Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Järnvågsgatan m.fl.

 

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Järnvågsgatan m.fl.. Planen har mycket bra ambitioner och här har vi verkligen ett försök till en mycket urban planering med hög täthet. Det behöver tillföras fler bostäder, gatustrukturen behöver bli tydligare och i detaljutformningen finns en hel del som vi tror går att göra mycket bättre. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast på tisdag den 1:a september.

Du kan t.ex. skriva:

Ämne/Subject: Synpunkter på Detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Järnvågsgatan m.fl. (Diarienummer SBK: BN0402/13)

Hej,

Jag skriver angående Detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Järnvågsgatan m.fl. (Diarienummer SBK: BN0402/13). Jag instämmer i Yimby Göteborgs yttrande som bland annat vill se en högre boendetäthet, en tydligare gatustruktur med tydligare stråk, en klarare uppdelning mellan halvprivat och offentlig mark och bättre lösningar för gångtraffikanter.

Med vänliga hälsningar

*ditt namn*
*ev. din adress*

Yttrandet är ett resultat av diskussioner och skrivande på vårt forum. Speciellt tack till Anton Olsson, Pär Johansson och Annette Vejen Tellevi för hjälp med sammanställandet och skrivandet. Yttrandet följer i sin helhet. 

 

Yttrande över Detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Järnvågsgatan m.fl.

Diarienummer SBK: BN0402/13

 

Allmänt

Yimby Göteborg är mycket glada att se ambitionerna som finns i detaljplanen för blandad stadsbebyggelse i Norra Masthugget. Vi är också glada att se att vissa delar av kvarteren går på höjden så att extra mycket golvyta skapas för bostäder och verksamheter.

När det sedan gäller att få ambitionerna att ta sig uttryck i planeringen, i detaljplanen, i det som kommer att byggas och slutligen hur byggnader och gator kommer att användas så finns det ett antal tveksamheter. De största är att boendetätheten blir för låg, det blir en för stor kontorsdominans, och att vissa stråk och platser är planerade på ett ointuitivt sätt.

I planen sägs att området ska ges en egen karaktär och identitet. I söder angränsar området direkt till Långgatorna, som är ett av stadens mest populära grannskap och kanske även det mest hållbara. Eftersom förutsättningarna är så lika borde detta gå att återskapa tvärs över gatan. Vi anser det därför omotiverat att i detta fall "uppfinna hjulet på nytt" och föreslår i stället att ambitionen bör vara en förlängning av Långgatorna norrut, genom att så långt det går anta liknande parametrar vad gäller täthet, gatustruktur, funktionsblandning och så vidare. Dessa beskrivs mer detaljerat längre fram i yttrandet.

 

UN-Habitats fem principer

Vi börjar först med att studera hur detaljplanen svarar upp mot UN-Habitats fem principer (sju kriterier) för en hållbar stadsutveckling. UN-Habitats rekommendation står inom parentes vid varje rubrik. 

Gatumarksytan / Totala Golvytan (30-45%)
Ytan för gatumark framgår inte explicit av planhandlingarna men bedömningen är att planen har ett gatunät med mycket kopplingar och väl tilltagen plats. Dock borde fler gator vara tillgängliga för genomfart med bil för att minska känslan av en avstängd enklav och även för ge ett bilburet kundunderlag för de verksamheter som ska huseras i kvarteren.

Befolkningstäthet (150-600 inv/ha)
Genomsnittet i Göteborg är 2.0 invånare per bostad och i centralt nybyggda lägenheter i storstäder brukar det antas 1.2 invånare per bostad. De planerade 1000 bostäderna kan därför förväntas leda till 1200-2000 invånare inom planens 18 ha. Det ger en befolkningstäthet i spannet 65-110 inv/ha. Detta är för lågt i relation till UN-Habitats kriterium på minst 150 inv/ha och framförallt i relation Linnéstadens 200-300 inv/ha, vilken i princip är den enda fungerande blandstaden i Göteborg. Viss förklaring ligger i att bostäder ut mot Oscarsleden är omöjligt/olämpligt med hänsyn till säkerhet, buller och luftföroreningar. Men det är ingen ursäkt att hålla nere antalet bostäder i andra delar av området. Den låga boendetätheten riskerar att göra delar av området ödsligt och, framförallt på kvällstid, ge området karaktären av kontorsområde med några få inslag av bostäder. Vi rekommenderar starkt att antalet bostäder ökas inom planområdet. T.ex. genom att generellt öka höjden på kvarterens bas från 6-7 våningar till 8-9 våningar (som nyproduktion i Linné) och att kvarterens bullerhål till innergårdarna i illustrationerna täpps igen med bostäder (se även separat kommentar om detta nedan).

Jämförelse i boendetäthet mellan planerat området (överst) och närliggande område vid Långgatorna (nederst).

 

Verksamhetslokalyta / Totala golvytan (40-60%)
Uppskattningsvis 70-80% inkl. de befintliga kontorshusen och verksamheterna i bottenvåningarna i de planerade byggnaderna. Denna höga siffra beror också på, som redan påpekats, att antalet bostäder är för lågt inom planområdet.

Bostadsytan / Totala golvytan (30-50%)
Uppskattningsvis 20-30% exkl. verksamheterna i bottenvåningarna i de planerade byggnaderna. Fler bostäder behöver tillföras.

Golvytan av 1 rok / Totala bostadsytan (0-50%)
Oklart och regleras inte av planbestämmelser.

Golvytan av "affordable housing" / Totala golvytan (20-50%)
Oklart, men om hyresrätten med sin reglerade förhandling ses som "affordable housing" så borde detta kunna uppfyllas.

Ytan av monofunktionella kvarter utan bostäder / Ytan av kvarter med bostäder (0-10%)
Området innehåller från början ett antal kontors- och verksamhetskvarter som saknar bostäder, viss möjlighet för komplettering med bostäder medges till några av dessa. Då fastighetsägarna av de monofunktionella kvarteren i många fall kan tänkas vara specialiserade på just kontor och handel är det tveksamt om ett "medges" är tillräckligt för att bryta monofunktionen. Det skapas även nya monofunktionella kvarter i planen. Uppskattningsvis ligger måttet på 30-70% vilket är långt från UN-Habitats kriterium. Det är lämpligt att i planen se över om fler monofunktionella kvarter kan brytas upp, t.ex. Folkets Hus-kvarteret (t.ex. genom att även sätta ett B i Folkets hus nya 27-vånings hotellbyggnad och för de högre våningarna i den nya byggnaden ut mot Järnvågsgatan) eller den låga centrumbyggnaden norr om Folkets Hus (varför inte ett smalt bostadstorn på tvåvåningssockeln?). Generellt är det lämpligt att ställa tydligare krav genom att bostäder inte bara medges utan är ett krav i någon del inom varje kvarter.

Sammanfattning av UN-Habitats kriterier (grönt) och motsvarande värden för planen (rött).

 

Strukturen

I en fungerande blandstad är det viktigt med god orienterbarhet och naturliga vägval. I förslaget finns många öppna platser och gator med till synes slumpvisa svängar som motverkar god orienterbarhet.

Tidigt förslag från Program för Norra Masthugget.

Illustrationsritning för nuvarande plan.

 

Planen framstår vid första anblicken som klassisk urban kvartersstad, men vid en närmare undersökning framträder en bild där urbaniteten känns tveksam. Det finns bara enstaka slutna gaturum, och inga väldefinierade torg. Kvarteren är ritade inifrån och ut och står fritt på tomten. De vrider sig i förhållande till gatan och skapar oklara ytor. Hur skall de användas? Och vem skall känna sig trygg där? Vi föreslår att den rutnätsstruktur som karakteriserar Långgatorna med omgivning tillåts fortsätta ned mot vattnet och möta den framtida Oskarsboulevarden. Detta var också vad som illustrerades i den antagna programplanen för området.

Mellan huvudgatorna planeras gångfartsgator med ett gemensamt "golv" att dras. Detta ger lätt en lite artificiell och steril atmosfär samt minskar ytterligare den "ruffighet" som beskrivs som ett värde i planen. Med hänsyn även till låg täthet och brist på handel riskerar detta att skapa en sorts jättekvarter med innergårdskaraktär, precis som beskrivs i avsnittet om stråken. Det är i synnerhet viktigt att Östra Parken blir väldefinierad och får en offentlig prägel. Vi föreslår därför att gångfartsgatorna ersätts med vanliga stadsgator, precis som på Långgatorna.

Det finns risk för att området upplevs som indelat i fyra jättekvarter.

 

I planen hänvisas till att mikroklimatet blir bättre med något förskjutna kvarter i förhållande till varandra. Det saknas underlag som stödjer detta påstående.

Mängden parkyta i förlaget är väl tilltagen (4000 m2 norr om Folkets hus plus diverse parkmark kring nuvarande Masthamnsgatan) och bör kunna bantas ner till förmån för fler bostäder. Särskilt de små mikroparkerna/förträdgårdarna på och väster om Masthamnsgatan samt den mindre platsen norr om Nya Kommersen bör tas bort. De är dåligt definierade och precis i anslutning ligger Isaac Béens Plats samt Masthuggstorget som båda är i det närmaste outnyttjade. Nya Kommersen behöver inte vara ett fristående hus utan kan "bakas in" i ett stadskvarter. Kvarteren bör alla utformas kring en innergård och slutas helt (se kommentaren om befolkningstäthet). De halvprivata gårdarna bör minskas i storlek till förmån för riktiga kvarter med privata gårdar. Vi tror i synnerhet att detta är viktigt i de kvarter som innehåller förskola, i stället för att låta innergårdarna "smälta ihop" med parker, vilket kan skapa otrygghet. Utnyttja istället Masthuggstorget bättre som plats för möte och rekreation (se stycket ”Masthuggstorget, Kommersen och parkbehov” nedan).

 

Stråk

Områdets karaktär och identitet ska bygga på bl.a. tre stråk med olika teman som ska genomkorsa området. Yimby Göteborg delar ambitionerna i de blå och röda stråken, men är kritiska till det gröna, som innefattar grönska, icke-kommersiella verksamheter och en semi-offentlig karaktär. Det saknas empiri för idén att knyta ihop områden och skapa folkströmmar med grönska, och bristen på handel, låg täthet samt gångfartsgator riskerar att ge stråket en halvprivat innergårdsatmosfär som stöter bort icke-boende.

Stråket går huvudsakligen via Masthamnsgatan, och med tanke på det höga bullret från Oscarsleden är det tveksamt om denna gata kan fungera som ett lugnare stråk. Det borde snarare vara mycket aktivt så att ljud från lokala aktiviteter i närmiljön, som t.ex. restauranger, överröstar leden. Det är även viktigt att komma ihåg hur gatan framgent kommer att få en mer central placering efter en boulevardisering eller överdäckning av Oscarsleden. Då bör en flexiblare utformning ges genom dragning av en rak stadsgata med helt slutna kvarter, samt utan mikroparker eller andra odefinierade ytor.

Sammantaget anser vi därför att det gröna stråket bör tas bort och ersättas med ett rött, eller möjligen utan färgkodning.

Vi är ganska tveksamma till hur det är tänkt att folk ska söka sig ut på den nya halvön vid Järnvågen/Roselunds färjeläger - det är inte helt klart vad som skall locka ut dem dit (när det inte är så fint väder så att uteserveringarna drar). Linbanan går ju längre in. Dessutom är det troligt att den färjetrafik som är inritat på illustrationskartan förmodligen inte kommer tillbaka - det är för nära bort till nya trafikcentrum på Stenpiren.

 

Masthamnsgatan

Masthamnsgatan är idag en rak gata för blandad trafik. I planen anges att ett av målen "är att reglera bort genomgående biltrafik på Masthamnsgatan för att transformera denna till ett integrerat frirum och med en semioffentlig karaktär för boende och arbetsplatser." Risken med denna lösning är att den ger en känsla av att gå på halvprivata innergårdar, som de lokallösa gångfartsgatorna i nybyggda Kvillebäcken. Den kunskap vi fått sedan modernismen började med semioffentliga/halvprivata ytor är att de inte fungerar bra. Varken de boende eller de passerande känner att de har en naturlig rätt till ytan som därmed blir lämnad onyttjad. Det är av yttersta vikt att Masthamnsgatan signalerar tydligt att det är ett offentligt gaturum utan inskränkningar. Som påpekats tidigare, det är bättre att bygga en riktig stadsgata som medger angöring med både cykel och bil.

Masthamnsgatan enligt illustrationsritningen.

 

Planbeskrivningen anger att "Masthamnsgatan föreslås få ett stråk med låg intensitet, med dämpad karaktär med möjlighet för möten." Låg intensitet och möten står delvis i motsatts till varandra. Vi vet att människor drar till sig människor. Det är på Järntorget man bestämmer träff och möts, inte på Masthuggstorget. Det finns få förebilder till den typ av stråk som har planeras och ingen förebild anges i planen. Det närmaste vi kan komma på är de lokallösa gångfartsgatorna i nybyggda Kvillebäcken, gångstråket genom Nordostpassagen och Olskroksgatan. Nordostpassagens gångstråk har just verksamheter, lekplatser och sittplatser, varför det troligen ligger närmast i jämförelse. Det vi kan konstatera är att inget av dessa stråk fungerar som en plats för möten utan snarare som en transportsträcka.

I planbeskrivningen går att läsa att "Som nämnts i avsnittet om barriärer bedöms Masthamnsgatans kvarter vid parkeringshuset Koffen innebära utmaningar, där stora befintliga byggnader ger svagare möjligheter till levande bottenvåningar." Detta är just en sådan sträcka som effektivt kan förstöra det känsligt planerade stråket. Samtidigt är vi fantastiskt glada att det uttrycks en oro för att några byggnader inte har levande bottenvåningar.

 

Masthuggstorget, Kommersen och parkbehov

Lyft blicken utanför planområdet. I direkt anslutning ligger Masthuggstorget som idag är en sparsam använd yta. Den märkliga utformningen som varken signalerar torg eller park gör att få utnyttjar platsen. Dessutom blåser den nästa alltid snålblåst över ytan. Vi föreslår därför att Masthuggstorget omdanas för att erbjuda en attraktiv yta för befintliga och nya personer i området. Rama in torget med ett ordentligt kvarter norr om torget (dvs. norr om Första Långgatan) för att göra torget till ett omslutet och inramat rum att trivas i. Kvarteret norr om kan i bottenplan husera den funktion som planen försöker skapa med ett separat hus som ersättare för Kommersen. Det finns ingen anledning att bygga ett enplans och monofunktionellt hus i detta attraktiva läge. Ytans funktion som torg är överspelad och ytans skulle istället kunna husera en välansad och väskött park. Varför inte utnyttja torgets lutning till att skapa ett intressant vattenfall i terrasser?

 

Gestaltning

För att skapa estetiska och intressanta gaturum är det bland annat viktigt att fasaderna inte blir för breda och enhetliga. I programmet för Norra Masthugget från 2010 fanns en skrivelse om småskalig fastighetsindelning, men inget om detta nämns i den nya planen. Om småskalig fastighetsindelning ej går att åstadkomma bör det i stället ställas krav på att "simulera" detta genom att dela in större fastigheter i flera fasader med olika uttryck.

 

Verksamhetslokaler i gatuplan

Det finns inget krav på offentliga bottenplan i planen, bara ett förbud mot bostäder. Alla ställen där det står H står det även K, så i princip riskerar man flera kvarter med enbart kontor, som kvarteren runt Läppstiftet. Dvs - planförslaget "ger goda förutsättningar" - men det finns inga krav på t.ex. takhöjden på bottenplan, konstruktiv möjlighet för skyltfönster eller på dörrar till lokalerna direkt från gatan. (Som det faktiskt gör på dörrarna till trapphuset - mycket bra!) Inte heller finns det förbud mot t.ex. cykel- eller soprum. Det borde förtydligas att i detaljplanen bottenvåningen är till i första hand för handel och i andra hand för kontor med krav på många entréer mot gatan.

Det naturliga stråket genom Masthugget är Första Långgatan. Det är här som flest kommer att röra sig, gångtrafikanter, cyklister, k-trafikresenärer och bilister. Gatan måste få boulevardkaraktär med krav på lokaler i alla bottenplan.

Norra sidan av Första Långgatan borde precis som den södra vara kantad av ett pärlband av verksamheter av handelskaraktär. Det räcker inte att bara fokusera på hörnlägen.

 

Gångtrafikprioritering

Planbeskrivningen anger att "Gående, cyklister och kollektivresenärer ges överlag relativa fördelar framför bilisterna, främst genom att miljöerna blir mer stadsmässiga, genom generösa och attraktiva stråk, prioritering i korsningspunkterna, gena förbindelser." vilket vi tycker är en bra ambition för gångtrafiken. För detta är dock som tidigare nämnts inte gångfartsgator eller gröna stråk nödvändiga. Även vissa andra förbättringar jämfört med de illustrationer av trafiklösningar som är bifogade behövs göras.

För det första behövs det tätare med övergångsställen över Första Långgatan. Om det inte går att byta sida på gatan mitt på kvarteren så kan det innebära upp mot 150 meters omväg. Alla former av stängsel längs spårvagnsspåren ska tas bort så att det går att passera gatan var som helst. Kvällstid med ingen eller liten biltrafik och spårvagnstrafik är permanenta barriärer längs gatan just bara barriärer utan annan funktion. Tillgängligheten och stadslivet måste få högre prioritet än spårvagnshastigheter och säkerhet. Linnégatans utformning, men med tätare övergångsställen kan stå som förebild.

Cirkulationsplatserna som planeras på Första Långgatan vid Värmlandsgatan och Nordhems gör att gångtrafikanterna inte kan gå raka vägen över Första Långgatan när de följer Värmlandsgatan respektive Nordhemsgatan. Gångtrafikanterna tvingas av cirkulationsplatsernas utformning till att gå en omväg i en båge. Gångtrafikanter är det trafikslag som är mest känsliga för omvägar och som alltid försöker hittar kortaste vägen. (Som exempel: I Värmlandsgatans förlängning går idag många över i bilfilerna och över spårvagnspåren för att ett övergångställe bara finns i anslutning till gatans västra trottoar och att det övergångsstället är dessutom lagt på ett avstånd från korsningen.)

Vi föreslår att korsningen utformas som följer i illustrationen där bilarna får svänga runt och byta sida utanför gångtrafikanternas övergångställe vid Värmlandsgatan och Nordhemsgatan. Dessa övergångsställen läggs exakt i trottoarernas förlängning. I nuvarande korsningsläge tillåts för bil endast högersväng in och ut från Värmlandsgatan respektive Nordhemsgatan.

Illustration över trafikplanering enligt planbeskrivningen.

Illustration över vårt förslag på trafikplanering med gångtrafikprioritet. Notera hur även cirkulationsplatserna är förändrade.

 

Överrensstämmelse med översiktsplanen

Planbeskrivningen hävdar att "Planen överensstämmer med översiktsplanen." För denna plan är vi beredda att hålla med! Det är precis dessa ambitioner, denna skala, detta försök till stadsliv och täthet (nåja, boendetätheten bör bli högre) som vi vill se i alla planer framöver. Med beaktande av våra synpunkter kan detta blir riktigt bra. Fortsätt på den inslagna vägen!

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anton Olsson (31 Augusti 2015 01:17):
Lysande, Patrik.
+1
Patrik Höstmad (31 Augusti 2015 08:40):
Lysande Anton! :-)
 0
Matthias H. (31 Augusti 2015 10:15):
Suveränt.
 0
Göran Åhman (31 Augusti 2015 11:19):
Lysande! Briljant helt enkelt. Tror precis som nämns i yttrandet att Masthamnsgatan är ett feltänk. Jag får omedelbart associationer till Adler Salvius Gata på Stampen (parallellgata till Odinsgatan).
Mycket bra oxå att alla dessa gluggar i kvarteren uppmärksammas och att man stället planen i förhållande till UN-habitats kriterier.
Mycket bra som sagt!
 0
Daniel Andersson (31 Augusti 2015 15:32):
"Det naturliga stråket genom Masthugget är Första Långgatan. Det är här som flest kommer att röra sig, gångtrafikanter, cyklister, k-trafikresenärer och bilister."

Är det så? Gående föredrar idag ofta Haga Nygata-Andra Långgatan (eller Tredje) framför Södra Allégatan-Första Långgatan. Ett intimare gaturum med mer småskaliga bottenvåningar tilltalar antagligen vid sidan av mindre störningar från snabb biltrafik.
När det är som allra mest folk på dessa gator, kan det vara naturligt att välja andra gator för dem som går längre sträckor, men det är en mindre del av tiden som det är fallet.

När jag funderar på vilken som blir den naturligaste gångvägen från Kungsgatan mot Majorna, förefaller den genaste vägen vara norr om Folkets hus och vidare längs Masthamnsgatan, för att sedan snedda över mot Stigbergsliden (även om kringelikrokarna motverkar det i viss mån).

Om det är bra kan diskuteras. Kanske ses det som en fördel om de stora flödena leds via Järntorget. Lite är det som vid Esperantoplatsen där närmaste vägen sneddar över kvarteret. Fokets-hus-komplexet är dock så stort att det är rimligt med en passage på norra sidan, och det bär mig emot att tvinga gående att ta omvägar.

Jag håller med om att ambitionen "Masthamnsgatan föreslås få ett stråk med låg intensitet, med dämpad karaktär [...]" låter tveksam, men med områdets läge direkt intill Järntorget och andra spårvägshållplatser samt med direkt anslutning till Oscarsleden känns jämförelsen med Nordostpassagen missvisande. Kanske vore Kungsgatan eller Haga Nygata bättre jämförelser? Själv kan jag nog nästan föredra gågatudelen av Kungsgatan framför den västra delen som gående, och den är väl ganska levande också (om än mest dagtid). Gångfartsgata kan ha fördelar i områden med mycket gående. Parkerade bilar på Andra Långgatan kan kanske ha sin charm som en del av områdets karaktär, men är det rimligt att planera ett helt nybyggt område på samma sätt, när det samtidigt planeras stora perkeringshus?

Områden längs gatan skulle också kunna vara en tillgång och fungera för uteserveringar, boulebanor etcetera (som ett stråk i Liseberg, typ), fast risken är förstås att det dröjer ett tag tills underlaget att befoka alla utrymmen finns.

En annan fundering rör Allén. Den känns väldigt sluten med få öppningar. Jag tänker att kopplingen Järntorgsgatan-Järntorget respektive Första Långgatan-Olof Palmes plats skulle vinna på att trädraderna gjorde uppehåll där. Bättre sikt borde även öka trafiksäkerheten och "tunnelkänslan", som lätt leder till hög fart, för bilister och cyklister som färdas längs Allén minskar när de passerar Järntorget.

Jag noterar också att det helt saknas lokaler mot Oscarsleden. Det är ju ett utmärkt skyltläge med god tillgänglighet för bilister. Med boulevardisering i framtiden, kanske det blir ett intressant stråk även för gående och cyklister. Dumt att inte ens förbereda bottenvångarna för det.
 0
Mats (1 September 2015 09:58):
Yimby borde svara Caldenbys mfl. debattartikel i GP. Jag tycker Caldenby resonerar väldigt konservativt och nostalgiskt.

Vi behöver snarast mer stad, tätare bebyggelse och högre hus.

Få med Jan Jörnmark och någon från Västsvenska handelskammaren och skriv ihop något Patrik.
+1
Patrik Höstmad (1 September 2015 11:31):
Vi lutar åt att låta bli denna gång. Det är troligen en bättre strategi än att återigen svara Caldenby för att sedan ge honom en slutreplik att vara ännu fulare i. Jag räknar med att Agneta Hammer och Björn Siesjö svarar. Egentligen är det kritik av dem.
 0
Matthias H. (1 September 2015 13:57):
Patrik, det är nog en bra tanke, låta deras artikel självdö.

Vad skrev Jörnmark? Under 300 medlemmar på 40 år...
+5
Sven Renquist (1 September 2015 23:09):
"Masthamnsgatan planeras som ett stråk med vision om en mer dämpad och mindre intensiv karaktär med plats för mindre möten, det lilla livet, lek och samvaro. Här finns plats för förenings- och kulturverksamheter, sport och den inte fullt kommersiella handeln som t ex loppmarknader och andra medborgardrivna aktiviteter"

Tanken går till våra förortstorg som planerades med ungefär samma förhoppningar. Lyckat?

Sen måste man ifrågasätta det ekonomiska sinnelaget hos planförfattarna. Man gör en dyr utbyggnad i älven bakom Järntorget för att kunna exploatera maximalt. Några hundra meter västerut slösar man prima mark på en loppis i ett plan. Och dessutom ett par p-hus med sjöutsikt. Hur tänkte man?

Överhuvudtaget känns det märkligt att bygga nytt till en loppmarknad. Göteborg är översållat av äldre industribyggnader som är som klippt och skurna för liknade verksamheter. Att försöka bevara dessa hus är ekonomiskt och ekologiskt rätt. Det är dessutom ett sätt att bevara vår historia, skapa intressanta stadsmiljöer och blåsa liv i tidigare funktionsseparerade stadsdelar.

Om man bygger nytt och fräscht så förfelas hela grejen med Kommersen. Då har man inte förstått vad attraktionen handlar om. Och det blir ju bara patetiskt när nybygget föreslås inspireras av dagens byggnad med dess graffitti. Så ängsligt. Riv och gå vidare!
+1
Hans Jörgensen (2 September 2015 22:07):
För att hänga kvar vid debattartikeln från Centrum för bebyggelsekultur...
De menar att 60-talets planering är (mindre lyckade) exempel på hög exploatering. Men den bebyggelsen har väl inte speciellt hög täthet, då det mesta av den sprider ut sig och konsumerar stadens omgivande grönområden och matjordar.
Snarare är väl det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets planering och bebyggelse de främsta exemplen på verkligt hög exploatering (med svenska mått). Tätheten i Olivedal har ju som bekant inget efterkommande (bo)stadsområde varit i närheten av sedan det byggdes. Det borde alltså vara Linné och Vasastan och delar av Majorna och Stampen som skulle framhållas som skräckexempel på vad hög exploatering ger, enligt Centrum för Bebyggelsekultur.

Fast vad de menar är kanske att dagens planering och byggande har flera likheter med 60-talets planering, dvs egentligen för låg exploatering, för lite trafikintegrering, för lite lokaler mot gatuplan, för lite blandning av funktioner över huvud taget. Det kan man ju hålla med om. Men felet är då inte att exploateringsgraden är för hög, utan tvärtom.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5348 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter