Utskrift från gbg.yimby.se
....

Ett bevarandeprogram för allt och därmed inget

 

Fåraherden – en del av bevarandeprogrammet.

På onsdag går en nyskriven del i Göteborgs bevarandeprogram upp för behandling i Byggnadsnämnden. I denna del kompletteras bevarandeprogrammet med byggnader uppförda 1955-1975. Det är intressant men samtidigt tydliggör utvidgningen ett antal av dess svagheter, vilka i praktiken omöjligör ett bevarande genom stöd i programmet.

"Moderna Göteborg Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III – ett program för bevarande" ligger inför Byggnadsnämnden för att senare gå ut på remiss. I detta program kompletteras bevarandeprogrammets del I och II som innehåller byggnader fram till 1955 med en del III för byggnader uppförda 1955-1975. Det är inte bara byggnader medtagna utan också infrastruktur och industrier.

Programmet inleds med en längre men ändå koncis historia som sammanfattar tiden. Den är mycket intressant i sina delar för stadsälskare med intresse för stadsutveckling. Det finns även intressanta illustrationer och kartor, t.ex. en karta över införlivningarna med årtal och en från Saneringsutredningen 1961 som visar vad man ville jämna med marken – vi har facit idag.

I vissa stycken är den också förvånande ärlig:

(...) Beslutsfattare inom politik och industri möttes i en "stadsbyggnadsregim", eller vad som med ett allmänt använt begrepp i fråga om Göteborg brukar kallas "Göteborgsanda". Under press av industrin följde de kommunala makthavarnas stadsbyggnadsambitioner näringslivets behov. Detta illustreras särskillt tydligt av de politiska visionerna för nuvarande Angered under tidigt 1960-tal, en stad vars syfte var att hysa den nya Volvofabrikens enorma arbetskraft. Ett utpräglat landsbygdsområde i Angered-Bergumområdet skulle omvandlas till en så kallad satellitstad med bostäder för tvåhundratusen invånare och ett centrum tio gånger större än Frölunda torg. Jämte Brasiliens nya huvudstad Brasilia skulle det bli den största nyplanerade staden i världen.
Vi tar den sista meningen igen.
Jämte Brasiliens nya huvudstad Brasilia skulle det bli den största nyplanerade staden i världen.

Efter detta följer en genomgång stadsdel för stadsdel och primärområde för primärområde där de bevaransvärda objekten pekas ut med en kort historia, motivering och beskrivning. Över 150 nya objekt är upptagna i del III och flera av dem täcker hela området för det här är tiden då "enhetliga" områden planerades.

Snart finns inte en plats att sätta ner spaden utan att träffa en av bevarandeprogrammets ytor.

Trots att i princip hela centurm ligger under riksintresset och i bevarandeprogrammets två tidigare delar har det hittats ytterligare nio bevarandsvärda objekt.


Arenorna längs Skånegatan är alla en del av bevarandeprogrammet. Jan Jörnmark hade aldeles rätt när han i GT skrev att "När sedan alla andra arenor från 1960-talet är borta kommer det att finnas en unik attraktion i Göteborg: att kunna gå torrskodd genom ett utomhusmuseum bestående av världens överlägset största kollektion av antikverade arenor från efterkrigstidens gyllene årtionden."

 

En av svagheterna är att allt och därmed inget är med i bevarandeprogrammet. Det är helt enkelt inte möjligt att bevara allt detta som är upptaget. Det finns inte heller någon urskiljning bland alla byggnaderna, vilket gör att det är väldigt svårt att göra bedömningar utifrån programmet och "för bevarande" blir innehållslöst.

Kvarteret Hästkvarnen. Motivering: "De tre byggnaderna är tidstypiska exempel på formspråk och materialanvändning. 60:9 är ett typiskt exempel på 1960-talets parkeringsgarage kombinerat med verksamhetslokaler i sju våningar."

 

Programmets andra svaghet är att det inte motiverar på ett tydligt sätt varför de olika objekten ska bevaras. Ibland är det tydligt med ett "Sveriges äldsta" som väl få anses ha någon from av tyngd. Men hur värdefullt är att ett värmeverk är "Göteborgs äldsta"? Sedan har vi hela skalan via det otydliga "tidstypiskt" till "ett välbevarat exempel" (bland andra exempel?) och "representant för" (bland andra representanter?). Blicken lyfts överhuvudtaget inte från den byggnad som för stunden beskrivs för att se andra runt omkring i Göteborg eller andra i Sverige som kanske är mer bevarandesvärda.

Motivering: "Sävenäsverket är en av stadens största infrastrukturanläggningar som berättar om en kraftig uppskalning av husuppvärmningen från det enskilda rummet, till bostadshuset, grannskapet och hela staden. Göteborgs första fjärrvärmeverk."

 

Också orden "sammanhållet", "enhetligt", "konsekvent" och "anpassning" är mycket frekvent förekommande i motiveringarna för majoriteten av objekten. Hur mycket unikt blir det kvar av det? Hur många byggnader som har som merit att anpassa sig till terrängen kan vara bevarandesvärda? Motiveringar som "ovanligt konsekvent sammanhållet och enhetligt gestaltat bostadskomplex" slutar vid det.

Prästgårdsägen. Motivering: "Höghusen bildar tillsammans med intilliggande atriumhusområde ett ovanligt konsekvent sammanhållet och enhetligt gestaltat bostadskomplex."

 

Visst kan man ofta tycka att byggnaderna har de kvaliteter som omnämns, men frågan som inte besvaras i alla dessa fall är varför denna kvalitet gör att denna byggnad är värt att bevara framför andra? För som sagt, med tanke på allomfattningen kommer vi att behöva välja ur programmet vad som ska räddas eller inte.

Fd GAKO arkitektkontor. Motivering: "Byggnaden är en representant för sjuttiotalets strukturalism med visuella kvalitéer och en experimentell och lekfull karaktär."


Vad är bevarandeprogrammet rent juridiskt? Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla byggnader underhållas och vårdas så att dess utformning och dess tekniska egenskaper i huvudsak ska bevaras. Vad detta betyder i praktiken varierar från kommun till kommun, från plats till plats och från tid till tid. Ibland är inte nya takkupor tillåtna – ibland är de det. Ibland får man byta färg på huset – ibland inte. För vissa särkskilt värdefulla byggnader gäller dessutom förbud mot "förvanskning". De byggnader som finns i programmet sägs vara denna typ av byggnader. Vad som är förvanskning eller inte framgår inte av programmet. Speciellt oklart blir det i miljöer där förändringar och utbyggnader är just det som karakteriserar miljön. I dessa fall är det kanske den ständiga förändringen som borde bibehållas?

Språkskrapan med Humanisten och UB. Motivering: "Miljön berättar genom sina olika delar om ett universitetscentrums framväxt. Coordinators delar är en fortsättning på kontorets strukturalism från 1960-talet, med systematiska och lätt ombyggbara planer kombinerat med material och formspråk som anknyter till platsens arkitektur, vilket tiden nu krävde. Tävlingen om Humanisten innehöll några av de första postmoderna projekten i Sverige."

 

I det finstilta är programmet tydligt med att Fullmäktige inte har tagit ett definitivt bevarandebeslut över varje ingående område, inte heller om varje enskild byggnad, i programmet i sin helhet – det gäller alltså även del I och del II. Beslut om detta sker vid detaljplanering och bygglovshantering.

Det kommer förstås inte hindra bevarandegrupper för att i falsett tala om politikers och tjänstemäns förakt för kulturhistoria där de går emot sitt eget bevarandeprogram (true story). Det är kanske ett demokratiproblem att bevarandeprogrammet tack vare namnet upplevs som ett program för bevarande – när det snarare måste ses som ren inventering.

Programmet borde därför snarare kallas "Moderna Göteborg. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III – en inventering.", för som inventering har det ett stort värde.

 

Vi avslutar med några ytterligare exempel från programmet.

Motivering: "Kvarterets bebyggelse är en sammanhållen miljö som under nästan ett halvt sekel dominerats av varuhuset NK. NK-huset är ett tydligt exempel på varuhusens intåg i stadskärnorna under en kort period på 1960- och 70-talen. Sedan försvann de ut i externhandelsområden."

 

Motivering: "Studenthusen på Repslagaregatan är ett välbevarat exempel på tidens arkitektur för kategoriboende. Bebyggelsen uppvisar en specifik utformning som är väl anpassad till topografin och intilliggande Masthuggskyrkan; hela gruppen är utformad med hänsyn till kyrkobyggnaden och anpassad för att underlätta en visuell upplevelse av denna."

 

Hjällboskolan från slutet av 60-talet. Motivering: "Hjällboskolan är en central och karaktärsgivande byggnad i bostadsområdet. Skolan är typisk för tiden på så sätt att den är byggd vid stråket mellan hem och centrum med en öppen skolgård och med en ambition att ha även utåtriktade samlingslokaler. Skolaulan skulle exempelvis kunna dimensioneras och utrustas för teater eller andra evenemang kvällstid. Skolan är ett exempel på ”en skola mitt i byn”, med ett bibliotek som fungerar både som stadsdelsbibliotek och skolbibliotek."

 

Olofshöjds studentbostadsområde. Motivering: "Området är en homogen miljö med formmässigt goda kvaliteter och ett intressant exempel på hur man i svår terräng försökte åstadkomma en kvartersliknande bebyggelse."

 

Motivering: "Shellmacken är en servicebyggnad med en särpräglad utformning. Arkitekturstilen är tydligt högmodernistiskt med det solfjädersformade skärmtaket som är uppburet av en 20 meter hög pylon som starkaste karaktärsdrag. Byggnaden är unik i sin form, platsritad av ett lokalt arkitektkontor, och tillhör en epok där arkitekturen snarare än bensinföretagets logotyp var central i utformningen av stationerna. Byggnaden är en representant för arkitektur kopplad till en sen fas av en expansiv period i bilismens historia."

 

Motivering: "Vegahemmet är ett välbevarat exempel på sextiotalets byggande och ett exempel på tidens nya idéer om specialboende för äldre. Anläggningen är karaktäristisk och dominerande i stadsbilden med sin kopparfasad."

 

Motivering: "Pennygången är ett för Göteborg välbevarat tidstypiskt elementbygge av experimentkaraktär, vars motsvarigheter på andra håll i staden blivit ombyggda. På grund av att ombyggnaden i Pennygången inte har varit genomgripande har karaktären i området bibehållits. Arkitekturen anpassades omsorgsfullt till platsen för att tillvarata utsikten, skapa vindskydd samt spara en del av vegetationen."

 

Motivering: "Volvos gamla huvudkontor uppvisar det äldsta exemplet i Sverige på kontorslandskap, en flexibel och utrymmesbesparande lösning med förebilder i Tyskland."

 

Kv Fåraherden. Motivering: "Bebyggelsen har en speciell bostadssocial historia och är ett exempel på tjänstebostäder för industriarbetare."

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Anders Gardebring (15 Juni 2015 09:52):
När jag såg att Shellmacken var med. I loled...
 0
Patrik Höstmad (15 Juni 2015 10:22):
Ja, det finns mycket kul! Shellmacken är faktiskt något som jag skulle kunna tänka mig bevara och utnyttja. Det skulle kunna bli ett torg/park med tak framöver - kantad av tät kvartersstad. Men macken behöver kanske inte vara med i ett bevarandeprogram.
 0
:-! (15 Juni 2015 11:12):
Jag bodde nyligen i Kv Fåraherden och fantiserade varje dag om hur man kunde göra om eländet till något beboligt. Är några betongklumpar värda att bevaras?!
 0
Ragnar L (15 Juni 2015 13:47):
Jag är den förste att säga,att allt miljonprogram är inte dåligt. Väldigt mycket är bättre än sitt rykte. Men att man inte får göra något åt de gråaste fasaderna och den värsta horisontella monotonin är fullständigt bedövande.
Många av 60/70-talens kontorskomplex i städerna har ju helt slagit sönder gaturummet, och det får man alltså inte göra något åt!
Får man inte komplettera förorterna med mer stadslika stråk heller? Är konsekvensen att förort måste kompletteras med ännu mer förort?
 0
Hans H (15 Juni 2015 16:07):
Att det är oattraktiva byggnader som ska skyddas i bevarandeprogram, där det är lätt att se alternativ använding av tomterna är egentligen rimligt. Byggnader som är attraktiva och har en stor konkret nytta behöver ju inget skydd, utan är rimliga att bevara utan att det behövs ett dekret som dikterar ett bevarande mot folks vilja.

Men å andra sidan är det därför svårt att se nyttan med bevarandeprogram, såvida programmen inte är tänkta att skydda nyttiga och behövda byggnader mot tillfälliga galenskaper och modenycker i stadsplaneringen.

Men annars kan ett alternativ till bevarandedekret som skyddar oönskade byggnader vara att man istället noggrant dokumenterar byggnaderna och framför allt dokumenterar tankegångarna och beslutsprocessen som ledde till att byggnaderna uppfördes. Beslutsprocessen och tankarna är i dessa fallen dessutom viktigare att bevara och dokumentera, så att liknande misstag kan undvikas av kommande generationer.
 0
Mats (15 Juni 2015 18:36):
Jisses!!

Arkitektur och stadsplanering hade behövt en dos av Schumpeter. Lite mer av kreativ förstörelse. Allt gammalt kan inte och bör inte bevaras.
 0
W Wallin (16 Juni 2015 12:23):
Problematiken är inte byggherre eller kunden, den bostadssökande.
Det allra största problemet, som överskuggar allt annat är det, som kallas "Planarbete", som de kommunala tjänstemännen på lägre nivå arbetar med.
Deras makt när de handlägger Planarbetet är oantastligt, de kan med ett enda ord ta död på vilken små eller mindre byggherre som helst, den som väntar på besked om att kunna få möjlighet att ansöka om bygglov.
Tjänstemännen skulle hellre döda sina egna barn, än att ändra, en av dem själv skapad meningar i ett Planarbetet, för att kunna visa vem, som har makten i samhället.
Mängder av mindre byggherrar har blivit nödgade att göra konkurs och sätta sig i skuld till samhället, för att tjänstemannen hade en särskilt subjektiv avsikt, med en formulering i texten av Planärendet, som gjorde att byggherren, inte kunde finansiera projektet och Planarbetet arkiverades tillsammans med övriga 18 000 ärenden, bara i Göteborg.
Hade man däremot haft ett separerat system, vid bygglovsförfarandet, skulle det finnas mängder av små och mindre byggherrar, som producerade bostäder på egen mark, anvisad mark eller under andra förutsättningar.
Företagandet skulle då vara fritt och möjligheter att etablera byggbolag, för alla med intresse av att bygga hus, olika hus, nya idé hus, nya hus med nya lösningar och alternativa boende former, som i vilket annat land, som helst, för allas valmöjligheter.
Dagens byggsektor smutsas ner av alla dess tjänstemän och politiker, som kommer upp med nya idéer om, energiverks myndighet, regler för buller, regler för att bygga hus säkert och utan fara för de boende, bygga endast på platser, som är utsedda av en tjänsteman. Inte av något behov, utan enbart för nya fantastiska regelverk, krav och bestämmelser, som dagligen presenteras i tidningar, i Riksdagskammaren och Almedalen.
Vi som vill bygga hus, men som inte kan, på grund av alla dessa regler, vi vet att det är inte tjänstemannen, som i förväg skall bestämma över de som bygger och sen skall den byggherren utföra egen kontroll, på det han byggt, som är lösningen på dagens problem. Det säger ju sig själv, att ingen betalar 5 miljoner, för en lägenhet, som uppfyller alla regelverk, miljökrav och bestämmelser, men ända får bostadsägaren att sitta och lyssna på spårvagnar, eller annat hela dagen.
Det är ju endast marknaden, den enskilde bostadssökaren, som skall bedöma, var denne vill bo hur mycket det får kosta och om bostaden uppfyller alla andra önskningar.
Detta går endast att göra, på en marknad, där alla parter kan verka på "lika villkor".

Dit kan vi komma, om man så enkelt som helst, vill separera kommunal verksamhet, från byggherrens eget arbete, med att bygga det, som var och varenda kund vill ha.
W Wallin
 0
Marcon (17 Juni 2015 01:35):
Vad som är bevarandevärt kan inte bara utgå från vad en viss grupp (yimby i det här fallet) anser ha något skönhetsvärde eller inneha stadsbyggnadskvalitet.
Varje tidsepok sätter sina avtryck i en stads utveckling.
Och att göra om misstaget att riva bort historien är väl inget vi ska upprepa.
 0
Patrik Höstmad (17 Juni 2015 10:40):
Marcon, jag är inte kritisk mot att byggnader 1955-1975 finns med i ett bevarandeprogram. Kritiken är emot att programmet är för allomfattande och utan tydliga prioriteringar. Som sagt, det är helt orimligt att bevara alla dessa byggnader och därmed är det i princip inget som får skydd. Tack vare detta blir rivning alltid en av möjligheterna.
 0
Hans H (17 Juni 2015 10:42):
Marcon: Du har rätt i sak, dvs att en viss grupp inte bör definiera vad som är bevaransvärt, förutom att det i detta fallet är just en mycket smal grupp som har definierat vad som är bevaransvärt (och det är inte Yimby... vi hade inte valt exemplen ovan som bevaransvärda)

Och om man bortser från smak och funktion, så är dessutom byggnaderna ovan mycket lätta att uppföra för en byggare, när som helst. Det krävs inte någon särskilld kunskap för att uppföra dem. Det är billiga, halvdant fungerande, massproducerade konstruktioner och så länge som det finns en bild på dem så kommer man kunna uppföra en naturidentisk kopia även om 1000 år till en mycket rimlig kostnad. (Även om det antagligen inte kommer hända, för man kommer nog tycka att de är fula och dysfunktionella även då)
 0
Sven R (17 Juni 2015 14:22):
Syftet med ett bevarandeprogram är inte bara att skydda byggnader från rivning. Det är den lilla delen. Viktigare är att skydda dem från förvanskning p.g.a. okunnigt underhåll och ombyggnation. Man kan utgå ifrån att alla byggnader, även betonglådor från 60-talet, kommer att se jävligare ut efter om- och tillbyggnation om inte kommunen tydligt pekar på att varsamhet och höga ambitioner ska vägleda åtgärderna.
 0
Krister (17 Juni 2015 16:47):
Segregationen i boendet kommer att öka i framtiden. Allt flera människor är beroende av bidrag till sitt boende och de hamnar i betongförorterna. De som har råd undviker dessa områden.
Så är förhållandet i alla länder världen över. Hoppas bara vi slipper nästa steg som är Kåkstäder (favelor) utan någon form av planering eller byggnadslov. Där saknas ofta såväl vatten samt avlopp.
 0
 0
Jens Ekengren (23 Juni 2015 16:22):
Facebooklänken slutar tyvärr i en inloggningsmur.

Om FB inte har någon möjlighet att öppna diskussionsforumen, kanske det går att koppla en ping från webbsidan istället?
 0
W Wallin (21 Juli 2015 12:01):
Ursäkta, men är det någon, som tycker dessa hus är trevliga att titta på.
Vem har nöje av att lägga tid, engagemang och kraft, på att ens tala om dessa hus.
Jag skäms över att de överhuvudtaget finns och beklagar de, som är tvingade att bo i dessa hus och inte kan finna ett annat boende, eller byggnad, som motsvarar behovet, med den extra skönhetsupplevelse det skall vara att se på en anpassad och i sammanhanget behövlig byggnad. Dessa exempel saknar allt.
W Wallin
+1
Matthias H. (21 Juli 2015 16:22):
W Wallin, tror du missförstår varför Patrik skrivit denna artikel. Har du verkligen läst vad Yimby står för?

Patrik tar ju ovan upp många exempel som visar hur illa saker och ting har gått. Nä, det är nog få som tycker att det är bra stadsbyggnad för att svara på din inledande fråga. Du skjuter in öppna dörrar här på Yimby. Nästan alla yimbyister vill ha en mycket tätare stad än GBG är idag med helst riktiga slutna stadskvarter i tillräckligt många våningar för att verksamheter i bottenvåningar ska kunna ha chans att bära sig.
 0
Patrik Höstmad (21 Juli 2015 23:09):
Jens, vad är "en ping från webbsidan"?
 0
Jens Ekengren (3 Augusti 2015 07:36):
Jag tror jag tänkte "export av inläggen till webbforumet", eller något ditåt.

Kanske en blänkare "tänk på att de som inte har fejan inte kan läsa här, så du kanske vill posta på hemsidan också?".
 0
Patrik Höstmad (19 November 2016 22:04):
Många bäckar små! Stadsplaneringens supertanker är på väg att puttas i en ny riktning.

Vi skrev om "Moderna Göteborg Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III – ett program för bevarande" förra sommaren (ovan) och förde fram att istället för bevarandeprogram borde det snarare kallas något i stil med "Moderna Göteborg. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III – en inventering.", för som inventering har det ett stort värde. Läser nu i samrådshandlingen som kom med mail inför att programmet ska upp till Byggnadsnämnden:

" "Kontoret [SBK] föreslår att i programmets underrubrik byts "ett program för bevarande" ut mot "ett kulturmiljöprogram för Göteborgs stad" med kompletteringen: "en översikt och ett kunskapsunderlag över utbyggnadsperioden 1955-1975".

Med denna rubricering skiftar programmets fokus från bevarande, som snarast berör genomförandet, till kulturmiljön, som i högre grad kan uppfattas beröra byggnaders och miljöers karaktärer. "
 0
Krister (23 November 2016 08:39):
Kranskommunerna runt Göteborg tar tacksamt till sig uppgiften att förse folket med nya bostäder. Många av de anställda på stadsbyggnadskontoret bor förresten i utanför staden.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5337 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter