigt ritningen med uppgångarna Är det klart att det blir fyra spår vid Korsvägen? Rimligen måste det vara uppgångar från samtliga spår, men i bilden är det grönmarkerat enbart vid de två norra (södergående riktning). Ett alternativ kunde vara att ha uppgången framför Hovrätten (mot Näckrosdammen). Trapporna upp skulle då inte starta i änden av perrongen, utan en bit in. Men de flesta som går av här dagtid är pendlare som snabbt lär sig att sätta sig på rätt ställe på tåget, och hissarna upp kommer närmare änden på perrongen.

Hur är det tänkt att gående skall ta sig förbi (och mellan) spåren? Vid Liseberg är det en trappa ner under spåren, en gång för att komma på rätt sida E6 följt av en uppgång med rulltrappa och trappa. Att gå ner och sedan upp ger längre sträcka. Bättre att gå över spåren om bergtäckningen medger det. (Just den trappan blir lite längre pga spårhöjden, men man slipper en bro som skall tåla lasten av tågen.)

Kräver inte rulltrappor mycket underhåll? Finns det ekonomi i det, eller är det bättre med hiss för de som inte kan gå i vanliga trappor? Billigast borde ramper vara och någonstans skall väl ändå fordon kunna åka ner under bygget och för underhåll.
+2
John Johansson (9 Februari 2015 15:16):
Daniel: Alla tre stationerna har planerats för fyra spår, men Station Haga och Station Korsvägen har planerats för att kunna byggas ut i två etapper. Beslut om huruvida fyra spår ska byggas redan från början verkar därmed kunna skjutas upp till närmare byggstarten. För Station Korsvägen kommer den norra delen byggas först om det bara blir två spår från början. Grön färg i ritningen ovan indikerar betongkonstruktion och grå färg indikerar bergrum. Från de två plattformarna går det rulltrappor upp till ett gemensamt mellanplan. Det är svårt att se i ritningen ovan eftersom allt detta ligger i berg. Den gröna uppgången (betongdelen alltså) startar från mellanplanet.

Vanliga trappor eller ramper skulle nog göra uppgången mycket oattraktiv för de flesta. Det är drygt 30 meters höjdskillnad från perrongen till markplan. Fordon tar sig nog in via servicetunnlarna som mynnar nära Chalmerstunnels mynning vid Södra Vägen.
 0
Hans-Olof Hansson (9 Februari 2015 22:19):
Daniel: Rulltrapporna går från perrongerna upp till ett mezzanineplan. Via det så kan man dels byta perrong när stationen blir 4-spårig och dels så vinklas de ut till en ny rulltrappa som leder upp till uppgången vid Näckrosdammen. Här kommer man relativt nära de verksamheter som finns runt parken men också nära till Götaplatsen och dess nöjescentra.

Rulltrappor får nog anses som väldigt driftsäkra. De finns överallt i Stockholmstunnelbana så de tål mycket resenärer också.
 0
Hans-Olof Hansson (9 Februari 2015 22:27):
Att tvinga resenärerna till en lång promenad under mark norrut mot Götaplatsen känns minst sagt som slöseri. Snarast så borde man lägga till en uppgång söderut mot det framtida Campus Näckrosen. Huset skulle då kunna få en egen uppgång i källaren likt Handels nya hus, syns här http:​/​/​www.​akademiskahus.​se/​aktuellt/​nyheter/​20​15/​0​2/​f.​.​

Kanske i lite längsta laget för en sådan förbindelse, men möjligen inte otänkbar. Det skulle vara fräckt om de hade en egen nedgång till Västlänken. Då kunde man gå ner i källaren på det ena huset, ta rulltrappan ned till stationen och vidare med Västlänken till nästa station och upp i nästa hus via rulltrapporna! Det skulle bygga ihop högskolorna på ett fantastiskt sätt. Vad gäller handels så tycker jag detta känns mest spännande http:​/​/​www.​akademiskahus.​se/​link/​b56cdcda70​30​4854b918a.​.​ inte minst som att de startar huset redan flera våningar under mark och använder det för cykelparkering!
 0
Hans-Olof Hansson (11 Februari 2015 08:09):
Här är det några andra före detta som kämpar för att bevara den allt för glesa stad som de är ansvariga för.

http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​2625162-​lyssna-​till-​.​.​
 0
Mats (19 Februari 2015 11:46):
Dom flesta debattartiklar i tidningar är meningslösa eller ointressanta. Dom är skrivna av politiker, intresseorganisationer eller lobbyister som får sin försörjning av skattemedel.

Metoden som används är "cherry-picking". Man plockar här och där bland statistik och forskningsrapporter så att det överensstämmer med dom egna argumenten.

Dom flesta debattartiklar handlar om att det behövs "mer".
Mer billiga lägenheter, mer stad, mer grönområden, mer småföretag, mer storföretag, mer invånare i Göteborg, mer kollektivtrafik, mer cykelvägar, mer skolor, mer fritid, mer sjukvård, mer av allt och mer åt alla.

Vem det är som ska betala mer av allt är däremot inte så intressant att diskutera. Allt jobbigt lämnas åt sidan i den trånga åsiktskorridoren.
 0
Hans-Olof Hansson (20 Februari 2015 08:09):
Patrik, jag tycker det var en mycket bra text. Kan du inte försöka få den publicerad på GP-debatt också?
 0
Patrik Höstmad (20 Februari 2015 14:23):
Hansson, Jag tycker inte frågan är värd mer uppmärksamhet än såhär. Det är än så länge en icke-fråga även om Aronsson driver den hårt. Det finns ingen realism i förslaget och som det ser ut nu gör i princip var enda medborgare, tjänsteman (förutom Aronsson)och politiker samma bedömning (vilket framkom i diskussionen på Facebook). Det är inte här vi behöver lägga mer kraft för att påverka. Jag återkommer då helre med förslag hur vi bör bygga nytt runt stationerna för att utnyttja dem på ett smart sätt - i mån av tid....
 0
Hans-Olof Hansson (20 Februari 2015 18:41):
Det håller jag i och för sig med om helt och hållet.

Kanske kan vi återkomma med tankar om en ny uppgång från Västlänken när Campus Näckrosen är klart, all beroende på hur det ser ut givetvis..
 0
Hans-Olof Hansson (26 Februari 2015 19:48):
Trafikverket skrev ett svar men GP publicerade aldrig det http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​Privat/​Projekt/​Vastra-​Gotal.​.​
 0
Hans-Olof Hansson (26 Februari 2015 22:26):
Ah, ok. Sorry. Mitt fel. Jag läste på Trafikverkets sida och där stod det inget om att det skulle ha blivit publicerat. Där det borde stått ett datum för publicering så var det bara ett streck, som om det aldrig blev publicerat.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5376 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
12 November 11:45 av Matthias H.
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
6 November 22:25 av Hans Jörgensen
Västlänken
16 Mars 08:59 av Erik Funck