Utskrift från gbg.yimby.se
....

Nya anvisningar för höga hus i Göteborg

 

Ett regnigt RegionCity (Ill. Erik Möller/Reiluf Ramstad/Kanozi)

Flera höga hus är på gång i Göteborg med Karlatornet och RegionCity som de mest framträdande, men även i delar av Frihamnen och på Norra Masthugget kommer högre byggnader på tal. Det verkar fortfarande finnas en liten tvekan inför vad de höga byggnaderna tillför och hur man ska hantera påhittade och verkliga utmaningar. Vad kan då vara lämpligare än att se och lära från en stad som har över 100 årserfarenhet av att bygga höga byggnader, och som ser dem som nödvändiga för ett hållbart stadsbyggande. Vi botaniserar i Torontos ”Tall building design guidelines” och funderar på hur anvisningarna kan användas i Göteborg.

Göteborg, Sverige

Det finns en tveksamhet inför högre byggnader i Göteborg och det är inte konstigt. Staden har länge haft många framträdande personer som ihärdigt drivit sitt subjektiva motstånd mot dessa med ett sken av att leverera objektiva sanningar. Förvaltningarna har under lång tid refererat till Claes Caldenbys skrift ”Höga hus i Göteborg – varför, var och inte minst om” som med suggestiva illustrationer från Skyskrapan brinner, Babels torn, mm och efter ett osammanhängande resonemang kommer fram till den stockkonservativa ståndpunkten att även om allt, precis allt, talar för att ett lite högre hus är lämpligt så ska det inte byggas – för vi kan ha misstagit oss. Det är alltid bäst att låta bli.

En del av faktaunderlaget om höga hus i Göteborg.

 

Sedan har det där luckrats upp något och idag byggs i stort sett varje bostadsprojekt med en och endast en liten stubbe som sticker upp något mot skyn: Kvillebäcken, Porslinsfabriken, Venus på Gårda (nåja), mm. Kontorsstubbarna vid Ullevi, på Gårda och i Mölndalsåns dalgång har också lyckats ta sig under ångestradarn (så länge de håller sig under höjden på Nya Ullevis pyloner – ja, på riktigt) och Posthuset fick en tillbyggnad som, förvisso efter höjdjustering, fick byggas i anslutning till Riksintressets innerstad.

Kvarteret Venus stubbe. (Wiki VORDME)

 

Men att ordentligt gå på höjden och med flera hus på samma plats är fortfarande ovant. År 2012 släppte Stadsbyggandkontoret "Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen", vilken var något mer nyanserad an Caldenbys rapport som den bygger på, men den är fortfarande restriktiv snarare än tillåtande i sin hållning.

I maj presenterade what! arkitekter sin analys av Regioncity i Älvrummet. Givetvis talar de om utgångspunkt från befintlig skala och behovet av att trycka ner lågdelarna för att få höga "solvärden" alternativt att bygga inomhusgator som Nordstan där "vi aldrig upplever husens hela höjd." Även denna presentation kändes nog mest restriktiv och ångestladdad med fokus på diffusa problem snarare än tydliga lösningar.

Riktigt tråkigt om de åter oss gå minste om den här typen av upplevelser som vi har så lite av i Göteborg genom att ersätta vyn med en av installationer i ett innertak eller en diffus vy genom ett snart smutsigt glastak. (Wiki Tuxyso)

 

Toronto, Canada

I Toronto är tongångarna lite annorlunda. År 1905 fick staden Traders Bank Building som med sina 14-våningar var högst i det Brittiska imperiet och på den vägen är det. Via en modernistisk utflykt i spenaten på 60- och 70-talen så har man sedan 80-talet åter börjat inordna de höga husen i ett urbant sammanhang. Toronto bejakar och välkomnar de höga byggnaderna för deras bidrag till ett hållbart stadsbyggande. I stadens rapport "Tall building design guidelines" lyfts det fram hur höga byggnader stödjer en hälsosam och gångtrafikorienterad livsstil, främjar användningen av kollektivtrafik och motverkar stadsutglesning.

Speciellt positiva är de byggnader som innehåller funktionsblandning i sig och som tillåter förändring i användandet över tid så att de inte behöver rivas när demografi, människors preferenser och marknadens behov förändras. Om byggnaden dessutom designas hållbart rent tekniskt så är det ett mycket önskvärt bidrag till en ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Rapporten lyfter även fram hur högre byggnader kan bli viktiga landmärken och hur många av de högre byggnaderna är en del av stadens kulturarv – precis som vi har Otterhall, Läppstiftet, Gasklockan, Masthuggskyrkan, mm i Göteborg. Fokus i rapporten är inte om byggnader ska uppföras eller inte – utan hur de ska uppföras och störst fokus läggs på utformningen i marknivån.

 

Torontos anvisningar för höga byggnader

I Toronto används en klassisk form i tre delar bestående av sockelbyggnad, torn och tornets topp för att på ett generiskt sätt hantera utmaningar med skuggor, vind, siktlinjer, gångtrafikskala, variation, koppling till omgivningen, hänsyn till kulturarv, mm, mm.

Sockelbyggnad.

Torn.

Topp.

 

En sockel i tre till sju våningar fixar kopplingen till omgivningen både vad gäller den omgivande ”kontexten” med byggnader med sina höjder och vad gäller gatans aktivitet med största fokus på gång- och cykeltrafik och vistelse. Det är sockelbyggnaden som ramar in gator, torg och parker och som ska innehålla publika verksamheter i markplan. Sockelbyggnaderna fungerar i princip som en helt ordinär kvartersstad med funktionsblandning.

Sockelbyggnaden anpassas till de olika hushöjderna på de två korsande gatorna.

 

På sockeln står sedan tornet och det ska till största delen vara indraget från sockelns fasad. Indraget löser enligt rapporten både eventuella vindproblem och skapar en mindre påträngande känsla i gatunivå. Intressant är att den vind som tornen drar ner mot marken även ses som något positivt som ska utnyttjas för att öka luftomsättningen längs gatorna så att avgaser ventileras bort och luftkvaliteten höjs – speciellt varma sommardagar. Kanske är en hög byggnad i Vasagatans förlängning en lösning för att få ordning på den dåliga luftkvaliteten vid Sprängkullsgatan?

Rapporten visar flera exempel på bra utformningar för att hindra starka vindar att nå marken.

 

För att skuggan ska vara kortvarig på varje plats och himlen till största delen synlig från gatan så ska tornet vara mycket slankt med max 750 m2 bruttoyta på varje våning. Det ska vara minst 25 meters avstånd mellan varje torn så att inte flera torn i kombination skapar en känsla av barriär. Guiden bannlyser bredare lamellhus, fall där tornet går hela vägen ner till marken utan sockel och fritt orienterade hus-i-park som lite föraktfullt kallas "tower in the parking lot". 

Skanskas nya vid Eklanda hade inte gillats i Toronto. Med 16-17 våningar utan utskjutande sockelbyggnad och med formen av en lamell snarare än ett torn är det en risk att den upplevs dominerande i gatumiljön, skapar skugga under lång tid på varje plats och med en risk för att dra ner starka vindar.

 

Vi har tidigare konstaterat att de högre byggnaderna i Göteborg, speciellt de som byggts den senaste tiden, sällan har en accentuerad avslutning utan snarare ser ut som avhuggna stubbar. Det enda som sticker upp över nocken är möjligen fläktsystemen. Toronto har lite högre ambitioner där toppen på alla högre byggnader ska gestaltas för att bli en del av skylinen. Till toppen räknas även de översta våningarna och tekniska installationer på taket (t.ex. ventilation och master), skyltning och bekvämlighetsutrymmen (t.ex. takpool eller takgård), mm och målet är en avslutning där allt detta är fint integrerat. Med nattbelysning kan tornet bidra till skylinen även på kvällar och nätter. Byggnaden ska ha fågelvänligt glas och stark toppbelysning ska släckas en period under vår och höst när flyttfåglar navigerar genom staden.

Eleganta toppar.

Nattbelysning.

 

I övrig kan man konstatera att fokus på arkitektonisk kvalitet, kreativitet, innovation och variation är stort i Toronto. Mycket av guiden uppehåller sig vid att hög kvalitet i form, gestaltning och materialval ska råda i byggnadens alla delar. Balkonger används med fördel som ett designelement för att skapa intressanta variationer i byggnaderna och enhetliga fönsterlösa fasader går bort. Byggs flera torn inom ett kvarter ska de göras varierade i form och uttryck och både avståndet från gatan och höjden varieras – minst 5 våningar – allt för att skapa en nödvändig variation som gör staden intressant att uppleva.

Balkonger är bra för den privata sfären och används med fördel som en integrerad del i arkitekturen. De olika sidorna av tornet ska ha något olika form och gestaltning för att skapa variation.

Port i nyproduktion i Toronto. När såg vi senast något liknande byggas i Göteborg?

 

Gamla kulturarvsbyggnader ska sparas och integreras i fastigheten och med sockeln anpassas skalan till den gamla byggnaden. Notera att hänsyn till kulturarv handlar om att anpassa och lösa uppgiften – och inte om att dra ner höjden på tornet och inte heller om en hög byggnad ska få uppföras eller ej.

Exempel på hänsyn a la Toronto till kulturarvsbyggnad i intillligande fastighet. Sockelbyggnaden anpassas i skala och tornet dras lite extra bakåt.

Exempel på hänsyn a la Toronto till kulturarvsbyggnad inom fastigheten. Byggnaden sparas och sockelbyggnaderna anpassas i skala.

 

Gatunivån är viktigast

En stor del av guiden behandlar hur offentliga och privata utrymmen skapas på marken, i kvarteret, på sockeln, på tornets terrasser och toppen. Det är mycket som behandlas och vi får här begränsa oss till det som handlar om det som guiden tycker är viktigast för stadslivet – byggnadens koppling till trottoar och gata. Målet är att skapa ett tryggt, intressant och levande gaturum för gångtrafikanter.

Genom att delvis frikoppla sockelns utformning från tornet så blir det enklare att optimera sockelns innehåll för stadens, gatans och stadslivets behov. Guiden förespråkar entréer var 7-10 meter, en våningshöjd på minst 4.5 meter i markplan, 3 meter i övrigt och det ska finnas en stor flexibilitet att förändra innehållet vid förändrade behov. Minst 60% av fasadlinjen ska bestå av verksamheter och transparent glas som skapar en stark koppling mellan ute och inne. Även stora hotell och kontor med stora entréer och lobbys ska minimera sin andel mot till gatan till förmån för ett pärlband av verksamheter.

Småskaligheten och kontakten mellan trottoar och byggnad är viktig i marknivå...

...och kan landa såhär fint i praktiken.

 

Infarter till bilparkering, godsleveranser och avfallshämning ska om möjligt hållas borta från gatulivet och istället förläggas till baksidor eller en smal lastgata inom fastigheten.

Det offentliga rummet, trottoar och möbleringszon är A och O och på alla vanliga gator ska det finnas ett utrymme som är 6 meter från kantsten till fasad för gångtrafik och stadslivet. En ansenlig del av det offentliga rummet ligger typiskt på privat mark. Utrymmet ska vara ännu bredare vid behov, t.ex. vid hörnfastigheter i korsningar och vid kollektivtrafikens hållplatser. Trottoaren ses som ett vardagsrum som ska vara designat för att vara attraktivt alla årstider.

Torontos riktlinjer förespråkar generösa utrymmen för gångtrafik och vistelse.

 

Toronto har extrema väderförhållanden med heta varma somrar och kalla bistra vintrar och där emellan en regn och blåst. Detta gör att man vill se överhäng, skärmtak och stora entréer som skapar regn- och vindskydd för gångtrafikanterna – högst 6 meter upp och minst 3 meter breda. Dock vill man inte se arkader då det förstör kopplingen mellan gatuliv och verksamheterna i byggnaderna. Skydden som t.ex. skärmtak ska vara väl integrerade i byggnadens design och arkitektur och gärna ha en intressant nattbelysning. Just intressant belysta skärmar och fasader borde vara speciellt viktigt för Göteborg som har ett halvår i princip i ständigt mörker.

Ett skärmtak med infälld belysningskonst.

 

Guiden förespråkar också att huvudentréer läggs i anslutning till gångtrafikstråk, cykelstråk och k-trafikens hållplatser. Cykelparkering för korttid ska ligga i direkt anslutning till hållplatser och långtidsparkering ska finnas i byggnaden.

 

Översättning till götebosska

Dä’ gå’ la änna bråå o bygga so i Götet osså! Är guiden tillämpbar i Göteborg? Det första som brukar föras på tal är att höghusstäder, som New York, ligger på Spaniens breddgrader och vi har mindre sol i Sverige och att höga byggnader skulle skymma sol speciellt mycket just här. Som rapporten bakom Boverkets krav på ljus konstaterar så är sol obetydlig på vintern, inte önskvärd på sommaren, men speciellt önskvärt vår och höst. Det kan vara intressant att jämföra solvinklarna i Göteborg och Toronto. För Toronto gäller för vintersolstånd 22 grader, för sommarsolstånd 70 grader, för höst- och vårdagjämningen 45 grader. Samma siffror för Göteborg är 8 grader, 56 grader och 32 grader, så vid höst- och vårdagjämningen är skillnaden inte så stor. I övrigt verkar Göteborg ha ett betydligt mildare klimat och generellt svagare vindar än Toronto.

Men det fina med sockelstrategin är att det bara är att fortsätta att planera och bygga den kvartersstad som vi gör, men att samtidigt tillåta höga byggnader indragna inom kvarteren. Så om vi vill kan vi i Majorna bygga kvarter med tre våningar och i Linné kvarter med sju-nio våningar och så ställer vi lite 30-våningstorn inom kvarteren. Görs de bara slanka blir skuggnings effekterna kortvariga på varje plats och större delen av himlen syns från andra lägenheter, gatan, torget och parken i närheten.

Göteborg kan lika gärna ta Torontos guide, anpassa socklarna till Göteborgsplanering, och sedan använda den rakt av – speciellt delen om kopplingen till trottoar och gata. Även utan höga hus är Torontos blandstads- och gatulivsfrämjande specifikation på sockelbyggnaden klockren, men den blir förstås svårare att realisera utan stödet av från alla människor som genom att bo eller arbeta de höga tornen bidrar med en högre täthet.

Precis som vi började bygga stenstad Inom Vallgraven, pråliga byggnader i Vasastan, landshövdingehus på Gårda och punkt- och lamellhus på Guldheden så är det kanske hög tid att föra in en ny byggnadstyp och göra den till göteborgsk i Sverige – det var snart 100 år sedan sist.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Erik Selander (9 Juli 2015 11:16):
Fantastisk genomgång. Att levandegöra möjligheterna med torn i citymiljön är en verklig väg till att också få sådana i Göteborg. Miljöfrågan är den avgörande. Utan att överdriva chanserna att använda samma infrastruktur till en tätare och högre bebyggelse är just där ändå de möjligheter som kan nås i ett redan gott utvecklat system. Urbanism är i första hand en miljöambition.
 0
Jan Wiklund (9 Juli 2015 16:53):
En sak jag gärna skulle vilja ha utrett är realismen i högre hus än ca 15 váningar i t.ex. Stockholm och Göteborg. Arkitektkompisar menar att det krävs ett enormt efterfrágetryck pá lokaler innan det skulle bära sig, eftersom högre hus än sá blir ganska dyra att bygga. Dels kräver de starkare konstruktion, dels gár för mycket bort i icke uthyrbar yta.

Men som sagt, jag undrar hur sant detta är. Nágon som har forskat i saken?
 0
Hans H (9 Juli 2015 19:50):
Angående "realismen" så har nybyggda lägenheter i Göteborg högre hyra per kvadratmeter än lägenheter i Turning Torso. 230 kr per kvadratmeter och månad kostar min (exklusive varmvatten). Och nej, det finns inga outhyrda lägenheter i huset.

En googling ger att en lägenhet i Turning Torso på våning 50 kostar 212 kr per kvadratmeter och månad. Längre ner i huset kostar de mindre.
http:​/​/​www.​blocket.​se/​malmo/​Lyxlagenheter_​uthyres_​i_​Tu.​.​
 0
Patrik Höstmad (9 Juli 2015 21:19):
Jan Wiklund, jag har inte helt 100% koll på läget men har snappat upp ett och annat. Det finns några trösklar som man ser till att lägga sig just under. T.ex. ökar brandkraven över 16 våningar, varför 15-16 våningar är vanligt, sedan undviks de typ fem över (17-21), för att åter få bra ekonomi runt 25 våningar. Men då brukar anti-höghus dogmerna slå till, iaf i Göteborg. På de lägänta delarna av Göteborg med lera så behöver man också byta från ren betongstomme till åtminstone inslag av stål vid ungefär samma höjder för att byggnaden inte ska bli för tung. Starkare konstruktion och teknikutrymme är inte så avgörande så länge vi inte talar riktigt högt, för då börjar horisontella vindlaster kräva en ordentligt konstruktion i basen och då skenar materialkostnaderna, men då talar vi om 100-tals meter. Som jag har förstått det så borde 30-40 våningar inte vara några problem i storstäderna om man nu skulle vilja det.
 0
W Wallin (11 Juli 2015 13:49):
De ser ju bra ut med höghus.
Men vem har råd att här i Göteborg med de kostnader för Planarbeten, Detaljplanearbeten och andra kmmunala kotnader, som gör att boende kostnaden för höghus i Göteborg kommer att bli minst 100 000 kr per kvaqdratmeter och mer. Har Du råd att bo där Höstmat.
Har Du det, skulle jag föreslå, att Du lägger de kapitalet, på en bostad i London, eller Miami.
Då kommer Du att få mycket bättre valuta, för insatt kapital där, än den brakförlust Du kommer att göra och få, om några år i det Göteborgska höghuset.
Göteborg är slut bostadsmässigt.
W Wallin
 0
Patrik Höstmad (11 Juli 2015 16:04):
W Wallén, vi kan ju fråga t.ex. Serneke om det finns en marknad för lite högre byggnader och om Göteborg är slut bostadsmässigt eller inte. :-) Själva höghusdelen är förstås inget för små snickare.
+1
Mats (12 Juli 2015 10:32):
Klart det finns en marknad för höghus med lägenheter med höga månadshyror. Det finns mängder av rika/högavlönade i Göteborg som skulle vilja bo i Karlavagnstornet, lägg därtill även utländska experter som under en begränsad period ska arbeta i staden. Dessa människor är inte intresserade av att bo i ett nybyggt rött trähus i Torslanda, ej heller i någon av allmännyttans hyresreglerade lägenheter i Kortedala eller Tynnered.

Det fina i kråksången Woyland, är att det är privata initiativ som bygger och tar dom ekonomiska riskerna i dessa höghusbyggen. Vi övriga göteborgare (behöver i egenskap av skattebetalare) behöver inte bekymra oss så mycket över om det går runt eller inte. Det sköter marknaden själv alldeles utmärkt.

Nu ser det i och för sig ut som att det blir bostadsrätter just i Karlavagnstornet, men Turning Torso i Malmö har visat att det finns gott om folk som kan tänka sig att betala månadshyror på upp emot 20 Tkr.
 0
Marcon (12 Juli 2015 15:35):
Turning Torso byggdes för att bli bostadsrätter.
Då inte tillräckligt många var intreserade valde HSB att göra samtliga bostäder till hyresrätter.
Tilläggas bör att TT har varit en stor kostnadsbörda för HSB, som också har försökt att sälja byggnaden. Men trots ett pris under produktionskostnad har ingen köpare hittats under de senaste åren.
Men visst, det är en fräck byggnad att titta på.
 0
Patrik Höstmad (12 Juli 2015 20:23):
Turning Torso är väldigt speciell med en komplicerad form och okonventionell teknik. Dussintornen som kommer att byggas kommer att byggas mycket mer standardiserat. T.o.m. Karlatornet kommer att utnyttja kända byggtekniker för skrapor så att det går geschwint och är förutsägbart. Turning Torso är en extrem.
 0
Mats (12 Juli 2015 21:31):
Finns en annan skillnad också. Beställaren av Turning Torso, HSB, leddes av organisationsfolk och tjänstemän som inte hade något emot stora visioner och fantasifulla skapelser. Det handlade ju ändå bara om "other peoples money".

Projekt som Karlvagnstornet och liknande som planeras, leds av affärsmän som Ola Serneke, Hans Wallenstam och Erik Selin. Dom vill inte förlora en spänn på allt för äventyrliga höghusprojekt.
 0
Ragnar L (12 Juli 2015 22:48):
"Standardiserade dussintorn" låter inte alltför kul. Höga hus måste utformas omsorgsfullt för att inte helt dominera gaturummet. Fyrkantiga kolosser dominerar negativt redan när de är låga, än värre blir det om de dessutom är höga.
 0
Patrik Höstmad (13 Juli 2015 01:12):
Ragnar L, jag talar om standardiserad och beprövad byggteknik för stommen. Volymen, formen och fasaduttrycket ska varieras och tornet ska vara slankt - precis som Toronto anvisar
+1
Matthias H. (13 Juli 2015 11:27):
Grymt bra skrivet Patrik. Som vanligt.

Sen, utan att överdriva så måste skillnaden på Karlatornets förutsättningar och Turning Torsos problem de första åren vara milsvidd. Göteborg är betydligt större än Malmö är och dessutom såklart var vid Turning Torsos tillblivnad. Trycket på bostäder är också enormt i Göteborg, det kan det inte varit i Malmö då. Det finns såklart betydligt fler människor som kan hosta upp miljoner till bostad i GBG nu än vad det fanns i Malmö då.
 0
Patrik Höstmad (13 Juli 2015 13:13):
Ja, Turning Torso var ju ett prestige projekt och en satsning för att få Malmö på fötter igen efter att de låg på backen. Det kopplar till diskussionen på Facebook om Göteborgs indentitet med utgångspunkt från Gomorgon, världens! reportage om omvandlingen av Malmö från industristad till en ny identitet.
http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​avsnitt/​571219?​programid=​.​.​
+1
Matthias H. (13 Juli 2015 16:23):
Det enda negativa som jag kan se med Karlatornet är väl att Truckstop Alaska förmodligen ryker hehehe.

Men dom kan säkert hitta nya lokal även om deras lokal anses vara outstanding i Sverige som rockscen...
+1
Hisingsbo (16 Juli 2015 12:19):
Åkte förbi nedbrunna lokalen vid backaplan imorse. Kvar står som ett U av tegelbyggnader kring den nerbrunna mitten. Tänkte "släng in ett riktigt fett höghus där". Trillade sedan in här och läser denna mycket passande artikel. Så.... sockeln finns på plats! Bara tornet som saknas i mitten nu. Kör! =)
 0
W Wallin (19 Juli 2015 17:47):
Hela idén med höghus, är att det skall bära sig att bygga, sälja eller hyra ut.
Mig veterligen har det inte funnits några grupper, som demonstrerat och sagt att vi måste ha höghus i Göteborg.
Det måste alltid finnas kunder, konjunktur och marknadskrafter, som i konkurrens, gör att man satsar på höghus.
Nu när vi i Sverige har kommit till den nivå på kostnadssidan, att kostnaderna nu innan man sätter spaden i marken, är högst i Eu. Då behöver man inte vara särskilt intelligent och tro att det är häftigt att bo i ett höghus.

Man kunde läsa i dagens GP, att ett byggprojekt havererat på Orust, med NCC och några utländska investerare i projektet.
Startar man ett projekt 1996 och gör en kostnadskalkyl, vare sig det är ett litet rött hus i Torslanda, konferensanläggning på Orust, eller ett mycket högt hus i Lundby, måste det finnas en kostnadskalkyl.
Den är baserad på, att det man skall bygga, kommer att kosta det, som står i kalkylen.
Har man nu detta med Planarbete, detaljplan arbete och kommunala tjänstemän, som har totalt tolkningsföreträde, i hur gestaltning, utformning och annat, skall vara på den fastighet, som man handlägger. Då finns ingen kalkyl i världen, som kan hålla för projektet.
För det första finns inget tidsbegrepp, hos handläggarna. Det finns inget prestationskrav, hos handläggarna och de kan, som man nu gör, vara på semester under den bästa byggtiden, från midsommar till den 13 augusti, utan att skämmas, med full lön.
När de sen kommer tillbaka, har de så mycket att göra, för skrivbordet är alldeles fullt, den och nästa vecka. Det är dessa tjänstemän, som styr över byggandet i Göteborg.

De som ville bygga anläggningar på Orust drabbades av "Den nya förenklade PBL", som kom 2011. Den innebar en ÖKAD kostnad för byggherre och kommunal kontor, med upp till 35 -40%, på tidigare priser, samt en förlängd handläggningstid.

Det skall bli intressant att se, när man sätter igång det höghusbygget här i stan, kommer det ytterligare en "Förenkling av PBL" från Boverket, då blir det bara ett halvt höghus.

Planhandläggaren styr över politiker, chefer och höga tjänstemän i Göteborg.

W Wallin
 0
W Wallin (19 Juli 2015 17:53):
Jo Mats
Det är sant att det är privata initiativ som skall driva och finansiera bostäder, som Serneke m fl.

Men de har ingenting att sätta emot kommunens tjänstemän, som handlägger Planärendet i fråga.
De vill absolut inte förlora en krona på sitt projekt, men vad gör de åt tjänstemannen?
Alternativet är som på Orust, man stoppar lägger ner och låter byggmaterialet bara ligga där.
W Wallin
 0
Thomas E (21 Juli 2015 10:24):
Styr tjänstemännen i Orust kommun över Göteborg? Det här med kommunal byråkrati är mer komplicerat än jag trodde.
 0
W Wallin (21 Juli 2015 11:49):
Till Thomas E
Ja man kan tro att det hänger ihop. Men orsaken till att GP tog upp det, passar bra för samma problem har vi i Göteborg, bara många fler oanvända Planarbeten.
Kommunen skall göra sitt och byggherren skall bygga, inget annat.
W Wallin
+1
Gunnar (22 Juli 2015 14:02):
Jag är inte särskilt förtjust i Karlavagnstornet. Ett ensamt torn med en massa låg eller normalhög bebyggelse runt omkring. Kommer att dominera hela stadsbilden och göra att Göteborg känns som en mindre stad, inte större.

Göteborg har heller inte behov av en skog med skrapor, såvida vi inte tar hit hela tredje världen, men då går vi totalt i konken långt dessförinnan i vilket fall, vilket vi för övrigt är på god väg att göra redan. Ekonomin ställer som sagt dessutom frågor. Kvm-priser må vara högre i nybyggt i Göteborg än i Turning Torso, men ett Turning Torso i Göteborg skulle ju inte ta med sig priserna från Malmö!

Ytterligare en riskfaktor utgörs av svenska byggnormer och idéer. Ofta kommer krav på att torn omges med stora tomma ytor, vilket dels förstör stadsmiljön, dels omintegör yteffektivitesvinsterna. 60-talets tower blocks i Storbritannien utgör ett skrämmande exempel i detta avseende. Direkt fult blir det förstås väldigt lätt också.

Den intressanta artikeln nämner indrag från gatan vid höghusbebyggelse. Nå, om vi inte tänker oss jättehög bebyggelse, utan kanske mer runt 10-12 våningar (äldre takhöjd) så vet jag inte alltid. Höga hus längs smala gator tycker jag själv nog är ganska mysigt. Varför känns Tredje Långgatans utlopp i Linnégatan alltid så stimulerande? Svaret ligger i en smal gata omgiven av relativt hög och vacker bebyggelse. Man är skyddad, solen når aldrig ner så det råder en behaglig skugga. Man känner sig helt enkelt väldigt trygg och mysig. :-)

Så om vi lämnar de riktigt höga tornen och modernistdrömmarna för två sekunder, så tror jag snarare att Buenos aires har en del att lära Göteborg. Här finns många exempel på förmodernistisk bebyggelse i uppemot 10 våningar. Här till exempel:
http:​/​/​farm7.​static.​flickr.​com/​6114/​6314798720​_​1a19a56.​.​

Något jag själv helt klart hade föredragit runtom Järntorget och Skeppsbron.
 0
Gunnar (22 Juli 2015 15:23):
Menar förstås Fjärde Långgatan i ovanstående inlägg. Ursäkta, blev lite fel där!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5352 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter